Jag ämnar med den här uppsatsen att belysa det teologiska språket som den mänskliga konstruktion jag anser det vara. Mitt syfte är att fokusera på faran att ensidigt betona metaforen om Gud som en man, som personlig och opersonlig varelse, och att diskutera den metaforiska innebörden hos den bibliska Gudsbilden och att påskina den revidering jag anser vara nödvändig i det metaforiska språket av Gudsbilden, som är genomsyrat av en patriarkalisk anda. Det andra blir litteraturstudier med anknytning till ämnet och en slutlig avhandling och diskussion med hjälp av vad jag fått fram.

Michel Onfray är idag den mest lästa och omdebatterade franske filosofen. Boken Handbok för ateister som utkom förra året har bara i Frankrike sålt i 200 000 exemplar och har hittills utkommit i 9 länder. En av anledningarna till att han vunnit en bred publik är att författaren lyckas med att skriva klargörande och enkelt om angelägna frågor. Konflikter mellan ateister och teister uppstår ständigt och mitt syfte med den här uppsatsen är att undersöka vilken kritik som riktar sig mot ateister som Michel Onfray. Vad anser Onfray om monoteismen? Jag har använt mig av närläsning av boken Handbok för ateister, vidare gjorde jag en mediesökning där jag letade fram olika artiklar och bloggar som riktade sin kritik mot den boken och mot Michel Onfray. Onfray riktar en skarp kritik mot alla monoteistiska läror som kristendomen, judendomen och islam. Dessa delar en serie identiska förakt: hat mot förnuftet och intellektet; hat mot friheten; hat mot alla böcker i namn av en enda; hat mot livet; hat mot sexualiteten, kvinnorna och njutningen; hat mot det feminina; hat mot kropparna, begären och drifterna. Enligt Onfray försvarar judendomen, kristendomen och islam: tro och trosvisshet, lydnad och underkastelse, dödslängtan och passion för det hinsides, kyskheten, jungfrudomen och monogam trohet, makten och modern, själen och anden. Onfray argumenterar för ett hedonistiskt förhållningssätt och att vi skall knyta an till upplysningstidens ideal där förnuftet står i centrum. Han förespråkar en ”ateologi”. För de som riktar sin kritik mot Onfrays sätt att tänka är det svårt att förstå religionskritiker som helt och hållet blundar för religionens positiva funktioner. De menar att överallt där religion förekommer kan man finna verktyg och metoder som bidrar till att utveckla medvetandet i riktning mot tillit, respekt och medkänsla. Överallt i världen söker sig människor i nöd till religionerna och får på olika sätt hjälp. Moder Theresas ihärdiga arbete bland fattiga, sjuka och döende i den indiska staden Calcutta är ett klart sådant praktiskt uttryck för mänsklig omsorg och kärlek. Min slutsats efter att jag har gjort den här undersökningen är att man måste acceptera att vi alla är olika, har olika värderingar och att respektera andras åsikter även om de ibland står emot våra egna. Kunskapen är något som gör att många frågor och fördomar försvinner om man bara tillåter sig själv att ha ett öppet sinne för alla människor.

Är Gud är död? Det påstod i alla fall Nietzsche vid förra sekelskiftet. Nu, när vi stigit in ett nytt sekel, och Nietzsche sedan länge är död, kan vi konstatera att för många på jorden är Gud i högsta grad levande. Här i Europa är det ändå tydligt att Gud, är på väg att tyna bort, särskilt i Sverige betyder Gud, religion och traditionella värderingar väldigt lite. Internationella undersökningar visar att vi svenskar är det mest sekulariserade folket i världen. Jung menade, för mer än femtio år sedan, att vi västerlänningar har tappat vår kapacitet för religiösa erfarenheter genom att vi har förlorat kunskap om vad religion ”egentligen” är, ett mänskligt grundbehov. Han menade att när människor är i livskriser kommer de närmare sin egen erfarenhetsgrund, då får de yttre historiskt och kulturellt burna symbolerna och myterna existentiell mening och bärkraft. De korresponderar med något inom människan, något givet. Måste man hamna i en livskris för att ta sina egna livsfrågor och andliga längtan på djupt allvar? Ja kanske, många som söker sin andlighet har drabbats av någon större kris i sitt liv. Syftet med denna uppsats är att försöka finna hur den ”vanliga” människan, som har hamnat i en livskris i Gävle, ser på andlighet och hur de har funnit andlighet. Jag använde en kvalitativ metod och jämförde med tre experter på området. Den slutsats jag har kommit fram till genom detta arbete är att andlighet är en underutnyttjad resurs, som kan mätta vår vardag, att den som vet ”varför man lever”, uthärdar nästan varje ”hur man lever”, alltså funnit livets mening.

