No description available.

Varierad matematikundervisning förespråkas i nationella styrdokument vilka skolor och pedagoger väntas följa. De mål och riktlinjer som finns uppsatta ska nås med hjälp av varierade arbetsmetoder och arbetsformer. Skolors och pedagogers tillvägagångssätt för att nå dit är dock tolkningsbara och därför intressanta att undersöka vilket också är studiens syfte. För att ta del av pedagogers uppfattning kring varierad matematikundervisning med dess tillhörande arbetsmetoder och arbetsformer har jag undersökt tillämpning, omfattning, påverkansfaktorer samt sökt likheter och skillnader mellan skolorna. Detta möjliggjordes genom att jag genomförde halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med sex pedagoger som undervisar i någon av årskurserna 4-6 på en kommunal samt en privat skola. Resultatet visar att pedagogerna har en någorlunda samstämmig syn kring varierad matematikundervisning samt de arbetsmetoder och arbetsformer som följer. Tydligt blir att arbete i lärobok och praktisk matematik såsom laborationer, vardagsanknuten matematik samt diskussioner ställs mot varandra likaså enskilt arbete och grupparbete. Färdighetsträning, förståelse och att undervisningen ska tilltala samtliga elever är viktiga aspekter inom matematikundervisningen. De flesta pedagoger i studien bedriver merparten av sin matematikundervisning genom arbete i läroboken men anser att det är mer vanligt att arbete sker i olika gruppkonstellationer än enskilt. Enligt pedagogerna är det kompetens, elevgruppen, tid och skolmiljön som påverkar valet av arbetsmetod och arbetsform. I resultatet finns stora likheter med tidigare forskning och resultatet kan även kopplas ihop med teoretiska perspektiv såsom Gardners teori om multipla intelligenser, det sociokulturella perspektivet och behaviorismen. De skillnader som råder är inte beroende av skolform, snarare pedagogernas olika förutsättningar såsom intresse för matematik, matematikdidaktisk kompetens och yrkeserfarenhet.

I vår kvalitativa undersökning har vi utifrån observationer av ett grupparbete studerat elevers interaktion. Våra forskningsfrågor gällande roller, förhållningssätt och kommunikativa strategier har varit grunden för vår analys. Vi observerade en grupp elever i årskurs 4 vid två tillfällen. Under observationerna använde vi oss av videokamera och kompletterade med loggboksanteckningar. Filminspelningarna och anteckningarna bearbetades och intressanta sekvenser valdes ut som transkriberades. Ur ett relationellt perspektiv sker ett samspel med alla i gruppen. Resultatet visar att två elever tilldelades och intog roller som dominanta i gruppen. Vilket innebar att å ena sidan gav de andra i gruppen två elever dominant utrymme, å andra sidan intog de andra och fick roller som bidrog till att arbetet fördes framåt. Alla i gruppen använde olika kommunikativa strategier i samtalen, de dominanta eleverna var mer skickliga på att få igenom sin vilja med hjälp av dessa kommunikativa strategier. Vi tolkar även att de dominanta elevernas förhållningsätt kan påverka arbetets framfart, då de elever som inte var dominanta hade svårt att få gehör för sina förslag som enligt vår tolkning kunde ha varit lika värdefulla för att lösa uppgiften. Vår studie visar att den interaktion som förekom mellan eleverna kan ge oss blivande lärare kunskap om roller, förhållningssätt och kommunikativa strategier i en grupprocess. I förlängningen kan den förståelsen ligga till grund för att hjälpa elever att utvecklas sin kommunikativa förmåga i dialog med andra.

<p>Bakgrund: Tanken bakom att arbeta i team är att det skapar mervärde då det möjliggör integrationen av specialiserade egenskaperna hos teamets medlemmar. I detta sammanhang används ofta begreppet synergieffekt. Men ofta föreligger det exceptionella svårigheter att få team att fungera överhuvudtaget. Flesta misslyckanden i teamarbete handlar om dålig gruppdynamik och ineffektivitet. </p><p>Syfte: Att undersöka gruppdynamiska mönster i integrerade arbetsteam och utforska tänkbara återkommande mönster som skulle antyda att gruppdynamik kan hanteras mer framgångsrikt genom styrning av de faktorer och processer där dessa mönster utvecklas. </p><p>Genomförande: Det empiriska materialet har samlats genom intervjuer med arbetare och ledare från ishockeylag och förskoleteam, två arbetsområden som skiljer sig i ett flertal avseenden; ramarna och villkoren för skapandet och uppehållandet av teamen, samt deras arbetsprocesser och produkter. Detta i ett försök att fånga in det väsentliga i gruppdynamiken genom att söka efter likheter och väga dem mot skillnaderna i hur man löser sina respektiva svårigheter i teamarbetet. </p><p>Resultat: Studien tyder på att återkommande gruppdynamiska mönster existerar i integrerade arbetsteam. Identifiering och styrning av de faktorer och processer där dessa mönster utvecklas förbättrar möjligheterna att skapa ett effektivt presterande arbetsteam.</p> / <p>Background: Teamwork is thought to create added value, because it ables the integration of the specialised qualities of its members for a common goal. Often the term synergy effect is used in this context. However, in many cases there are exceptional difficulties to get the teams to work at all. Most failures in teamwork deal with inefficiency and poor group dynamics. </p><p>Purpose: This study examines group dynamic patterns in highly integrated work teams, and explores possible reoccurring patterns that would suggest that group dynamics could be managed more successfully by monitoring the factors and processes where these patterns arise.</p><p>Research Process: The empirical material was collected by interviewing people from professional ice hockey and pre-school teams, two areas that seemed to differs in most aspects; the framework and conditions for teamwork, maintenance and work processes. This in a quest for determining the essence of favourable group dynamics by searching for similarities and weighing them with the differences in how they solve their respective issues in working as a team.</p><p>Results: The study made indicates the existence of reoccurring group dynamic patterns in highly integrated work teams. The identification and monitoring of the factors and processes from where these patterns arise improves the odds for creating a high performing work team.</p>

