Utveckling av mobilapplikationer är ett område som har haft en stark tillväxt de senaste åren. Området är relativt nytt och outforskat och förväntas att öka i många år framöver då allt fler företag ser möjligheten att nå ut till sina kunder var de än befinner sig. Syftet med studien är att utreda och identifiera hur utveckling kan ske av användbara gränssnitt till mobiltelefoner. Särskild fokus har legat på utveckling av gränssnitt som dessutom kommer att finnas representerade i flera olika produkter då detta ställer särskilda krav på dess gränssnitt. Prototypen av mobilapplikationen som utvecklats har genomgått en iterativ designprocess som är baserad på litteraturundersökning och målgruppsanalys av potentiella användare genom intervjuer och en enkät. Ett designramverk har skapats och använts vid utveckling av en mobilapplikation samtidigt som persona, kravspecifikation och scenarier har skapats och utgjort grunden för en potentiell användare. Prototypen har utvärderats genom användartester varpå en interaktiv prototyp har skapats i Adobe Flash. Applikationen som utvecklats med ramverket som stöd anses uppnå god användbarhet och vara effektiv att använda. Resultatet visar även på vikten av att en mobilapplikation har ett tydligt syfte, är enkel att använda och stödjer användarens mål på ett tillfredställande vis. Ingen definitiv slutsats kan dras om designramverkets validitet men resultatet utgör en god grund för fortsatt forskning och migrering och utveckling av gränssnitt för mobiltelefoner med ramverket som stöd.

Dagens mjukvaruprogram kan ha gränssnitt som innehåller mycket information och många olika funktioner som inte alltid är relevanta för användaren. I detta myller av information och funktioner förväntas användaren utföra uppgifter som leder fram till sitt uppsatta mål. Syftet med denna forskningsrapport var att ta fram funktioner som kan vägleda användare och som kan bidra till ett vägledande webbgränssnitt. Fokus lades på att ta fram funktioner som kan vägleda användare i ett administrativt system tillhörande en yrkesgrupp med en särskilt komplex arbetssituation. För att få en bättre uppfattning om deras arbetssätt och behov gjordes en fallstudie på den utvalda yrkesgruppen, med hjälp av en kvalitativ intervju och observation. Resultatet av fallstudien analyserades tillsammans med teorier och designprinciper för ett vägledande gränssnitt. Resultatet av analysen blev en prototyp med fyra huvudfunktioner som skulle kunna vägleda användaren i ett administrativt gränssnitt. Därefter drogs slutsatser kring de vägledande funktionernas generaliserbarhet för andra administrativa system och webbgränssnitt i allmänhet. Vi anser att det skulle kunna vara möjligt att överföra de framtagna funktionerna till andra administrativa system för andra yrkesgrupper samt webbgränssnitt, för att uppnå ett vägledande gränssnitt. Samtidigt är det upp till varje enskild gränssnittsutvecklare att avgöra vilka av våra funktioner som bidrar till ett vägledande gränssnitt för dem.

Det finns många Människa – Maskin system där utvecklare gör avkall på en del funktionalitet för att inte riskera att systemets användare överbelamras med information. En användare kan till exempel få så mycket information presenterad via synsinnet att synsinnet inte hinner med, eller information som presenteras via flera sinnen och är motsägelsefull och därför medför att hjärnan gör felaktiga tolkningar av systemets tillstånd. Sinnesöverbelastning och kognitiv överbelastning medför att användaren riskerar att inte längre kunna utföra sina uppgifter tillräckligt snabbt, tillräkligt säkert eller överhuvudtaget. Taktil presentation är presentation som använder känselsinnet. Genom att använda taktil presentation kan man avlasta övriga informationskanaler såsom synsinnet och hörselsinnet. Dessutom är det visat att även om en människa inte klarar av att ta in mer information via ett sinne kan det totala informationsintaget ökas genom att använda flera sinnen. I det här examensarbetet har två demonstratorer utvecklats till Saab Aerosystems AB för att illustera hur man kan använda taktil information för att avlasta övriga sinnen och för att öka en användares situationsmedvetenhet och därmed öka prestationen.

Denna uppsats behandlar en undersökning avsedd att skapa verktyg för användning vid bedömning av utvecklingsmiljöers användargränssnitt. Undersökningen inleddes med en litteraturstudie där material som antingen gav information riktad mot hur webbsidor (vilka vi såg som besläktade med utvecklingsmiljöer ur ett visuellt perspektiv) och mjukvara skall göras användarvänliga ur ett visuellt perspektiv eller hur människor tittar på och tolkar kompositioner sammanställdes. Ur materialet togs riktlinjer och en modell fram som kan användas för att bedöma hur väl en utvecklingsmiljös gränssnitt är uppbyggt eller för att själv förändra detta gränssnitt utifrån egna prioriteringar av miljöns funktionalitet. Därefter testas verktygen på tre olika utvecklingsmiljöer. Vi fann att undersökningen och verktygen utgör en god grund för vidare studier, och att det test vi genomfört visar på att verktygen redan nu i viss mån är dugliga och användbara för att värdera grafiska användargränssnitt i utvecklingsmiljöer.

