Global ETD Search

111	Skolattacker : Kommuners förberedelser för skolattacker / School attacks : Municipalities’ preparedness for active shooter events in schools Grape, Sandra January 2023 (has links) Inledning Skolattacker är ett ovanligt och komplext fenomen som ökar i det svenska samhället. Skolattacker kan ha omfattande implikationer för lokalsamhället, men även för uppfattningen om skolan som en trygg och säker plats. Flera instanser i samhället behöver vara förberedda och samverka för att förebygga och minimera risken för att en skolattack ska ske, och för att minimera skadebilden vid en skolattack. Kommuner har en särställning i det samordnande och förebyggande arbetet mot allvarliga olyckor och skador, samt för skola och utbildning i kommunal regi. Styrningen i Sverige är komplex, och omfattar flera olika lagar, förordningar, direktiv, riktlinjer och råd, varför organiseringen för att förebygga skolattacker kan variera mellan olika kommuner mot bakgrund av det kommunala självstyret. Syfte Syftet med studien är att undersöka skillnader och likheter i de policys, handlings- och åtgärdsplaner som finns för att förebygga och hantera skolattacker i ett urval av kommuner. Metod Datainsamling har skett genom att begära ut offentliga handlingar som rör pågående dödligt våld i skolor/skolattacker från ett urval av kommuner. Studien genomförs genom policyanalys genom kvalitativ innehållsanalys av kommuners handlings- och åtgärdsplaner avseende pågående dödligt våld i skolor/skolattacker. Även den information som framkommit i samband med datainsamlingen har tillförts studien. Resultat I studien framkom det att begäran om utlämnande av handling tolkades mycket olika mellan kommunerna. Det fanns organisatoriska skillnader mellan flera av kommunerna om vem som besvarade frågeställningen, samt vilken roll som ansvarade för upprättandet och uppdaterandet av handlings- och åtgärdsplaner. Både utformning och innehåll i handlings- och åtgärdsplanerna varierade mellan kommunerna. Trots detta fanns det indikationer på att det föreligger ett intresse att arbeta förebyggande mot skolattacker, med särskild tonvikt på en pågående skolattack och det efterföljande arbetet. Samtliga kommuner har åtminstone delvis anpassning till Skolverkets riktlinjer, medan enskilda kommuner även inkorporerade information kopplad till tidigare (huvudsakligen amerikansk) forskning. Slutsatser Det finns stora skillnader i såväl organisation, ansvarsfördelning och upprättande av handlingsplaner, men samtliga kommuner har inkorporerat viss styrning. Samtliga kommuner hade någon typ av arbete avseende våld i skolan, men inte alla hade enskilda dokument eller delar av dokument tillägnat specifikt fenomenet skolattacker. / Introduction School attacks are a rare and complex phenomena, the occurrence of which is increasing in Sweden. School attacks may have extensive implications for the local community, but also for the perception of school as a safe and secure place. Cooperation between many organisations is necessary to prevent and prepare for a school attack, as well as minimise the effects during and after one occurs. Municipalities have a special role in the coordination and preventative work regarding serious accidents and injuries, along with the responisbility for school and education in the municipality. The governance of Sweden is complex, and encompasses many laws, regulations, directives, guidelines and advice. Due to the municipal self-governance, the organisation surrounding the prevention of school attacks may vary between differing municipalities. Purpose The purpose of the study is to examine the similarities and differences in the policies and action plans that exist to prevent and handle school attacks in a sample of municipalities. Method Data has been collected through requesting public documents regarding ongoing deadly violence in schools (school attacks) from a sample of municipalities. Policy analysis was performed through use of qualitative content analysis of said documents. The information revealed during the data gathering has also been added to the study. Result This study shows that the request of documentation was treated very differently by the municipalities. There were organisational differences between the municipalities regarding who answered the request, as well as the title and role of the person responsible for the creation and upkeep of the action plans. Both the design and the contents of the action plans varied between the municipalities. Despite this, there were indications of an interest to work preventative against school attacks, with special attention on the ongoing act and the events following an attack. All municipalities have at least partially conformed to the guidelines of Skolverket, though some municipalities also used previous research, most of which was American. Conclusions All municipalities had some type of governance and action plan regarding violence in schools, though not all had specified school attacks as a phenomena. At the same time, there were large differences in how the action plans were created, who was responsible for the creation and maintenance thereof, as well as the organisations behind them. School attacks active shooter school targeted violence violence in schools self-governance of municipalities governance security safety risk management crime prevention cooperation policy action plan kolattacker skolvåld kommunalt självstyre styrning säkerhet trygghet riskhantering brottsprevention samverkan policy handlingsplan Social Sciences Interdisciplinary Social Sciences Samhällsvetenskap
