<p>Denna kvalitativa studie undersöker personalens upplevelser av grupphandledning som ett yrkesmässigt stöd i psykosocialt arbete. Vidare undersöks hur grupphandledning kan bidra till personalens välbefinnande samt vilka egenskaper handledaren bör besitta. Studien utgår från en hermeneutisk forskningstradition med en kvalitativ ansats. Undersökningen bygger på semistrukturerade intervjuer med fyra yrkesverksamma personer med erfarenhet av grupphandledning. Resultatet tolkas utifrån Kadushins handlednings modell i socialt arbete och en förenklad form utav Antonovskys salutogena modell. Resultatet visar att grupphandledning utgör ett yrkesmässigt stöd samt bidrar till personalens utveckling såväl personlig som professionell, vilket har en positiv inverkan i personalens välbefinnande. Handledaren bör ha kunskap om organisationens kultur, de handleddas arbetsvillkor och arbetsförhållande samt inneha goda kunskaper om att handleda. Andra intressanta slutsatser är att handledare samt deltagarna i grupp-handledning bär ett personligt ansvar och är i behov av kontinuitet för att åstadkomma förändringar.</p>

Denna kvalitativa studie undersöker personalens upplevelser av grupphandledning som ett yrkesmässigt stöd i psykosocialt arbete. Vidare undersöks hur grupphandledning kan bidra till personalens välbefinnande samt vilka egenskaper handledaren bör besitta. Studien utgår från en hermeneutisk forskningstradition med en kvalitativ ansats. Undersökningen bygger på semistrukturerade intervjuer med fyra yrkesverksamma personer med erfarenhet av grupphandledning. Resultatet tolkas utifrån Kadushins handlednings modell i socialt arbete och en förenklad form utav Antonovskys salutogena modell. Resultatet visar att grupphandledning utgör ett yrkesmässigt stöd samt bidrar till personalens utveckling såväl personlig som professionell, vilket har en positiv inverkan i personalens välbefinnande. Handledaren bör ha kunskap om organisationens kultur, de handleddas arbetsvillkor och arbetsförhållande samt inneha goda kunskaper om att handleda. Andra intressanta slutsatser är att handledare samt deltagarna i grupp-handledning bär ett personligt ansvar och är i behov av kontinuitet för att åstadkomma förändringar.

Studien är utförd i anslutning till ett pågående forskningsprojekt om grupphandledning i psykoterapi, GUT-projektet. Studiens syfte var att nå ökad kunskap om handledares upplevelse och erfarenhet av att handleda grupper på olika utbildningsnivåer med psykodynamisk inriktning. En kvalitativ ansats valdes för att besvara studiens syfte. Frågeställningarna omfattade handledares tankar om mål och bedömningskriterier för grupphandledning, erfarenheter av tillvägagångssätt i grupphandledning, gruppens inverkan på handledningen samt den organisatoriska ramens betydelse för grupphandledning på olika utbildningsnivåer. Nio handledare ingick i studien. Data har samlats in via öppna semistrukturerade intervjuer och har bearbetats genom tematisk analys. Målen uppgavs skilja sig mellan olika utbildningsnivåer, främst genom olika grad av fördjupning inom till stora delar gemensamma områden. Nivåspecifika skillnader i tillvägagångssätt i handledning redovisades medan respondenternas erfarenheter av gruppens inverkan på handledningen var likartad oavsett utbildningsnivå. Svårigheter förenade med utbildningshandledning i grupp redovisades och den organisatoriska ramens avgörande betydelse för grupphandledningen betonades. Studiens resultat diskuterades i förhållande till befintlig teori.