Detta examensarbete, vilket utförts hos Expektra, har bidragit till design, utveckling ochimplementation av ett webbaserat användargränssnitt för en av deras produkter, Predict Demand.För projektgenomförande har projektet inneburit att ta reda på olika metoder för att utvärdera derasnuvarande prototyp med utgångspunkt i människo-datorinteraktion och interaktionsdesign. Detta ärvärdefullt när det kommer till designen- och vidareutvecklingsprocessen för generellaanvändargränssnitt. I projektet har man även undersökt olika hjälpmedel och ramverk som föreffektiv implementeringen av gränssnittet.Resultat av design och implementation har i slutet av projektet utvärderats av två användare hos enreferenskund för tjänsten. Trots att antalet svar är begränsat och därmed inte är av statistisksignifikans kan svaren analyseras och ge input till vidareutveckling av gränssnittet. Svaren vargenomgående positiva till hur den slutgiltiga designen blev och alla de olika delar som togs upp ienkäten. När fler har anslutit sig till denna tjänst kan det göras ett nytt enkät-utskick för att få ettmer omfattande resultat.Detta examensarbete har fokuserat på front-end delen vilket innebär att inget av back-end kommertas upp i denna rapport. Man har även gjort avgränsningen att i tidigt skede bara fokusera på desenaste versionerna av webbläsaren Chrome. / This master thesis, which has been carried out at Expektra, has contributed to design, developmentand implementation of a web based interface for one of their products, Predict Demand. For theimplementation, the project has considered different methods to evaluate their prototype withfooting in human-computer interaction and interaction design. This is valuable when it comes to thedesign and further development process for general user interfaces. The project has also looked atdifferent tools and frameworks to make the implementation more efficient.The result of the design and implementation has at the end of the project been evaluated by two endusers from a reference customer for this service. Even though the number of responses was limitedand therefore of no statistical significance the answers can be analyzed and give input for furtherdevelopment of the interface.The answers from the questionnaire were positive of how the finished design turned out as well asall the different parts that were inquired about. When more customers have joined the service therecan be a new attempt with the questionnaire to be able to get a more comprehensive result.This master thesis has focused on the front-end part which means that no back-end relatedinformation will be covered. One of the early limitations that were decided was to only focus on thelatest version of the Chrome web browser.

This essay covers the importance of information architecture principles and the study of usability of a governmental mobile version of its website. This study is directed for users with vision impairments and elders who use the website during the corona pandemic. The main problem in the area of usability lies within the design principles of usability which are described under this investigation study. By using a qualitative study this investigation tries to find out the behaviors of chosen target groups and find out how they interact with the mobile website and finding the information needed. The conclusion of this study was that the authority’s website is well designed but still has some issues that can be solved. For example, some symbols, multimedia screen reading quality and enhanced navigational descriptions for the chosen target audience with visual impairments and elder users. However, this essay contains a small target audience during investigation. For better results the further study may include a larger target audience and a mix method in both qualitative and quantitative studies of the investigation problem.