For many years, I have tried to understand why students end up in difficulties in mathematics. As a future teacher, it is extremely important to have knowledge of the various factors that leads to difficulties in mathematics. As a teacher it is obvious to meet the students who find mathematics a difficult subject, and, therefore it is necessary to have a broader knowledge of how to respond and support these students. According to Ahlberg, number of students with mathematics difficulties is increasing every year, therefore, it is important to help students and organize a supporting school environment that promotes and encourages learning (Ahlberg 2001, p. 104-105). The aim of this degree project is find out, with the help of selected teachers, various factors that may lead to the basis for the students’ mathematics difficulties. The aim is also to find out how teachers work in order to support students with mathematics difficulties. I interviewed four trained mathematics teachers. All pedagogues have years of experience of teaching students with mathematics difficulties and all have had mathematics in their undergraduate studies. In my interviews, I used a tape recorder so that I could focus on questions, answers, and also be involved in as well as reflect over what was said. The results showed that there are various reasons for difficulties in mathematics and different ways of working to address student´s difficulties in mathematics. Mathematics difficulties can depend on emotional obstructions, a poor self-confidence, planning difficulties, a poor working memory, language difficulties, reading and writing difficulties and deficiencies in the didactical field. The result also showed that students’ difficulties can be reduced through dialogue, group works and a laboratory work.

SammanfattningTitel: Om individer får förberedande information om att arbeta i grupp, kan detta då ses kunna förändra deras upplevelse av att arbeta i grupp?Författare: Hayat Ashkar och Görgen Jansson Handledare: Ilkka Henrik Mäkinen Examinator: Hedvig EkerwaldLärosäte: Uppsala Universitet Datum: 5/1 2015Bakgrunden till den här studien bygger på tidigare forskning som visat att om en vårdsökande i väntan på sin läkartid får hjälp till självhjälp får denna patient ut mer av behandlingen, jämfört med en patient som endast fått vänta på sitt läkarbesök. Det kan då tolkas som att någon form av självhjälp, förberedelse, innan behandlingen är gynnsamt.Detta ledde till en tanke om samma princip kan gälla för grupparbeten. Om individer som ska genomföra ett grupparbete får information om att arbeta i grupp, en förberedelse, kan det då förbättra deras upplevelse av att arbeta i grupp? Syftet med uppsatsen är att undersöka om kunskap om socialpsykologiska begrepp kan ge någon inverkan på elevers upplevelser till att arbeta i grupp. För att undersöka om så var fallet genomfördes ett experiment med tre olika gymnasieklasser. Deltagarna fick genomföra ett grupparbete och därefter svara på en enkät som mätte deras upplevelse av arbetet. I nästa steg fick en grupp, experimentgruppen, lyssna på en föreläsning om socialpsykologiska begrepp för att därefter återigen genomföra ett grupparbete och besvara samma enkät igen. En annan grupp, kontrollgruppen, fick inte lyssna på föreläsningen men göra allt övrigt experimentgruppen gjorde, ett grupparbete med enkät samt ett grupparbete till med enkät.De teoretiska begrepp som använts för att analysera resultatet är bland annat, definition av situationen, priming och Hawthorneeffekten. Resultatet tyder på att en förändring i upplevelsen av grupparbete skett hos både experimentgruppen och kontrollgruppen, dock var den större hos experimentgruppen. / AbstractTitle: If individuals get an information about how to work in a group, could that change their experience about cooperation?Authors: Hayat Ashkar and Görgen JanssonMentor: Ilkka Henrik MäkinenSeat of learning: Uppsala UniversityDate: 5/1 2014The background to this study is based on studies that have shown that if a patient while waiting for a doctor's appointment gets help to self-help, the patient will assimilate more of the treatment than a patient who only has to wait for their doctor’s appointment. That can then be interpreted as any kind of stimuli (self-help) before treatment is favourable.That led to a wonder if the same principle might apply to work in groups. If individuals who are going to do cooperation receive information about working in groups, in terms of social psychology concepts, could that improve their ability to work in a group? The purpose of this paper is to examine whether knowledge in social psychological concepts can be seen to give any impact on students' experiences and attitudes towards working in groups. To examine this, an experiment with different high school classes was conducted. In the experimental group the students implemented a group project and then answered a questionnaire that measured the students' experience of the work. In the next step they had to listen to a lecture about social psychological concepts. After that they did another group project and answered the same questionnaire again. In the control group the students did just the same except listening to the lecture about social psychological concepts.The theoretical concepts used include social negotiation, definition of the situation and priming. The results of this study show that the experimental group showed a consistently higher average current experience of group work. That indicates that a process of change begins in the participants. It can be explained by priming.

