The prophet Zechariah was active during 520-518 BC, after the exile in Babylon and before the Second Temple was built. The Prophet's book carries clear eschatological features and conveys a message about the restoration of Jerusalem. A specific feature of Zechariah 3 is the presence of the angel of the Lord and Satan standing on his right side. During this time the Israelites had knowledge of Babylonian culture and religion, where the battle myth occurs and a dualistic view of God. Where the good and the evil are in conflict with each other. I therefore wonder if this awareness may have characterized Zechariah's night vision in chapter 3. In this essay, I will examine Chapter 3, where the reader meets the high priest Joshua, the angel of the Lord, and the Prosecutor. With the hope of being able to contribute to a deeper understanding of Zechariah 3's purpose and message.

<p>Uppsatsen bygger på en fältstudie utförd bland 10 gifta, brahminska kvinnor i området Assi i Benares (Varanasi)i Indien. Avsikten med fältstudien var att ta reda på om och i sådana fall vad, hur och varför kvinnorna i undersökningsgruppen utför några dagliga religiösa handlingar. Varje kvinna har intervjuats vid två tillfällen. Intervjuerna har skett med hjälp av tolk som översatt från engelska till hindi och hindi till engelska.</p><p>Uppsatsen besvarar tre inledande frågeställningar:</p><p>1. Utför kvinnorna i undersökningsgruppen några dagliga religiösa handlingar?</p><p>2. (I sådana fall) Vilka religiösa handlingar utför de dagligen? (Tillvägagångssätt? Finns det några likheter/olikheter?)</p><p>3. Varför utför kvinnorna dessa handlingar? (Hur förklarar de ritualerna de utför?)</p><p>Resultatet av undersökningen visar att alla kvinnor i gruppen varje dag utför en puja ("gudstjänst") på morgonen och att en majoritet även utför en puja varje kväll. Fokus kom därmed att hamna på just pujan och dess utförande.</p><p>Vissa små skillnader finns i de olika kvinnornas tillvägagångssätt när de utför sina pujor, men det finns också en tydlig stomme, eller kärna, som återfinns hos alla. När det gäller morgonens puja består denna stomme av sex steg, upacaras, och hos kvällens puja, som</p><p>oftast är mindre, hittas en stomme av två steg. Stegen redovisas och diskuteras utförligt i uppsatsen.</p><p>Kvinnorna förklarar sitt tillvägagångssätt med att de olika stegen utförs för att ta hand om gud och göra gud nöjd. För att förstå detta resonemang bör man ha kunskap om det hinduiska gudsbegreppet, synen på gud som personlig och närvarande. Synen på gud diskuteras ingående i uppsatsen. Kvinnornas tillvägagångssätt är också ett resultat av traditionsförmedling. Ingen i undersökningsgruppen har läst sig till hur hon ska göra utan har lärt sig av sina föräldrar och svärföräldrar och ibland har hon också lagt till egna inslag.</p><p>För kvinnorna i undersökningsgruppen är det viktigt att varje dag utföra sina pujor. Den vanligaste förklaringen till detta är att pujorna skänker dem frid i sinnet, "mann ki shanti".</p><p>Uppsatsen är beskrivande och den är fokuserad på den empiriska undersökningen. Resultatet av fältstudien diskuteras och fördjupas av litteratur med anknytning till innehållet.</p>

Uppsatsen bygger på en fältstudie utförd bland 10 gifta, brahminska kvinnor i området Assi i Benares (Varanasi)i Indien. Avsikten med fältstudien var att ta reda på om och i sådana fall vad, hur och varför kvinnorna i undersökningsgruppen utför några dagliga religiösa handlingar. Varje kvinna har intervjuats vid två tillfällen. Intervjuerna har skett med hjälp av tolk som översatt från engelska till hindi och hindi till engelska. Uppsatsen besvarar tre inledande frågeställningar: 1. Utför kvinnorna i undersökningsgruppen några dagliga religiösa handlingar? 2. (I sådana fall) Vilka religiösa handlingar utför de dagligen? (Tillvägagångssätt? Finns det några likheter/olikheter?) 3. Varför utför kvinnorna dessa handlingar? (Hur förklarar de ritualerna de utför?) Resultatet av undersökningen visar att alla kvinnor i gruppen varje dag utför en puja ("gudstjänst") på morgonen och att en majoritet även utför en puja varje kväll. Fokus kom därmed att hamna på just pujan och dess utförande. Vissa små skillnader finns i de olika kvinnornas tillvägagångssätt när de utför sina pujor, men det finns också en tydlig stomme, eller kärna, som återfinns hos alla. När det gäller morgonens puja består denna stomme av sex steg, upacaras, och hos kvällens puja, som oftast är mindre, hittas en stomme av två steg. Stegen redovisas och diskuteras utförligt i uppsatsen. Kvinnorna förklarar sitt tillvägagångssätt med att de olika stegen utförs för att ta hand om gud och göra gud nöjd. För att förstå detta resonemang bör man ha kunskap om det hinduiska gudsbegreppet, synen på gud som personlig och närvarande. Synen på gud diskuteras ingående i uppsatsen. Kvinnornas tillvägagångssätt är också ett resultat av traditionsförmedling. Ingen i undersökningsgruppen har läst sig till hur hon ska göra utan har lärt sig av sina föräldrar och svärföräldrar och ibland har hon också lagt till egna inslag. För kvinnorna i undersökningsgruppen är det viktigt att varje dag utföra sina pujor. Den vanligaste förklaringen till detta är att pujorna skänker dem frid i sinnet, "mann ki shanti". Uppsatsen är beskrivande och den är fokuserad på den empiriska undersökningen. Resultatet av fältstudien diskuteras och fördjupas av litteratur med anknytning till innehållet.