Förväntat kunskapsbidrag:I arbetet med elever i behov av särskilt stöd kan skolan behöva samarbeta med andraverksamheter för att stödet ska optimeras, till exempel samarbeta med habiliterandeverksamhet. Kunskapsbidraget i denna litteraturstudie är att vidga synen på samarbete mellan habiliterande verksamhet och skola genom att redogöra för på vilka olika sätt forskare beskriver samarbetet. Genom det kan nya tankar framkomma och möjligen överföras till den egna verksamheten. Alternativt kan litteraturstudien vara underlag för vidare forskning.Syfte och frågeställningar:Syftet med litteraturstudien är att få en överblick över på vilka olika sätt forskare belysersamarbete mellan skola och habiliterande verksamhet. Genom att få en överblick kan synen på ett sådant samarbete vidgas. Habilitering är ett svenskt fenomen, men för att inte enbart beskriva forskning inom svensk kontext används internationellt publicerad forskning som handlar om samarbete mellan skola och habiliterande verksamhet. Artiklarna sätts i relation till varandra utifrån vilka likheter och skillnader som går att utläsas gällande metodval, specialpedagogiskt perspektiv och systemteori, för att på så sätt få överblick över forskningsfältet.Teori:I litteraturstudien används specialpedagogiska perspektiv, systemteori och organisationsteori. Specialpedagogiska perspektiv används för att belysa vad forskarna fokuserar på i sina artiklar gällande samarbete mellan olika verksamheter. De specialpedagogiska perspektiv som artiklarna utläses från är kategoriskt perspektiv, relationellt perspektiv och dilemmaperspektiv. Systemteori används för att få en överblick över vilka olika nivåer forskare utgår ifrån när de beskriver samarbete mellan skola och habiliterande verksamhet och vad som sker i gränserna mellan de olika nivåerna. De systemteoretiska nivåer som artiklarna utläses ifrån är meso, mikrooch makro. Organisationsteori används eftersom organisationers uppbyggnad kan ha betydelse för samarbete mellan skola och habiliterande verksamhet.Metod:Systematisk litteraturstudie används som metod för att få en överblick över forskningsfältet. Befintlig forskning som publicerats under de senaste tjugo åren används för att vidga synen på samarbete mellan habiliterande verksamhet och skola. Artiklar som analyseras och diskuteras väljs utifrån inklusions- och exklusionskriterier och kvalitativ innehållsanalys används för att finna likheter och skillnader i de olika artiklarna.Resultat:De vanligaste metoderna som forskare använder sig av när de ska beskriva samarbete mellan habiliterande verksamhet och skola är dokumentanalys och enkäter. Ingen av artiklarna hade observation eller etnografi som metod. Majoriteten av artiklarna skrivs utifrån ett relationellt perspektiv. Resultatet visar att det finns olika anledningar till att samarbete mellan habiliterande verksamhet och skola är komplext. Det som påverkar samarbetet på makronivå är lagar och policys, till exempel att de är otydligt framskrivna och därmed tolkas på olika sätt. På mesonivå påverkas samarbetet av bristande förståelse för varandras verksamheter och avsaknaden av professionella relationer mellan instanserna. Oklarhet gällande vilken roll habiliteringen harpåverkar samarbetet på mikronivå. Gemensamt för de olika nivåerna är problematiken i vem det egentligen är som ska ta ansvar för att anstifta och upprätthålla samarbete mellanhabiliterande verksamhet och skola.Specialpedagogiska implikationer:Samarbete mellan skola och habiliterande verksamhet kan stötta elever i behov av särskilt stöd. Men på grund av otydliga förordningar är samarbete inte självklart och det går inte att ta för givet att personal ute på skolor är medvetna om vilken stöttning de kan få från habiliteringen. Å andra sidan går det inte heller att ta för givet att samarbetet leder till förändring. Olika specialpedagogiska synsätt, traditioner och terminologier kan försvåra kommunikationen och därmed påverka samarbetet. Det kan exempelvis vara att personal på habilitering ser skolsituationen ur ett kategoriskt perspektiv och utgår från elevens funktionsnedsättning, istället för att utgå ifrån den kontext som eleven befinner sig i. Därför behövs det någon, exempelvis en specialpedagog, som både informerar om samarbetsmöjligheter och även utvärderar dem.

Denna studie är gjord med syftet att undersöka hur ett grafiskt användargränssnitt (GUI) håller måtten baserat på effektivitet jämfört med ett kommandoradsgränssnitt (CLI). Är det så att det generellt går snabbare att jobba i ett kommandoradsgränssnitt eller beror det på vilka uppgifter som skall utföras?Vi har baserat denna studie på en generell uppfattning hos CLI-expertanvändare att ett CLI är betydligt effektivare och snabbare att jobba i än ett GUI. Vi undersöker därför i denna studie expertanvändares tillvägagångssätt i deras arbete framför datorn. Detta i form av ett utförandetest mätt på hastighet och svar från en enkätundersökning som komplement till användartestets resultat.Det resultat vi får fram visar att val av gränssnitt i huvudsak är beroende på användningsområde och uppgifternas storlek, vilket enkätsvaren bekräftar. Ju mer uppgifterna ökar i storlek och omfång desto effektivare blir CLI i jämförelse med GUI. Användartestet visar att GUI i genomsnitt inte håller samma nivå som CLI när det gäller effektivitet. Vi analyserar dessutom vilka faktorer som påverkar gränssnittens effektivitet.Nyckelord: Expertanvändare, gränssnitt, CLI, GUI, effektivitet, operativsystem. / This paper has been made in order to examine how well a graphical user interface (GUI) measures compared to a command line interface (CLI). Is it true that a CLI generally is faster to work in or does it depend on the tasks to be performed?We have based this study on a general perception among CLI-expert users that a CLI is much more efficient and faster to work in than a GUI. Therefore, in this study we investigate expert users’ performance when they work with computers. We do this with thru performance test measured on the speed and from a survey response to complement the result of the usability test.The result we obtain show that the choice of interface is mainly dependent on the tasks and data size, which is confirmed by the survey replies. The more the data increases in size and scale, the more efficient CLI gets in comparison with the GUI. The user tests shows that the GUI, on average, don’t succeed to keep the same level of efficiency as CLI. We will also analyze the factors that affect the interfaces efficiency.Keywords: Expert users, interfaces, CLI, GUI, efficiency, operation system.

