<p>Studiens syfte är att bidra till en ökad förståelse och insikt i pedagogers motiv för användandet och inte användandet av grupparbete som arbetsmetod i den svenska skolan. Grupparbete som arbetsmetod har minskat i den svenska skolan på 2000-talet, vilket vi har svårt att förena med de teorier som genomsyrar den svenska läroplanen, det vill säga de konstruktivistiska och sociokulturella teorierna. Vi har i denna studie valt att undersöka verksamma pedagogers uppfattningar kring de motiv dessa har för att arbeta och inte arbeta med grupparbete som arbetsmetod. Vi har använt oss av en fenomenografisk ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har undersökt sex pedagogers uppfattningar kring grupparbete som arbetsmetod på en skola i mellersta norrland. Resultatet visar att pedagogerna har en rad olika motiv för att inte använda grupparbete som arbetsmetod. Motiven som presenteras är bland annat gruppsammansättningens komplexitet, kunskap kring arbetsmetoden och organisatoriska förutsättningar inom skolan. Pedagogernas motiv för att använda grupparbete är utifrån ett elevperspektiv, där bland annat elevens sociala utveckling och kunskapsutveckling är i fokus. Utifrån pedagogernas uppfattningar visar studien att grupparbete som arbetsmetod kan vara komlpext och att det är många faktorer som måste tas i beaktning för att ett grupparbete skall fungera.</p>

Studiens syfte är att bidra till en ökad förståelse och insikt i pedagogers motiv för användandet och inte användandet av grupparbete som arbetsmetod i den svenska skolan. Grupparbete som arbetsmetod har minskat i den svenska skolan på 2000-talet, vilket vi har svårt att förena med de teorier som genomsyrar den svenska läroplanen, det vill säga de konstruktivistiska och sociokulturella teorierna. Vi har i denna studie valt att undersöka verksamma pedagogers uppfattningar kring de motiv dessa har för att arbeta och inte arbeta med grupparbete som arbetsmetod. Vi har använt oss av en fenomenografisk ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har undersökt sex pedagogers uppfattningar kring grupparbete som arbetsmetod på en skola i mellersta norrland. Resultatet visar att pedagogerna har en rad olika motiv för att inte använda grupparbete som arbetsmetod. Motiven som presenteras är bland annat gruppsammansättningens komplexitet, kunskap kring arbetsmetoden och organisatoriska förutsättningar inom skolan. Pedagogernas motiv för att använda grupparbete är utifrån ett elevperspektiv, där bland annat elevens sociala utveckling och kunskapsutveckling är i fokus. Utifrån pedagogernas uppfattningar visar studien att grupparbete som arbetsmetod kan vara komlpext och att det är många faktorer som måste tas i beaktning för att ett grupparbete skall fungera.

Uppsatsen utgår från intervjuer med fyra verksamma lärare i skolans yngre åldrar. Den syftar till att undersöka hur lärare resonerar kring vad som ingår i elevens språkutveckling och hur språkutvecklingen påverkas av den gruppindelning eleverna ingår i. Uppsatsen grundas i olika aspekter av språkutveckling som beskrivs av Anders Arnqvist (1993) och perspektiv på gruppindelningar som bl.a. Pasi Sahlberg och Asko Leppilampi (1998) lyfter. Resultatet visar att lärarna ser stora möjligheter för eleverna att utveckla sina språkkunskaper i grupp. De anser också att eleverna får tillfälle att utveckla de färdigheter som är del av språkutveckling under arbete i grupper. Ur resultatet framgår också att lärarna ifrågasätter hur mycket tid de lägger på att dela in eleverna i grupper och om den mängden tid är nödvändig för att utforma goda gruppindelningar för elevernas språkutveckling.

Grupp-polarisering är ett fenomen som hävdar att individuella gruppmedlemmar efter diskussion ändrar sina åsikter i den riktning som gruppens åsikt som helhet håller för riktig. I denna studie var syftet att utreda om kontext var en källa till variation av grupp-polariseringen. Med kontext avsågs gruppernas sammansättning. De olika gruppsammansättningar som studerades var grupper vars medlemmar kände varandra sedan tidigare jämfört med grupper med medlemmar som inte kände varandra, samt grupper bestående av medlemmar med samma kön jämfört med grupper med blandade kön. Trots att polariseringseffekterna i studien visade sig vara mindre än förväntat pekade resultaten ändå på två saker. Resultaten visade att polariseringseffekter inte är beroende av huruvida gruppmedlemmarna känner varandra sedan tidigare eller inte, men könssammansättningen av gruppen är av betydelse för grupp-polariseringseffekter. Analysen visade att grupper med individer av olika kön uppvisade en signifikant skillnad i polarisering (mer) jämfört med grupper vars medlemmar hade samma kön.

No description available.