Dagens barn och ungdomar möter allt mer texter i digitala miljöer i sin vardag. Numera innehåller även den reviderade läroplanen mer digitalisering vilket ställer högre krav på eleverna men också på lärarens undervisning. Inom svenskämnet ska dagens barn numera även få möta digitala texter. Tidigare forskning visar att digital läsning kräver mer av läsaren då den kan vara svårare än läsning av texter i pappersformat. Denna studie har för avsikt att undersöka hur elever på mellanstadiet arbetar med digital läsning och instuderingsfrågor i grupp. Frågeställningen som studien bygger på är vilka tillvägagångssätt använder elever i grupparbete med digitala faktatexter. Studiens resultat visar att eleverna använder lässtrategier och kommunikativa strategier som tillvägagångssätt i sina grupparbeten. Genom att använda lässtrategier och kommunikativa strategier ger eleverna sig själv och varandra möjligheten att ta sig vidare i arbetet. Studiens slutsats är att samtalet och samarbetet är centrala och viktiga delar i elevernas grupparbete. Genom att samtala kan eleverna hjälpas åt vid eventuell problematik för att kunna ta sig vidare i sitt grupparbete.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vad forskning säger om elevers kommunikation vid problemlösning i matematik och vilka faktorer som påverkar kommunikationen. Problemlösning har gett människan många verktyg som vi idag ser som livsviktiga och för att utveckla samhället ytterligare behöver skolan utbilda kompetenta problemlösare. Genom att söka i databaserna ERIC, MathEduc och allt-i-ett-söktjänsten UniSearch samt leta manuellt i referenslistor hittades data för den här litteraturstudien. Resultatet visar att elever som kommunicerar väl ser varandras idéer som gemensamma resurser. För det ska vara möjligt krävs att eleverna får undervisning i vad det innebär och att de arbetar med rätt uppgiftstyp.

Syftet med mitt examensarbete är att göra en kvalitativ studie med klasslärare, lärare i svenska som andraspråk och modersmålslärare kring deras uppfattningar, arbetssätt med flerspråkiga elever och möjligheterna till språkutveckling samt språkinlärning på en mångkulturell skola. Jag har utfört tre semistrukturerade intervjuer med grundskollärarna och två observationer hos klassläraren i syfte att få en helhetsbild av lärarens arbetssätt och verksamhet i praktiken i ett flerspråkigt klassrum. Resultatet visar att lärarna har erfarenhet och medvetenhet om hur flerspråkiga elever utvecklar sitt språk på bästa möjliga sätt. Lärarna arbetar till stor del tillsammans för att anpassa undervisningen till eleverna samt ser till att undervisningen bygger på en röd tråd. De arbetar på samma sätt när det gäller tydlighet, förklaring, upprepning, stöd och diskussion om ord och begrepp. Dessutom arbetar de på liknande sätt gällande användning av olika arbetsmetoder och olika material som är enklare eller svårare beroende på elevernas nivå. Intervjun visar att alla tre lärarna har en positiv uppfattning om modersmålets roll och modersmålsundervisningens betydelse för elevernas språkutveckling och språkinlärning till andraspråk.

Syftet med den här kvalitativa studien var att undersöka, beskriva och analysera hur högstadieelever upplever att bedömning påverkar samarbete vid grupparbete. Studien har ett socialpsykologiskt perspektiv och för att kunna undersöka elevers upplevelser användes fokusgrupper. Deltagarna var högstadieelever (N=54) och datainsamlingen utfördes i 12 fokusgrupper på tre skolor i två städer. Resultatet illustrerar hur elevers upplevelse av att bli bedömda vid grupparbete kan leda till ett destruktivt samarbete med bedömningsstress och ojämställdhet men även till ett konstruktivt samarbete med gemenskapande och bedömningstillfredsställelse. Eleverna föredrog lärarbedömning framför kamratbedömning och ansåg att lärarbedömning hade störst påverkan på samarbetet vid grupparbete. I diskussionen problematiseras resultatet med hjälp av Social interdependence theory, begreppen social loafing, social facilitation samt genus. Studien bidrar till ökade kunskaper kring hur elever upplever att bedömning vid grupparbete kan leda till ett destruktivt samarbete som kan liknas vid ett samarbete i grupp men även till ett konstruktivt samarbete som kan ses som ett samarbete som grupp.