112	Svenska statliga företag och mänskliga rättigheter : En undersökning av regeringens ägarstyrning / Swedish state-owned enterprises and human rights : An investigation of the governance by the Swedish government Palmgren, Bengt January 2019 (has links) The purpose of the study is to investigate the governance by the Swedish government of the state-owned enterprises in relation to UN Guiding Principles for Business and Human Rights. In the study the Swedish state’s ownership policy is analyzed together with the Swedish national action plan for business and human rights in relation to article 4 in the UN Guiding Principles.The method used in the study is a critical legal reasoning around the text combined with other external perspectives such as the underpinning values and the context. The conclusion of the study is that the Swedish state’s ownership policy should be interpreted in the light of international law, since there are compelling reasons grounded in previous research that article 4 in the UN Guiding Principles is related to the state’s duty to protect and the requirement of due diligence. The study demonstrates that the Swedish government has taken several steps in relation to the state-owned companies, although it is hard to conclude that these are additional in the meaning of article 4. The requirement in the UN Guiding Principles on state-owned enterprises to perform human rights due diligence and supported by international law is not expressed in the State’s ownership policy. Another conclusion is that the requirements and expectations on state-owned enterprises with regard to human rights are integrated with firm expectations on business opportunities. These requirements and expectations could be characterized as instrumental for the overriding objective of the state-owned enterprises: long-term value generation. Swedish state-owned enterprises Corporate governance National Action Plan Svenska statliga företag Bolagsstyrning Ägarpolicy Nationell handlingsplan Law and Society Juridik och samhälle Economics and Business Ekonomi och näringsliv Övrig annan samhällsvetenskap
113	Understanding the Implications of Sustainability Inclusion : A Case Study of the Role of the Financial Advisor and Sustainability / Att förstå konsekvenserna av hållbarhetsinkludering : En fallstudie av den finansiella rådgivarrollen och hållbarhet Larsson, Rebecca, Månsson, Linnea January 2021 (has links) The role of the financial advisor is subject to fiduciary duty, which means that the advisor always should act in the best interest of the client and has traditionally referred to the financial aspects. Finance is now experiencing a revolution, where the concept of sustainable finance is on the agenda of many actors when the sustainability amendments to MiFID II entered into force, as part of the EU Action Plan on Sustainable Finance. The new regulations will add to the already intensified information load characterizing the financial advisory landscape. Moreover, this new dimension of sustainability is very different from the strictly financial one, which in itself is subject to both conceptually and operational complexity. This study aims to investigate what difficulties and complexities are arising from the growing amount of sustainability demands and information and how these affect the financial advisor and its role. This was done as a qualitative case study where nine semi-structured interviews were conducted with financial advisors working in Denmark, Finland, and Sweden, together with two interviews with employees working with sustainability at a central level in a Nordic bank. The analysis is based on the interviews combined with current literature and together lays the foundation for the findings. The key findings of the study are that there are five identified difficulties stemming from different areas that are seen as important for understanding what the inclusion of sustainability preferences into financial advisory might mean going forward, and what effects that it will have on the financial advisor: (i) regulatory changes and compliance, (ii) sustainability preferences, (iii) the information-intensive landscape, (iv) advisors’ required awareness and knowledge, and (v) the perceived advisor’s role. When adding these identified difficulties together, the conclusion is that the concept of sustainable finance is not as uncomplicated as perhaps portrayed, and this holds extra true for the studied inclusion of sustainability in the advisory process. / Den finansiella rådgivarens roll är föremål för fiduciary duty, vilket innebär att rådgivaren alltid ska agera i kundens bästa och traditionellt har hänvisat till de ekonomiska aspekterna. Finans upplever nu en revolution, där