Den här artikelns syfte är att undersöka lärares uppfattningar av handledda gruppsamtal som medel i lärares professionsutveckling. Studien är kvalitativ och tar utgångspunkt teoretiskt och metodologiskt i fenomenografin. Nio lärare har intervjuats på en grundskola i Jönköpings kommun, 2011. I resultaten framkommer att frågandet har en central roll i handledningssamtalet vilket möjliggör fördjupad reflektion med perspektivvidgning som leder till ett förändrat tankesätt hos lärare. Undervisningen utvecklas och anpassas till eleverna, som en följd av handledningen. / The purpose of this article is to investigateteachers´ perceptions of supervised groups as means of teacher professionaldevelopment. The study is qualitative, basing theoretically and methodologicallyin phenomenography. Nine teachers were interviewed at an elementary school inJönköping municipality, 2011. The results show that questioning has a centralrole in the supervised discussions enabling deeper reflection with perspectivedilation leading to a changed mindset among teachers. The teaching evolves andadapts to the particular students as a result of counseling.

The aim of this study is to reach a deeper understanding of which feelings counsellors encounter among social workers and how they deal with these, as well as how counsellors can prevent secondary trauma among social workers. This study is based on six semi-structured interviews with professional counsellors who are counselling social workers in the social services, who work with children and adolescents. The data is analyzed by using a thematic analysis. The analysis of the result is interpreted with the theory of emotional labor.This study indicates that counsellors face strong emotions among social workers, something the counsellors need to manage. Counsellors also need to manage their own feelings,something the majority do by taking support of colleagues. To prevent secondary traumaamong social workers, it is important to talk about it, to have knowledge about it and that thesocial workers harbor each other’s feelings. However, the counselling cannot prevent secondary trauma by itself. The findings are in line with previous research, but this study focuses on the counsellor’s perspective, something that is absent in the current research field.

AbstractRobert Sansum (2014). Grupphandledning av lärare. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärande och samhälle, Malmö högskolaProblemområdeGrupphandledning av lärare Syfte Syftet för denna studie är att fördjupa kunskapen om hur grupphandledning av pedagoger kan förstås som fenomen med fokus på innehållet, upplevelser, processer och tankar. Fokus är på handledning som utvecklingsverktyg och då främst hos individen men även hur den kan påverka gruppen och organisationen. Preciserade frågeställningar•Hur ser lärare på fenomenen handledning och grupphandledning?•Hur upplever lärare en grupphandledning över tid?•På vilka sätt kan grupphandledning bidra till utveckling av pedagoger och skolor? •Teoretisk ram Huvudteorin som används i denna studie är symbolisk interaktionism. Tolkningen av data har gjorts utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt. MetodJag har själv handlett en grupp med fyra lärare under ett halvår. Innan, under och efter handledning har jag försökt ta reda på hur de ser på denna handledning. Studien använder sig av kvalitativa datainsamlingsmetoder som intervjuer, inspelningar av handledningssessioner och reflektioner av deltagarna. Resultat med analysResultaten visar att deltagarna var överväldigande positiva till den handledningen de fick och att de kunde identifiera flera positiva effekter på individnivån men att det finns utrymme för förbättringar om den ska leda till utveckling inom organisationen. Kunskapsbidraget i relation till vad som redan beforskats och vad din/er undersökning kommit fram tillÄven om de frågorna som diskuterades i handledningen hade samma teman som tidigare studier har visat var det ett större fokus på ett relationellt innehåll och då lika mycket om kollegor, föräldrar eller organisationen som elever. Det som uppskattas av pedagogerna i studien var att denna handledning går djupare än rådgivning vilket kan tolkas som mer utvecklande. I likhet med tidigare forskning kommer studien fram till att grupphandledning kan ha både en stödjande och utmanade funktion. Den kan få deltagarna att se på sitt yrkesutövande med nya ögon och ett tryggt gruppklimat gör det svårare att identifiera roller i gruppen. Liksom andra studier talar denna för att grupphandledning kan leda till utveckling men snarare för individen och kanske gruppen än organisationen. Specialpedagogiska implikationer/konsekvenser Om specialpedagogen ska ses som en ”kvalificerad samtalspartner” är processhandledning i grupp ett sätt att främja utveckling. Dock behöver man granskar hur man kan arbeta med det på organisationsnivå om den ska påverka mer än den lilla gruppen. Kanske kan detta betyda att specialpedagoger behöver fortbilda sig i handledning speciellt med tanken på att de kommer inifrån organisationen och inte utanför som andra handledare, exempelvis psykologer, som är betydligt mer kvalificerade.

