I dagens digitaliserade samhälle ställs det stora krav på programvaruutvecklare. Kunder förväntarsig korta ledtider och leverans av felfria informationssystem. För att kunna hävda sig påmarknaden krävs det att kvalitetssäkring är en väl integrerad del av systemutvecklingsprocessen.Denna rapport behandlar automatisering av gränssnittstester, som under senare år vuxit sig alltstörre inom kvalitetssäkring. Målet med vår utredning är att redovisa vilket testramverk som, irelation till fastställda kriterier, bäst lämpar sig för utveckling av automatiseradegränssnittstester. Testerna skall vara enkla att underhålla och leda till effektivisering. Vår slutsatsskall presentera det ramverk som på bästa sätt möter fastställda kriterier. Det skall på ett tydligtsätt framgå att ramverket erbjuder implementering av automatiserade gränssnittstester på etteffektivt sätt, med gott stöd i form av tydlig dokumentation och framtidssäkert underhåll.Arbetet med studien delades in i fyra olika faser: Kunskapsfördjupning, urval av ramverk,utvärdering av ramverk, samt implementation och driftsättning av tester. De utvärderaderamverken har alla sina speciella egenskaper och att utvärdera dem sida vid sida har bidragit tillatt få en djup insikt i vilka egenskaper som är önskvärda inom utveckling av automatiseradegränssnittstester.Genom vårt utredningsarbete och jämförande experiment har vi kommit fram till vilket ramverksom bäst lämpar sig för utveckling av automatiserade gränssnittstester. Det utvalda ramverketmöjliggör utveckling av underhållsbara tester, och via implementation i en skarputvecklingsmiljö kunde vi konstatera att automatisering av gränssnittstester bidrar till eneffektivisering av det kontinuerliga testarbetet.NyckelordSystemutveckling, Informatik, Gränssnitt, Ramverk, Automatisering, Användargränssnitt,Driftsättning, Systemtest, Acceptanstest, Implementation

In this study, a video game prototype was developed to research the impacts of diegetic and non-diegetic interfaces on two facets of player experience in the context of video games, game difficulty and immersion. A total of 10 participants took part in a play session where they played the prototype, which was followed by semi-structured interviews where the participants discussed their perceived player experience. The transcribed interviews were then analyzed using a thematic analysis approach to find recurring patterns in relation to perceived difficulty and immersion. The findings of this study showed that diegetic interfaces were perceived as more difficult but more immersive in general, while the opposite was true for non-diegetic interfaces. / I den här studien utvecklades en spelprototyp för att undersöka effekterna av diegetiska och icke-diegetiska gränssnitt på två aspekter av spelupplevelse i samband med videospel, spelsvårighetsgrad och fördjupning. Totalt deltog 10 deltagare i en spelsession där prototypen spelades, vilket följdes av semistrukturerade intervjuer där deltagarna diskuterade sin spelupplevelse. De transkriberade intervjuerna analyserades sedan med en tematisk analysmetod för att hitta återkommande mönster i relation till deltagarnas upplevd svårighetsgrad och fördjupning. Resultaten av denna studie visade att diegetiska gränssnitt upplevdes som svårare men mer fördjupande i allmänhet, medan motsatsen gällde för icke-diegetiska gränssnitt.

Projektarbetet har utförts i samarbete med Brokk AB i syfte att studera hur illustration kan anpassas för presentation på små och stora digitala ytor. Gränssnitt och navigation har studerats för att finna insikt i hur utformning av grafiska element skapar ett ramverk för presentation av illustration samt hur samspelet däremellan påverkar användbarheten. Resultat visar att anpassning för digitala medier till stor del beror på informationens komplexitet, men även på digitala mediers fysiska förutsättningar. Slutsatsen är att samspelet mellan illustration och gränssnitt måste fungera enhetligt för att kommunicera information effektivt. / This project is a collaboration with Brokk AB to study how illustration can be adapted for presentation on small and large digital surfaces. User interface and navigation have been studied to find how graphic elements create a framework for presenting illustration and to find how interplay affects usability. The result shows that adaptation to digital mediums mostly depends on the complexity of the information, but also on physical presuppositions. The conclusion is that interplay between illustration and interface must work unanimously to communicate information effectively.

