Title:Real estate agent's balance between work and private life, A qualitative study on how today's digital technology can affect real estate brokers' balance between work and private life   Level:Thesis for Bachelor’s Degree in Business and Administration, Spring semester 2019   Author(s):Matilda Freme, Frida Hernudd   Supervisors:Agneta Sundström & Kristina Mickelsson   Aim:The purpose is to gain an increased understanding of how digitization affects individuals within sales organizations and their ability to balance their time for work and private life.   Method:The study has used a qualitative method. Data collection has taken place through ten semi-structured interviews whose selection is real estate brokers in the Stockholm region.   Result & Conclusion:Results show that digital technology leads to imbalances with real estate agents, but in some respects it has to do with the profession itself and the norm of what the professional role should and should meet with its customers. Result also shows that digital technology often facilitates the work of real estate agents, but that privacy associated with increased flexibility leads to a more limited privacy. Furthermore, we found that some real estate agents were better and others worse to deal with the imbalance that exists between work and private life.   Contributions:The result that our study has shown is that real estate agents, who work on a commission-based salary, experience an imbalance between work and private life. The imbalance is based on a combination of the profession's in itself and how digitalization has led to increased flexibility and thus increased accessibility. This can give other commission-based organizations an insight into - on the one hand - how well sustainable the profession and this salary set are, and on the other hand how digitalization should be managed so as not to allow, for example, accessibility to increase. Theories and arguments about digitization and its impact within a commission-based organisation do not seem to exist. This also creates the essay's contribution and the fulfillment of our research gap. Our study thus contributes to an increased understanding of the balance between work and private life within commission-based professions and how this is affected by digitization such as smartphones and computers.   Suggestion for future research: Examine a commission-based profession, but with a different professional role, for example in Telecom companies. This is to be able to see how the impact of digitization acts in this context and if there exists any imbalance within this professional role. Second suggestion:  examine real estate agents, who work based on fixed salary, and whether they experience the same stress on accessibility and whether they experience imbalance between work and private life with digitalisation. Thirdly: examine if different types of personality in real estate agents also mean different degrees of work-life balance.    Key words: Work, privacy, digitization, real estate broker, balance, imbalance, boundary drawing

Studiens syfte är att bidra med kunskap och förståelse för vilka möjligheter och utmaningar chefer upplever med den ökade tillgängligheten det gränslösa arbetet kan innebära. Vidare syftar studien till att studera chefernas tekniker för att skapa kontroll och sammanhang i gränserna mellan arbete och fritid. Studien har utförts med en kvalitativ ansats där intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att chefers inställning till gränsdragning mellan arbete och fritid kan kopplas till deras inställning till arbete i sig. Olika typer av gränsdragning visade sig och kunde delas upp i existentiella, rituella och symboliska typer av gränsdragning. Användningen av informations- och kommunikationsteknik (IKT) visade sig bidra till det vi valt att kalla “tillgänglighetens dilemma”. Detta då det underlättar kommunikationen med arbetet och gör arbetet mer oberoende av tid och rum, men samtidigt bjuder in till onödig kontakt med arbetet på fritiden och på så sätt försvårar individens gränsdragning mellan arbete och fritid.

