Mycket av den forskning som finns om typografi är gjord för nästan hundra år sen. Sen dess har mycket facklitteratur presenterats i ämnet. I dagens medielandskap är det många tidskrifter som behöver förändring för att hålla sig aktuella. Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad det finns för typografiska kriterier vid redaktionell redesign i den svenska tidskriftsbranschen. Syftet uppnåddes genom jämförelse av insamlad data från intervjuer, empiri från facklitteratur och teorier från forskning. Fem semistrukturerade telefonintervjuer genomfördes med representanter från branschen. Analysen ledde till olika slutsatser med olika mycket stöd från forskning och facklitteratur. Språkstöd och valmöjligheter för typsnitt blev generaliserbara kriterier då behovet för olika fonter beskrivs som viktigt av alla parter. Teckengrad ska inte generaliseras såsom facklitteraturen visar, då det ansågs som något relativt inom både forskning och bransch. Negativ text och radlängd visade sig vara typografiska aspekter som branschen valde att inte ta hänsyn till trots tydliga regler i forskning och facklitteratur. Vid val av typografi förhöll sig branschen ofta mer till känsla och ett typsnitts karaktär än till krav på funktionalitet. Författarna kom också fram till att forskning och facklitteratur menar att redesign bör prioriteras, men att detta inte alltid genomfördes då kundens önskemål i slutändan var det som avgjorde vad som skulle göras.

Runt om i världen svälter människor, samtidigt som mat slängs. Det är inte hållbart ur varken social, ekologisk eller ekonomisk synvinkel. Brödgruppen är en fristående del av Asylgruppen i Malmö, som jobbar med att ta hand om det bröd som dagligen slängs från kaféer och bagerier i Malmö. Brödet delas sedan ut till personer som behöver, ofta genom olika mötesplatser som jobbar med personer som är nyanlända i Sverige på ett eller annat sätt. Brödgruppen arbetar med självorganisering och många medlemmar har själva erfarenhet av flykt. Jag har hjälpt brödgruppen i sitt arbete genom framtagandet av en visuell identitet samt en hemsida. Projektet syftar att underlätta kommunikationen både internt och externt för organisationen. Min roll var att som designer använda mig av så hållbara designmetoder som möjligt för att leda ett co-design projekt med gruppens medlemmar. / People are starving worldwide, while food is wasted and thrown away as garbage. This is neither socially, ecologically or economically sustainable. Brödgruppen is a detached part of Asylgruppen in Malmö, who made it their job to take care of bread otherwise thrown away from cafés and bakeries in Malmö. The bread is then handed out to people in need, often through different venues for newly arrived swedes. Brödgruppen works in a self-organized manner, meaning many of its members have experience as a refugee them selves. I helped Brödgruppen in their work through developing a visual identity and a website for them. The project aims to favor both internal and external communication for the organisation. My roll as a designer was to use as sustainable design methods as possible to lead a co-design project with the members of the group.

År 2020 slog coronapandemin till mot världen med full kraft, orsakad avviruset SARS-CoV-2. Nyheter och information om pandemins utvecklingpräglade informationsflödet tillsammans med åtskilliga visuella elementmed informativa syften. Antal insjuknade i sjukdomen COVID-19 samtett snabbt växande antal dödsfall i kombination med nyheter om ensjukvård nära bristningsgränsen rapporterades kontinuerligt i olikainformationskanaler. En bild som ofta förekom tillsammans medinformation om pandemin var en 3D-gestaltning gjord av två grafiskaformgivare på uppdrag av amerikanska Centers for Disease Control andPrevention (CDC). Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hurett urval mottagare upplevde CDC´s 3D-gestaltning av viruset SARS-CoV-2. Metod: Metoden som användes för studien var semiotiskbildanalys där den denotativa nivån undersöktes objektivt med hjälp avanpassade frågor och den konnotativa nivån byggde på intervjuer medelva respondenter. Resultat: Ur intervjuerna framkom både ikoniska- ochsymboliska tecken som främst indexerade negativa upplevelser hosrespondenterna, kopplade till både personliga- och samhälleligaperspektiv.

