ABSTRACT Threats and violence against social workers   The purpose of this study is to gain a deeper knowledge and understanding of threats and violence against social workers, including in family teams and support units, but also knowledge of the preventive work to prevent threatening and violent situations that could arise. This was done by using a scoping review method. A literature search was performed on databases of SocINDEX and Swepub. The delimitation was on studies published from 2005-2020 that are relevant to threats and violence against social workers. Eleven articles were analyzed and in the result section, one can read a common thread about what social workers consider to be part of their work, which is relatively common for threats and violence to occur in their workplaces, also in connection with home visits. According to the analyzed articles, threats and violence are common and many social workers believe that it is part of the work, as long as you have good support from your manager and your colleagues, which most people feel they have. Action plans are an important element in the preventive work but can also work the other way around if a person does not follow the routines in the action plan. The responsibility for maintaining zero tolerance lies with the management, but the employee has a responsibility to report all incidents, regardless of how small and large it is as reporting is an important part of prevention. Employees with many years of work experience in the social services seem to have better knowledge regarding how to handle threats and violence than new employees.

Syftet med denna uppsats var att analysera policys och handlingsplaner angående brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete från Örebro kommun och Västerås stad för att sedan se hur dessa dokument liknar varandra samt skiljer sig åt. Uppsatsen ska även redovisa vilken utsträckning som samverkan påverkar det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Bakgrunden till studien redovisar de nationella förändringar som har skett i Sverige angående polismyndigheten samt det brottsförebyggande arbetet. Studiens empiri alltså de offentliga dokumenten är inhämtad via kommunernas egna hemsidor. Både internationell samt nationell forskning har använts som underlag för denna studie. Teoretiska perspektiv om samverkan har använts som teoretiskt underlag för denna studie vilket är grunden för diskussionen i denna uppsats. Då har teorier om tvärsektoriell samverkan och samverkan mellan kommuner och myndigheter nyttjats. Analysverktyget som har använts är Carol Bacchis WPR-ansats som användes för att analysera policydokumenten och handlingsplanerna. I denna studie så avgränsas ansatsen till tre frågor som är mest relevanta till just denna analys. Slutsatser i denna studie visar att samverkan och ett kunskapsbaserat arbete är de centrala verktygen för ett fungerande brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Slutsatser visar även att det finns få lokala skillnader mellan dessa kommuner vilket kan bero på nationella riktlinjer. Det krävs dock ett ännu effektivare arbete och en bättre resursfördelning då det finns stora brister i det lokala brottsförebyggande arbetet. En mer effektiv interkommunalsamverkan kan vara lösningen på de problem som representeras i materialet.