begreppet hållbar ekonomi står på dagordningen för många aktörer när hållbarhetsändringarna till MiFID II trädde i kraft, som en del av EU: s handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt. De nya reglerna kommer att öka den redan intensifierade informationsbelastningen som kännetecknar det finansiella rådgivande landskapet. Dessutom skiljer sig denna nya hållbarhetsdimension mycket från den strikt ekonomiska, som i sig är föremål för både konceptuell och operativ komplexitet. Studien syftar till att undersöka vilka svårigheter och komplexiteter som uppstår till följd av den ökande mängden hållbarhetskrav och information och hur dessa påverkar den finansiella rådgivaren och dess roll. Detta gjordes som en kvalitativ fallstudie där nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med finansiella rådgivare som arbetade i Danmark, Finland och Sverige, tillsammans med två intervjuer med anställda som arbetade med hållbarhet på en central nivå i en nordisk bank. Analysen baseras på intervjuerna i kombination med aktuell litteratur och lägger tillsammans grunden för resultaten. De viktigaste resultaten i studien är att det finns fem identifierade svårigheter som härrör från olika områden som ses som viktiga för att förstå vad införandet av hållbarhetspreferenser i finansiell rådgivning kan innebära framöver och vilka effekter det kommer att få för finansiella rådgivare: (i) regeländringar och efterlevnad, (ii) hållbarhetspreferenser, (iii) det informationsintensiva landskapet, (iv) rådgivarnas medvetenhet och kunskap och (v) den upplevda rådgivarens roll. När man sammanställer dessa identifierade svårigheter är slutsatsen att begreppet hållbar ekonomi inte är så okomplicerat som det kanske framställs, och detta gäller extra för den studerade inkluderingen av hållbarhet i rådgivningsprocessen. Advisor role EU action plan on sustainable fiduciary duty financial advisor MiFID II retail clients sustainable finance sustainable investing sustainability preferences. Rådgivarrollen god rådgivningssed finansiell rådgivare MiFID II privatkunder hållbar ekonomi hållbara investeringar hållbarhets-preferenser Engineering and Technology Teknik och teknologier Economics and Business Ekonomi och näringsliv
114	Implementeringen av koldioxidsnåla och klimatpositiva benchmarks samt ESG-relaterad transparens i BMR : en kritisk granskning av kommissionens föreslagna ändringar av Benchmarkförordningen och dess förenlighet med de åsyftade ändamålen / The implementation of low carbon & positive carbon impact benchmarks and ESG transparency in the BMR : a critical review of the Commission's proposed changes to the Benchmark regulation and its comparability with the intended objectives Botshinda, Amelia January 2020 (has links) Vi lever i en tid präglad av drastiska klimatförändringar och ökade utsläpp av växthusgaser, där klimatångest har kommit att bli ett problem som tycks drabba såväl privatpersoner som företag. Allteftersom vår medvetenhet för samtidens klimathot ökar, har även hållbarhet fått en allt större betydelse för europeiska investerare. En tydlig konsekvens härav är den kraftiga ökningen av antalet hållbarhetsindex som identifierats på finansmarknaden. Hållbarhetsindex används ofta som komponent i passiva investeringsstrategier eller som verktyg för att mäta prestationen av olika värdepapper i en portfölj, och får på så vis funktionen av ett benchmark. Metoden för att utveckla såväl hållbara index som benchmarks kan emellertid variera, vilket ofta beror på att klimatrelaterad information kan vara extremt komplex att omvandla till finansiellt relaterbara värden. Svårigheterna härom har således minskat marknadens förtroende för sådana investeringsalternativ, trots den ökade benägenheten hos investerare att ta hänsyn till hållbarhet även i finansiella sammanhang. Bristande lagstiftning inom området föranledde Europeiska kommissionen att upprätta ett förslag om ändring av Benchmarkförordningen år 2018, som en del av sin handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt. Förordningen reglerar i dagsläget främst administratörer av benchmarks, vilka innehar det övergripande juridiska ansvaret för ett benchmark. Med förslaget införs nya kategorier för koldioxidsnåla och klimatpositiva benchmarks samt en reviderad transparensreglering som förpliktigar administratörer att offentliggöra hur de beaktar hållbarhet i sin metod och referensvärdesdeklaration. Även om förslaget välkomnats av flertalet aktörer, föreligger anledning att ifrågasätta huruvida marknaden kommer kunna förhålla sig till de ambitiösa ändringarna, samt om effekten av reglerna blir den som kommissionen eftersträvat. I uppsatsen identifieras och diskuteras de potentiella utmaningarna med förslagets ikraftträdande, vilka sedermera analyseras i förhållande till de åsyftade ändamålen med reglerna. Kritik riktas i uppsatsen främst mot förordningens bristande möjligheter att hålla andra aktörer ansvariga, eftersom uppfyllandet av de nya reglerna inte enbart är beroende av administratörernas eget agerande. Vidare konstateras att marknaden inledningsvis kommer att få stora svårigheter med insamling och verifiering av den klimatrelaterade