Denna fenomenografiskt inspirerade studie har som syfte att öka kunskapen om variationen i specialpedagogers uppfattningar av sina bidrag i skolans kompetenshöjande insatser. Syftet är även att försöka fördjupa förståelsen för specialpedagogers inflytande på lärares kompetensutveckling. I studien intervjuas åtta utbildade specialpedagoger från sammanlagt fyra kommuner i södra och norra Sverige. Tillsammans representerar de samtliga stadier på grundskolan och även gymnasieskolan. I den fenomenografiska analysen kartlades specialpedagogernas uppfattningar, varvid sex kategorier framkom. Dessa är Planering av kompetensutveckling, Samarbete skolledningen, Informationsöverlämnande, Experten – inspiratör och stöd, Handledning samt Mentorsroll. Inom handledningskategorin utkristalliserade sig tre undergrupper, Enskild handledning, Grupphandledning och Handledning i kurser. Bilden som framträdde i studien visar att specialpedagogers bidrag till kompetenshöjande insatser och lärares kompetensutveckling är omfångsrik. Handledning i olika former utgör en stor del av specialpedagogernas inflytande på lärares kompetensutveckling. Men specialpedagogens handledningsinsatser är beroende av respektive verksamhets sociokulturella kontext, av specialpedagogernas kompetens och dessutom av deras personlighet. Specialpedagogens arbetsuppgifter behöver ständigt diskuteras så att inga begränsande ramar uppstår som hindrar specialpedagogen från att bidra till skolans kompetenshöjande insatser och därmed lärares kompetensutveckling.

AbstraktJacobsson, Liselott & Thiborg, Jenny (2012) Faktorer som bidrar till användningen av pedagogisk handledning En studie av två stadsdelar (Contributing factors for the use of guidance A study of two districts)Specialpedagogik Skolutveckling och ledarskap Lärande och samhälle Malmö högskolaVilka faktorer bidrar till användning av pedagogisk handledning i skolor?Syftet med vårt arbete är att studera två stadsdelar med olika förutsättningar för att utröna faktorer som bidrar till den pedagogiska handledningens användande. Den teoretiska referensram vi använt oss av är systemteorin. Vi valde en kvalitativ datainsamling och utförde 12 halvstrukturerade intervjuer med rektorer och pedagoger. Informanterna har alla erfarenhet av pedagogisk handledning i någon form. Intervjuerna från de två stadsdelarna redovisas under sex teman: pedagogisk handledning, förekomst och användning av pedagogisk handledning, effekter och möjligheter med pedagogisk handledning, faktorer som bidrar till användningen av pedagogisk handledning, information och framåtblick kring pedagogisk handledning. Resultatet visar att pedagogisk handledning används på skolor i de båda stadsdelarna. Förekomsten styrs inte till så stor del av de olika förutsättningarna i stadsdelarna utan mer av hur man använder resurserna på skolorna. Det framkom sju faktorer som bidrar till användningen av pedagogisk handledning. Dessa faktorer är ekonomi, inställning, prioritering, tid, efterfrågan, information och behov. / AbstractJacobsson, Liselott & Thiborg, Jenny (2012) Contributing factors for guidance A comparison of two districtsWhat factors contribute to the use of guidance at schools?The aim of our study is to compare two districts with different conditions to determine factors that contribute to the use of guidance. The theoretical framework that we used is systems theory. We chose a qualitative research and conducted twelve semi-structured interviews with principals and teachers. All of the informants have experience of guidance in some form. The interviews from the two districts are presented under six themes: guidance, the presence and use of guidance, effects and possibilities with guidance, factors that contribute to the use of guidance, information and future visions about guidance.The result shows that guidance is used in schools in both districts. The presence of guidance is controlled not so much of the different conditions in the two districts but more of how recourses are used in the schools. In the study it was found seven factors which contribute to the use of guidance. These factors are economy, approach, prioritization, time, demand, information and needs.

Syftet med arbetet är att ta reda på likheter och skillnader av grupphandledning av yrkesverksamma inom vården och inom skolan. Grupperna som representerar vården kommer från barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, medan grupperna som representerar skolan kommer från en förskola. Metoderna jag använt har varit observationer, frågeformulär samt intervjuer.Likheter är att grupphandledningen sker med jämna tidsintervaller, fasta mötesplatser och i stabila grupper som är arbetsteam eller arbetslag. Skillnaderna är bakgrunden till grupphandledningen och tidigare erfarenhet samt innehållet och effekten av grupphandledningen.Både erfarenheten och förväntningarna kan styra innehållet. Traditionellt är innehållet i grupphandledning inom vården klientärenden och effekten att personalen kommer vidare i sina ärenden, vilket också min undersökning visar. Målet med förskolegruppernas grupphandledning var att förbättra de kollegiala relationerna vilket också är innehållet och effekten i deras handledning.

