No description available.

Vi lever i Sverige, ett land där det talas ungefär 206 språk och antalet flerspråkiga elever i den svenska skolan ökar. För att lära sig det nya språket krävs det att pedagogen skapar goda förutsättningar och stöttningsstrukturer för elevernas inlärning i skolan. Brister inlärningen av andraspråket svenska, kan det bidra till sämre studieresultat. Dessvärre upplever omkring tre fjärdedelar av lärarna i Sverige att de inte har tillräckligt med kunskap för att stötta och möta olika kulturer. Syftet med studien var att undersöka hur verksamma lärare uppfattar och utformar arbetet med att stötta flerspråkiga elever till att i undervisningssituationer ta sig an talutrymmet i det svenska språket. I denna studie har empiri samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sex verksamma lärare i grundskolans tidigare år F-3. Den empiriska studiens resultat visar att samtliga informanter arbetar med olika stöttningsstrukturer för att eleverna ska ta sig an talutrymmet. Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att lärarna främst arbetar med olika gruppkonstellationer, med stöd av redskap, i sin undervisning eftersom de personligen uppmärksammat hur flerspråkiga elever utvecklar sitt andraspråk i svenska i sociala interaktioner med andra elever. Vidare forskning kan därmed vara att observera hur lärare arbetar med att stötta flerspråkiga elever till mer talutrymme.

Vi har i detta produktionsarbete undersökt hur lärare i den svenska skolverksamheten i årskurs F-3 uppfattar och arbetar med kooperativt lärande inom problemlösning i matematik. Likaså har vi undersökt vilka utmaningar som kan förekomma genom denna typ av undervisningsmetod. Vi har använt oss av intervjuer för att kunna gå djupare in på ämnet där lärare, från olika svenska skolor, har deltagit i studien. Syftet med denna studie är att undersöka lärares uppfattningar huruvida kooperativt lärande kan förbättra undervisningen i matematik inriktat mot problemlösning i årskurs F-3. Syftet är även att undersöka hur lärare uppfattar användningen av arbetsmetoden och om arbetsmetoden är pålitlig. Genom ett strategiskt urval förfrågades samt valdes åtta lärare ut att delta i studien. Resultatet visade att lärare ser en vinning i att arbeta kooperativt i sin matematikundervisning vid problemlösning men det kräver dels att lärare har förkunskaper och dels en god planering för att kunna uppfylla detta. Resultatet visade även att lärare behöver tänka på hur de konstruerar grupper för att arbetsmetoden ska fungera.

Syftet med studien är att få större förståelse för hur sex lärare förhåller sig till det kooperativa lärandet i den ordinarie undervisningen. Vi vill även få mer kunskap om hur lärarna utvärderar arbetsmetoden. Studien är av kvalitativ karaktär och en semistrukturerad intervjuform har använts som datainsamlingsmetod. Vi genomförde sex intervjuer med verksamma lärare som arbetar med kooperativt lärande i undervisningen. Resultatet visar att samtliga tillfrågade lärare har en positiv inställning till kooperativt lärande, då de ser flera vinster med arbetssättet. Vinsterna är bl.a. aktiva elever, gruppstärkande samt språkutvecklande aspekter. Kooperativt lärande är inte bundet till något specifikt ämne, utan används ämnesövergripande. Utvärderingen av arbetsmetoden visade sig vara något knapphändig. Det var vanligt förekommande att strukturer utvärderas snarare än vad arbetsmetoden kooperativt lärande generar i. Det mest intressanta resultatet är lärarnas positiva inställning till kooperativt lärande trots avsaknad av mätbara kunskapsresultat.