Grafisk design och illustration är en viktig del av grundskoleundervisningen, utan att en kanske tänker på det. Skolbarn är omgivna av bokstäver, typsnitt, färger, foton, illustrationer och får ofta arbeta med att komponera bild och text. Digitaliseringen i grundskolan har till största del gått ut på att ge varje skolbarn tillgång till en egen dator eller läsplatta. Men det är otydligt hur och med vilka program och appar som teknologin faktiskt ska användas. Lärare får på egen hand leta efter digitala läromedel som kan passa undervisningen. Detta leder till att de digitala läromedel och verktyg som används i grundskolor ofta kan vara på engelska, innehålla reklam, eller vara utvecklade för andra syften än undervisning. Typopa är en presentationsapp för läsplattor som skapats med just grundskolan i åtanke. Med appen ska skolbarn och lärare i grundskolan enkelt kunna samla ihop och komponera bild och text till presentationer som sedan kan projiceras på vägg eller skriva ut. Appens metodik och gränssnitt utgår ifrån grafisk design och typografi, men utan att använda sig av strikta regler eller avancerade termer.

This study is a formative evaluation of a prototypecollaboratory for sharing data collection instruments inlibrary and information science (LIS). The aims were to findout: how the study participants, five hospital librarians,experienced the interaction with the prototype while workingwith predetermined tasks; and their views on the differentfunctions of the prototype collaboratory.Methods used for data collection was as a survey; followedby a think-aloud session where the participant verbalisedhis/her thoughts during the interaction with the prototype;and finally a semistructured interview. The survey wasanalysed with a frequency distribution, while the data fromthe other methods were analysed qualitatively by extractingthemes from the transcribed sessions.The results show that although the librarians expresseddifferent problems while working with the interface, mainlyrelated to the language in the prototype collaboratory anddifficulties with the page for applying metadata, all of themwere confident in being able to learn the system after using itfor a while. The librarians had a positive attitude towardssharing data collection instruments as well as comments inthe prototype collaboratory. At the same time, they wereaware that students and researchers might have differentabilities or incentives to work and share information. All ofthe librarians said that they might join a future collaboratory.Three out of five also said that an actual membership woulddepend on the present work needs or engagements for usingthe collaboratory.Finally, suggestions for the development of the collaboratoryhave been made. / Program: Bibliotekarie

The aim of this thesis is to study a number of standards and theories, from the two research areas human-computer interaction and psychology, about how a graphical user interface (GUI) should be composed in order to facilitate interaction between humans and computers. Special emphasis is put on how the GUI should take into consideration the strengths and limitations of human cognition and perception. A study of three web catalogues shows how these theories appear when concretised. The following questions are answered in this thesis:What guidelines and styleguides can be found that specify the design of a user-friendly GUI?How do a few library catalogues on the web match a selection of these design principles?The guidelines are extracted from literature concerning human-computer interaction, psychology, automated library systems and web design. The standards are ISO 9241 Ergonomic requirements for office work with visual display terminals, and standardised icons from the International Federation of Library Associations. The web catalogues were studied through a questionnaire handed to five people. These catalogues belong to Lund University Library, Frank L. Cubly Library and Spencer Library Media Center. The different aspects studied were icons, information, terminology, orientation, graphics, colours and moving objects. In some cases the catalogues match the guidelines studied, in some cases they do not. Reasons affecting the choice of guidelines are the application, the users and their work, and the hardware. Reasons why guidelines are not used can be that designers do not understand or know them, or that they have found better solutions. / Uppsatsnivå: D

As the information society becomes increasingly flooded with digital images, the need for efficient image retrieval systems increases as well. To handle the vast amounts of data involved, the indexing process needs to be run automatically, using content-based descriptors extracted directly from the digital image, such as colour composition, shape and texture features. These content-based image retrieval systems are often slow and cumbersome, and can appear confusing to an ordinary user who does not understand the underlying mechanisms. One step towards more efficient and user-friendly retrieval systems might be to adjust the weight placed on various descriptors depending on which image category is being searched for. The results of this thesis show that certain categories of digital images would benefit from having extra weight assigned to colour, texture or shape features when searching for images of that category.