Ondskans problem är ett gammalt (religions)filosofiskt problem som, i grova drag, frågar om existensen av en allsmäktig, allvetande och allgod Gud är förenlig med ondskan i världen, samt varför en sådan Gud tillåter ondska. Filosofer (som svarar jakande på frågan om) har utvecklat ett svar på frågan varför Gud tillåter ondska. Syftet med denna uppsats är följaktligen att redogöra för Richard Swinburnes svar på frågan varför Gud tillåter ondska, samt granska svaret i ljuset av Eleonore Stumps tankegångar.

En studie av föreställningar om det gudomliga inom ekofeministisk teologi. Uppsatsen behandlar teologerna Rosemary Radford Ruether, Carol Christ och Sallie McFague. Frågeställningen besvaras med hjälp av en innehållslig idéanalys bestående av två analysfrågor med en rad följdfrågor. Den första analysfrågan söker hur det gudomliga förstås hos de olika teologerna, följdfrågorna behandlar begreppen immanens-transcendens, teism-panteism-panenteism samt könsroller. Den andra analysfrågan söker vilken relation mellan det gudomliga och skapelsen som beskrivs, följdfrågorna söker om relationen är intern eller extern, om det är en personlig eller opersonlig gudomlighet samt om människan har något särskilt ansvar inför det gudomliga.

This case study attempts to examine how students of Religionswissenschaft at Södertörns University reflect about their philosophy of life and if their studies have some impact on their tendency to reflect. Also what aspects the students tend to reflect over will be investigated. In this study the term “philosophy of life” includes humans thought and conceptions of the world and their outlook on mankind. To answer these question an interview study with 6 students took place, and the transcriptions produced 5 categories; “The philosophy of life, to believe or not believe”, “Development of concepts”, “Outlook on mankind”, “The founding of meaning” and “Understanding and progress”. The outcome of the study is that all the students tend to reflect upon their philosophy of life, and the those aspects with most meaning for the students were about their outlook on mankind and the question about if they believed that Gods existence or not. is possible or not. Two students also tend to create new conceptions about what was meaningful for them, and four students tend to evolve their ideas and understanding of certain concepts as “religion” and “God”. It seems that study of Religionswissenschaft could have an impact on the studentss tendency to reflect on their philosophy of life.

Inledning: Människans gudsbilder avslöjar något om de möjligheter och problemområden hon står inför. Att öka kunskapen kring hur gudsföreställningar kan bemötas i psykoterapin är viktigt för forskningen, i synnerhet i mångfaldssamhället. Syftet med studien var att undersöka patienters erfarenheter av om, och i så fall hur, psykoterapin påverkade deras föreställningar om Gud. Frågeställningarna fokuserade patienternas upplevelser av vad som skedde med deras gudsföreställningar under en psykoterapi och erfarenheterna kring vilka faktorer som eventuellt bidrog till en påverkan på dessa. Metod: Fem patienter som avslutat en psykoterapeutisk behandling intervjuades. Studien hade en kvalitativ forskningsansats och tillämpade en fenomenologisk–hermeneutisk analysmetod. Resultat: Studien visar att gudsbilderna förändras genom psykoterapi. Stränga föreställningar blir friare och nyanseras. Metaforer framträder, vilket bidrar till en ny livssyn. Patientens utveckling hör ihop med gudsbildernas utveckling och vice versa. Bearbetningen leder till ökad känsla av ansvar, intresse för den egna utvecklingen och ökade möjligheter att relatera till andra. Förändringsfaktorer beror framför allt på terapeutens sätt att vara och intervenera. Diskussion: Resultaten visar möjlighet att arbeta fruktbart med fundamentalistiskt orienterade patienter. Gud som övergångsobjekt uppfattas som falsk trygghet och den ökade känslan av ansvar lindrar depressiva drag. Terapeutens interveneringar har betydelse för gudsbildernas och livstydningens utveckling, liksom terapeutens förkunskap gällande religiös livsvärld. Bearbetning av gudsbilder förändrar självuppfattningen och ökar skapandeförmågan.