Helklassundervisning och individuellt arbete anses som traditionella undervisningsmetoder och tar stort utrymme i undervisningen, men metoden grupparbete har blivit mer och mer populär i olika omfattningar. En anledning till detta är att metoden grupparbete uppmuntras av styrdokument såsom läroplaner och kursplaner. I sin beskrivning av Ekonomiprogrammet lyfter Gy 2011 (Skolverket, 2011) fram att ”arbetsformer ska främja elevernas kreativitet och förmåga att samarbeta, ta ansvar och omsätta idéer i praktisk handling” (s. 21). I det här sammanhanget kommer således metoden grupparbete väl till pass. Syftet med den här studien är att ta reda på gymnasieelevers inställning till metoden grupparbete i ämnet företagsekonomi. Genom en enkätundersökning med 32 deltagande elever på Ekonomiprogrammet på ett gymnasium i Stockholm belyses även likheter och skillnader i grupparbeten mellan ämnet företagsekonomi och andra ämnen. Resultatet av enkäten visar att eleverna är mycket positiva till metoden grupparbete, samtidigt som det belyser några negativa aspekter, som till exempel att eleverna tycker att grupparbete kan leda till sämre resultat eller betyg, att de upplever orättvisa på grund av ojämn fördelning av gruppuppgiften i gruppen, och att grupparbeten kan öka stress och att lärandet kan bli mindre effektivt. Enligt eleverna är tydliga instruktioner till hur uppgifterna ska skötas och hur de kommer bedömas, samt att samtliga elever i gruppen deltar aktivt de viktigaste faktorerna för framgångsrika grupparbeten i ämnet företagsekonomi.

För godtagbara kunskapskrav vid slutet av årskurs 3 ska eleven getts möjlighet att samtala i och om ämnet matematik. Att kommunicera matematiskt är en bidragande faktor för att uppnå ett fördjupat lärande. Faktorer som främjar kommunikationen likt arbete i grupp används inte i samma utsträckning i matematikämnet som andra ämnen. Syftet är därmed att se till lärarens sätt att föra och bedöma elevernas muntliga förmågor i matematiken genom samarbetsinlärningsstrategier och strukturer. Studien ska även se till vilka påverkningsfaktorer samarbetsinlärningsstrategier och strukturer har på kommunikationen vid arbetet i grupp. Området blir belyst i en systematisk litteraturstudie baserat på 10 granskade studier för att besvara frågeställningarna. Det urval av litteratur som gjorts visar i resultatet till att kommunikationen som nämnts ovan är en viktig del för att uppnå matematiska förmågor. Resultatet visar även till att elever gynnas av planerade samarbetsinlärningsstrategier och strukturer som pågår under längre perioder både i sin sociala och prestationsmässiga förmåga. Trovärdigheten för resultatet kan påverkas då det är svårt att generalisera slutsatser ur ett bredare perspektiv utifrån den mängd litteratur som granskats.

I skolvärlden råder det delade meningar kring huruvida grupparbeten är fördelaktigt eller inte för elevers utveckling och lärande inom ämnet matematik. Dessutom finns det heller inga tydliga ramar för hur grupper bör konstrueras eller sättas samman. Syftet med denna studie är därmed att undersöka och analysera för- och nackdelar med grupparbeten i matematik samt att undersöka hur olika gruppsammansättningar påverkar elever i matematikundervisningen. De frågeställningar som besvaras är vilka för- och nackdelar det finns med grupparbeten inom matematik i förskoleklass upp till årskurs 3 samt hur grupper bör konstrueras för att gynna elevernas utveckling och lärande. Genom en systematisk litteraturstudie har 14 vetenskapliga artiklar analyserats och sammanställts. Utifrån dessa artiklar går det att finna en genomgående konsensus rörande ämnet och det går således att dra slutsatser eftersom liknande resultat har framkommit ur olika sammanhang och vid olika tidsperioder. En slutsats som denna studie har kommit fram till är att det finns en underliggande positiv inställning till grupparbete i de studerade artiklarna. Sammanställningen av artiklarna visar däremot att det är komplext att finna konstruktioner som gynnar alla elever vid alla tillfällen och att det som är till fördel för en elev kan vara till nackdel för en annan.

Kursplanen för matematik anger att eleverna ska utveckla problemlösningsförmågan genom att lära sig strategier för problemlösning samt att själva formulera och lösa matematiska problem. För att utvecklas i det matematiska lärandet är motivationen en betydelsefull faktor. Syftet med studien är därmed att kartlägga hur motivationen hos elever i lågstadiet kan påverkas av arbete med problemuppgifter, samt hur aktiviteter och problemuppgifter kan utformas för att öka elevernas motivation. Studien bygger på att tio vetenskapliga artiklars innehåll granskats och analyserats utifrån en innehållsanalys för att besvara frågeställningarna. Den analyserade litteraturen har utgått från olika teoretiska perspektiv som presenteras i studien. Litteraturen indikerar att problemlösningsmodeller och struktur i undervisning med problemlösning är bidragande faktorer för att elevers motivation ska öka. Att även formulera engagerande problemuppgifter samt att låta eleverna arbeta i olika gruppkonstellationer med problemuppgifter, ökar på olika sätt elevernas motivation.