This thesis studies how readers of the electronic book (the e-book) use and perceive the electronic medium as a carrier of fiction. In this study it is assumed that fiction is mostly read in printed format. Therefore it is interesting to ask why some readers choose to read on screen. As there are all too few studies conducted on how readers perceive and use the e-book as a medium, this study aims to enrich an undeveloped research area. The study is based upon a qualitative questionnaire. It focuses on the e-book as a carrier of written text, which means that e-books such as mp3-books are not taken into account. The media theory Uses and Gratifications is used as a perspective from which the results are analysed. The theory also provides the reader of the study with a cognitive framework and a context in which the study is placed. The results are analysed using themes constructed from the answers of the respondents. Among the diverse result, the major conclusion is that there are two different reading situations, which decide how the respondents experience and use the e-book. The first reading situation is limited, because of the use of desktop computer or laptop when reading, in which the respondents are emotionally attached to the paper book. The other situation is flexible because of the use of palm computer or mobile phone, which makes flexible reading possible for the respondents who appreciate the e-book and the paper book as two separate media. / Uppsatsnivå: D

Det finns ett behov inom vårdsektorn att på ett mera effektivt sätt kunna bedöma om patienter med Parkinsons sjukdom har rätt medicinering. Behovet ligger i att se om det är möjligt att med hjälp av ett IT-system kunna göra bedömningen på distans och på så sätt effektivisera processen.I och med att Parkinsonpatienter har symptom som t.ex. överrörlighet är inte traditionella lösningar med styrenheter såsom mus och tangentbord lämpliga. Istället har ett användargränssnitt baserat på multimodal interaktion utformats, där användaren interagerar med systemet genom röststyrning och rörelseigenkänning.Detta har gjorts med hjälp av Microsofts Kinect kamera, som är ett verktyg som möjliggör bredare och mer betydelsefull multimodal interaktion mellan människa och dator. Design av gränssnittet har gjorts efter etablerade designprinciper där användbarhet har legat i fokus. Även empiriska undersökningar har genomförts för att skapa en bredare förståelse för hur ett gränssnitt bör utformas för att bli användbart.Resultatet visar att grundprinciperna för ett användbart gränssnitt är väldigt lika oavsett om interaktionen sker på ett traditionellt sätt eller genom nyare teknik som t.ex. röst- och rörelsestyrning. Nyckelaspekter är att systemet ska vara effektivt, lätt att lära sig och förstå, samt att fel ska hanteras på ett korrekt sätt.Utifrån teorin och de empiriska undersökningarna har ett antal riktlinjer tagits fram för utformning av ett användbart multimodalt gränssnitt. Teorierna har även testats mot verkligheten genom en prototyp som använder sig av röst- och rörelsestyrning. / Program: Systemvetarutbildningen

Denna studie syftade till att ta fram ett ramverk för utveckling av API:er för tjänsteorienteradearkitekturer. Studien tar sin utgångspunkt i forskningsprojektet e-Me (utvecklingenav en integrationsplattform för att underlätta studenters vardag) samt en benchmarking avde i nuläget mest använda API:erna på webben. Studien har fem faser: En litteraturstudie,en benchmarking, en kvalitativ genererande intervjustudie, en teoribildande fas (framtagningav ramverket), samt en kvalitativ validerande studie. Litteraturstudien tar upp sådanafenomen som utvecklingsmetoder, systemarkitekturer (bland annat SOA) samt metautveckling.Denna studie låg till grund för den första intervjustudien, som i sin tur låg tillgrund för benchmarkingen. Resultatet av dessa två studier bildade tillsammans en grundför ramverket SOAPIF (Service-Oriented Application Programming Interface Framework),som till en början innehöll fyra olika faser: Conceptualization, där man försökerbilda sig en uppfattning om vad API:et skall exponera; Definition, där man försöker definieraett kontrakt för API:et; Testing & Implementation som tar sin utgångspunkt i testerför att implementera API:et; samt Delivery, som är den fas där API:et skall levereras. Ialla dessa faser ingick kontinuerligt dokumentation samt co-design. Efter en validering avramverket byttes de fyra faserna ut mot fem arbetsmoment, med samma namn som fasernaovan, med ett tillägg: Ett arbetsmoment som heter API Evaluation, och som syftar tillatt efter leveransen tillsammans med konsumenterna av API:et utvärdera det. Utifrån deresultat som denna studie genererat, har följande slutsatser kunnat dras: Det är oerhörtviktigt med flexibla API:er som utvecklas i samarbete med den tänkta slutkonsumenten,och att dessa API:er testas mot de förväntningar som konsumenterna har på dem. Det ärockså oerhört viktigt att API:er är väldokumenterade, för att underlätta för konsumenter.När det gäller integrationsplattformar är anledningen till att man utvecklar dessa främstett behov av flexibilitet.