Det är enkelt att som människa fastna i gamla hjulspår och mönster. Vi vandrar samma gator och möts därmed av samma syner gång efter annan. Det kan leda till att vi slutar se vår omgivning och miljön runt omkring oss. Den upplevs kanske tråkig, vardaglig och icke-exotisk. Detta examensprojekt är skapat för att öppna människors ögon för det fantastiska som finns runt omkring oss. Särskilt i dessa tider, när miljön är på sin bristningsgräns och viruset covid-19 spridits över världen, krävs det att vi ser över våra resvanor och de normer som finns gällande resande. Projektet ämnar undersöka hur grafisk design kan bidra till att inspirera människor till att utforska och uppleva sin närmiljö. Upptäck ditt Norrbotten är skapat för att lyfta platser och aktiviteter väl värda ett besök i länet. / It is easy to, as a person, get stuck in old wheel tracks and patterns. We walk the same streets and thus meet with the same visions time after time. This can cause us to stop seeing our surroundings and the environment around us. It is perhaps boring, mundane and non-exotic. This degree project is created to open people's eyes to the great things that are around us. Especially in these times, when the environment is at its breaking point and the virus covid-19 is spread around the world, it is required that we review our travel habits and the standards that apply to travelers. The project aims to examine how graphic design can help inspire people to explore and experience their local environment. Upptäck ditt Norrbotten is created to lift places and activities well worth a visit in the county.

This report describes the web development work at Noboxsolutions AB. Two projects have been created during the course of the ten weeks. A website created in WordPress, and a game to be used for advertising purposes. The purpose of the projects is to experience what it can be like to work at a web development company, and to learn more about what is important to know in this industry. WordPress currently has a large part of the market and it is therefore an important skill to have. During the two projects the focus has been on both accessibility and responsiveness. The report follows the process from design sketches and planning to the finished product, ready to be launched. / Denna rapport beskriver arbetet med webbutveckling pa fo retaget Noboxsolutions AB. Under arbetets tio veckor har tva projekt skapats. En webbplats skapad i WordPress, och ett spel som ska anva ndas fo r reklamsyfte. Syftet med projekten a r testa pa hur det kan vara att arbeta pa en webbyra , samt att se vad som a r viktigt att veta inom den ha r branschen. WordPress har i dagsla get en stor del av marknaden och a r da rfo r en stor fo rdel att kunna arbeta med. Fokus pa ba de tillga nglighet och responsivitet har funnits under arbetet. Rapporten fo ljer arbetets ga ng fra n designskiss och planering till den fa rdiga produkten, redo att lanseras.

Denna studie är en inventering av tre lösningar till hur det digitala kan sättas in i ett livekonsertsammanhang, med hjälp av bland annat AR. Studien undersöker genom en videoanalys, de tre virtuella artisterna Gorillaz, Hatsune Miku och K/DAs liveuppträdanden. Tre konsertvideor från ett särskilt tillfälle med motsvarande musikvideo användes som material för analysen. Utifrån frågeställningen undersöks hur de olika semiotiska fälten samspelar, samt ett avsnitt där sambandet mellan grafisk design och AR diskuteras. Frågorna som studien fokuserat på är hur den digitala aspekten av en virtuell artist återges vid livekonserten, samt hur den virtuella artisten kan interagera med såväl levande musiker som med publiken. Analysen visar att alla tre exempel interagerar med publiken i olika mån. Hur den digitala artisten tolkas och återges vid en livekonsert löses genom olika teknologier och med olika metoder. Trots de tydliga skillnaderna har de en sak gemensamt: trots att artisten är virtuell gör samspelet med publiken konsertupplevelsen verklig.

Uppsatsens syfte är att undersöka och utveckla förståelse för hur USA:s civila rymdmyndighet NASA:s grafiska kommunikation bidrar till att stärka och bibehålla dess legitimitet. Detta analyseras utifrån ett visuellt material bestående av fem utvalda bilder som publicerats av NASA i olika typer av medier. Analysen sker i två steg, först genom en semiotisk bildanalys som sedan utvecklas vidare i en kritisk diskursanalys. Resultatet visar på likheter mellan de olika medierna i det visuella materialet som syftar till att stärka centrala teman i NASA:s kommunikation. Det högteknologiska och vetenskapliga, människan och mångfald samt möjligheter och optimism är alla teman som används på olika sätt och syftar till att bibehålla och stärka NASA:s legitimitet och handlingsfrihet. Resultatet tas slutligen upp i en diskussion, där det grafiska, det politiska och det historiska kopplas samman.

