Tidigare forskning visar att barn, efter förlusten av en förälder, mår bra av att komma tillbaka till rutinerna i förskolan, där barnet hela tiden ges möjlighet till lek, något som är en central del i barnets bearbetning av sorgen.Vårt syfte med studien är att ta reda på hur förskolan uppfattar att de arbetar med och stödjer, samt tror att de skulle arbeta och stödja, barn som förlorat en förälder. Vi vill även ta reda på vilken hjälp de kan ta in om pedagogernas stöd och kunskap inte räcker till. Slutligen vill vi se om det finns handlingsplaner för situationer som dessa i förskolorna.I studien använde vi oss av empiriska undersökningar i form av informella intervjuer. Urvalet bestod av fem pedagoger på olika förskolor i en kommun. Tre av dessa pedagoger har, i sitt arbete, mött ett barn som förlorat en förälder.Resultatet visar på att pedagoger anser att leken är en viktig del i barns bearbetning, men att det måste vara barnet som tar initiativet till denna lek och även till samtal kring förlusten. Resultatet visar även på att alla pedagoger ställde sig positiva till att ta in extern hjälp till barnet, men att kunskapen om vart man kan få denna hjälp ifrån inte var tillräcklig. Inte alla förskolor i studien har handlingsplaner för hur de skall gå tillväga om ett barn mister en förälder. / Previous research shows that, after the loss of a parent, the child’s wellbeing is enchanced if the child gets back to pre-school, where the children all the time are given the opportunity to play, which is a central part of the child's processing of grief.Our purpose of this study is to find out how the pre-school perceive the way they work and support, and how they think they would work and support, children who has lost a parent. We also want to find out what help they can bring in when the teachers’ support and knowledge is not enough. And finally we want to see if there are plans for situations like these in pre-schools.In this study, we used empirical research in the form of informal interviews. We randomly selected five teachers in different pre-schools in the municipality. Three of these teachers have worked with a child who has lost a parent.The results show that teachers believe playing is an important part of a child’s grief process, but it must be the child who takes the initiative to play and also to talk about their loss. The results also shows that all the teachers were positive of bringing in outside help for the child, but that the knowledge of where to get this help from was not sufficient. Not all pre-schools in the study have plans for how to proceed if a child loses a parent.

Studien har inriktats på att undersöka skolanmälningar till Skolinspektionen och Barn-och elevombudet. Studien bygger på en kvalitativ textanalys av anmälningar och myndighetsutredningar. Det har då blivit möjligt att jämföra anmälarens bild av skolförhållandena i förhållande till huvudmannen och skolans. Dessa ställs slutligen mot myndighetens tolkanden, som kommer till uttryck i beslut och tillhörande motivering. I enskilda fall har brister och missförhållanden synliggjorts vad gäller kränkande behandling, särskilt stöd och i övriga former av brister. I studien har det även undersökts i vilken utsträckning som myndigheterna utgår från ett barnperspektiv i samband med utredning och beslut. Det kan konstaterats att denna ambition efterlevs, även om detta förfarandet inte alltid är så konkret. Det har även fastställts att ansvaret för bristerna främst ligger på huvudmannanivå. Ett resonemang har även förts om vilken funktion som anmälningarna fyller och det har då fastställts att det huvudsakligen handlar om en kontrollfunktion. Detta då Skolinspektionen/BEO avser att undersöka förekomsten av bristerna som påtalats i anmälningarna, samt att kontrollera efterlevnaden av skollagen och förordningar bland skolorna. Studien har även visat att det finns ett tomrum i förhållande till dokumentation och vad som sker rent praktiskt i skolverksamheten.

