Syftet med denna studie var att utifrån ett specifikt fall undersöka hur arbetet med att ta fram en handlingsplan för ökad skolnärvaro samverkar med skolpersonalens uppfattningar av problematisk skolfrånvaro. Detta har gjorts utifrån fem frågeställningar. De tre första frågeställningarna behandlar hur påverkansfaktorer på problematisk skolfrånvaro beskrivs, hur problematisk skolfrånvaro definieras och hur olika aktörer uppges samverka, i handlingsplanen och av skolpersonal. De sista två frågeställningarna behandlar arbetet med att ta fram handlingsplanen och vad den grundas i samt hur implementeringen av handlingsplanen påverkas av olika möjligheter och hinder.  Denna studie har genomförts som en del av projektet Självständiga Arbeten i Skolan (SJAS), vilket innebär att studien gjorts i tät samverkan med en av skribenternas VFU-skolor (verksamhetsförlagd utbildning), vilken är en medelstor F-9 skola. Studiens empiri utgår från nämnda skolas nya handlingsplan och dess bilagor, sju intervjuer med skolpersonal från skolan samt ett föredrag. Intervjuerna genomfördes med tre nyckelpersoner som varit delaktiga med att ta fram handlingsplanen, samt fyra klasslärare. Empirin behandlades sedan genom en tematisk innehållsanalys. Slutligen analyserades resultaten utifrån Bronfenbrenners bioekologiska utvecklingsteori samt ramfaktorteorin. Slutsatsen som kan dras ur studien visar att handlingsplanen stämmer överens med skolpersonalens tidigare uppfattningar av problematisk skolfrånvaro, samt tidigare forskning. Arbetet med att ta fram handlingsplanen har genomförts av enbart fem personer, vilka alla tillhör elevhälsan på skolorna. Detta leder till att skolpersonalen inte har några förkunskaper om de rutiner som ska implementeras, samt att den nödvändigtvis inte är anpassad efter de behov som skolpersonalen uppfattar att den specifika skolan har. Detta är något som tidigare forskning (se Nylén m.fl., 2021) menar kan ha en negativ inverkan på skolpersonalens motivation i implementeringsarbetet. Denna studie visar att skolpersonalens uppfattningar av påverkansfaktorer vilka handlar om: relationer, individuella förutsättningar, skolmiljön och ströfrånvaro samt sjukfrånvaro som resulterar i längre frånvaro, stärker tidigare forskningsresultat (se Forsell, 2020; Karlberg m.fl 2020; Van Brenda, 2014; Strand, 2013; Ekberg, 2011). Dessutom bidrar studien med nya resultat genom att den undersökt hur problematisk skolfrånvaro definieras i en praktisk verksamhet. Vidare beskrivs specialpedagoger av skolpersonalen som en viktig aktör i det närvarofrämjande arbetet vilket inte framkommit i tidigare forskning.

Sammandrag: Syftet med min undersökning är att på två gymnasieskolor undersöka några verksamma svensklärares kunskap om och inställning till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Jag vill även belysa om svensklärarna och skolorna har någon handlingsplan när det gäller hantering och bemötande av elever med läs- och skrivsvårigheter. Metoden är kvalitativa intervjuer med tre svensklärare och en speciallärare från vardera skola. Resultatet visar att svensklärarna saknar möjligheter och kunskap för att identifiera dessa elever. Varken skolorna eller svensklärarna har någon handlingsplan hur de skall gå till väga eller bemöta elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. En viktig slutsats är att mer utbildning är en nödvändighet för att kunna hjälpa dessa elever.

Syftet med arbetet är att belysa hur skolor arbetar med mobbning och att få ta del av elevernas uppfattningar om mobbning. Min studie utgick från en kvalitativ undersökning som genomfördes med tio elever och sju pedagoger/skolpersonal som intervjuades utifrån halvstrukturerade frågor. Dessutom användes en kvantitativ undersökning i form av en enkät med tolv frågor som besvarades av 124 elever på högstadiet i en skola i västra Skåne. Det finns flera olika modeller för hur man ska förebygga mobbning: Olweus program, Farstamodellen, Mobbningsombud och genom t.ex. kontakt mellan skolan och hemmet och kontinuerligt värdegrundarbete.