AbstractBauer, Petra, Johansson, Petra (2012). Handlingsplan som pedagogiskt verktyg i förskolan – ur ett specialpedagogiskt perspektiv (Actionplan as a pedagogical tool in pre-school - from a special education perspective). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola. BakgrundKravet på dokumentation i förskolan synliggörs i Lpfö- 98, rev. 2010. Vi ser att det i förskolan idag finns mer eller mindre standardiserade verktyg att använda sig av. Handlingsplanen är en form av dokumentation. Vi är intresserade av om handlingsplanen är ett verktyg som främjar inkluderande miljöer, eller om de leder till en normaliserande syn på barn och barns utveckling. SyfteSyftet är att studera om handlingsplaner leder till verksamhetsutveckling som möter alla barn där de befinner sig i sin utveckling. Vi vill studera om och hur organisationen av verksamheten påverkas av hur vi ser på och bemöter barnet. Utifrån de specialpedagogiska perspektiven kan vi synliggöra hur samtalet inverkar på våra bilder av barnet. Vi vill studera på vilket sätt rådande perspektiv påverkar val av åtgärder. Likaså vill vi synliggöra specialpedagogens möjligheter att bedriva ett proaktivt arbete utifrån arbetet med handlings- planer. Ett arbete där barnets behov ses i relation till den förskolemiljö det befinner sig i.Teoretisk ramStudiens teoretiska inramning utgörs av det sociokulturella perspektivet som sätter samspelet i fokus. För att ytterligare synliggöra och förstärka det sociokulturella perspektivet tar vi stöd av de specialpedagogiska perspektiven.MetodDå vi vill undersöka specialpedagogers erfarenheter och upplevelser har vår studie en kvalitativ ansats. Den består av semistrukturerade intervjuer med åtta specialpedagoger. Som ett led i att öka vår egen förståelse, inledde vi studien med en materialinsamling. Materialet består av 21 handlingsplaner som vi studerat. Resultat med analysVårt resultat visar att arbetet med handlingsplaner inte är en isolerad företeelse, utan en lång process. Vidare ser vi att samtalet är ett betydelsefullt verktyg för specialpedagogerna. Det visar sig framför allt när pedagoger ska göras delaktiga och när svårigheter ska identifieras. Det finns omständigheter som har betydelse för om handlingsplanen leder till verksamhetsutveckling som möter alla barn. En viktig aspekt handlar om specialpedagogerna får möjlighet att samtala med hela arbetslag, och inte enbart en ansvarspedagog. Andra aspekter handlar om utbildningsnivån hos pedagogerna och om hur stor personalomsättningen är. Handlingsplaner som är tydliga, konkreta och bygger på pedagogers kunskaper och delaktighet är mest verkningsfulla.KonklusionDen specialpedagogiska forskningen, både gällande verksamhet och specialpedagogens roll, inom förskolan är begränsad. Vi ser därför vår uppsats om handlingsplanen som verktyg som ett betydelsefullt bidrag. ImplementeringMed utgångspunkt i vår studie ser vi möjligheter för specialpedagoger att bedriva ett proaktivt arbete som en del i processen med handlingsplaner. Genom att bedriva utvecklingsarbete och kontinuerlig handledning, ser vi möjligheter med att höja kvaliteten på verksamheten. En allmän kvalitetshöjning ser vi gynna hela verksamheten, och framför allt barn som anses vara i behov av särskilt stöd. Nyckelord: Barn i behov av särskilt stöd, dokumentation, förhållningssätt, förskola, handlingsplan, inkludering, specialpedagogiska perspektivPetra BauerExaminator: Kristian LutzPetra JohanssonHandledare: Anna-Karin Svensson

Under 2017 påbörjades arbetet med att ta fram en Albansk handlingsplan för genomförandet av UNSCR 1325. Arbetet utmynnade i framtagandet av ett utkast som fastställdes i maj 2017 med målet om att anta slutgiltig version under 2018. Denna studie ska undersöka vilka förutsättningar den albanska handlingsplanen har för att lyckas och identifiera eventuella riskområden där implementationen riskerar att stöta på problem. För att uppfylla studiens syfte kommer en innehållsanalys göras av utkastets innehåll. Innehållsanalysen utgår från två uppsättningar av faktorer: de generella rekommendationerna som har sin grund i tidigare dragna erfarenheter om vad som utgör en framgångsrik handlingsplan, och de landspecifika rekommendationerna som tagits fram för Albanien utifrån den nationella kontexten. Resultatet av innehållsanalysen visar att handlingsplanen i viss mån följer det tidigare dragna erfarenheterna på området, dock med några tydliga brister. Studien presenterar tre riskområden där implementationen av handlingsplanen riskerar att stöta på problem. Avslutningsvis lyfts tio kompletterande rekommendationer inför antagandet av den slutgiltiga albanska handlingsplanen.

Översvämningar till följd av skyfall blir allt vanligare i Sverige. Dessa skapar ofta stora materiella skador och produktionsförluster, utryckningskostnader och störningar i trafiken, men även översvämmad jordbruksmark som då blir obrukbar. Översvämningarna kan också leda till konsekvenser som inte kan mätas i pengar. Som förstörda natur- och kulturhistoriska värden, en ökad sårbarhet och, i värsta fall, förlusten av liv. För att få bukt på dessa stora problem behövs mer kunskap om ämnet. Målet med detta arbete är att ta lärdom från några av Sveriges bästa kommuner när det kommer till dagvattenhatering. Nämligen Stockholm och Uppsala. Hur de arbetar med dagvattenhantering och översvämningar är något som undersöks i detta arbete. Dessutom genomförs en studie av webbverktyget SCALGO. Dessa undersökningar syftar på att lägga en grund för framtagandet av en handlingsplan för dagvattenhantering riktad till mindre kommuner. Ämnet dagvatten är relativt nytt och många kommuner har inte arbetat så mycket med frågorna. Just därför behövs denna typ av handlingsplan, för att hjälpa dem att hitta en riktning i dagvattenfrågan.

