No description available.

God is not a he, yet “he” is by far the most common pronoun for God. This qualitative study looks at how some priests from the Church of Sweden preach about God in a non-masculine way. The study was done through interviews and analysis of sermons from four priests who all work with non-masculine language concerning God.  Question: How can a non-masculine language about God look like, in sermons and in the preparations of sermons, in the Swedish church today? Sub-questions:  What types of words, pronouns and imagery of God are used in the sermons that were studied?What were the reflections of the priests in the study regarding non-masculine language in the preparation of sermons? From the interviews and sermons, a list has been compiled with words about God that are gender neutral and gender balanced. Although the importance of theological anchoring in the Bible is important there are also forgotten traditions and the congregations of the living folk church to anchor into.

Den islamiska rätten vilar på fyra rättskällor. Koranen, som enligt muslimsk uppfattning anses vara Guds bokstavliga och perfekt bevarade Tal är den högsta rättskällan. Koranen tolkas främst med hjälp av en språklig analys av relevanta verser tillsammans med de omständigheter som antas ha framkallat vissa verser. Därefter kommer profeten Muhammeds sunna som utgörs av hans gärning i tal och ageranden. Profetens sunna är bevarad i formen av hadither i diverse hadithsammanställningar. En hadith är i princip en rapport om en historisk händelse, men som vanligtvis relaterar till profetens sunna. Inom den islamiska rättstraditionen har en hel vetenskap utvecklats i syfte att identifiera och särskilja autentiska hadither ifrån fabricerade. Profetens sunna anses bära legislativ vikt och förklara hur koranens påbud och etik ska efterlevas i praktiken. Den tredje rättskällan utgörs av principen om ijma’ (konsensus). När det muslimska samfundet av rättslärda är helt eniga i en fråga om tolkningen av koranen och profetens sunna så anses deras konsensus bära en legislativ tyngd. Den fjärde rättskällan är qiyas (analogislut). Analogislut beskrivs som arketypen för all rättslig argumentation. Det avgörande vid tillämpningen av analogislut är identifierandet av en ratio legis. Ibland omnämns ratio legis explicit i en rättskälla och ibland är den endast implicerad. När ratio legis endast är implicerad så måste den verifieras som en legitim ratio legis eftersom alla ratio legis är ej legitima. Denna verifiering sker med hjälp av maqasid ash-shari’a (shari’ans ändamål). Shari’a anses ämna säkerställa fem övergripande ändamål som är bevarandet av tro, liv, avkomma, förnuft och förmögenhet. Dessa ändamål säkerställer mänskliga intressen nödvändiga för balans och harmoni, både i det världsliga livet som på domedagen. När ratio legis överensstämmer med dessa fem ändamål, så anses den vara legitim. Inom shari’a finns även ett antal olika rättsaktörer där den viktigaste är en mujtahid. En mujtahid är en kvalificerad jurist som kan utföra ijtihad och finna svaret på rättsliga frågor som ej besvaras uttryckligen i rättskällorna. I den islamiska rättstraditionen finns även rättsskolor. Det kännetecknande för rättsskolorna är juristernas enande kring en samling rättsliga principer. Det finns fyra rättsskolor i den islamiska rättstraditionen, den hanafitiska, den shafi’itiska, den hanbalitiska och den malikitiska.

Lars Ahlins’ Fromma mord (Pious murder) is an incredibly complex novel. Is it even possible to say what the deepest sense is about? Erik A Nielsen and Gunnar D. Hansson has presented reasonable interpretations in their analysis of Fromma mord. However, they have not necessarily right to all points, hence it is possible to draw other conclusions. When I chose to explore the characters' strategies to liberate their ties, a relationship between the novels’ micro- and macro level was revealed, that had not been presented previously. The two issues underlying the basis for this essay are: 1) What are the different solutions Lilly, Agnes, Evangeline, Aron and Brinkman seek to be liberated from their ties? 2) Who is liberated and why? The method used for this analysis is a hermeneutic close reading of the novel Fromma mord. The results found were that the characters who were able to assert their needs and get others to cooperate with their strategies - had the best chance of becoming free. However, the most important condition for becoming liberated was that they could offload the money that tied them to Brinkman. Arons’ death was the last step that made a new future possible for Agnes, Roland, Lilly and Sven. The struggle of the characters at the novels’ micro level, was linked to the struggle between God and the devil at the novels’ macro level, through the allegorical dimension of the characters Aron and Brinkman. The essence of the whole novel is that all men are prisoners and that there is a battle going on, where even God is involved risking His own life. / Lars Ahlins Fromma mord är en oerhört komplex och idérik roman. Går det ens att säga vad den djupast sett handlar om? Erik A Nielsen och Gunnar D Hansson har presenterat möjliga tolkningar i sina analyser av Fromma mord. Men de har inte nödvändigtvis rätt på alla punkter, det går också att dra andra slutsatser. När jag valde att undersöka karaktärernas strategier för att bli fria från sina bindningar så kunde jag se ett samband mellan romanens mikro – och makroplan som inte tidigare presenterats. De två frågeställningar som ligger till grund för denna C-uppsats är: 1) Vilka olika lösningar söker Lilly, Agnes, Evangeline, Aron och Brinkman för att befrias ur sin bundenhet? 2)Vilka blir befriade och varför? Den metod jag använde för min analys är en hermeneutisk närläsning av romanen Fromma mord. De resultat jag fann var att de karaktärer som kunde hävda sina behov och få andra att samarbeta med deras strategier - hade störst chans att bli fria. Men den viktigaste förutsättningen för befrielse, var att huvudkaraktären Aron tog på sig de andras bindningar och att hans död möjliggjorde de andras fortsatta liv. Den kamp karaktärerna utkämpar på romanens mikronivå, blir genom den allegoriska dimensionen av karaktärerna Aron och Brinkman, sammanlänkad med den kamp mellan Gud och Djävulen som pågår på romanens makronivå. Jag ser som romanens essens att alla människor är fångar och att det pågår en kamp där till och med Gud är indragen på liv och död.