Mycket av tiden för lärare i dagens skola går åt till att lösa konflikter under lektionerna. Samtidigt ska undervisningen anpassas för alla elever oavsett om de kommer från resursstarka miljöer eller inte. Att vara nyutexaminerad lärare är utmanande eftersom det ofta innebär lika stor arbetsbelastning och ansvar som för lärare med mångårig erfarenhet. Intresset för pedagogisk handledning började växa fram under kursen ”Att leda professionella samtal”. Trots att det funnits specialpedagoger på mina tidigare arbetsplatser har jag tidigare inte kommit i kontakt med handledning. I examensordningen för specialpedagoger finns handledning tydligt formulerad i ett av målen: ”visa fördjupad förmåga att vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågor för kollegor, föräldrar och andra berörda” (SFS 2006:1053, s. 5). Det uttrycks även i Lgr11 (Skolverket, 2011, s. 19) där det står att ”personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter”. Detta motiverar varför lärare ska få handledning samtidigt som det kan ifrågasättas varför inte handledning förekommer överallt. En intressant fråga är vad lärare som får ta del av handledning har för erfarenheter och upplevelser kring det.SyfteSyftet med examensarbetet är att belysa hur lärare uppfattar att grupphandledning påverkar deras arbetssituation och vilken inställning de har till sådan handledning. Vidare att undersöka om det finns alternativa handledningsformer som lärare efterfrågar.Teoretisk utgångspunktFör att tolka det empiriska materialet kommer systemteori användas som teoretisk utgångspunkt. Teorin lämpar sig bra för studien då den enligt Gjems (1997) riktar uppmärksamheten mot relationer mellan människor som arbetar nära varandra i en yrkesgrupp. I systemteorin finns viktiga centrala begrepp som helhet, sociala system, relationer, här och nu tänkande, cirkularitet och kvalitet. Dessa begrepp blir återkommande i studiens analys och diskussionsdel. MetodI studien har en kvalitativ ansats valts där sex lärare i grundskolan intervjuats. En intervjuguide användes och skickades ut i förväg. Den utgick från halvstrukturerade frågor vilket innebar att följdfrågor kunde ställas beroende på de svar respondenterna gav. När intervjuerna var klara transkriberades de ordagrant från talspråk till skriftspråk. I transkriberingen utelämnades typiska taluttryck. ResultatResultaten visade att lärarna hade olika uppfattningar om syftet med handledning. Troliga förklaringar kan vara dels att arbetslagen har olika specialpedagoger vilket påverkar handledningen beroende på vilka behov som finns, dels att syftet från rektor och specialpedagog inte varit tillräckligt tydligt när formerna för handledningen har ändrats. Lärarna var positiva till handledning i arbetslaget även om det från några lärare framkom en önskan att den skulle ske mer ämnesvis. Tidigare forskning visar att handledning i arbetslagen kan innebära en del risker såsom att det inte bidrar till influenser utifrån och att dominerande deltagare i gruppen får alltför stort utrymme. Maktstrukturer i arbetslagen var inget som lärarna uppfattade som problem även om några kunde se att det fanns tydliga sådana. Den tidigare forskningen påvisade även fördelar med handledning i arbetslagen genom att deltagarna kan sätta sig in i varandras problem och arbetssituationer. För att handledningen ska vara meningsfull och effektiv uttryckte flera lärare att struktur är viktigt. Tydlighet och goda förberedelser var faktorer som ansågs viktiga för att skapa meningsfullhet och effektivitet. Det framkom även att en majoritet föredrar individuell handledning när de behöver hjälp med anpassningar, digitala verktyg eller råd och stöd kring en elev. ImplikationerAtt lärare får specialpedagogens handledande uppdrag tydliggjort är viktigt för att handledningens syfte ska bli tydligt. Det är även betydelsefullt för att lärare ska få rätt förväntningar på handledningen och vad den kan ge. Detta är en ståndpunkt att ta med sig som färdig specialpedagog när det är dags att handleda en grupp lärare.I studien framkom att handledningen ofta är oregelbunden. Regelbunden handledning är viktig men kan vara svårt på grund av den tidsbrist som ofta råder i dagens skolor. Intervjuerna visade att det inte finns fasta handledningsgrupper på skolan. Ett förslag är att hålla handledningsgrupperna stängda under terminerna. Det är av vikt att skapa struktur i mötena och skapa ett klimat där det finns en jämbördighet mellan deltagarna så att alla tillåts delta. För att handledning ska bli meningsfull poängterade lärarna att det är viktigt att handledaren känner till situationerna och eleverna i klassrummen. Ett sätt att få denna kännedom är genom att auskultera i klasserna. Detta kan ge lärarna ett större förtroende för specialpedagogen och underlätta för specialpedagogen att relatera till det som lärarna tar upp i handledningen.