<p>Chlamydia is a sexually transmitted infection. The infection rates have increased in the last decade. During 2008 the trend rates declined in all counties and regions in Sweden. Chlamydia infections have a geographical spatial pattern differences. This is seen from the national surveillance data report from the Swedish Institute for infectious disease control (SMI). The overall aim with the study is to conduct a geographical analysis of Chlamydia infections and explain the differences in the spatial pattern. The study is limited to the counties and a region that have been using Becton Dickinson laboratorial analysis methods. The study is based on statistics on Chlamydia infections incidence rates, from the SMI. The statistics did raise questions regarding the spatial patterns differences. Therefore some of the chosen counties and region were contacted through both telephone and email. Further information search was conducted on internet sites for some of the government authorities: The National Board of Health and Welfare, Swedish National Institute of Public Health etc. The mentioned authorities along with the SMI, play important roles in the area of sexually transmitted infections (STI).</p><p>Geographical spatial pattern differences of Chlamydia in the chosen counties and region can be explained on the basis of several factors. Statistics have been influenced by the fact that individuals have tested themselves in other areas/locations and not the locations where they have their permanent addresses (home areas). The quantities of taken samples and the effectiveness regarding the processes taken to reduce Chlamydia infections have led to detection of several cases and control of further infections. The public has more place access and opportunities of carrying out the tests (both in the region, the counties and through internet). The possibility to conduct detailed geographical studies has been limited because of the missing data at the municipality level. However, the study has raised questions that need further analysis. The previous research of Chlamydia infections has shown that other countries for example USA have succeeded in conducting detailed research studies of Chlamydia infections by using  geographic information systems (GIS) methods. Are there possibilities to conduct such research in Sweden with the current Swedish statistics on Chlamydia infections?</p><p> </p> / <p>Klamydia är en sexuell överförbar infektion. Klamydiainfektioner har under det senaste decenniet ökat på nytt i Sverige. År 2008 skedde en trendminskning i alla landsting och regioner. Utgångspunkten är att det finns mycket kunskap i samhället om klamydia och skyddsåtgärder för sjukdomen. Geografiska skillnader vad gäller spridning av klamydiainfektioner förekommer, vilket framgår av statistik från alla 21 landsting/regioner iSverige. Det övergripande syftet med studien är att göra en geografisk analys av klamydiainfektioner och ge en förklaring till förekommande skillnader av det rumsliga mönstret. Studien begränsar sig till landsting och regioner som använt sig av Becton Dickinsons testmetod och har utgått ifrån statistik från Smittskyddsinstitutet (SMI). Därefter har de berörda landstingen och regionerna kontaktats via både mail och telefon. Vidare informationssökning har skett hos de olika aktörerna inom klamydiaområdet såsom socialstyrelsen, statens folkhälsoinstitut osv.</p><p>Klamydiainfektioner har utvecklats i olika takt i de valda landstingen/regionen genom åren. Det rumsliga mönstret kan förklaras utifrån flera faktorer. Statistik påverkas av att individer testar sig på andra orter än där de är mantalsskrivna (hemkommuner). Antal tagna provmängder och effektivitet vad gäller handläggning av klamydiainfektioner leder tillupptäckt av flera fall och bromsar utvecklingen. Även tillgänglighet till platser för testninghar ökat i vissa län.</p><p>Möjlighet att genomföra en grundlig geografisk analys begränsas på grund av avsaknad avdata på kommunnivån. Däremot har studien lett till frågor som man bör söka svar på. Tidigare forskning har visat att andra länder exempelvis USA har lyckats genomföradetaljerade studier av klamydiainfektioner med hjälp av geografiskt informationssystem(GIS). Finns möjligheter att genomföra sådana klamydiastudier i Sverige med nuvarandesvensk data?</p>