Utifrån våra egna erfarenheter under verksamhetsförlagd utbildning (VFU) märkte vi attarbetssätt och arbetsformer spelar en viktig roll för att skapa motivation hos eleverna. Vårtintresse fångades av de metoderna som vilar på samspelet mellan eleverna. Bland de olikaarbetsmetoder vi såg under VFU, blev vi inspirerade av kooperativt lärande. De positivaerfarenheterna av detta arbetssätt är grunden till denna kunskapsöversikt.Huvudsyftet med kunskapsöversikten är att undersöka hur kooperativt lärande definieras samtproblematiseras och om metoden påverkar elevernas motivation till att lära sig matematik och iså fall på vilket sätt. Genom att undersöka faktorerna bakom kooperativt lärande kommer vi attfå en större förståelse för hur metoden påverkar elevernas motivation inom ämnet matematik.Utifrån huvudsyftet formulerades tre frågeställningar: Vad är kooperativt lärande? Hur kanlärarna använda sig av kooperativt lärande på ett framgångsrikt sätt i ämnet matematik? Hur kanelevernas motivation till matematik påverkas genom kooperativt lärande?Vi använde oss av befintlig forskning och undersökte fyra databaser på engelska och svenska. Vifann 17 artiklar som på ett eller annat sätt undersökte kooperativt lärande i förhållande tillmotivation och matematik.Vi fann att kooperativt lärande har en positiv påverkan på elevers motivation och kan leda till attderas prestationer förbättras. Om läraren lyckas skapa ett välfungerande kooperativt lärande ärdet inte bara prestationen och motivationen som höjs utan då höjs också elevernassjälvförtroende och samarbetsförmåga. Detta gör metoden också mer effektiv än traditionellundervisning när det kommer till att öka elevernas prestationer. Det vi förstår från vårkunskapsöversikt är att motivation påverkas genom kooperativt lärande för att eleverna har maktöver sitt eget lärande och kan påverka sin prestation i skolan. Det återstår att forska vidare påvilken effekt kooperativt lärande har på matematik och undersöka hur motivationen ochprestationen påverkas.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka elevernas attityder till grupparbete som metod för att lära och arbeta i skolan. Vår studie visar att elever generellt sett betraktar grupparbete som en bra arbetsform teoretiskt men de indikerar också utmaningar när grupparbetet omsätts i praktiken. Vår studie baseras på elevernas inställning till grupparbete, fördelarna och svårigheterna med grupparbete ur deras perspektiv och de skäl som eleverna anser ligger bakom dessa svårigheter.    Studien genomfördes i två storstäder i Sverige där vi intervjuade 33 elever i form av fokusgruppsintervjuer, 17 elever på ett yrkesgymnasium och 14 elever på en grundskola. Vi använde fokusgruppsintervjuer som metod för att samla in vår data. Resultatet av studien visar att eleverna i viss mån är positiva till grupparbete som metod för lärande i skolan. De antydde att grupparbete har pedagogiska och sociala fördelar samt andra positiva aspekter. Enligt eleverna är den viktigaste aspekten av grupparbetet utbytet av kunskap mellan dem. Några av de negativa aspekterna, enligt eleverna, är att ansvarskänslan gentemot grupparbetet kan variera från en elev till en annan. Det kan vara problematiskt att ha en elev/elever i ett grupparbete som inte bidrar lika mycket till arbetet eller inte bidrar alls. En annan negativ aspekt är relationerna inom gruppen som innehåller en mängd faktorer som antingen kan driva arbetet framåt eller kan vara destruktiva för gruppens produktivitet. Några av de elever som intervjuats i vår studie nämner en trolig orsak till de svårigheter som de möter i grupparbetet är att de antingen sällan eller aldrig tränas i hur man fungerar som grupp. De påpekade att de ibland bara får praktiska instruktioner om hur man startar uppgiften i grupp men ingen träning i hur man organiserar arbetet, eller hur man känner ansvar och lär sig acceptera varandras åsikter.