Studiens syfte är att förstå hur några skolprojekt har arbetat för att främja skolnärvaro för elever inom autismspektrumtillstånd. Som metod användes kvalitativa intervjuer med åtta informanter i fem kommuner som på något sätt arbetar med skolprojekt med fokus på inkludering och skolfrånvaro. Informanterna som deltog i studien var tre specialpedagoger, en speciallärare, två rektorer, en kurator och en rådgivare från specialpedagogiska skolmyndigheten. De fem skolprojekten som informanterna arbetade med, omfattade 137 skolor i Sverige. Ett projekt var inriktat mot det förebyggande arbetet att skapa en tillgänglig skola för elever inom autismspektrumtillstånd. Fyra projekt utgick både från förebyggande insatser och att få tillbaka elever med hög skolfrånvaro till skolan. Resultatet visade på att det behövs mer kunskap om autism för att skapa en skola som är tillgänglig för elever inom autismspektrumtillstånd. Det behövs kartläggning av elevens behov, anpassad lärmiljö och social träning. Stort fokus behöver läggas på skapandet av relation och bemötande av elev och problematik. Projekten har upprättat handlingsplaner för att uppmärksamma skolfrånvaro i ett tidigt skede. På så vis kan orsak till frånvaro snabbare utredas och åtgärdas vilket besparar eleven mycket lidande. Det som genomsyrar arbetet är hur kunskap och samverkan mellan olika samverkanspartner kan främja skolnärvaro. / The study aims to understand how some school project has worked to promote school attendance for students with autism spectrum disorders. The applied method for this study is qualitative interviews and eight people have been interviewed from five different municipalities, all involved in school projects focusing on inclusion and absenteeism. Three of the informants that participated in the study were special pedagogues, one was a specialneeds teacher, two were principals, one was a counselor, and one was an adviser at Specialpedagogiska skolmyndigheten (The Authority of Special Needs Education). The five projects that the informants were involved in covered 137 schools in Sweden. One of the projects was focused on preventive measures to create a school accessible for students with autism related difficulties. Four projects aimed to both prevent students from being absent from school and for absentees to return to school. The results shows that schools need more knowledge about autism related difficulties in order to create a school that is accessible for these students. First, schools need better routines for assessing students’ needs, second the learning environment in the classroom must be adapted more efficiently for students with autism related difficulties and their needs, and last the students must be given the chance to work on their social skills. The focus must be on building relationships to the students. This in order to meet the students’ needs so that measures taken will be beneficial for the students.The schools in the study have written routines in order to detect absenteeism at an early stamge. These routines aim to identify the reason for absenteeism early on and quickly find measures to support the student and spare them a lot of suffering. Success factors in this work is how knowledge and collaboration between different interaction partners can promote school attendance.

Bakgrund: Våld mot kvinnor i nära relation är ett globalt hälsoproblem. Ett svenskt universi- tetssjukhus har tagit fram en handlingsplan för omhändertagande av våldsutsatta kvinnor och det finns evidens för att avdelningschefer spelar en stor roll för implementeringen av hand- lingsplaner. Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka avdelningschefers erfarenheter av att implementera en handlingsplan om våldsutsatthet; “Våldsutsatta kvinnor - en handlingsplan för omhändertagande”, samt att undersöka vilka hinder och underlättande faktorer som ligger bakom implementeringen. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Sju avdelningschefer från sju olika avdelningar inom fem divisioner intervjuades vid ett svenskt universitetssjukhus som har en handlingsplan för omhändertagande av våldsutsatta kvinnor. Intervjuerna genomfördes med stöd av en intervjuguide, och resultatet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Majoriteten av informanterna hade inte implementerat handlingsplanen. För- sök till implementering hade genomförts dels genom att föra in frågan om våld i ett inskriv- ningsformulär eller genom att ta upp handlingsplanen på arbetsplatsträffar eller andra perso- nalmöten. De rapporterade hinder och underlättande faktorer som finns i samband med im- plementeringen av handlingsplanen för våldsutsatta kvinnor berodde på avdelningsschefen själv, verksamheten, dokumentationen och olika resurser. Slutsats: Idag går det inte att implementera handlingsplanen full ut. Informanterna upplevde detta som frustrerande och menar att en tydlig struktur av handlingsplanen från sjukhusled- ningen krävs för att kunna förankra handlingsplanen i verksamheten. Fler studier bör genom- föras på fler avdelningar då verksamhetens patientgrupp påverkade hur informanterna förhöll sig till handlingsplanen. / Background: Intimate partner violence against women is a global health problem. A Swedish university has developed a guideline for the care of abused women and there is evidence that nurse managers play a major role in the implementation of guidelines. Aim: The aim of the present study is to investigate the nurse managers' experiences of im- plementing a guideline on domestic violence; "Abused women - a guideline for disposal" and to explore the barriers and facilitating factors behind the implementation. Method: A qualitative study was conducted. Seven nurse managers from seven different wards within five divisions were interviewed at a Swedish university hospital that has a guideline for the care of abused women. Data were collected through semi-structured intervi- ews using an interview guide, and the results were analyzed using a qualitative content analy- sis. Main result: The majority of respondents had not implemented the guideline. Attemts to im- plement the guideline had been carried out, partly by bringing in the issue of violence in an enrollment form, or by taking up the guideline at workplace meetings and other staff mee- tings. The reported barriers and facilitating factors that are associated with the implementation of the guideline for abused women was due to the nurse manager, operations, documentation and various resources. Conclusion: Today it is not possible to implement the guideline completley. The informants experienced this as frustrating and believes that a clear structure of the guideline from the hospital management is required to anchor the guideline into the wards activity. More intervi- ews should be conducted in other wards as the group of patients, treated at the ward, affected how informants conducted the guideline.