information som är avgörande för användningen av miljövänliga benchmarks. Sett ur ett långsiktigt perspektiv tros emellertid ändringarna kunna skapa goda förutsättningar för en bättre inkludering av hållbarhet på finansmarknaden, utan kompromiss av ett konsument- eller investerarskydd. Law business law financial law EU law Benchmark regulation BMR benchmark index index fund sustainable investments sustainability environmentally friendly ESG Environmental Social Governance Sustainable Action Plan EU Taxonomy Scope 3 transparency benchmark statement market abuse regulation. Juridik affärsjuridik EU-rätt finansrätt Benchmarkförordningen BMR benchmark referensvärde riktmärke index indexfond gröna fonder hållbarhet miljövänlig ESG hållbara investering EU-taxonomin Taxonomiförordningen Scope 3 transparens referensvärdesdeklaration administratör vilseledande marknadsmissbruk marknadsmissbruksförordningen MAR. Law and Society Juridik och samhälle
115	Extern granskning av gröna obligationer : Huruvida regulatoriska förändringar vad gäller betygsättning av gröna obligationer kan gynna marknaden för gröna obligationer / External review of green bonds : Whether regulatory changes in the rating of green bonds can benefit the green bond market Lindgren, Jessica January 2021 (has links) Genom styrning av finansiella medel har gröna obligationer fått en viktig roll i utvecklingen mot ett miljömässigt hållbart samhälle. Extern granskning av gröna obligationer styrs idag genom frivilliga marknadsstandarder, varav GBP är den vanligaste. Dessutom har EU nyligen presenterat en egen frivillig standard med särskild tillsyn. Bättre tillgång till klimatrelaterad information samt tydliga och gemensamma definitioner av gröna aktiviteter är förutsättningar för att investerare mer effektivt ska flytta kapital till miljömässigt hållbara verksamheter för att stötta omställningen till en mindre fossilbaserad ekonomi. I den här uppsatsen visas att dagens betygsättning, olika bedömningsmetoder till trots, torde vara relativt pålitlig, men att det finns utrymme att önska högre jämförbarhet och därmed ökad investerartillit. Tydligare marknadsstandarder kan vara en viktig aspekt för att öka betygens pålitlighet allt eftersom marknaden för gröna obligationer expanderar. Analysen visar att lagstiftning som leder till ökad mängd publicerad granskning genom gröna betyg torde gynna transparensen samtidigt som ryktesrisken vid intressekonflikter bör innebära motvillighet gentemot felaktig bedömning. Samtidigt kan överdriven reglering begränsa möjligheterna för innovation, utveckling och expansion av marknaden som helhet. Det torde därmed vara i lagstiftarens intresse att inte införa alltför sträng reglering, eftersom risk att inte kunna uppnå den finansiering av klimatmålen som önskas då uppstår. Eftersom gröna obligationer är ett internationellt fenomen behöver världens länder arbeta tillsammans mot gemensamma standarder i syfte att nå klimatmålen. I det fall tvingande reglering ska införas bör den vara på som lägst EU-nivå. För marknadsbalans mellan aktörerna och jämförbarhet mellan obligationerna är det viktigt att regleringen inte upplevs otydlig. Regleringen måste dessutom vara generell och så pass flexibel att den kan möta teknologisk utveckling och förändrade förhållanden på marknaderna utan att processen blir för långdragen. Så länge målet är att ha en europeisk kapitalmarknad där aktörerna kan tillhandahålla finansiella tjänster nationsövergripande krävs finansiell tillsyn som inte stannar vid nationsgränserna. På sikt torde Esma vara lämpligast att överse samtliga granskare av gröna obligationer verksamma på den europeiska marknaden. För detta krävs utökad reglering som ger Esma ökad behörighet såväl som ökade resurser för att effektivt kunna utföra tillsynsarbetet. / Through the management of financial resources, green bonds have received an important role in the development towards an environmentally sustainable society. External review of green bonds is today subject to voluntary market standards, of which GBP is the most common. In addition, the EU has recently presented its own voluntary standard, which includes supervision. Better access to climate-related information and clear and harmonised definitions of green activities are prerequisites for investors to move capital more efficiently to environmentally sustainable businesses to support the transition to a less fossil-based economy. With this paper it is shown that the current rating, despite different assessment methods, should be relatively reliable, but that there is room to wish for higher comparability and thus increased investor confidence. Clearer market standards can be an important aspect in increasing the reliability of ratings as the market for green bonds expands. The analysis shows that legislation that leads to an increased number of published reviews through green ratings should promote transparency, while the risk of rumors in the event of conflicts of interest should imply reluctance to make incorrect assessments. At the same time, excessive regulation may limit the opportunities for innovation, development and expansion of the market as a whole. Thus, it