Sammanfattning Denna studie är en semiotisk bildanalys av Läkemedelsverkets grafiska layout på deras nya hemsida. Studien utgår från lagen om tillgänglighet till digital offentlig service och undersöker hur Läkemedelverket lever upp till lagen utifrån ett grafiskt designperspektiv. Studien utgår från teorier inom design och färgteori samt använder semiotisk bildanalys som metod. Studien visar att Läkemedelsverket använder grafiska ledtrådar och metoder för att underlätta tillgängligheten och användarvänlighet på hemsidan men att det samtidigt finns vissa brister i tillgänglighet för dem med funktionsvariation och/eller ej svensktalande. / Abstract This study is a semiotic analysis of the Swedish Medical Products Agency's graphic design on their new website. The study is based on the law ”of accessibility of the website and mobile applications of public sector bodies” and studies how well the agency lives up to the law from a graphic design perspective. The study is based on theories in design and color theory and uses semiotic image analysis as a method. The study shows that the Medical Products Agency uses graphic clues and methods to support accessibility and user-friendliness on the website, but that at the same time they lack in accessibility for those with functional variation and / or non-Swedish speakers.

Syftet med studien är att analysera hur Sveriges största lantbrukskooperativ kommunicerar sin verksamhet visuellt samt undersöka konsumenters uppfattning om jordbruket och jordbrukares uppfattning om hur jordbruket visualiseras. Frågorna som besvaras är: Hur framställer Sveriges största lantbrukskooperativ det svenska jordbruket i sin marknadsföring? Vilken bild har en grupp individer av det svenska jordbruket? Hur ser ett urval jordbrukare på den visuella kommunikationen som finns att tillgå om jordbruket? För att kunna besvara frågeställningarna har tre olika huvudmetoder använts i undersökningen. Den första metoden bestod av en semiotisk bildanalys där en reklamfilm från Lantmännen analyserades på en denotativ och konnotativ nivå. Den andra metoden utgjordes av en kvantitativ enkätundersökning som skickades ut på facebook och som riktade sig till konsumenter. Den tredje metoden bestod av en digital intervju och riktade sig till lantbrukare, intervjun publicerades dels i en grupp på facebook med personer som är verksamma inom sektorn och dels utanför facebookgruppen där då ett snöbollsurval av jordbrukare deltog i intervjun. Utöver de tre huvudmetoderna har även en visuell research utförts genom en analys av hemsidor som tillhör varumärken som på ett eller annat sätt involverar eller berör någon form av jordbruk. Resultaten visar på att sveriges ledande lantbrukskooperativ lägger stor vikt på att kommunicera sin verksamhet som modernt, innovativt och högteknologisk men att lantbrukarna som skildrades i reklamfilmen kan uppfattas som anonyma och något distanserade från betraktaren. Vidare framkom det via enkätundersökningen att samtliga som deltog har en i överlag hade en positiv inställning till jordbruket även om majoriteten också bedömde att de hade relativt begränsad kunskap om sektorn. Majoriteten av respondenterna skulle vilja lära sig mer om jordbruket och få större insikt i dess metoder. Svaren från intervjuer med lantbrukare visade på att samtliga respondenter anser att det finns tydliga brister med hur jordbruket framställs och porträtteras i media samt att det i överlag saknas väsentlig kunskap och respekt för yrket bland de som till exempel rapporterar om det.

E-commerce is a phenomenon that constantly evolves and expands which demands high standards towards web design to enhance the functionality and usability of websites. For this bachelor thesis, semi-structured interviews were applied to collect data on how several web design aspects impact e-commerce users’ trust towards e-commerce websites. The use of a qualitative method was conducted due to its efficiency in the collection of detailed information regarding e-commerce consumers’ opinions and thoughts about web design and its impact on their trust. Eight participants of varying ages were interviewed, which in a distinct way manifest that design aspects in many ways are crucial for the influence of users’ trust on e-commerce websites. This bachelor thesis indicates that web design impacts consumers trust, and that certain aspects of a website’s design are more powerful to either enhance or lower trust. The use of functional navigation design can be argued to be one of the more powerful design aspects for the enhancement of trust towards website’s. Navigation design constitutes a large part of a websites pragmatic qualities which has been found to be essential for the trustworthiness of websites.

Uppsatsen handlar om hur hållbarhet visualiseras i livsmedelsindustrin. Med syfte att undersöka hur bakomliggande strukturer, maktförhållanden, diskurser och stereotyper påverkar representationen av hållbarhet, vill jag öppna upp för en transparent kommunikation i designbranschen och ge grafiska designers insikt i hur design både påverkar och påverkas av samhället. Utifrån ett socialkonstruktionistiskt och feministiskt perspektiv genomförs tre analysmodeller: Kvantitativ innehållsanalys, semiotisk analys, samt diskursanalys. Resultatet visar hur hållbarhet representeras visuellt genom användandet av olika referenser till naturen, som knyter an till stereotypa representationer av hållbarhet. Undersökningen belyser även flera diskurser inom diskursordningen hållbarhet i livsmedelsindustrin som är stark sammankopplade med självbild, identitetsskapande och företagsvärldens hierarkiska strukturer.