Thimgren, Pia (2008) Handledningens betydelse för lärarrollen Lärares upplevelse av hur handledningen gör skillnad för eleverna (Guidance as a tool for the teacher professionTeachers’ experience of how the guidance makes sense for the pupils)Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Vi pratar om handledning i skolan men vem är den egentligen bra för? Mitt syfte i detta arbete är att studera om lärare upplever att handledningen de fått ta del av har betydelse för hur de bemöter eleverna i klassrummet. Mitt underliggande syfte är att studera om handledning kan vara en möjlighet för kompetensutveckling och personlig utveckling vilket kan bidra till utveckling för verksamheten. Arbetet utgår från ett hermeneutiskt vetenskapligt förhållningssätt. Jag har använt mig av kvalitativ forskningsmetod och gjort tio ostrukturerade intervjuer med lärare i skolan. De tio lärarna som ingår i studien har alla deltagit i någon form av handledning. Resultatet redovisar jag i två moment; temaområden och huvudteman. De sex olika temaområdena är: handledning, individ-, grupp- och organisationsperspektiv, handledarens roll, farhågor i handledning frågeställningar och lärarrollen. Huvudteman har rubrikerna: bemötande och handledarens kompetens. Resultatet i studien visar att lärarna upplever att det är betydelsefullt att få reflektera och få utbyte av andras erfarenheter i handledning och att detta påverkar och gör en skillnad i sättet att bemöta eleverna. Lärarna upplever att kunskapen om eleven ökar genom att de vid handledningstillfällena får ta del av andras erfarenhet av eleven. Vidare visar resultatet att handledarens kompetens påverkar handledningens resultat som även kan påverka lärares sätt att skapa relation och att bemöta i klassrummet. Ett annat resultat är att handledningen upplevs vara en möjlighet för personlig utveckling som i sin tur kan bidra till skolutveckling.