should be in the interest of the legislator not to introduce a regulation which is too strict, as the risk of not being able to achieve the desired financing of the climate goals then arises. As green bonds are an international phenomenon, all countries need to work together towards common standards in order to achieve the purpose of the climate goals. In the event that mandatory regulation is to be introduced, it should at least be at EU level. For market balance between the market participants as well as comparability between the bonds, it is important that the regulation is not perceived as unclear. In addition, regulation must be general and flexible enough to meet technological developments and new market conditions without the process becoming too lengthy. As long as the goal is to have a European capital market where market participants can provide financial services nationwide, financial supervision that does not stop at national borders is required. In the long run, ESMA should be the most appropriate authority to oversee all examiners of green bonds operating in the European market. This requires increased regulation that gives ESMA increased authority, as well as increased resources in order to be able to carry out the supervisory work effectively. Law business law financial law EU law sustainability financial sustainability sustainable investments environmentally friendly Sustainable Action Plan EU Taxonomy Greenwashing ICMA Green Bond Principles GBP EU Green Bond Standard EU GBS EU Taxonomy transparency ratings grades green rating credit rating second opinion credit rating agency conflict of interest external review ESA ESMA Juridik affärsjuridik EU-rätt finansrätt hållbarhet miljövänlig hållbara investeringar grönmålning ICMA Green Bond Principles GBP EU Green Bond Standard EU GBS EU-taxonomin Taxonomiförordningen transparens betyg gröna betyg andrahandsutlåtande kreditbetyg kreditvärderingsinstitut intressekonflikter extern granskning tillsyn ESA ESMA. Law Juridik
116	Är god redovisningssed fortfarande god sed? Niklasson, Viktor, Olofsson, Carl-Oscar January 2013 (has links) Sammanfattning Bokföringsnämnden (BFN) är en statlig myndighet under regeringen som är statens expertorgan på redovisningsområdet. De ansvarar för att främja utvecklingen av den goda redovisningsseden som enligt definitionen skall grundas utifrån praxis. Redovisningen har dock gått från att ha styrts utifrån principer och sed till att bli allt mer styrt av regler. På senare tid har nämligen BFN antagit en ny strategi genom att utfärda regelverk vilket de aldrig tidigare har gjort. De nya regelverken vid namn K-regelverken grundar sig i internationella redovisningsnormer och blir aktuella att tillämpa från 2014. Problematiken är att BFN inte har någon föreskriftsmakt utan endast får ge ut allmänna råd. Dessa uppfattas dock ofta som obligatoriska i praktiken vilket leder till att det uppstår en konflikt både gällande hur reglerna skall tolkas samt vad som gäller juridiskt. Vårt syfte är att förstå hur de kommande regelverken från bokföringsnämnden uppfattas samt hur de kommer att påverka företagen och den goda redovisningsseden. I uppsatsen använder vi oss av en kvalitativ studie med induktiv ansats. För att erhålla data på området har vi både samlat in primär och säkundärdata för att förstå och tolka helheten. I slutsatsen kommer vi fram till att den goda redovisningsseden har förändrats så pass mycket att den inte längre kan anses vara god sed. Finns det överhuvudtaget fortfarande ett behov av god redovisningssed då skrivna regler har tagit över det tomrum som den goda seden tidigare försökte fylla? Vi har även kommit fram till att K-regelverken inte kommer att resultera i en förenkling jämfört med dagens normgivning, inte heller kommer de administrativa kostnaderna att minska. Viktor Niklasson Carl-Oscar Olofsson Fredrik Reinfeldt ekonomi redovisning företagsekonomi redovisningssed god sed Handelshögskolan vid Karlstad Universitet Kandidat uppsats kandidatuppsats c-uppstas k-regelverken k1 k2 k3 k4 BFN bokföringsnämnden förenkling regelförenklingsarbetet administrativa kostader allmänna råd bindande frivilliga IASB IFRS SMES SME:S US GAAP redovisning rättvisande bild makt EU USA normgivningsmakt normgivningskompetens sambandet redovisning beskattning praxisorienterad normgivning BFNAR regeringen regelrådet regelverk k-råden industriell makt regelförenklingsarbetet regelförenkling bryter grundlagen grundlagar RF ÅRL BFN FAR internationalisering harmonisering FinForum 2013 2012 Grand Hotel redovisningspraxis internationella redovisningsnormer bokföringsbrott avvikelser redovisnings förändringar balansräkning resultaträkning koncernredovisning NJA SOU normgivningsprocessen PWC Ernst & Young Grant Thornton revisionsbyråer revision regeringens handlingsplan regelförenklingsarbetet Mikael Johnson Bengt Bengtsson Michaela Nilsson Sten-Eric Ingblad Dan Brännström Annika Falkengren Christina Libassi Claes Janzon Göran Anrell Eva Törning Ulf Selander Thomas Engelbrektsson Business School noterade onoterade bolag småföretag regelverken tvingande redovisningsområdet statens expertorgan

Page generated in 0.0874 seconds