Swedish society is constantly evolving and growing into higher levels of digitalisation. The school system plays an important part in creating a nationwide competence regarding the proper use of digital tools, by growing alongside the society as a whole. In the spring of 2017 the Swedish government issued a public document called the national strategy of digitalization, which defines certain goals for the school system to achieve. The Swedish Association of Local Authorities and Regions (SKL) is in the process of developing a plan of action, which is to be a document used for guiding people working within the school system towards reaching the goals within the national strategy of digitalization. A few initial changes have now been made to the general curriculum and it has raised several questions, regarding the good, bad or even unmanageable consequences that such changes will lead to. This study aims to look into the ongoing discussion and define specific areas of future research. A number of key actors with different roles within and in relation to the school system have been interviewed. Among the results is a model depicting several major actors within the digitalization process and how they relate to each other. The theoretical framework TPACK is used to analyze and discuss the complexity of a general level of competence that is required of teachers working within a digitalized school system. Two areas of future research have been defined: (1) Continuous study and evaluation of the action plan; (2) Proper use and integration of digital study material.

Syftet med föreliggande uppsats har varit att synliggöra underliggande föreställningar om kvalitet inom kommunal äldreomsorg i den statliga utredningen SOU 2017:21 Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre. En diskursiv policyanalys med kvalitativ ansats med utgångspunkt i poststrukturalistiska kunskapsspråk har tillämpats, där Bacchi och Goodwins (2016) analysmodell "what´s the problem represented to be?" använts som metod. Fyra frågeställningar har ställts till materialet: Vad är problemet med kvaliteten inom den kommunala äldreomsorgen i Sverige? Vilka underliggande föreställningar om kvalitet inom kommunal äldreomsorg finns inbäddade i den nationella handlingsplanen? Vad är det som lämnats oproblematiserat? Vilka möjliga effekter kan de så kallade problemrepresentationerna ha för verksamheten? Resultatet visar att kompetens hos undersköterskor skrivs ut som en avgörande del av kvaliteten inom äldreomsorgen. För det andra, målas det ordinära boendet upp som en plats där den äldre bör stanna så länge som det går, och en plats där säker vård och omsorg kan ges. Det antas vara det billigaste för kommunerna och ett sätt att undvika kvalitetsbrister så som besök till akuten och för tidig flytt till särskilt boende. Kvarboendeprincipen, genom ett stort eftertryck på behovet av god äldreomsorg i det ordinära boendet, verkar än idag vara en ledande princip för god äldreomsorg. Till sist visar även resultatet att detaljstyrning anses kunna hämma kvalitetsutveckling, istället skall äldreomsorgen innehålla ett personcentrerat arbetssätt, där den äldres behov och önskemål står i centrum. Handlingsplanen kan ses representera en diskurs om äldreomsorg i Sverige där föreställningar om olika marknadslösningar och vinster i välfärden inte kunnat leverera den kvalitet som anses bör finnas inom äldreomsorgen. På så sätt representerar resultatet som presenteras, en form av styrning där blickarna nu riktas emot en annan kvalitetsdiskurs, och en annan typ av vinst, i form av äldres välbefinnande, i deras egna hem, genom professionella team och kompetenta undersköterskor.

Syftet med studien var att ta reda på hur förskollärare agerar om de upptäcker, misstänker eller får kännedom om barn som far illa, samt hur de uppfattar anmälningsplikten och vilket stöd som pedagogerna erbjuds när de gör en anmälan. För att få reda på detta har vi förutom forskning och litteraturstudier även intervjuat fem stycken verksamma förskollärare och två stycken verksamma förskolechefer på två olika förskolor i södra Sverige. Intervjuerna visar en medvetenhet och erfarenhet hos de olika förskollärarna när det gäller barn som far illa. Resultatet som vi kom fram till var att alla förskollärare som deltog i studien var väl medvetna om sin anmälningsplikt, men att tillvägagångssättet vid en anmälan såg olika ut. Majoriteten av respondenterna var medvetna om vilka tecken de skulle vara uppmärksamma på som kunde innebära att ett barn for illa. Samtliga respondenter ansåg att de hade rätt att få stöd av sin chef i anmälningssituationer. Inget annat stöd erbjöds respondenterna i dessa svåra situationer.