Resumé Denna studie är gjord med syftet att undersöka hur ett grafiskt användargränssnitt (GUI) håller måtten baserat på effektivitet jämfört med ett kommandoradsgränssnitt (CLI). Är det så att det generellt går snabbare att jobba i ett kommandoradsgränssnitt eller beror det på vilka uppgifter som skall utföras? Vi har baserat denna studie på en generell uppfattning hos CLI-expertanvändare att ett CLI är betydligt effektivare och snabbare att jobba i än ett GUI. Vi undersöker därför i denna studie expertanvändares tillvägagångssätt i deras arbete framför datorn. Detta i form av ett utförandetest mätt på hastighet och svar från en enkätundersökning som komplement till användartestets resultat. Det resultat vi får fram visar att val av gränssnitt i huvudsak är beroende på användningsområde och uppgifternas storlek, vilket enkätsvaren bekräftar. Ju mer uppgifterna ökar i storlek och omfång desto effektivare blir CLI i jämförelse med GUI. Användartestet visar att GUI i genomsnitt inte håller samma nivå som CLI när det gäller effektivitet. Vi analyserar dessutom vilka faktorer som påverkar gränssnittens effektivitet. Nyckelord: Expertanvändare, gränssnitt, CLI, GUI, effektivitet, operativsystem. / This paper has been made in order to examine how well a graphical user interface (GUI) measures compared to a command line interface (CLI). Is it true that a CLI generally is faster to work in or does it depend on the tasks to be performed? We have based this study on a general perception among CLI-expert users that a CLI is much more efficient and faster to work in than a GUI. Therefore, in this study we investigate expert users’ performance when they work with computers. We do this with thru performance test measured on the speed and from a survey response to complement the result of the usability test. The result we obtain show that the choice of interface is mainly dependent on the tasks and data size, which is confirmed by the survey replies. The more the data increases in size and scale, the more efficient CLI gets in comparison with the GUI. The user tests shows that the GUI, on average, don’t succeed to keep the same level of efficiency as CLI. We will also analyze the factors that affect the interfaces efficiency. Keywords: Expert users, interfaces, CLI, GUI, efficiency, operation system.

Karlstad är en växande stad där befolkningen ökar varje år på grund av en högre inflyttningjämfört med utflyttning. De människor som flyttar till Karlstad behöver någonstans att bo. Ett tillvägagångssätt för att hitta boende i Karlstad är att söka bostad genom Karlstad Bostad AB(KBAB) som är ett kommunalt bolag som hyr ut bostäder till invånare i Karlstads kommun. Detta kandidatarbete är en användbarhetsstudie som syftar till att undersöka vilka användbarhetsproblem som finns i sökprocessen för bostäder på KBABs webbsida.Kandidatarbetet undersöker även vilka åtgärder som kan vidtas för att göra sökprocessen mer användbar. För insamling av data användes flera kvalitativa metoder. De metoder som användes var användartester, observationer, think-aloud-teknik och intervjuer. Totalt deltog tiotestdeltagare. Fem av dessa deltagare användes för att identifiera vilka användbarhetsproblem som fanns i webbtjänsten. Baserat på det resultatet skapades en prototyp med implementerade förbättringsförslag avsedda att öka användbarheten för sökprocessen. Prototype nutvärderades sedan med samma metoder och fem nya testdeltagare för att undersöka om de framställda förändringsförslagen ledde till en mer användbar bostadssökning. Resultaten visade att det finns åtta användbarhetsproblem i sökprocessen för KBABsbostadskö. Problemen inkluderar bland annat att sorteringsfunktionen och funktionen somvänder på listan av bostäder som visas är otydliga och svåra att förstå innan de har använts. Det är också otydligt att alla bostäder nära Karlstads universitet måste sökas fram med olika tillvägagångssätt. Dessutom är det utmanande att upptäcka alla tillgängliga funktioner som bostadskön innehåller, vilket leder till att de inte används trots att de efterfrågades. Åtgärder som kan vidtas för att uppnå en mer användarvänlig bostadssökning inkluderar omformulering av sorteringsalternativen och ändring av utseendet på funktionen som vänderpå listan med sorterade bostäder. Bostäder nära Karlstads universitet bör även inkluderas i fler filtreringsalternativ än vad som görs nu. En annan åtgärd är att tydliggöra funktionerna för bostadskön och ge dem ett utseende som visar vad de är till för samt upptäcks avbostadsköns användare.