SammanfattningSyfte: Det primära syftet med studien är att analysera Skolverkets handledarutbildning inom den specialpedagogiska fortbildningen av lärare och jämföra hur specialpedagogutbildningen på Malmö högskola förhåller sig till dessa kriterier. Studien är tänkt att belysa vilka olika typer av grupphandledande uppdrag och funktioner som förekommer inom Skolverkets handledarutbildning. Detta för att åskådliggöra hur det kan påverka den specialpedagogiska yrkesrollen. Det övergripande syftet med studien är att belysa om den professionellt utbildade handledarens specialpedagogiska kompetens och fördjupade kunskaper påverkar handledningens övergripande kvalité. Det förväntade kunskapsbidraget med studien är att öka medvetenheten kring handledningens funktioner och kriterier då det finns väldigt lite forskning inom området.Preciserade frågeställningar: Vilka funktioner betonas i Skolverkets handledarutbildning i den specialpedagogiska fortbildningen? Vilka funktioner betonas i Malmö högskolas specialpedagogutbildning kring handledning? Vilka kriterier betonas i Skolverkets handledarutbildning i den specialpedagogiska fortbildningen? Vilka kriterier betonas i Malmö högskolas specialpedagogutbildning kring handledning? Hur förhåller sig Malmö högskolas specialpedagogutbildning kring handledning till Skolverkets handledarutbildning i den specialpedagogiska fortbildningen?Teoretisk ram: Studien utgår från Öquists (2008) systemteori som innebär att se helheten i ett system, alltså förstå världen i termer av helheter, relationer, funktioner, sammanhang och mönster. När en del i systemet förändras kan andra delar påverkas och därigenom systemet som helhet. Individ, grupp, organisation och omvärld ses som ömsesidigt beroende av varandra. I studien används även ett KASAM perspektiv som utvecklades av Aaron Antonovsky (1991) vilket bygger på tre upplevelser av tillvaron hos individen; begriplighet, hanterlighet och meningsfullhet. Begriplighet innebär att tillvaron skall vara förutsägbar och begriplig när saker händer. Hanterbarhet handlar om krav på rätt nivå och att individen har en känsla av kontroll. Meningsfullhet i bemärkelsen att individen ska känna sig delaktig och medverkande i vardagen.9Metod: Då studiens empiri enbart består av dokument och texter används kvalitativ textanalys som metod för att analysera, tolka och få en förståelse för innehåll och mening i texterna. En kvalitativ textanalys används ofta inom den samhälls- och humanvetenskapliga forskningen för tolkning av olika texter och dokument. Detta är en process där forskaren systematiskt undersöker och arrangerar sin empiri för att komma fram till ett resultat genom att bryta ner, organisera, söka efter mönster och kategorier (Bogdan & Biklen, 2007; Bryman, 2011; Widén, 2015).Resultat och analys: Skolverkets specialpedagogiska kompetensutvecklande insats bygger på att höja lärarnas kompetens inom området. Vidare anser de att det kollegiala lärandet ska ske med en handledare och satsar därför på en handledarutbildning. De menar även att kollegialt lärande inte är detsamma som att kollegor själva sitter och diskuterar. Detta stämmer överens med resultatet som framkommit i studien kring Malmö högskolas handledarutbildning då fokus läggs på handledarens kunskap och kompetens kring olika samtalsfunktioner och grupprocesser. Gjems (1997) betonar vikten med en professionellt utbildad handledare. I resultatet framkommer vissa gemensamma mönster i de båda handledningsuppdragens kriterier. Dessa kriterier är att handledaren ska ha förmåga att vara en kvalificerad samtalspartner, kunna analysera och ha kunskap om grupprocesser. Skillnader som kommer fram i kriterierna är att det kan tolkas som att Malmö högskolas handledarutbildning har mer fokus på kriteriet att själv reflektera och få andra att reflektera över sin yrkesroll, sin undervisning samt att samtals- och gruppteorier är viktiga kriterier. Skolverkets handledaruppdrag fokuserar mer på handledningskriterier med förmåga att driva det kompetensutvecklande arbetet framåt och utveckla sin egen roll.Specialpedagogisk implikation: En av konsekvenserna av regeringsbeslutet kan vara att specialpedagogens handledningsuppdrag förtydligas och ges en högre status vilket är positivt för det specialpedagogiska yrket.Nyckelord: Grupphandledning, Handledning, Handlednings rollen, Kollegialt lärande, Specialpedagogik

Bakgrund: I dagens sjukvård är det mer regel än undantag att besparingar genomförs. Detta kan leda till att arbetssituationen försämras för sjuksköterskor. För att kunna ge god omvårdnad till patienter är det viktigt att sjuksköterskor ges möjlighet till utbyte av erfarenheter, får bekräftelse, känner trygghet, blir stärkta i sin yrkesroll och får ökad självkänsla. Litteraturen beskriver att detta kan uppnås om sjuksköterskorna får tillfälle att delta i grupphandledning, men även handledningens förutsättningar och begreppet handledning som process. Syftet är att identifiera och beskriva effekter av grupphandledning för yrkesverksamma sjuksköterskor. Metoden för examensarbetet är en litteraturbaserad studie med analys av studier med kvalitativ ansats. Resultatet beskriver handledning utifrån tre teman, en förändrad självbild, en förändrad relation och en förändrad arbetssituation som sedan presenteras mer ingående med positiva och negativa effekter. I diskussionen sker reflektion över metoden och resultatets teman. Slutsatsen är att handledningen ger fördelar för den som deltar och att förebyggande av psykisk ohälsa är viktigt för att kunna ge god vård till patienter samt att handledning ger möjlighet till ökad arbetsglädje.