Denna undersökning är en komparativ studie som utgår från hur Fredrich Nietzsche och hans Gud är död kan ha betydelse för hur utvecklare såväl som konsument uppfattar cookies i webbläsare. Syftet är att genom Fredrich Nietzsches ögon undersöka hur cookies död påverkar webbläsare och med den kunskapen problematisera användning av cookies i webbapplikationer. Undersökningen grundar sig i frågeställningen: Hur uppfattas cookies som ett maktförfogande väsen? Genom att titta på hur cookies idag används till andra ändamål än vad grundtanken en gång var, går det att utläsa hur cookies pålitlighet idag är tveksam. Cookies som länge dominerat utveckling av applikationer på Internet framstår idag i många forum som ett hot mot integritet och säkerhet. Cookies som en gång var en symbol för trygghet och robusta applikationer står under förändring och kan inte längre fungera som meningsbärare för en hel värld av Internetanvändare. Undersökningen påvisar att det inte går att utläsa för- eller mot argument som ensamt kan tala för om vi skall ha kvar cookies eller inte. Däremot kan Gud är död fungera som ett tillvägagångssätt för att betrakta cookies som en innehavare av makt eftersom att utvecklare såväl som konsument påverkas av att dödförklara cookies. / This study is a comparative study based on how Fredrich Nietzsche and his God is dead may be significant for how developers and consumers perceive cookies in the browser. The goal of the study is that through Fredrich Nietzsche's eyes examine how cookies death affect the browser and with that knowledge problematize the use of cookies in webapplications. The study is based on the question: How are cookies perceived as a being with power at its disposal? By looking at how cookies are currently being used for purposes other than the basic idea they once had, it is possible to see how cookies reliability today is doubtful. Cookies that have long dominated the development of applications on the Internet appears today in many forums as a threat to privacy and security. Cookies that were once a symbol of security and robust applications is undergoing a change and therefore can no longer serve as a meaningful vehicle for the whole world of Internet users. The study demonstrates that no pro or con arguments can be made that alone will tell if we are to retain cookies or not. However, God is dead serve as an approach to consider cookies as a holder of power because the developers as well as consumers are affected by the death of cookies.

The aim of this study is to examine and summarize what some Jewish, Christian and Islamic theologians answer to the question about why God created mankind. The theologians are divided in two categories. The first category deals with the time which the theologians are from; the medieval period and the modern period. The second is focused on the religions from which each one of them are a part of. The goal of this study is to reach an understanding of what different answers there are to this question and what can be concluded from what has been said. This study aims to solve this issue by working with three questions: What explanations and interpretations from medieval and modern theologians with Jewish, Christian and Islamic view give light to why God created man? What can be said of the examined answers to this question? What strategies can handle the problem of discord about why God created man? The conclusion of this study shows from the gathered data what can be said about human nature. The interpretations of the story of Adam and Eve for example, show that man and woman share a strong bond between each other due to having been created simultaneously and sharing one body. What this study contributes to as well is two alternative strategies that can help handle the problem of discord.

Vetandets gräns är en epistemologisk fråga om vilken kunskap människan kan få och ha om allt runt omkring oss. Alla dessa ting som finns omkring oss, men även se på självet1 som objekt. Immanuel Kant skriver om kunskapens gräns i sin bok Kritik av det rena förnuftet och den 1400-tals Juris doktorn Nicolaus Cusanus2 skriver även han om vår vetandets gräns i sin bok ”Gudsseendet”.Det uppsatsen vill söka efter hos Kant och Cusanus är om människans tänkande har någon gräns. Det studiet söker är en större kunskap om vårt egna tänkande, vilket visar på en större kunskap om vår inre värld. ”Den primära världen” som påverkar allt handlande som människan gör i ”den sekundära världen”. Relevansen med detta studium är att människan kan få en mer detaljerad och fördjupad syn på människans tänkandes gränser.Under hela mitt vuxna liv har jag burit på frågan ”varför gör jag det jag gör?”. Under mitt första år som teologistuderande fick jag höra att Immanuel Kant anser att människan inte kan tänka utan tid och rum. Min naturliga reaktion blev att fråga, ”varför inte det?” och fick till svar att ”Det går men det är svårt”. Sedan den dagen har denna tanke varit ämne för reflektion.Detta studium vill se om det kan finna den bortre gräns som människans tänkande har, sin egna förståelse om sig själv och i slutändan kanske få en större kunskap om vad det är att vara en människa i denna tid och rum.