Chlamydia is a sexually transmitted infection. The infection rates have increased in the last decade. During 2008 the trend rates declined in all counties and regions in Sweden. Chlamydia infections have a geographical spatial pattern differences. This is seen from the national surveillance data report from the Swedish Institute for infectious disease control (SMI). The overall aim with the study is to conduct a geographical analysis of Chlamydia infections and explain the differences in the spatial pattern. The study is limited to the counties and a region that have been using Becton Dickinson laboratorial analysis methods. The study is based on statistics on Chlamydia infections incidence rates, from the SMI. The statistics did raise questions regarding the spatial patterns differences. Therefore some of the chosen counties and region were contacted through both telephone and email. Further information search was conducted on internet sites for some of the government authorities: The National Board of Health and Welfare, Swedish National Institute of Public Health etc. The mentioned authorities along with the SMI, play important roles in the area of sexually transmitted infections (STI). Geographical spatial pattern differences of Chlamydia in the chosen counties and region can be explained on the basis of several factors. Statistics have been influenced by the fact that individuals have tested themselves in other areas/locations and not the locations where they have their permanent addresses (home areas). The quantities of taken samples and the effectiveness regarding the processes taken to reduce Chlamydia infections have led to detection of several cases and control of further infections. The public has more place access and opportunities of carrying out the tests (both in the region, the counties and through internet). The possibility to conduct detailed geographical studies has been limited because of the missing data at the municipality level. However, the study has raised questions that need further analysis. The previous research of Chlamydia infections has shown that other countries for example USA have succeeded in conducting detailed research studies of Chlamydia infections by using  geographic information systems (GIS) methods. Are there possibilities to conduct such research in Sweden with the current Swedish statistics on Chlamydia infections? / Klamydia är en sexuell överförbar infektion. Klamydiainfektioner har under det senaste decenniet ökat på nytt i Sverige. År 2008 skedde en trendminskning i alla landsting och regioner. Utgångspunkten är att det finns mycket kunskap i samhället om klamydia och skyddsåtgärder för sjukdomen. Geografiska skillnader vad gäller spridning av klamydiainfektioner förekommer, vilket framgår av statistik från alla 21 landsting/regioner iSverige. Det övergripande syftet med studien är att göra en geografisk analys av klamydiainfektioner och ge en förklaring till förekommande skillnader av det rumsliga mönstret. Studien begränsar sig till landsting och regioner som använt sig av Becton Dickinsons testmetod och har utgått ifrån statistik från Smittskyddsinstitutet (SMI). Därefter har de berörda landstingen och regionerna kontaktats via både mail och telefon. Vidare informationssökning har skett hos de olika aktörerna inom klamydiaområdet såsom socialstyrelsen, statens folkhälsoinstitut osv. Klamydiainfektioner har utvecklats i olika takt i de valda landstingen/regionen genom åren. Det rumsliga mönstret kan förklaras utifrån flera faktorer. Statistik påverkas av att individer testar sig på andra orter än där de är mantalsskrivna (hemkommuner). Antal tagna provmängder och effektivitet vad gäller handläggning av klamydiainfektioner leder tillupptäckt av flera fall och bromsar utvecklingen. Även tillgänglighet till platser för testninghar ökat i vissa län. Möjlighet att genomföra en grundlig geografisk analys begränsas på grund av avsaknad avdata på kommunnivån. Däremot har studien lett till frågor som man bör söka svar på. Tidigare forskning har visat att andra länder exempelvis USA har lyckats genomföradetaljerade studier av klamydiainfektioner med hjälp av geografiskt informationssystem(GIS). Finns möjligheter att genomföra sådana klamydiastudier i Sverige med nuvarandesvensk data?

Bakgrund: Barnmisshandel är ett omfattande problem i Sverige och världen. Trots höga anmälningssiffror är det varje år en omfattande underrapportering av barnmisshandel och misstanke om misshandel mot barn. Forskning visar att misshandel av barn har negativ prospektiv inverkan på barns mående och hälsa. Att barn far illa förbises alltför ofta av sjuksköterskor och annan vårdpersonal på grund av bristande kompetens och kännedom inom ämnet.   Syfte: Att, utifrån svenska vårdprogram, riktlinjer och handlingsplaner, belysa vad som beskrivs gällande bemötande av barn som far illa.   Metod: Litteraturstudie där resultatet baserades på 19 dokument från olika regioner och landsting i Sverige, samt 1 nationellt dokument från Socialstyrelsen.   Resultat: Att bemöta barn som far illa kräver kompetens, närvaro och en professionell medvetenhet. Barn berättar sällan själva om sin utsatthet och därför åligger det dem som jobbar med barnen att våga fråga om våld och utsatthet för att kunna upptäcka barn som far illa. Barnets rätt till ett åldersorienterat bemötande, som utgår ifrån barnets mognad och ålder, skall alltid kombineras med att bemöta barnet med respekt och integritet. Detta blir särskilt viktigt om barnet utsatts för någon form av våld eller övergrepp. Att vårdpersonal är lyhörd och tar barns berättelser på allvar är essentiellt i bemötandet av barn och vårdpersonal skall alltid utgå ifrån att det som barnet berättar om är sant.  Konklusion: Ett gott bemötande av barn som far illa bygger på en rad olika aspekter som sjuksköterskor skall kunna förväntas följa. Parallellt med resultatet framkom dock yttring om stora brister i evidensunderlaget. Även en kunskapslucka gällande bemötande av barn som far illa har kunnat konstateras. / Background: Child abuse is a widespread problem in Sweden and the world. Every year there is a substantial under-reporting of child abuse and suspected abuse against children. Research shows that child abuse has a negative prospective impact on children's health. Signals and signs that a child is abused are far too often overlooked by nurses and other healthcare professionals due to lack of expertise and knowledge on the subject. Aim: To elucidate the context of personal treatment towards abused children, based on Swedish health care programmes, guidelines and action plans. Method: Literature review based on 20 Swedish regional and national health care programmes and guidelines. Findings: Encountering abused children requires expertise, presence and professional awareness. Children rarely speak out spontaneously about their vulnerability and therefore it is essential that those who work with children dare to ask about violence and vulnerability in order to detect child abuse. The child's right to an age oriented treatment, which is based on the child's maturity and age, should always be combined with the child’s right to respect and integrity. This is especially important if the is child a victim of any form of violence or abuse. Health professionals must be sensitive and keen and take children's stories seriously, and they must always be on the assumption of what the child says is true. Conclusion: A good personal treatment of children experiencing child abuse is based on a variety of aspects that nurses should be expected to follow. Major gaps of evidence and references were revealed parallelly with the results. Furthermore, a gap of knowledge was identified regarding personal treatment of abused children.