Bakgrund: Handledning kan ge sjuksköterskan möjlighet att reflektera, avreagera sig, bearbeta känslor och minska stress och känslor av otillräcklighet. Sjuksköterskor kan få ett ökat självförtroende av handledning och en ökad sammanhållning med varandra men att handledas i grupp kan vara en utmaning då det ställer krav på både öppenhet och engagemang. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva sjuksköterskor upplevelse av grupphandledning inom öppen psykiatrisk beroendevård. Metod: Studien har en kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer för datainsamling. Nio sjuksköterskor intervjuades och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat presenteras utifrån fyra huvudkategorier; att genom handledning reflektera över sitt omvårdnadsparadigm, att genom handledning skapa ett sjukskötersketeam, att genom handledning förstå vad som förväntas av sjuksköterskan och att genom handledning lära känna sig själv bättre. Huvudkategorierna har sammanlagt nio underkategorier. Diskussion: Studiens resultat diskuteras mot Antonovskys KASAM (begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet) samt annan litteratur och vetenskapliga artiklar. Studiens resultat visade att sjuksköterskorna med hjälp av handledning kan minska risk för utbrändhet och känsla av maktlöshet och frustration, öka tilliten till varandra i arbetsgruppen, öka autonomi och självförtroende och hjälpa sjuksköterskan hantera de känslor som uppstår i mötet med patienten / Background: Supervision can give the nurse the possibility to reflect, let of steam, process emotions and reduce stress and feelings of inadequacy. Nurses can get increased self-confidence and a better coherence with each other but to have group supervision can be a challenge because it demands openness and commitment. Aim: The aim of this study was to describe nurses experience of clinical group-supervision in psychiatric dependency care clinics. Method: The study has a qualitative design with semi-structured interviews for data collection. Nine nurses were interviewed and the material was analyzed with qualitative content analysis. Results: The results of the study is represented in four main categories; to reflect on the caring paradigm through supervision, to create a nursing team through supervision, to understand what is expected from the nurse through supervision and to get to know your self better through supervision. The main categories has all together nine appurtenant subcategorys. Discussions: The result of the study is discussed with Antonovskys KASAM (comprehensebility, manageability and meaningfulness) and other literature and scientific articles. The result of the study showed that the nurses could use the supervision to reduce the risk of burnout and feelings of incapacity and frustration, increase the trust to each other in the working group, increase autonomy and self-confidence and to handle the feelings that arises in the meeting with the patient.

Affektfokuserad psykoterapi är på frammarsch i västvärlden och forskningen indikerar goda resultat. Vidare är handledning ett viktigt moment för många yrkesgrupper, inte minst för psykoterapeuter. Det finns mycket forskning om handledning i allmänhet, däremot finns det inte så mycket forskning om effekter av grupphandledning. Syftet med denna studie var dels att undersöka vad en teoretisk utbildning samt metodhandledning i grupp i affektfokuserad psykoterapi kommit att betyda för fem deltagande psykoterapeuter, dels att se på vilket sätt de använder sig av affektfokuserad psykoterapi. Metoden som använts i studien har en kvalitativ ansats och den baseras på semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att metodhandledningen var mycket värdefull. Samtliga informanter sade sig vara nöjda med metodhandledningen, även om den också många gånger var känslomässigt utmanande. Alla sade sig vara intresserade av affektfokuserad psykoterapi, och hade stor nytta av metodens olika inslag i mötet med patienter. Däremot använde sig ingen av metoden på ett renodlat sätt i sin kliniska verksamhet. / Affect-focused psychotherapy is on the march in the western world and the research indicates good results. Furthermore, supervision is a valuable element for many professionals, especially for psychotherapists. There is much research on supervision in general, however, there is not much research on the effects of group supervision. The purpose of this study was to investigate what the theoretical training and method group supervision in affect-focused psychotherapy have come to mean for the five participating psychotherapists, and to see how they make use of affect-focused psychotherapy. The method used in the study has a qualitative approach and it is based on semi structured interviews. The results show that method supervision was very important. All respondents said they were satisfied with the method supervision, although many times it was emotionally challenging. All said they were interested in affect-focused psychotherapy, and had great use of the method and its various elements with their patients. However none used the method in a pure manner in their clinical activities.

Denna uppsats bygger på en kvalitativ intervjustudie som har utförts bland personalen inom ett fritidshem och i samarbete med lärare och skolledare. Tio personer med olika utbildningar och uppdrag har intervjuats för att identifiera hur konflikter inom ett arbetslag kan uppstå och te sig. Syftet har varit att finna förståelse för hur man på bästa sätt kan tillvarata allas kunskaper trots olika synsätt och utbildningar. Det insamlade materialet har analyserats genom den tematiska analysmetoden, för att finna mönster och teman. Resultatet har sedan analyserats utifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv då utgångspunkten varit att synliggöra och förstå människors handlande och beteende i interaktion med varandra. I resultatet framkom att trots att skolan genomgått ett förändringsprogram som delvis effektiviserat arbetet för alla anställda och därmed höjt fritidsverksamhetens status, så finns konflikterna där, ibland under ytan. Olika anledningar till att konfliktsituationer uppstår kunde delas upp under sex olika huvudteman där det största handlade om samarbetet mellan fritidshemspersonal och lärare. Fritidshemmet och skolan är två verksamheter som varit integrerade i ca 20 år, där samarbeten och samverkan fortfarande inte är helt lätt. Inom den egna arbetsgruppen handlar konflikterna om olika utbildningar, bakgrund, erfarenheter och därmed olika synsätt, vilket leder till att missförstånd och konflikter uppstår. En av slutsatserna är att fritidshemspersonalens uppdrag behöver tydliggöras och förstås av alla parter.