Ett svårlöst filosofiskt problem inom Kristendomen är att Gud ges attributen allgod och allsmäktig samtidigt som det finns ondska i världen. Detta filosofiska problem benämns teodicéproblemet. Syftet med denna studie är att ge en inblick i hur fem företrädare inom Kristendomen i Sverige ser på ondska och lidande i världen utifrån deras reflektion över teodicéproblemets natur som ett filosofiskt dilemma. Studien har en kvalitativ metod bestående av intervjuer. Respondenternas svar jämförs med aktuell religionsfilosofiskt diskussion där likheter och skillnader sammanställs. Resultatet visade att den vanligaste förklaringen till teodicéproblemet var att företrädarna hävdade att det onda är en avsaknad av det goda samt att tolkningar av Gamla testamentet speglar de olikheter som företrädarna har. Lösningsansatser som företrädarna använde sig av till teodicéproblemet analyserades och försågs med vidareutvecklade filosofiska resonemang och infallsvinklar och visade att teodicéproblemet är ett svårlöst problem.

MSc (Zoology) / Department of Zoology / The adverse ecological effects of landscape modification by humans are well known and continue to be studied. Habitat disturbances arising from such modifications result in various levels of biodiversity loss. Amongst mammals, large carnivores are usually the first to disappear, leaving a gap in the trophic pyramid. However, ecologically adaptive small carnivores, free from the effects of intraguild predation can readily fill this gap (i.e. mesopredator release). In highly productive disturbed habitats, small mammals may thrive, reaching densities that can support an abundant and diverse suite of small carnivores. After frequent sightings of serval (Leptailurus serval) on the highly disturbed Sasol Synfuels Operations property, three camera trap surveys were conducted between 2014 and 2015 to study its ecology. The resulting data was subsequently used to study the site’s small carnivores. Multispecies occupancy modelling was used to determine detection (p) and occupancy (ψ) probabilities and estimate species richness across the study area. Site-specific covariates were then modelled against abundance values to identify any correlations. Out of 23 small carnivore species predicted to occur on the site, 11 were detected. Spatially, estimated species richness was highest in disturbed habitats, while it was slightly lower in Grassland possibly due to undersampling. Detection and occupancy probabilities were low (except for serval), with interspecies variations. It is suspected that this is the result of survey bias towards serval. The only covariate showing any significant effect was livestock presence, negatively affecting serval occupancy. Estimated species richness was used as a proxy to identify high- or low-predation areas. Within these areas, three vegetation treatments were selected (low, medium and high cover). Small mammal foraging behaviour under varying predation pressures within these treatments was then studied using the giving-up density (GUD) framework. Differences in GUDs were examined using generalised linear mixed models (GLMM). Small mammal trapping in the study area showed that four-striped grass mouse (Rhabdomys sp.; diurnal) and multimammate mouse (Mastomys sp.; nocturnal) were dominant. Nocturnal GUDs were lower than diurnal, which is interesting as four-striped grass mice are more abundant than multimammate mice. This indicates that density alone does not influence GUDs. Additionally, no significant difference in GUDs was observed between predation and vegetation treatments. I suggest that observed GUDs are linked to individual or combined impacts of interspecific differences in foraging behaviour, metabolic requirements or temporal variations in perceived predation pressure. GUDs also varied between surveys, being lower in mid- compared to early winter. This might be attributable to decreased availability of food and greater metabolic requirements in mid-winter. The results show that modified landscapes (such as the study site) can contribute to biodiversity conservation, especially of small carnivores, the adaptability of which allows them to flourish in disturbed habitats. Under favourable conditions, ecologically flexible small mammal species seem to be unaffected by the risks associated with an abundance of small carnivores. While the processes governing the dynamics of predator and prey communities in disturbed systems are not entirely clear, the conservation potential of such areas cannot be ignored and deserves more attention from researchers. / NRF

Inledning: Uppsatsens ambition är att utforska passformen mellan de två samtalsformerna själavård och psykodynamisk psykoterapi genom att intervjua personer som är skolade i och använder båda formerna. Frågeställningar: Hur upplever enskilda präster som är också är legitimerade psykoterapeuter passformen mellan själavård och psykoterapi och vilka strategier har de för att förlika dessa paradigm med varandra? Metod: Uppsatsen hämtar sina resultat från fem induktivt orienterade intervjuer som bearbetats med tematisk analys. Resultat: Tre teman utkristalliserade sig: Definitionsproblematik, konflikt perspektiv och konsolidering. Diskussion: Diskussionen tar framförallt fasta på svårigheten att medvetandegöra skillnader och likheter mellan själavård och psykoterapi, men försöker också få upp områden till ytan som skulle kunna utforskas vidare. Dessa områden täcker flera nivåer från strukturella intressekonflikter mellan olika tillsynsmyndigheter till den psykodynamiska teorins kontra teologins förståelse av Gud.