Under mina verksamhetsförlagda utbildningar har jag mött barn med behov av särskilt stöd vilket har väckt tankar hos mig kring hur kommunikationen fungerar mellan specialpedagoger och förskollärare samt arbetet med att verkställa barns handlingsplaner ute i förskoleverksamheter. Syftet med studien blev att titta på hur specialpedagoger och förskollärare tänker kring hur de kommunicerar med varandra samt hur de verkställer handlingsplanerna för barn i behov av särskilts stöd i den dagliga verksamheten samt koppla det till relevant forskning och teoretiska perspektiv. Jag valde att genomföra studien utifrån intervjuer med specialpedagoger och förskollärare i två verksamhetsområden inom samma kommun. Jag använde mig av öppna frågor i intervjuerna med specialpedagogerna och förskollärarna. Efter att ha analyserat och läst igenom teoretiska perspektiv, tidigare forskningar samt transkriberat mina fyra intervjuresultat blev resultatet att pedagogerna inom samma verksamhetsområde upplever respektives uppdrag väldigt olika och att det saknas tydliga rutiner för arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Hur de kommunicerar med varandra skiljer sig åt samt hur arbetet med att verkställa barnens handlingsplaner ska organiseras.

Syftet med vår studie är att undersöka huruvida skolor, utifrån rektorers perspektiv som dess pedagogiska ledare, arbetar med integration. Vi fokuserar på hur skolorna enligt rektorer förhåller sig till styrdokument och elevpopulationen. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod i form av intervjuer med sju högstadierektorer på sju olika skolor i en utvald kommun. Vårt teoretiska utgångsläge inbegriper ett sociologiskt förhållningssätt till våra empiriska data. Huvudresultatet i uppsatsen är att eleverna i den undersökta kommunen inte får likvärdig utbildning eftersom det på skolorna saknas handlingsplaner och mål för hur integrationsarbetet skall fortlöpa, vilket försvårar elevernas möjligheter att möta samhället.

Background: The City Council of Helsingborg commissioned the municipal board to develop an action plan to promote the sharing economy and circular economy in Helsingborg 2020-2024. The number of projects in the public sector has increased and as a result of new requirements from the Swedish government and EU directives, organizations must work more circularly during projects. Therefore, new working methods and strategies are required to work in a circular way, and an important part is to introduce circular business models. However, there are no clear guidelines, decision paths or planning methods for how organizations should implement circular projects. Purpose: The purpose of this study is to describe and analyze the usage of Helsingborg's action plan for the impact of the circular economy on project management, as well as to identify and map the perceived effects of the action plan for Helsingborg's city administrations. Method: This study is a qualitative case study with a deductive research approach that contains iterative elements. Furthermore, semi-structured interviews have been conducted to collect empirical material with respondents through a snowball sampling. The theoretical frame of reference consists of scientific articles, literature and documents. Conclusion: The action plan contributes to the city of Helsingborg becoming a more sustainable and circular city in the future. The administrations' working methods will also become more efficient through more digital aids, which will enable more circular projects. The public sector has an essential role in breaking the linear economy and transitioning to the circular one. However, one difficulty is implementing circular working methods on a larger scale. All parties must be involved and promote circularity for large projects to succeed. Keywords: Circular economy, project management, public sector, action plan

