<p>Syftet med uppsatsen är att se hur verkligheten som är skolan som organisation tar till sig idealet som innebär de olika styrdokumenten. Ett annat syfte är att se om två olika skolor skiljer sig i att förebygga och hantera konflikter. Undersökningen delas på två studier. Den första är en dokumentanalys. Detta innebär att jag tittar på de olika dokumenten från staten, kommunen och den lokala arbetsplanen och jämför dessa med varandra. Den andra delen är intervjuer där viktiga nyckelpersoner på skolor intervjuas. Detta för att jag ska kunna ta del av respondenternas tankar, erfarenheter och se hur verkligheten är ur ett lärarperspektiv. Resultatet av studien visade att idealet kan tolkas på olika sätt och att verkligheten inte ser ut som idealet. Resultatet från intervjuerna visade att lärare kände sig trygga med att hantera konflikter och att de arbetade i ett förebyggande syfte. I en av skolorna var arbetet under utveckling medan den andra skolan var väl organiserade i sitt förebyggande syfte. Detta gör att skolorna skiljer sig från varandra i några punkter. Resultatet visade också att lärarna önskade mer tid för att hantera konflikter och de önskade sig mer fortbildning inom området.   </p>

<p>Nazismen och rasismen har blivit allt mer tydligare i dagens samhälle. Hur kan vi inom skolan arbeta för att stoppa dess framfart? Syftet med mitt arbete är att se hur skolorna tolkar och omsätter styrdokumentens riktlinjer angående rasism och nazism. Jag vill också undersöka hur nazisterna går till väga när de rekryterar barn/ungdomar och vilka barn/ungdomar som ligger i farozonen för deras rekrytering. Genom litteraturstudier och en enkätundersökning har jag kommit fram till att det krävs betydligt mer engagemang och kunskap hos lärare för att kunna förebygga rasism och nazism. Jag hoppas att skolorna i framtiden arbetar mer aktivt och följer de riktlinjer som finns i styrdokumenten för att motverka rasism och nazism.</p>

<p>Abstrakt</p><p>Titel: Elevers uppfattningar om en skolas trygghetsplan ”Det är väl någonting som skolan har för att alla ska känna sig trygga”</p><p>Författare: Anna Wängman & Ulrika Lindqvist</p><p>Ty av arbete: Examensarbete (10p)</p><p>Handledare: Ingegerd Gudmundson Examinator: Maud Söderlund</p><p>Program: Lärarprogrammet, Högskolan i Gävle</p><p>Datum: December 2007</p><p>________________________________________</p><p>Syfte</p><p>Studiens syfte var att undersöka vad elever vet om skolans trygghetsplan och hur elever uppfattar skolans förebyggande arbete mot mobbning och kränkningar. Den empiriska undersökningen avsåg att besvara syftet utifrån fyra underfrågor som berör området.</p><p>Metod</p><p>Två metoder användes i form av enkätundersökning och gruppintervju. Elever i en klass i år 9 svarade på en enkätundersökning om mobbning och kränkande behandling och förebyggandet av dessa samt skolans trygghetsplan. Tre elever i denna klass deltog sedan i en gruppintervju i ämnet.</p><p>Resultat</p><p>8 av 13 elever vet att skolan har en trygghetsplan men de vet inte vad som står i den. 9 av 13 elever vet inte vad en trygghetsplan är. Resultatet visar att eleverna uppfattar att skolan arbetar förebyggande med hjälp av kamratstödjarverksamhet och enkätundersökningar angående mobbning. Drygt en tredjedel av eleverna uppfattar inte att skolan arbetar förebyggande mot mobbning och kränkningar.</p>

Nazismen och rasismen har blivit allt mer tydligare i dagens samhälle. Hur kan vi inom skolan arbeta för att stoppa dess framfart? Syftet med mitt arbete är att se hur skolorna tolkar och omsätter styrdokumentens riktlinjer angående rasism och nazism. Jag vill också undersöka hur nazisterna går till väga när de rekryterar barn/ungdomar och vilka barn/ungdomar som ligger i farozonen för deras rekrytering. Genom litteraturstudier och en enkätundersökning har jag kommit fram till att det krävs betydligt mer engagemang och kunskap hos lärare för att kunna förebygga rasism och nazism. Jag hoppas att skolorna i framtiden arbetar mer aktivt och följer de riktlinjer som finns i styrdokumenten för att motverka rasism och nazism.