Denna uppsats handlar om vilket förhållande grafiska designers på kommunikationsbyråer i Sverige har till corporate social responsibility (CSR) när det används i marknadsföring. CSR definieras och relevant teori på området presenteras. Baserat på en enkätundersökning som gått ut till olika byråer i Sverige görs sedan en deskriptiv analys vars resultat därefter diskuteras i förhållande till den presenterade teorin. Undersökningen visar att det finns en positiv bild av CSR på svenska byråer och många ser det som en möjlighet att göra gott i sin yrkesutövning, trots medvetenhet kring etiska betänkligheter.

Genom en kommunikationsteoretisk analys diskuteras grafiska element i förklaringsvideor publicerade av Sveriges Television. Vi har i dagens samhälle ett allt kortare koncentrationsspann då information har blivit mer lättillgängligt genom teknisk utveckling. Det ligger därför i designutvecklingens intresse att undersöka hur format som förklaringsvideor kan användas för att presentera ett ämne utan att tappa mottagarens intresse. Resultatet av analysen visar att alla Sveriges Televisions förklaringsvideor hjälper mottagaren att förstå innehållet med hjälp av gester, pilar, färg- och storlekskrontrast samt skriftliga nyckelord. Däremot finns det en problematik kring statistisk presentation som bryter mot matematiska konventioner. Det blir tydligt att de grafiska element som används i dessa videor är beroende av den verbala informationen för att skapa mening.Rollen för Sveriges Television och public service i ett digitalt medielandskap problematiseras i en avslutande diskussion.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur nationer använder nationsmarknadsföring och narrativitet för att förmedla en särskild bild genom att nyttja Eurovision Song Contest som kommunikationsplattform. Undersökningen görs via en semiotisk analys som granskar utvalda visuella delar från tre nationer som agerat värd för evenemanget mellan åren 2009–2018. Resultatet av analysen visar på att nationerna följer olika narrativa spår som lyfter särskilda saker. I diskussionsavsnittet tas två olika hypoteser upp angående värdländernas nationsmarknadsföringar. Den ena är den kulturella hypotesen, alltså att värdlandets kulturella bakgrund präglar nationsmarknadsföringen. Den andra är den strategiska hypotesen som syftar till att värdlandet strategiskt väljer att använda särskilda narrativ utifrån exempelvis sin politiska situation. Diskussionen poängterar dock att andra faktorer kan ha inverkan på nationsmarknadsföringen, såsom huruvida nationen tidigare varit värdland i evenemanget.

Syftet med denna uppsats är att genom semiotisk analys undersöka hur döden illustreras av Svein Nyhus i bilderboken Roy (Dahle 2009), som riktar sig till barn i åldern 6–9 år. Detta för att se hur illustrationerna kan vara skapade för: barnet, den vuxne samt som bidrag till samtalet dessa för när de läser bilderboken. I relation till uppsatsens problemområde: där vuxna tenderar att ha svårt att diskutera mer kontroversiella ämnen och livsfrågor med barn; undersöks den potential illustrationerna i bilderboken har att bemöta denna problematik och erbjuda lösningar. Detta diskuteras i relation till teorier om: bilderboken som terapeutiskt verktyg, barnpsykologi om döden samt bilderbokens dubbla tilltal. Resultatet av analysen visar på att det finns en stor potential för illustratören att skapa illustrationer på flera olika differentierings- och associationsnivåer, vilka talar till barnet, den vuxna medläsaren och som bjuder in till ett samtal mellan dessa. Ett sätt att göra detta är genom interaktion mellan olika individer och visuella element samt genom ett återkommande användande av abstrakta genomtänkta detaljer. Denna kunskap kan appliceras av de som utövar yrkesroller inom kommunikation och design; där en fått i uppdrag att visualisera mer kontroversiella ämnen för barn.

Headspace är en mindfulnessinriktad mobilapplikation som ämnar att förbättra användarens välmående. Denna uppsats syfte är att undersöka hur Headspace som mobilapplikation i sitt användargränssnitt och visuella uttryck påverkar mottagaren. Detta kommer undersökas dels genom en litteraturstudie som tar upp begrepp som mindfulness, storytelling, ontologisk design och människa-maskin interaktion. Undersökningen genomförs med grund i visuell retorik och fenomenologi, där den visuellt-retoriska delen fokuserar på hur det visuella skapar mening och påverkar mottagaren medan den fenomenologiska delen fokuserar på inviduella användares känslor och upplevelser av mobilapplikationen. Slutsatsen är att genom att gestalta känslor visar Headspace på förståelse och empati gentemot användaren. De gör metoden minfulness till sin och skapar ett förtroende gentemot användaren genom att uppfattas vägledande och omhändertagande i sitt uttryck och genom sina handlingar.

Under 1980-talet myntades uttrycket gerillamarknadsföring av marknadsföraren Jay Conrad Levinson. Denna term skapades för att beskriva en okonventionell marknadsföringsmetod som framförallt skulle ha som syfte att användas av mindre företag som genom kreativitet skulle kunna konkurrera med företag med stora ekonomiska muskler. Tidigare forskning på området har dock fastställt att okonventionella marknadsföringsmetoder har fördelar för flera typer av företag. Denna uppsats har som syfte att genom en semiotisk bildanalys av gerillakampanjer förstå den grafiska formgivningens betydelse för hur reklamen mottagits samt dess effekter. Resultatet visar att gerillareklamens visuella utförande är av stor betydelse för hur reklamen kan komma att tolkas av dess mottagare.