Syftet för studien är att studera hur pedagoger i förskola och förskoleklass upplever samverkan kring övergången mellan de olika skolformerna och hur pedagoger förhåller sig till behovet av handlingsplaner. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer där tre pedagoger i förskola och tre pedagoger i förskoleklass, som alla har erfarenhet av övergången däremellan, deltog i undersökningen. Utgångspunkten för analysen ligger dels i vårt syfte med studien, dels i den tidigare forskning som gjorts där vår tolkning är styrande. Denna tolkning är att verksamheterna i de olika skolformerna ser olika ut och att det bästa för en framgångsrik övergång är att det finns kontinuitet och kommunikation mellan de båda samt att vårdnadshavarna känner sig delaktiga. Samtidigt pekar viss forskning på att samverkan mellan förskola och förskoleklass inte fungerar och att bristen på kommunikation är en betydande faktor. I förskoleklassen anser majoriteten att barnen saknar vissa kunskaper som anses viktiga för att börja skolan. Detta leder till att förskolan har blivit mer ämnesinriktad då pedagogerna där känner en press och ett ansvar att minska glappet mellan skolformerna. Resultatet i denna studie visar att det fanns tydlig kommunikation vid samverkan kring övergången då samtliga hade någon form av handlingsplan. De ansåg även att barn inte behövde ha några specifika ämneskunskaper för att börja skolan utan lyfte istället vikten av de praktiska och sociala förmågorna. Pedagogerna i förskoleklass ville gärna ta del av barnens erfarenheter från förskolan för att skapa kontinuitet

The construction of homelessness as a social problem is a part of the policymaking amongst politicians when planning and regulating interventions and supply that best suit the public. This responsibility has been bestowed upon the Swedish municipalities as there is no official national homelessness policy. The purpose of this essay is therefore to analyze how municipalities construct homelessness on a policy level. This will be done through at thematic analysis of Stockholm and Umeås action plans against homelessness. In this analysis it becomes evident that the municipalites does not see structural issues that are connected to the housing market as their responsibility, instead people who are structurally homeless are expected to solve their housing situation by themselves.

Prostitution in the county of Jämtland - A qualitative study on the collaboration processThe purpose of the study was to analyse how the collaboration process work as regardsprostitution in the county of Jämtland between stakeholders (e.g. social services, police,women’s aid). The material for the study was gathered through three online-interviews andthree mail interviews. The basis for the analysis of the interview material was previousresearch within the framework of the subject, the theory of stigma and the feminist theories ofliberal feminism and radical feminism. The results were similar to the previous research'smain observation that there are no general action plans and routines to get a workingcollaboration. The results showed that they are still working with unofficial guidelines andaction plans and that the help vulnerable women get depends on the person who encountersthem. The stakeholders' general perceptions of where the problem lies is the societies view onwomen and prostitution and is therefore difficult to change for the stakeholders bythemselves. It also needs involvement from higher instances, for example the government. / SammanfattningStudiens syfte var att undersöka hur samverkansprocessen kring prostitutionen i Jämtlandslän såg ut mellan berörda aktörer (t.ex. socialtjänst, polis, kvinnojour). Studiens materialinsamlades genom tre online-intervjuer och tre mail-intervjuer. Det som låg till grund föranalysen av intervjumaterialet var tidigare forskning inom ramen för ämnet, teorin om stigmasamt de feministiska teorierna liberalfeminism och radikalfeminism. Resultatenöverensstämde med den tidigare forskningens huvudsakliga iakttagande om att det saknasgenerella handlingsplaner och rutiner för att få en fungerande samverkan. Resultaten visar attdet fortfarande arbetas med inofficiella riktlinjer och handlingsplaner och att den hjälp utsattakvinnor får är personbundet. Aktörernas generella uppfattning om var problematiken ligger ärsamhällsbilden av kvinnor och prostitution och är således svårt för aktörerna att endast självaförändra. Det ligger på så vis även hos högre instanser, till exempel regeringen.