Syftet med vår studie är att undersöka hur en grupp kartläggare; specialpedagoger, talpedagoger, logopeder och psykologer uppfattar ansvariga pedagogers mottagande och intresse för den information som en kartläggning kan ge. Det är vid själva överlämnandet som studiens fokus ligger. Studien ger en översikt av tidigare forskning om En skola för alla, kartläggning, åtgärdsprogram, bemötande lärandemiljö och organisation, interaktion och handledning. Genom att intervjua tretton kartläggare har vi sökt svar på vilka framgångsfaktorer som är viktiga för att skapa ett konstruktivt mottagande av kartläggningen; en utvecklande, interagerande arbetsprocess som leder kartläggningen till utveckling för den kartlagda eleven. Studiens resultat pekar på att kunskapen och insikten om lärandet, bemötandet är avgörande för hur en organisation skall kunna skapa skolutveckling som leder till En skola föra alla. Kunskaper om olika förhållningssätt för att inte ha ett exkluderande förhållningssätt, där eleven ses som tärande utan ett inkluderande, där eleven ses som närande, visar studien är kärnan i En skola för alla som då genomsyras av en god lärandemiljö. Studien visar också att det i och med överlämnandet av kartläggningen krävs planerad handledning från överlämnaren till mottagaren för att kartläggningens resultat ska leda till utveckling för eleven.

Syftet med uppsatsen är att se hur verkligheten som är skolan som organisation tar till sig idealet som innebär de olika styrdokumenten. Ett annat syfte är att se om två olika skolor skiljer sig i att förebygga och hantera konflikter. Undersökningen delas på två studier. Den första är en dokumentanalys. Detta innebär att jag tittar på de olika dokumenten från staten, kommunen och den lokala arbetsplanen och jämför dessa med varandra. Den andra delen är intervjuer där viktiga nyckelpersoner på skolor intervjuas. Detta för att jag ska kunna ta del av respondenternas tankar, erfarenheter och se hur verkligheten är ur ett lärarperspektiv. Resultatet av studien visade att idealet kan tolkas på olika sätt och att verkligheten inte ser ut som idealet. Resultatet från intervjuerna visade att lärare kände sig trygga med att hantera konflikter och att de arbetade i ett förebyggande syfte. I en av skolorna var arbetet under utveckling medan den andra skolan var väl organiserade i sitt förebyggande syfte. Detta gör att skolorna skiljer sig från varandra i några punkter. Resultatet visade också att lärarna önskade mer tid för att hantera konflikter och de önskade sig mer fortbildning inom området.

Abstrakt Titel: Elevers uppfattningar om en skolas trygghetsplan ”Det är väl någonting som skolan har för att alla ska känna sig trygga” Författare: Anna Wängman &amp; Ulrika Lindqvist Ty av arbete: Examensarbete (10p) Handledare: Ingegerd Gudmundson Examinator: Maud Söderlund Program: Lärarprogrammet, Högskolan i Gävle Datum: December 2007 ________________________________________ Syfte Studiens syfte var att undersöka vad elever vet om skolans trygghetsplan och hur elever uppfattar skolans förebyggande arbete mot mobbning och kränkningar. Den empiriska undersökningen avsåg att besvara syftet utifrån fyra underfrågor som berör området. Metod Två metoder användes i form av enkätundersökning och gruppintervju. Elever i en klass i år 9 svarade på en enkätundersökning om mobbning och kränkande behandling och förebyggandet av dessa samt skolans trygghetsplan. Tre elever i denna klass deltog sedan i en gruppintervju i ämnet. Resultat 8 av 13 elever vet att skolan har en trygghetsplan men de vet inte vad som står i den. 9 av 13 elever vet inte vad en trygghetsplan är. Resultatet visar att eleverna uppfattar att skolan arbetar förebyggande med hjälp av kamratstödjarverksamhet och enkätundersökningar angående mobbning. Drygt en tredjedel av eleverna uppfattar inte att skolan arbetar förebyggande mot mobbning och kränkningar.