The aim of this study was to examine what judicial and profession related obstacles and difficulties that arise due to the role that social services have in preventing radicalization and violent extremism and what views social service workers and managers have regarding their involvement in this work. Specifically, the aim of the paper was to explore the understanding social services professionals have about the phenomenon that is radicalization and violent extremism and how this impacts the service they provide to individuals. Furthermore, the study wanted to investigate what methods and actions are carried out in order to detect and prevent individuals from becoming radicalized. Six separate semi-structured interviews were carried out consisting of four social services workers and two managers. The participants were selected from four different municipalities. After conducting the interviews four main themes regarding radicalization and violent extremism were identified, namely; understanding and reasoning, preventive and active measures, obstacles and difficulties, social services in a changing world. New institutionalism theory was applied to the result in order to improve the understanding of the role social services have regarding this issue. The studies main findings were that social workers and managers view radicalization as a process. This process can be carried out alone or as a member of a group. Radicalized individuals are hard to detect and therefore social services struggle to identify them. Fieldwork officers working together with school personnel have the best chance of detecting radicalization at an early stage. There is no method especially adapted to radicalization and violent extremism being used by the social services. Many participants describe being uncertain as to what their role should be with directives and regulations leaving room for interpretation and misunderstanding.

This essay focuses on the following issues:• What are the effects of Stockholm's Action Plan on both decision-makers and social security officers in the field?• How is the outcome of the Action Plan and the work environment affected by methods, organisation and control systems?• Why are conflicts between stakeholders and the organization handled in the way they are done? The overall purpose of the essay is to a critically study of New Public Management, the ongoing personnel crisis in services for children and young people.  Where yhe crisis is resulting in significant staff turnover and high health statistic. What is being done and can be done within the local Action Plan to address this, and whether or not the Stockholm City Action Plan to improve the working situation of the Social Security Officer and Assistant Handler, or is it the organization itself and how is it managed in that case? The paper is supported by Michel Foucault's theories on power and by Christopher Hood's work on New Public Management. In addition, I interviewed four Social Security Officers working in children and young peoples' services, along with four decision-makers (including politicians, managers and union representatives) and have incorporated information gained from those interviews in this essay. The main result in the essay is that: There are common expectations of the action plan's output and that in the long term it will lead to a better working environment, but the decision-makers had more confidence about what can actually be resolved.  However, there is a concern that changes should have been implemented earlier. The crucial challenges are clearly linked to the economy and today's management systems, such as New Public Management (NPM).  NPM has changed over time and within different welfare areas.  There are also clear links between NPM and deficiencies in the working environment in Social Services. The essay addresses a number of these shortcomings and the strategies that Social Security Officers use to address the situation. However, more and more require other reforms, but at present there is no legitimate alternative, although this is being studied at state level in Sweden and Denmark. Conflicts between stakeholders revolve around the power that the organisation has produces; the organisation disciplines its employees as well as the clients, who are the same as society's residents. This has resulted in a culture of silence, where staff are focused on doing and reporting the right things, rather than looking at long-term results. The Action Plan challenges and balances these structures.