The purpose of this study was to investigate how our selected municipalityaddressed theirpreventive work regarding threat and violence among social workers, what strategies social workers have to overcome intimidating situations, and also what level of education social workers have. Previous research shows that education for social workers inthis topicoften is neglected. The study was conducted by one focus group interview with social workersall working inchild and familywelfarein our selected municipality. The main result of the study is that social workers experience that the municipalitysinternal agenda against threat and violence works well and gives support in their work. Despite this,the social workers expressed a desire to get morerelevant education about threats and violence to be able toavoid risk-taking behavior and be able to perform a more secure job. According to the social workers some of the strategies that affected the safety in their profession was the possibilityto have a direct and clear communication with the client to try and make the meeting between client and social workers more relaxed. / Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur den utvalda kommunen hanterade det förebyggande arbetet angående hot och våld bland socialarbetare, vilka strategier socialarbetare har för att bemästra hotfulla situationer, samt vilken utbildningsnivå socialarbetare har. Tidigare forskning visaratt utbildning för personalen inom detta område ofta är eftersatt. Undersökningen genomfördes via en fokusgruppsintervju med socialarbetare som alla var kopplade till individ och familjeomsorgen (IFO) i vår undersökta kommun. Studiens huvudresultat visade att socialarbetarna upplever att kommunens handlingsplan gällande hot och våld är välfungerande och ger dem stöd i deras arbete. Dock ansåg socialarbetarna att mer relevant utbildning inom hot och våld skulle var önskvärt för att undvika riskbeteenden samt kunna utföra ett säkrare arbete. Några av de strategier som enligt socialarbetarna påverkade tryggheten i yrket var att ha en rak och tydlig kommunikation med klienten samt att försöka avdramatisera mötet mellan klient och socialarbetare.

Denna studie handlar om problematisk skolfranvaro och arbetet med att framja narvaro i skolan. Syftet med studien ar att bidra med kunskap om, pa vilka satt kommunala handlingsplaner for okad skolnarvaro, realiseras och konkretiseras i en skolverksamhet. Genom att utga fran tva kommunala handlingsplaner med tydlig inriktning mot framjande och fdrebyggande verksamhet ar studiens syfte att utifran elevhalsopersonalens perspektiv undersoka hur arbetet omsatts med tanke pa framjandet av skolnarvaron. Studien bestar av atta intervjuer med elevhalsopersonal i verksamheten och en representant fran ett centralt narvaroteam. Undersokningen baseras pa fragestallningar som; Hur tillampas handlingsplanen i verksamheten? Vilka atgarder anser elevhalsan som speciellt framgangsrika for det forebyggande arbetet med att framja skolnarvaro? Hur arbetar elevhalsan med detta forebyggande arbete och vilka samverkansformer anses betydelsefulla for att framja narvaro? Vilka svarigheter och mojligheter ser elevhalsopersonalen med handlingsplanen? De teoretiska ramar som anvands i studien ar ett salutogent perspektiv enligt Aaron Antonovskys teori om KASAM samt Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori. Resultatet i studien visar att alla medverkande skolor kanner att handlingsplanen fungerar som ett stod i narvaroarbetet liven om arbetet varierar mycket mellan skolorna. De fiesta anser sig liven ha fatt battre kontroll pa franvaron och insatser satts in tidigare an forut. De fiesta skolor ser det som positivt att planen har ett fokus pa det framjande och forebyggande arbetet. Detta visar att narvaroarbete ar ett komplext arbete dar det galler att genom fasta rutiner fa balans i systemet och i ett tidigt skede kartlagga elevens situation, skapa goda relationer, gora anpassningar och satta in stodinsatser for att aka narvaron.

Miljön inom ambulanssjukvården blir allt tuffare med risk för psykisk ohälsa i form av utbrändhet, depressioner och post traumatisk stressyndrom. Det är viktigt att organisationen ger tid för återhämtning och eventuell debriefing. Författarna har granskat handlingsplaner för debriefing inom ambulansverksamheten i Västra Götalandsregionen.Innehållsanalys användes för att analysera handlingsplanerna. Resultatet visar att det skiljer sig mycket i de olika verksamheterna vad det gäller att få hjälp och stöd efter en traumatisk händelse. Enligt arbetsmiljölagen så är verksamheterna skyldiga att upprätta en handlingsplan, men det visade sig att några verksamheter inom regionen helt saknar detta. Om det inte ges tillräckligt med utrymme och tid till återhämtning och stöd finns det risk att personalen drabbas av ohälsa som i förlängningen kan leda till att patienten får ett sämre omhändertagande.Resultatet visar att flertalet av handlingsplanerna har en bra beredskap vid en allvarlig händelse som stora olyckor och där barn är inblandade. Vid mindre och vardagligare situationer som självmord, hot och våld finns det ingen beredskap för omhändertagande av personalen / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

No description available.