En god arbetsmiljö är en lagstadgad rättighet för arbetstagaren enligt Arbetsmiljölagen. Arbetet med att säkerställa en god arbetsmiljö kallas arbetsmiljöarbete och är en nyckelfaktor för att skapa hälsosamma och attraktiva arbetsplatser. Medarbetarundersökningar är en undersökningsmetod i det systematiska arbetsmiljöarbetet men kan också användas i syfte att ta reda på medarbetarnas uppfattningar om sin arbetssituation med målet att skapa verksamhetsförbättringar. I denna studie har syftet varit att undersöka vilken roll som medarbetarundersökningen spelar i chefernas arbetsmiljöarbete. Studien undersökte hur cheferna arbetar med arbetsmiljöarbete och hur arbetet med resultatet från en medarbetarundersökning genomförts. Studien genomfördes på en funktion med tre organisationsnivåer och bygger på 12 kvalitativa intervjuer med funktions-, avdelnings- och enhetschefer. Studien visar att medarbetarundersökningen spelar en viktig roll i chefernas arbetsmiljöarbete på alla organisationsnivåer både som diskussionsunderlag i ledningsgrupper och i dialogen med medarbetarna samt som bevis på att genomförda arbetsmiljöinsatser fungerar. Enhetscheferna använder både medarbetarundersökningen och andra undersökningsmetoder i sitt arbetsmiljöarbete. / The employee is entitled to a safe work environment according to Swedish legislation.  Good working conditions are a key factor to create healthy and attractive work places. Employee survey is a method used to investigate the work environment in the process “Systematiskt arbetsmiljöarbete”. The employee survey can also be used to measure employees’ views on a wide range of work-related topics in order to achieve organizational success. The purpose of this study was to investigate the importance of the employee survey for the continuous work environment process done by managers.  The study also investigated how the managers’ worked with the result of the employee survey and how they worked with the continuous work environment process. The study was carried out on a function with three organizational levels and contains 12 interviews with managers on all three levels. The findings of the study show that the result of the employee survey is used as a basis for discussion both in the management teams and in dialogue with employees in the work environment process. The result of the employee survey is also used to ensure that measures taken within the work environment process are well accepted. The result also shows that managers on the lowest organizational level use other tools when investigating the work environment.

Syftet är att undersöka rektorers beredskap när det gäller att bemöta högbegåvade elever. Bakgrunden till vårt intresse är den specialpedagogiska visionen ”en skola för alla” och det förtydligande som den nya skollagen innebär när det gäller dessa elevers rätt till särskilt stöd. Arbetet beskriver de särbegåvade elevernas behov både på individ-, grupp- och organisatorisk nivå. Undersökningens metod är enkäter som följts upp med intervjuer. Resultatet utifrån enkäterna pekar på att kunskapsnivån när det gäller dessa frågor är låg och handlingsberedskapen ännu lägre. Av de rektorer som besvarade vår enkät är det en tredjedel som inte vet vad särbegåvade elever är eller har felaktig definition av begreppet. En fjärdedel uppger att de har handlingsplaner för att bemöta dessa elever men det är bara en enda som kan visa upp en sådan plan. Även intervjuerna pekar på samma resultat. Den lärare som undervisar en särbegåvad elev kan sällan räkna med specifikt stöd från skolledningen utan måste söka kunskap på eget håll.

Bakgrund: Astma är en folksjukdom som ökar kraftigt bland den svenska befolkningen. Sjukdomens svårighetsgrad kan påverka livskvalitet och arbetsförmågan.För att kunna hantera sjukdomen och minska besvären kan sjuksköterskan lära ut handlingar för egenvård. Syfte: Att belysa hur sjuksköterskor undervisar vuxna patienter med astma bronkiale. Metod: Litteraturstudien grundade sig på tidigare forskning och användes 10 vetenskapliga artiklar från Cinahl, PubMed och Psykinfodatabas. Artiklarna har varit både kvalitativa och kvantitativa. Resultat: Litteraturstudie visade sig på tre olika huvudkategorier. Sjuksköterskan förmedlar kunskap om egenvård genom att göra patienten delaktig, utforma individuellt anpassad utbildning och involvera anhöriga. Att upprätta handlingsplan görs tillsammans med patienten med hjälp av sjuksköterskan. Att kommunicera och ge stöd är en viktig komponent i patientens behandling. Slutsats: Inom vården kan man utgå från Orems och Suzie Kims domäner för en god egenvård. Egenvård bör utföras så gott som möjligt för att främja patientens välbefinnande. / Background: Asthma is a widespread disease that is increasing dramatically among the Swedish population. Diseases severity may affect quality of live and working ability. Inorder to cope with the disease and improve health nurse can teach acts of self-care. Aim: To illuminate how nurses teach adult patients with asthma bronchial. Method:The literature review is based on previous research and used 10 scientific articles from database, Cinahl, PubMed and PsycInfo. The review has encompassed both qualitative and quantitative reference. Results: The analysis of the articles revealed three different main categories. The nurse conveys knowledge about self-care by making patient involvement, develop individualized education and involve relatives. The preparation of action plan with the patient is positive for the treatment. To communicate and provide support is an important component of patient treatment. Conclusion: In healthcare it can be assumed Orems and Suzie Kims domains for a good self-care. Self-care should be performed as best as possible to promote patient comfort.