Sammanfattning Titel: Flexibilitet utan gränser Författare: Anders Spångmark och Anna Öhrner Handledare: Michael Allvin Lärosäte: Uppsala Universitet Datum: 2013-05-22 Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka vilka konsekvenser intervjupersonerna upplever till följd av sitt flexibla arbete. Syftet är också att ta reda på om intervjupersonerna använder sig av några strategier för att hantera det flexibla arbetet och i så fall vilka dessa strategier är. Studien syftar även till att diskutera hur dessa strategier förhåller sig till de institutionaliserade och mer traditionella sätten att reglera arbetet. Metod: Uppsatsens empiriska material bygger på åtta stycken intervjuer med personer som har ett flexibelt arbete, innebärande att de själva kan påverka var och när deras arbetsuppgifter utförs. Efter behandlingen av materialet analyserades det och diskuterades med utgångspunkt i tidigare forskning inom området. Resultat/slutsats: Det flexibla arbetssättet kan innebära många konsekvenser för individen. Främst beskrivs svårigheter när det gäller kommer till gränsdragning mellan arbete och fritid, en känsla av otillräcklighet och påverkan på individens relationer. Vissa individuella strategier för att hantera det flexibla arbetet återkom hos flera av intervjupersonerna. Dessa har sammanställts till tre huvudstrategier för hur de intervjuade väljer att hantera konsekvenserna av det flexibla arbetet. Det framgår också att dessa strategier tenderar att gå i en annan riktning än de institutionaliserade formerna för reglering av arbetet, genom lagstiftning och partsöverenskommelser, där dessa har svårt att täcka in det flexibla arbetet. Nyckelord: Flexibelt arbete, strategier, coping, gränsdragning / Abstract Title: Flexibility without boundaries Authors: Anders Spångmark och Anna Öhrner Mentor: Michael Allvin University: Uppsala University Date: 2013-05-22 Purpose and problem statement: The purpose of the essay is to research the consequences of flexibility in the workplace, as they’re experienced by the interviewees. The purpose is furthermore to investigate whether the interviewees make use of any coping strategies to handle the work-related flexibility and, in that case, what those strategies are. The essay will also contain a discussion about how the aforementioned strategies relate to the institutionalized and more traditional means to regulate labor. Approach: The empiric data of the essay is based on eight interviews with people who all have flexible jobs, in the sense that they can affect where and when they are to carry out their job assignments. The data was subsequently processed, analyzed and discussed, using earlier research on the subject as a foundation. Results/conclusions: Flexibility in the workplace can be the cause of many different consequences for the concerned individual. The consequences most prominently described are difficulties regarding demarcation between work and leisure, a sense of inadequacy and the effect flexibility in the workplace has on personal relationships. Some individual strategies to handle flexibility in the workplace proved to be utilized by several interviewees. These have been compiled into three main categories. The results show that these strategies tend to go in a different direction, so to speak, than the institutionalized means to regulate flexibility in the workplace, such as legislation and covenants. This is a result of the fact that it’s difficult to apply the institutionalized means to flexibility in the workplace. Key words: Flexibility in the workplace, strategies, coping, demarcation

Syftet med studien var att få en ökad förståelse angående chefers stress, återhämtning, gränsdragning samt krav på anträffbarhet utanför ordinarie arbetstid. Utgångspunkten var tidigare forskning samt teori kring studiens syfte. Semi-strukturerade intervjuer på åtta chefer genomfördes. Den metod för analys som användes var tematisk tolkning. Resultatet visade att cheferna stundtals upplevde sig stressade och kände krav på att arbeta utanför ordinarie arbetstid. De kände inte krav på att vara anträffbara utanför arbetstid. Cheferna fann inte svårigheter att dra gränsen mellan arbete och fritid. Återhämtning fann cheferna genom att byta fokus på fritiden. Östersunds kommun bör fortsätta verka aktivt för att cheferna skall finna balans mellan arbete, familjeliv och fritid.

Växjö kommun ingick år 1998-2000 i ett projekt för att tydliggöra roller och gränsdragningar mellan frivilligorganisationer och kommunen. Detta utmynnade i ett kommunfullmäktige-beslut om att inrätta en frivilligcentral som blev en Volontärbyrå 2006. Det övergripande syftet med vår uppsats är att analysera olika aktörers syn på roller och gränsdragningar mellan frivilliga insatser och offentlig verksamhet. Våra frågeställningar handlar om hur olika aktörer nu uppfattar frivilligorganisationernas roller i förhållande till kommunen och hur gräns-dragningen hanteras. Vi har gjort en kvalitativ hermeneutisk studie med abduktiv ansats eftersom vi utgår från empiriska data men samtidigt tolkar och analyserar utifrån teori och tidigare forskning om frivilligorganisationers roller och gränsdragning. Vi utgår från Erik Blennbergers roll-kategorisering: avantgarde, komplement, alternativ och ersättare. De aktörer som vi studerar är företrädare för frivilligorganisationer, brukarorganisationer, fackförbund, politiker och tjänstemän i Växjö kommun. Fokus är på verksamhet kring äldre och personer med psykiska funktionshinder. Resultatet visar att frivilligorganisationer riskerar att gå från att vara en röst till att utföra service, särskilt när samhällsekonomin är dålig. Frivillig-organisationernas roll som komplement och icke-offentliga alternativ är de flesta av våra intervjupersoner överens om. Ingen av de olika aktörerna vill se frivilligorganisationerna som ersättare men det är en svår gränsdragning där det krävs en ständig dialog.