I skolvärlden råder det delade meningar kring huruvida grupparbeten är fördelaktigt eller inte för elevers utveckling och lärande inom ämnet matematik. Dessutom finns det heller inga tydliga ramar för hur grupper bör konstrueras eller sättas samman. Syftet med denna studie är därmed att undersöka och analysera för- och nackdelar med grupparbeten i matematik samt att undersöka hur olika gruppsammansättningar påverkar elever i matematikundervisningen. De frågeställningar som besvaras är vilka för- och nackdelar det finns med grupparbeten inom matematik i förskoleklass upp till årskurs 3 samt hur grupper bör konstrueras för att gynna elevernas utveckling och lärande. Genom en systematisk litteraturstudie har 14 vetenskapliga artiklar analyserats och sammanställts. Utifrån dessa artiklar går det att finna en genomgående konsensus rörande ämnet och det går således att dra slutsatser eftersom liknande resultat har framkommit ur olika sammanhang och vid olika tidsperioder. En slutsats som denna studie har kommit fram till är att det finns en underliggande positiv inställning till grupparbete i de studerade artiklarna. Sammanställningen av artiklarna visar däremot att det är komplext att finna konstruktioner som gynnar alla elever vid alla tillfällen och att det som är till fördel för en elev kan vara till nackdel för en annan.

Syftet med studien är att undersöka om lärare upplever att elever med ADHD, autism eller inlärningssvårigheter gynnas eller missgynnas av kooperativt lärande i matematiken. Studien utgår från ett fenomenografiskt perspektiv. Metoden som har använts för att ta reda på detta är två kvalitativa gruppintervjuer med sex verksamma lärare i årskurserna F-3. Resultatet visar på att kooperativt lärande både kan gynna men även missgynna dessa elever i matematiken. Det finns flera olika faktorer som läraren måste tänka på för att kooperativt lärande ska gynna elever med ADHD, autism och inlärningssvårigheter. Exempelvis visar resultatet att det är viktigt att man arbetar med rätt strukturer. När det gäller gruppsammansättningen så är det exempelvis viktigt att man inte placerar flera elever med svårigheter i samma grupp utan att man istället blandar grupperna. Slutligen så diskuteras resultatet och jämförs med den tidigare forskning som har hittats kring ämnet. Jämförelsen visar att resultatet stämmer relativt väl överens med den tidigare forskningen.

Syftet med examensarbetet är att genom intervjuer undersöka vilka erfarenheter elever har kring elevinflytande i gruppsammansättning. Detta genom att ta reda på hur eleverna tänker kring lärarsammansatta grupper respektive elevsammansatta grupper. Vidare är syftet att undersöka hur eleverna uppfattar lärarnas intention kring att sätta samman grupper. Urvalet i min undersökning är två skolor där jag intervjuade elever i skolår 3 och skolår 9, detta för att se på likheter och skillnader i deras erfarenheter kring ämnet. Utifrån läroplanens intentioner kring samspel undersöker jag elevernas erfarenheter kring att känna trygghet i en grupp. Påverkas elevinflytandet beroende på vem som sätter samman gruppen? Resultatet av undersökningen visar att eleverna inte fick det inflytande över gruppindelning som de önskade, detta uttryckte eleverna var viktigt för att ha möjlighet att känna ansvar och trygghet i klassrummet. Resultatet visar att trygghet i gruppen ger eleverna större möjlighet att våga argumentera och diskutera åsikter med varandra. Min slutsats är att det finns flera aspekter på grupparbete som redskap för lärande men där lärandet kan bero på vem som sätter samman gruppen. Slutsatsen är att lärare och elever bör reflektera över vilket elevinflytande som sker i skolan för att ständigt ställa sig frågan varför och för att eleverna ska få möjlighet att påverka gruppsammansättning.

Syftet med vårt examensarbet har varit att undersöka om eleverna blev mer självständiga och ökade sin kreativitet när de fick lösa en teknikuppgift som var fritt formulerad. Undersökningen skulle också visa om det fanns någon skillnad på flickors och pojkars agerande då det gällde utformning och konstruktion i teknikuppgiften. Studien skulle samtidigt ge svar på hur samarbetet fungerade när eleverna arbetade i pojk- /flick- och blandade grupper.

Syftet med vår litteraturstudie är att undersöka hur lärare kan skapa klassrumsdialog för att stötta elevers lärande i matematikundervisningen samt vilka faktorer som komplicerar arbetet med dialog i klassrummet. I studien har vi undersökt vilka strategier lärare använder för att skapa klassrumsdialog som stöttar elevers lärande samt komplexiteten i att arbeta med klassrumsdialog. För att inhämta material att bearbeta har vi genomfört databassökningar i Unisearch och ERIC. Vi har även gjort manuella sökningar för att ta fram artiklar som svarade på våra frågeställningar. Resultatet visar att arbetet med klassrumsdialog är komplext och att flera faktorer påverkar arbetet. Läraren behöver vara väl förberedd och ha genomtänkta frågor att ställa till sina elever för att stötta dem i lärprocessen. Läraren behöver också använda elevsvar i sin undervisning för att bjuda in eleverna till dialog. Detta kräver god planering och är inget som genomförs spontant om utfallet ska vara gynnsamt. Några faktorer som påverkar arbetet är antalet elever i en klass och tidsfaktorn.