Uppsatsen utgår ifrån en våldtäktsdiskurs där fokus läggs på offret och förövaren osynliggörs i den mediala representationen av sexuellt våld. Genom en visuell diskursanalys undersöks representationen av män i The Bystander Campaign i förhållande till maskulina strukturer i den rådande våldtäktsdiskursen. Bildmaterialet analyseras och tolkas utifrån representations-, diskurs- samt genusteoretiska utgångspunkter. Analysen visar att bilderna utmanar vissa aspekter av den rådande våldtäktsdiskursen genom en mer verklighetstrogen bild av det sexuella våldet, men misslyckas i sin representation av männen som tydligt speglar en hegemonisk maskulinitet genom blickar och kroppsspråk. Uppsatsen argumenterar för den mansdominerande kulturen som bakomliggande faktor till det sexuella våldet som inte problematiseras tillräckligt i bildmaterialet från The Bystander Campaign.

Grafiska designers har ett ansvar när det kommer till framtagande avklädföretags hållbarhetsprofil. Uppsatsen syftar till att undersökaklädföretaget Lindex visuella kommunikation kring hållbart mode och omden kan anses strategiskt motsägelsefull. Undersökningen baseras i envisuell analys av kampanjbilder från Instagram med en koppling tillkonceptet Your Smart Wardrobe. Studien görs genom en visuell semiotiskanalys som övergår till en kritisk diskursanalys. Resultatet tyder på attLindex visuella kommunikation är strategiskt motsägelsefull eftersom denframhäver gröna värden som inte går ihop med ett industrielltproduktionssätt som bygger på ständig tillväxt vilket motstrider hållbarutveckling. Det blir tydligt att Lindex väljer att vinkla hållbarhet för attförsköna klädindustrins sanna inverkan på miljön för att fortsätta uppmanatill konsumtion. Bildmaterialet har tendenser till grönmålning vilketförstärker den strategiska motsägelsefullheten. För klädföretag som tarhållbarhet på allvar och vill behålla sin trovärdighet blir det viktigt att varaöppen för kritik för att inte framstå som strategiskt motsägelsefulla.

Utformningen av grafiska kommunikationshandlingar grundar sig ofta på en grafisk designers konstnärliga och intuitiva förmåga, vilket skapar litet till inget utrymme för inkludering av användaren i utvecklingen av en designlösning. Samtidigt tar användarcentrerade metoder en allt större plats inom design och designforskning, ett område där grafisk design verkar ligga efter andra designpraktiker. Denna uppsats bygger på frågeställningen: hur kan grafiska designers inkludera användare som medskapare i en designprocess? Uppsatsen utforskar tillämpningen av användarcentrerade designmetoder och syftar till att utveckla kunskap om hur en grafisk designer kan samarbeta med sina användare i utvecklingen av en grafisk designlösning. Genom tillvägagångsätt såsom Participatory Design och Co-design anordnades en sammankomst för gemensam utforskning av gränssnittsdesign. Designdrivna aktiviteter för kunskapsproduktion tillämpades i medskapandet med potentiella användare. Undersökningen visar på att användarna kunde känna sig som medskapare av information, men att ytterligare utveckling av workshopens aktiviteter är aktuellt för att de ska känna sig som medskapare av en artefakt. Undersökningen påvisar också att kunskapsutveckling krävs för att den grafiska designern ska ha den kompetens som behövs för att utforma och leda en sammankomst för gemensam utforskning, vilket kan ske om liknande användarcentrerade designmetoder introduceras redan under studietiden. / Graphic design concepts often seem to rely on the graphic designers’ artistic talent and intuitive abilities, offering little to no space for including end-users in the graphic design process. At the same time, human centered design is at a peak of interest within the field of design research, an aspect in which graphic design seems to be lagging behind. The research question in this essay is `how can graphic designers include end-users as co-creators in a design process?´. The essay explores the practice of human centered design and aims to develop knowledge about how graphic designers can collaborate with end-users in the development of graphic design concepts. Through approaches such as Participatory Design and Co-design a workshop within collaborative exploration was arranged and held. Design driven activities for the production of knowledge were explored. The study shows that the end-users were able to feel like co-creators of information, but that further development of the activities applied in the workshop is needed for the end-users to feel like co-creators of an artefact. The study also shows that in order for the graphic designer to be able to arrange and facilitate a workshop for collaborative exploration, the graphic designer needs further knowledge about human centered design. This knowledge could be provided during the time of study.