Mirakelkursen är ett verk som definierar orsaken till projektion som skulden över tron att man har separerat sig från Gud eller Ettheten. Det ingår i Etthetens karaktär att detta är omöjligt att göra. Helandet av denna skuld tar bort orsaken till projektionerna och den verkliga världen uppenbarar sig. Projektionen är till sin karaktär en psykologisk lögn och är enligt Jung orsaken till emotionella affekter. Frågeställningarna är följande: Hur beskrivs psykets projektionsmekanism i Mirakelkursen? Är Mirakelkursens beskrivning av projektion förenlig med Jungs beskrivning av den? Är den en avvikelse från Jungs definition eller en naturlig följd av den? Vad är implikationerna av förståelsen av projektion, för vårt sätt att betrakta världen?

Korstågen har haft stor inverkan på världshistorien. De stora krigshärarna som drog ut i strid i främmande områden lämnade ett blodigt spår efter sig där de drog fram i Mellanöstern, Baltikum, Spanien såväl som i södra Frankrike. Korstågen gestaltar dessutom det kontroversiella ämnet om relationen mellan religion och politik som har genomsyrat historien och som är av lika stor vikt i modern tid. Korstågen har därför en särskild plats inom historievetenskap, fiktion såväl som modern politisk agenda. Denna studie ämnar lyfta fram användandet av Gud och religiösa uttryck i påvliga brev mellan 1145 och 1215 för att, genom en adaptering av Foucaults diskurs- samt maktanalys, påvisa hur makt användes genom religiösa uttryck och vad Foucault kallar för pastoral makt. Syftet med denna studie är att skapa en större förståelse för religiöst inflytande under medeltiden samt hur den religiösa makten manifesterades i påvliga brev.

Made available in DSpace on 2016-03-15T19:26:30Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Marcelo Albuquerque.pdf: 2272309 bytes, checksum: 4ef1b740690562a0f669d11d82ad977e (MD5) Previous issue date: 2016-01-27 / The transformation of societies due to globalization presents a new challenge to organizations, as diversity has placed side by side people from different origins, races and cultures to work together in increasingly heterogeneous environments. Hence, a successful management of diversity requires that managers understand the differences among people at the workplace. Therefore, to know managers' attitudes in relation to diversity is an essential condition for a good management. Thus, the objective of this study was to investigate the Universal Diverse Orientation (UDO) of Brazilian managers, regarding the dimensions gender, race, age, time of experience as manager, and country s region of work, and also to validate the M-GUDS S scale in Brazil. A descriptive and quantitative research was carried out using a sample of Brazilian managers. Until now, no studies about UDO in Brazil were identified, and research in other countries were performed only with university students. The results showed acceptable levels of validity and reliability, and validated the M-GUDS S scale for Brazil. However, when comparing the survey results with the theoretical framework, a limitation was perceived, related to the sample profile. Although the literature has pointed to the possibility of a higher level of openness toward diverse by women, non Caucasian individuals, older individuals and more experienced ones, the statistical results did not go in this direction. What could be inferred was that the sample, composed by managers from a single company, was homogeneous and might have influenced the results. For this reason, we recommend that future studies use samples from different organizations. The information gathered by this study will be useful for future studies that may deepen the knowledge about UDO in Brazil. / A transformação das sociedades decorrente da globalização apresenta um novo desafio para as organizações, visto que a diversidade tem colocado, lado a lado, pessoas de diferentes origens, raças e culturas, em ambientes de trabalho cada vez mais heterogêneos. Dessa forma, uma gestão bem sucedida da diversidade exige dos gestores a compreensão das diferenças no ambiente de trabalho. Portanto, conhecer as atitudes dos gestores em relação à diversidade é uma condição essencial para a boa gestão. O objetivo do trabalho foi investigar a Orientação Universal ao Diverso (Universal Diverse Orientation UDO) de gestores brasileiros, em relação às dimensões sexo, raça, idade, tempo de experiência e região do país em que trabalha, bem como validar a escala M-GUDS S. Foi realizada pesquisa quantitativa descritiva e com uma amostra de gestores brasileiros. Até o momento não foram identificadas pesquisas sobre UDO no Brasil, e as pesquisas em outros países envolveram somente estudantes universitários. Os resultados evidenciaram níveis aceitáveis de validade e confiabilidade, e validaram a escala M-GUDS S para o Brasil. Contudo, ao confrontar os resultados da pesquisa com o referencial teórico, foi identificada uma limitação relacionada ao perfil amostral. Apesar de a literatura ter sinalizado para a possibilidade de maior abertura ao diverso para mulheres, indivíduos não brancos, indivíduos mais velhos e para aqueles com mais experiência, os resultados estatísticos não foram nesse sentido. O que se pôde inferir é que a amostra de gestores de uma única empresa possa ter sido homogênea e influenciado os resultados. Por essa razão, recomenda-se que, em novos estudos,sejam utilizadas amostras de diferentes organizações. As informações levantadas pelo trabalho serão úteis para futuros estudos que aprofundem os conhecimentos sobre a UDO no Brasil.