Strukturomvandlingen till dagens tjänsteekonomi och den ökade spridningen av informations- och kommunikationsteknologi, har möjliggjort ett arbetsliv med flexibla arbetstider och arbetsplatser. Flexibelt arbete kan vara en frihet som skapar möjligheter att uppnå en bättre balans mellan arbete och övrigt liv, men det kan också vara en risk som leder till ökad stress då förhållandet mellan arbete och övrigt liv upplevs som gränslöst. Syftet med studien var att undersöka till vilken grad tjänstemän i den privata sektorn upplever att de har möjlighet att arbeta flexibelt tids- och rumsmässigt, samt om möjligheten att själv bestämma när och var man utför sitt arbete kan bidra till mindre stress och en bättre balans mellan arbete och övrigt liv. Resultatet bygger på data från en arbetsmiljöenkät inom ramen för ett treårigt forskningsprojekt vid Stockholms universitet, där gränsdragning, flexibilitet och balans i livet i förhållande till stress och hälsa var i fokus (AFA Försäkring 2015). Enkäten besvarades av 1918 tjänstemän. Variablerna som användes i studien var grad av kontroll över flexibilitet i relation till upplevd stress, upplevd balans mellan arbete och övrigt liv samt andra arbets- och familjerelaterade faktorer. Data analyserades med multipel linjär regressionsanalys. I regressionmodell 1 kontrollerades vilken effekt upplevd flexibilitet och andra arbets- och familjerelaterade faktorer hade på upplevd stress. Modellen var signifikant och kunde förklara 37,8 procent av variansen avseende upplevd stress. I regressionmodell 2 kontrollerades effekten av upplevd flexibilitet och andra arbets- och familjerelaterade faktorer på upplevd konflikt mellan arbete och övrigt liv. Modellen var signifikant och kunde förklara 39,4 procent av variansen avseende upplevd konflikt mellan arbete och övrigt liv. Resultatet visade att upplevd flexibilitet har signifikant effekt på upplevd stress (b=-,026*). Det betyder att ju högre flexibilitet tjänstemännen upplever, desto mindre stressade känner de sig. Resultatet visade även att upplevd flexibilitet inte har betydelse för upplevd balans mellan arbete och övrigt liv. Att tjänstemännen själva kan välja när och var de utför ditt arbete, leder således inte till en bättre balans mellan arbete och övrigt liv.

This thesis suggests an explanation for how it is possible for individuals living in an unsafe neighborhood to expressa highlevel of security. Araby is the district in Växjö municipality withthe highest level of insecurity. Within the district, there is acategory of individuals in security-measurements showing a high degree of security. Inhabitants living in house in Araby also seem to show a higher level of security than inhabitants in the same accommodation in other neighborhoods in the municipality.The study's purpose is to understand how individuals belonging to an unsafe neighborhood can experience a high degree of security.Qualitative data were collected from an observation in Araby and from interviews with individuals living in house in the district. Previous research has shown that security in the surrounding area depends on several factors, such as disorders, the degree of social control and personal opinions. Thestudy shows how a distinction to places and people in the district can explain the degree of security. When security is related to something more insecure, the level of security seems toincrease. The conclusion is therefor that individuals in an unsafe neighborhood can expressa high degree of security because security is seen in relation to something that describes asmore insecure.

Skattelagstiftningen är i ett kontinuerligt behov av anpassning för att kunna följa den rådande samhällsutvecklingen. Varuförsäljning på internet är ett nytt samhällsfenomen som har gett upphov till nya och obeprövade frågeställningar. En frågeställning berör gränsdragningen mellan de olika inkomstslagen och var varuförsäljning på internet ska beskattas samt hur detta kan påverka rättssäkerheten. Inom skatterätten, och specifikt inkomstbeskattningen, finns det tre olika inkomstslag; tjänst (hobbyverksamhet), kapital och näringsverksamhet, som alla kan vara föremål för varuförsäljning på internet. Gränsdragningsfrågor mellan dessa inkomstslag har emellertid länge varit under diskussion. En varuförsäljning på internet kan vara föremål för alla tre inkomstslag, vilket således innebär att det även här finns en gränsdragningsproblematik, speciellt för den enskilde. Inkomster som härrör från varuförsäljning på internet är den enskildes ansvar att deklarera, samtidigt som den enskilde också har ansvaret för att detta sker korrekt. Det därför viktigt med en lagstiftning som är både tydlig och förståelig för den enskilde. I förhållande till gränsdragningsproblematik aktualiseras därför ofta en rättssäkerhetsaspekt. Detta som en följd av att gränsdragningsproblem i en lagstiftning kan antyda att det föreligger brister i rättssäkerheten. Att en lagstiftning är otydlig och vag kan medföra problematik i förutsebarheten, som i sin tur ändå bör anses vara rättssäkerhetens grundpelare. I skatterätten är detta av särskild stor vikt då ett felaktigt handlande kan medföra betungande konsekvenser för den enskilde. Detta samtidigt som att andra faktorer kan äventyra rättssäkerheten, förslagsvis det krav på effektivitet som förvaltningsmyndigheter behöver förhålla sig till. En rättssäkerhetsaspekt som riskerar att åsidosättas till följd av förvaltningsmyndigheter väljer att tillgodose kravet på effektivitet, kan vara åsidosättandet av bland annat likhetsprincipen såväl som officialprincipen då ett konsekvent handlande förbises. Syftet med denna studie är därför att analysera och utreda vilka faktorer som kan hänföras till ett specifikt inkomstslag vid varuförsäljning på internet, samt hur gränsdragningen mellan de olika inkomstslagen kan påverka rättssäkerhetsaspekten.