Denna C-uppsats bygger på en kvalitativ intervjustudie som har utförts bland personalen inom ett fritidshem och i samarbete med lärare och skolledare. Tio personer med olika utbildningar och uppdrag har intervjuats för att identifiera hur konflikter inom ett arbetslag kan uppstå och te sig. Syftet har varit att finna förståelse för hur man på bästa sätt kan tillvarata allas kunskaper trots olika synsätt och utbildningar. Det insamlade materialet har analyserats genom den tematiska analysmetoden, för att finna mönster och teman. Resultatet har sedan analyserats utifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv då utgångspunkten varit att synliggöra och förstå människors handlande och beteende i interaktion med varandra. I resultatet framkom att trots att skolan genomgått ett förändringsprogram som delvis effektiviserat arbetet för alla anställda och därmed höjt fritidsverksamhetens status, så finns konflikterna där, ibland under ytan. Olika anledningar till att konfliktsituationer uppstår kunde delas upp under sex olika huvudteman där det största handlade om samarbetet mellan fritidshemspersonal och lärare. Fritidshemmet och skolan är två verksamheter som varit integrerade i ca 20 år, där samarbeten och samverkan fortfarande inte är helt lätt. Inom den egna arbetsgruppen handlar konflikterna om olika utbildningar, bakgrund, erfarenheter och därmed olika synsätt, vilket leder till att missförstånd och konflikter uppstår En av slutsatserna är att fritidshemspersonalens uppdrag behöver tydliggöras och förstås av alla parter.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket är in i sin kärna ett emotionellt arbete, vilket skapar behov av stöd. Professionell grupphandledning är en stödmekanism där reflektionen är en central komponent. Reflektion inom ramen för en professionell handledningsgrupp innebär förutom stöd även en möjlighet till ny kunskap för deltagarna. Syfte: Syftet med studien är att undersöka sjuksköterskors upplevelser av professionell grupphandledning. Metod: En kvalitativ litteraturstudie genomfördes, där materialet bestående av tolv kvalitativa studier analyseras med innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre teman, vardera uppbyggt av två kategorier: Temat grupphandledningens påverkan med kategorierna påverkan på jaget och gruppen samt påverkan på yrket, temat grupphandledningens struktur med kategorierna grupphandledningens innehåll och utförande och gruppens sammansättning samt temat grupphandledningens funktion med kategorierna få stöd och sätta ord på känslor. Både positiva och negativa upplevelser av professionell grupphandledning framkom och dessa diskuteras i relation till Proctors trefunktionsmodell. Konklusion: Resultatet visar att professionell grupphandledning kan, då den är tillräckligt välstrukturerad, vara ett uppskattat stöd för sjuksköterskor. / Background: The nursing profession is into its core an emotional labor, which creates a need for support. Clinical group supervision is a support-mechanism where reflection is a central component. Reflection within the context of a clinical supervision group apart from support also implies an opportunity to new knowledge for its participants. Aim: The aim of the report is to examine nurses' experiences of clinical group supervision. Method: A qualitative literature review was performed, where the material consisting of twelve qualitative studies was analyzed with content analysis. Result: The analysis resulted in three themes, each built up by two categories: The theme implications of the clinical group supervision with the categories implications on the self and the group and implications on work, the theme the structure of clinical group supervision with the categories the content and execution of clinical group supervision and the composition of the group as well as the theme the function of clinical group supervision with the categories get support and put words on emotions. Both positive and negative experiences from clinical group supervision emerged, and these are discussed in relation to Proctor’s three-function model. Conclusion: The result shows that clinical group supervision may, if structured well enough, be an appreciated support for nurses.

Syftet med denna studie var att i en svensk kontext belysa handledarens roll vid grupphandledning av yrkesverksamma inom människohjälpande yrken, då detta är ett område som endast är sparsamt utforskat. Materialet inhämtades genom semi-­strukturerade intervjuer med nio verksamma handledare med socionom­ eller psykologutbildning. De transkriberade  intervjuerna bearbetades med tematisk analys. Resultatet kan övergripande beskrivas i form av  en modell med fem huvudteman: handledarrollen i modellens centrum, som påverkar och påverkas av förutsättningar, förväntningar, arbetssätt och utvärderingar. Modellen illustrerar hur handledarrollen i all dess komplexitet är produkten av en hel samling olika påverkansfaktorer och beslut, där vissa har sitt ursprung i handledarens egen bakgrund, men många är beroende av det sammanhang i vilket handledaren verkar. Resultatet visar även att handledarna skiljer sig gällande fokus samt prioritering av olika funktioner i handledningen. Det formuleras sällan konkreta mål i handledningen utan innehållet styrs utifrån syfte och förväntningar, och det varierar hur och i vilken grad utvärderingar genomförs.