This thesis concerns the themes of godhood and creation in modern, secular works. Using literary analysis, the thesis examines how the creation myth and the relationship between creator and creation is written in David Almond’s novel Clay and the video game Amnesia: A Machine for Pigs, in comparison with how the same relationship is presented in Frankenstein and Paradise Lost. The thesis focuses on how the different works portray the themes of god, creation, original sin, and atonement, where the portrayals differ and where are the same. It ends with a discussion on how modern, secular stories using these themes manage to separate themselves from their religious origins while still remaining true to their inspirations. / Denna uppsats behandlar ämnena gudomlighet och skapelse i moderna, sekulära verk. Genom att använda litterär analys undersöker uppsatsen hur skapelseberättelsen och förhållandet mellan skapare och skapelse skildras i David Almonds roman Clay och datorspelet Amnesia: A Machine for Pigs i jämförelse med hur samma förhållande presenteras i Frankenstein och Paradise Lost. Uppsatsen fokuserar på hur de olika verken skildrar temana gud, skapelsen, syndafallet och försoningen, samt skillnader och likheter i skildringarna. Den avslutas med en diskussion om hur moderna, sekulära berättelsen som använder dessa teman separerar sig från sitt religiösa ursprung men ändå förblir trogna sina inspirationer.

<p>Jag ämnar med den här uppsatsen att belysa det teologiska språket som den mänskliga konstruktion jag anser det vara. Mitt syfte är att fokusera på faran att ensidigt betona metaforen om Gud som en man, som personlig och opersonlig varelse, och att diskutera den metaforiska innebörden hos den bibliska Gudsbilden och att påskina den revidering jag anser vara nödvändig i det metaforiska språket av Gudsbilden, som är genomsyrat av en patriarkalisk anda. Det andra blir litteraturstudier med anknytning till ämnet och en slutlig avhandling och diskussion med hjälp av vad jag fått fram.</p>

<p>Michel Onfray är idag den mest lästa och omdebatterade franske filosofen. Boken Handbok för ateister som utkom förra året har bara i Frankrike sålt i 200 000 exemplar och har hittills utkommit i 9 länder. En av anledningarna till att han vunnit en bred publik är att författaren lyckas med att skriva klargörande och enkelt om angelägna frågor. Konflikter mellan ateister och teister uppstår ständigt och mitt syfte med den här uppsatsen är att undersöka vilken kritik som riktar sig mot ateister som Michel Onfray. Vad anser Onfray om monoteismen?</p><p>Jag har använt mig av närläsning av boken Handbok för ateister, vidare gjorde jag en mediesökning där jag letade fram olika artiklar och bloggar som riktade sin kritik mot den boken och mot Michel Onfray.</p><p>Onfray riktar en skarp kritik mot alla monoteistiska läror som kristendomen, judendomen och islam. Dessa delar en serie identiska förakt: hat mot förnuftet och intellektet; hat mot friheten; hat mot alla böcker i namn av en enda; hat mot livet; hat mot sexualiteten, kvinnorna och njutningen; hat mot det feminina; hat mot kropparna, begären och drifterna. Enligt Onfray försvarar judendomen, kristendomen och islam: tro och trosvisshet, lydnad och underkastelse, dödslängtan och passion för det hinsides, kyskheten, jungfrudomen och monogam trohet, makten och modern, själen och anden. Onfray argumenterar för ett hedonistiskt förhållningssätt och att vi skall knyta an till upplysningstidens ideal där förnuftet står i centrum. Han förespråkar en ”ateologi”.</p><p>För de som riktar sin kritik mot Onfrays sätt att tänka är det svårt att förstå religionskritiker som helt och hållet blundar för religionens positiva funktioner. De menar att överallt där religion förekommer kan man finna verktyg och metoder som bidrar till att utveckla medvetandet i riktning mot tillit, respekt och medkänsla. Överallt i världen söker sig människor i nöd till religionerna och får på olika sätt hjälp. Moder Theresas ihärdiga arbete bland fattiga, sjuka och döende i den indiska staden Calcutta är ett klart sådant praktiskt uttryck för mänsklig omsorg och kärlek. Min slutsats efter att jag har gjort den här undersökningen är att man måste acceptera att vi alla är olika, har olika värderingar och att respektera andras åsikter även om de ibland står emot våra egna. Kunskapen är något som gör att många frågor och fördomar försvinner om man bara tillåter sig själv att ha ett öppet sinne för alla människor.</p>