Detta är en uppsats som tar sig an, på ett semantiskt sätt, ordet Gud och människors syn på vad ordet Gud har för betydelse. Genom att göra en idéanalys av Jonna Bornemarks analys av Nicolas Cusanus för att se om detta kan vara en väg för att ge en mera mångfasetterad bild och värde av ordet Gud och gudsbilden till den scientistiska människan i Sverige. Uppsatsen tar avstamp i att försöka visa på de nycklar Cusanus filosofi ger genom Jonna Bornemarks tolkning av Cusanus i Det omätbaras renässans. / Nicholas Cusanus levde mellan åren 1401 och 1464. Cusanus var astronom, matematiker, teolog och filosof. En verklig renässansmänniska. Cusanus var en man som var på gränsen mellan skolastiken på medeltiden och renässansens mera kosmopolitiska livshållning som tiden gav. Cusanus var starkt influerad av den mystiken som bland annat Mäster Eckhart stod bakom. Den mystika negativa teologin som talade om att det är enklare att beskriva vad den kristna Gud inte är, än att berätta vad som Gud är. Cusanus studerade både Aristoteles och den Plotinos nyplatonska filosofin. Denna filosof kom jag kontakt med genom Cusanus lilla bok Gudsseendet med stort innehåll, vilket han skrev som en guide till munkarna i Tegernsee. Den behandlar den sinnliga bilden och de begrepp som gör att man kan se det som kan finnas bakom den ikoniska bilden. Den ikoniska bilden uppfattar Cusanus vara det djup som en bild kan vara bärare av. Det symboliska värdet på den bild som väcker åskådarens reflektion och reaktion. Den ikoniska bilden är bärare av detta djup som kan vara en utlösande av det personliga symboliska värdet för den specifika bilden. I Gudseendet är det en ikon som Cusanus kallar för ”Guds ikon”. Cusanus öppnade dörrar för mig i hur man kan tänka om att inte ser med de fysiska sinnena, utan måste använda sitt inre öga för att kunna se det som är större än det jag bara kan med de fysiska sinnena erfara. Startpunkten till denna uppsats är att kanske kunna förstå hur människan kan komma närmare det som inte sinnligt kan erfaras, den kunskapen menar Cusanus behöver människan för att vara en hel människa. Bornemark tar Cusanus filosofi till dagens samhällsproblem med att samhället alltid vill mäta allting. Studiens inriktning är att försöka svara på de frågor som uppsatsen ställer inför Bornemarks tolkning av Cusanus filosofi. / <p>På grund av corona utfördes framläggningen online.</p>

No description available.

This paper explores the possibility and relevance of theological study of backward time travel and its consequences. An examination of current research on backward time travel reveals a number of interdisciplinary topics which are not handled within physics. Some of these topics, mainly concerning free will and determination, are of interest to philosophers, whereas topics such as meaning and responsibility are left aside.   In theology, there is a general dismissal of the idea of backward time travel. This study claims that this negative stance may be the result of taking science and its methods too seriously. The result of the study is that the interdisciplinary questions connected to backward time travel makes the subject very relevant for theological reflection. Thought experiments on backward time travel can provide valuable insights on how we deal with our lives, our world, time, and God today. / Denna explorativa studie utforskar möjligheten och relevansen av teologiska studier av tidsresor till det förflutna och deras konsekvenser. En undersökning av det aktuella forskningsläget visar på förekomsten av interdisciplinära frågeställningar som inte hanteras inom fysiken. Vissa frågor, framförallt knutna till den fria viljan och determinism, intresserar filosofer, medan andra områden som mening och ansvar inte behandlas vidare. Teologer ställer sig generellt negativa till tanken på resor till det förflutna. Denna studie hävdar att denna negativa inställning kan vara resultatet av en alltför stark respekt för vetenskapens fynd och metoder.  Resultatet av studien är att de interdisciplinära frågeställningar som är kopplade till tidsresor till det förflutna gör ämnet högst lämpligt för teologisk begrundan. Tankeexperiment kring ämnet kan ge värdefulla insikter om hur vi hanterar våra liv, vår värld, tiden och Gud idag.

The objective of this thesis is to provide an extensive description of the correlations in some of the most crucial sub-processes for hard coal fired IGCC with carbon capture (CC-IGCC). For this purpose, process simulation models are developed for four industrial gasification processes, the CO-shift cycle, the acid gas removal unit, the sulfur recovery process, the gas turbine, the water-/steam cycle and the air separation unit (ASU). Process simulations clarify the influence of certain boundary conditions on plant operation, performance and economics. Based on that, a comparative benchmark of CC-IGCC concepts is conducted. Furthermore, the influence of integration between the gas turbine and the ASU is analyzed in detail. The generated findings are used to develop an advanced plant configuration with improved economics. Nevertheless, IGCC power plants with carbon capture are not found to be an economically efficient power generation technology at present day boundary conditions.