In this essay, I go through the stories that are about Sara, or Saraj, from Genesis 11 through Genesis 23 with the goal of finding out what theology we can read from the character Sara. The central elements of the theology conveyed through Sarah are how God relates to Sarah and Sarahs role in the promise of a people and a land, the promise that Abraham receives in Genesis 12. Sarah has only lines in three stories; Genesis 16, 18 and 21 so these chapters form the basis of most of the study. Other stories where Sara is included will only be treated briefly. In Genesis 16, which is about the conflict with Hagar, I come to the conclusion that the story intends to answer the question why Abraham does not have children through another woman. Furthermore, I argue that Sara is the character who initiates the story and despite her hesitant actions is a positive character from God's perspective. In Genesis 18, which is about when Sarah meets God, she is at the center of the story and is portrayed as a person considered by God. In Genesis 21, Sara is both the character at the center of the story and the one who initiates the conflict in the second part of the story. Here, too, she is portrayed as a person considered by God. Common to all the stories is that the consequences of the stories always mean that Sara is the chosen one to give birth to the promised son. Furthermore, Sara is portrayed as a person with human reactions and feelings that God understands and takes into account. Through her, the promise of a people is fulfilled and the promise of a land also begins with her.

No description available.

This essay examines the nature of Sara Lidmans novel Bära mistel by drawing on theories of Kate Soper and Greg Garrard. The analysis examines the culture surrounding the characters Linda Ståhl and Björn Ceder in relation to the nature of the north. It considers concepts such as the imminent presence of nature versus a distance to it, the idealization of nature, the connection between nature and God, and the problems that follow society’s way of looking at Norrland as wilderness. Simultaneously I analyze how nature and culture tend to overlap and thus one often becomes a product of the other.

Alla människor frågar sig någon gång vad som kan komma ske efter att vi dör. Tankar om döden och livet efter detta är alltid ett aktuellt samtalsämne, inte minst inom religionsvetenskapen. Att vara ovetande om framtiden kan vara skrämmande och religioner gör nästan uteslutande alltid försök till att svara på dessa frågor och ge ro till den oroliga människan. Något som fungerat som en lösning på människans rädsla för döden inom den judiska och kristna traditionen är tron på den kroppsliga uppståndelsen.Denna uppsats ger större kunskap om hur judiska och kristna teologer och traditioner sett på kroppen i samband med uppståndelsen inom båda religionerna. För att utkristallisera de olika kroppssyner som figurerar i denna diskussion har en kvalitativ litteraturanalys använts för att analysera utvalda teologers forskning. Ett analysverktyg som består av fyra olika kroppssyner har använts för att skilja de olika kroppssyner åt. I analysen har även en distinktion gjorts mellan holistiska och hellenistiska teologer.Resultatet visar på på att kroppssynerna är religionsöverskridande och bygger mer på om teologen tillhör den holistiska eller hellenistiska traditionen än vilken av religionerna man tillskriver sig. / All people at some point ask themselves what could happen after we die. Thoughts about death and the afterlife is always a current topic, not least within the science of religion. To be uncertain of the future can be intimidating and religions almost exclusively try to answer these questions and give peace to the troubled man. Something that have functioned as a solution to man’s fear of death in the Jewish and Christian tradition is the belief in the bodily resurrection.This paper provides a greater understanding of how Jewish and Christian theologians and traditions look at the body in connection with the bodily resurrection.To crystallize the variety of body visions that appear in this discussion a qualitative literature analysis have been used to analyse research from selected theologians. A tool that have been used for the analysis consist of four different body visions. The analysis also consist of a distinction between holistic and Hellenistic theologians.The result shows that the body views exceeds the boundaries between religions and depends more on if the theologican is part of the holistic or Hellenistic tradition than which religion they ascribe to themselves.

No description available.

No description available.

No description available.