<p>Mirakelkursen är ett verk som definierar orsaken till projektion som skulden över tron att man har separerat sig från Gud eller Ettheten. Det ingår i Etthetens karaktär att detta är omöjligt att göra. Helandet av denna skuld tar bort orsaken till projektionerna och den verkliga världen uppenbarar sig. Projektionen är till sin karaktär en psykologisk lögn och är enligt Jung orsaken till emotionella affekter. Frågeställningarna är följande: Hur beskrivs psykets projektionsmekanism i Mirakelkursen? Är Mirakelkursens beskrivning av projektion förenlig med Jungs beskrivning av den? Är den en avvikelse från Jungs definition eller en naturlig följd av den? Vad är implikationerna av förståelsen av projektion, för vårt sätt att betrakta världen?</p>

<p>Är Gud är död? Det påstod i alla fall Nietzsche vid förra sekelskiftet. Nu, när vi stigit in ett nytt sekel, och Nietzsche sedan länge är död, kan vi konstatera att för många på jorden är Gud i högsta grad levande. Här i Europa är det ändå tydligt att Gud, är på väg att tyna bort, särskilt i Sverige betyder Gud, religion och traditionella värderingar väldigt lite. Internationella undersökningar visar att vi svenskar är det mest sekulariserade folket i världen. Jung menade, för mer än femtio år sedan, att vi västerlänningar har tappat vår kapacitet för religiösa erfarenheter genom att vi har förlorat kunskap om vad religion ”egentligen” är, ett mänskligt grundbehov. Han menade att när människor är i livskriser kommer de närmare sin egen erfarenhetsgrund, då får de yttre historiskt och kulturellt burna symbolerna och myterna existentiell mening och bärkraft. De korresponderar med något inom människan, något givet.</p><p>Måste man hamna i en livskris för att ta sina egna livsfrågor och andliga längtan på djupt allvar? Ja kanske, många som söker sin andlighet har drabbats av någon större kris i sitt liv. Syftet med denna uppsats är att försöka finna hur den ”vanliga” människan, som har hamnat i en livskris i Gävle, ser på andlighet och hur de har funnit andlighet. Jag använde en kvalitativ metod och jämförde med tre experter på området. Den slutsats jag har kommit fram till genom detta arbete är att andlighet är en underutnyttjad resurs, som kan mätta vår vardag, att den som vet ”varför man lever”, uthärdar nästan varje ”hur man lever”, alltså funnit livets mening.</p>

Den populära bokserien om den föräldralöse pojken och trollkarlen Harry Potter har väckt stor uppmärksamhet i medier och inom diverse forskningsfält. De religiösa budskap som serien sänder ut till läsare har bland annat blivit kritiserade av diverse kristna samfund i Sverige och det är denna kritik som ligger till grund för denna studie. Det övergripande syftet i denna studie är att, utifrån de motstridiga uppfattningarna angående Harry Potter bokserien, undersöka vilka symboliska uttryck för ondska och godhet som skildras i samband med de två karaktärerna Harry Potter och Lord Voldemort. Den textanalys som sedan utförs bygger på olika symbolteorier inom. Vidare är olika symboliska uttryck för begreppen ondska och godhet centrala för denna studies analys. Sammanfattningsvis går att säga att hos karaktären Harry Potter skildras både symboliska uttryck för ondska och godhet medan det hos karaktären Lord Voldemort finns starkt uttalade symboliska uttryck för ondska i boken Harry Potter och Halvblodsprinsen. Då det kommer till den kritik bokserien har mottagit från diverse kristna samfund så blandar författaren av dessa böcker symboler och deras innebörd i samband med många av karaktärerna och inte minst i skildringen av Harry Potter. Trots detta så framkommer det inte att detta sänder ut ett budskap om att typiskt onda egenskaper kan tolkas som goda utan, precis som i dessa böcker så är det varje människas egna val i avgörande situationer som definierar en människas karaktärsdrag.