Förskolan är en verksamhet som enligt förskolans läroplan ska utformas efter varje barns behov. Det innebär att mängden stöd olika barn behöver kan variera, och vissa barn kan behöva särskilt stöd för att utifrån sina förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt. Forskning visar dock att det finns en brist på kunskap om vilka som ska definieras som i behov av särskilt stöd. Det är heller inte känt vilka kriterier pedagogerna använder för att ett barn ska få särskilt stöd. Samtidigt kan vilket stöd ett barn ges komma att bli en avgörande faktor för barnets både utveckling och lärande, vilket belyser en problematik. Utifrån detta är studiens syfte att undersöka pedagogers uppfattning av gränsdragningen mellan barn som behöver och inte behöver särskilt stöd. Detta gjordes genom kvalitativa intervjuer med pedagoger i förskolans verksamhet. Resultaten som framträdde var hur gränsdragningen är en komplex praktik med påverkan från ett flertal olika faktorer, och därför svår för pedagogerna att handskas med. Detta har vi sedan försökt förstå genom teorin socialkonstruktivism, vilket medfört att gränsdragningen då uppfattas som en social konstruktion påverkade av andra sociala konstruktion och något “rätt” kring gränsdragningen blir svår att nå.

This is a qualitative study based on interviews and the essay is composed by Siham El Hajoui and Nahrin Issa, students of Södertörns Högskola. The title of the study starts with a quote, taken from one of the respondents that reflects the expectations that people have of psychologist today. The purpose of this study is to investigate on how psychologist’s gets affected by their profession, how they draw a line between work and the remaining life and if they empathize with their clients. The study does also discuss the expectations that exists on psychologists, by their clients or in general. The study is based on six interviews with psychologists, who have been working at least 3 years as legitimized psychologists. The result of the study shows that the respondents experience that the psychologist occupation is difficult, and that one is required to have work experiences to be able to handle it in a good way. It was shown that it exists expectations on the respondents that affects them in a way that makes them use different strategies to be able to draw a line between work and the private life. The result was analyzed with the help of previous research about how to draw the line between work and remaining the life, doctors’ sympathy with patients, job burnout and with the help of theories about roles and empathy. / Detta är en kvalitativ studie i sociologi, baserad på intervjuer och skriven av Siham El Hajoui och Nahrin Issa. Studiens titel börjar med ett citat taget ur ett av de erhållna intervjusvaren, som speglar de förväntningar som människor kan ha på psykologer idag. Syftet med denna studie är att undersöka hur psykologer påverkas av sitt arbete, hur de drar gränsen mellan arbete och övrigt liv samt om de känner empati för sina klienter. Det sker även en diskussion kring människors förväntningar på psykologer. Studien avgränsas genom ett fokus på sex stycken legitimerade psykologer, som har arbetat inom yrket i minst 3 år.                       Resultatet visar att de utvalda respondenterna upplever att psykologyrket är ett tungt yrke, och att det därmed krävs erfarenhet för att lära sig om hur en kan hantera all information på bästa sätt. Det visar sig även att det existerar förväntningar på respondenterna, som gör att de påverkas och använder sig av olika strategier för att kunna dra en gräns mellan arbete och privatliv. Resultatet analyserades med hjälp av tidigare forskning som handlar om gränsdragning mellan arbete och övrigt liv, läkares medlidande med patienter och arbetsrelaterad utbrändhet, samt teorier gällande roller och empati.