The purpose of this study is to investigate how school counselors in high schools work with students that are exposed to honor-related problems and how they experience their work with these students. We have used a qualitative method and semi-structured interviews with seven school counselors who have experience of working with honor-related issues. To analyze the material we have used previous research along with Michael Lipsky's theory of street-level bureaucracy with the concept of discretion and Carl Rogers' theory of the therapeutic relationship. The conclusions we can draw after completing our study is that school counselors experience organizational and honor contextual challenges, but their discretion can help them in their work. To be able to detect vulnerable students, the school counselor uses strategies by being where the students are and asking straight questions. Another important side of the work to succeed at drawing attention to vulnerability is that there is knowledge and that all staff at the school possess this in order to cooperate in identifying vulnerable students. To help students that are vulnerable the dialogue is important both with the students but also the student's parents to be able to talk about the problem and the school counselor contributes with knowledge and information regarding human rights. When the problem is too big for the school counselor's discretion, a strategy for helping will then be to contact other street-level bureaucrats that have the knowledge and discretion to help. Having a trusting relationship is described as the key to being able to discover and help vulnerable students and there are important qualities the school counselor can possess, which increases the conditions for being able to discover, help, create relationships and meet the challenges the work requires.

The Child Security Act (CSA) became legislated as a measurement to protect children from the infliction of psychological harm caused by witnessing domestic violence. The law was introduced as recently as July 2021 and is still new to such a degree that no research has been done about the impact it has had on social workers. Therefore, this study aims to map out the effects the CSA has had on social worker’s conducts when dealing with cases involving children and youth that has witnessed domestic violence, as well as how the CSA has affected the social worker’s use of their professional discretion. To study the topic, this study poses two questions; “To which capacity does social workers use the CSA in their work with children and youth who has witnessed domestic violence?”, and “How can social worker’s professional conduct be problematized by an analysis of the correlation between social worker’s own estimates of the influences by the CSA and their own discretion?  The gathering of information was conducted using an online survey, and sent out to every local government in Sweden, as well as the local social services offices that publicized their email contact information, the survey was also publicized on a social media platform. The survey received 378 responses with at least one from every region of Sweden.   This paper uses Lipsky’s term of discretion as a theoretical framework to interpret the survey’s findings. This means that this paper looks at the findings from the viewpoint of the social worker’s ability to use their own judgement to determine the proper course of action when dealing with their cases. The survey answers were coded into six different variables, these variables covered information, discretion, work with the children, the legislation of the CSA in their work and organization, the social workers experiences of their own capacity to help children as well as their own judgement and assessments of cases involving children. The last variable covered how the social workers estimate they have time to do what is needed for their work with children  The survey results show that the CSA had an impact on the social workers work with children, how they asses their own professional discretion, their capacity to help children, their own judgement in cases involving children as well how much time they have for their work with children. The results also show that the social workers answer that they aren't familiar with the CSA or got enough information regarding the law. The results also show that social workers don’t often use the CSA in their work with children and youth but that they find the law important and necessary.

Denna studie har haft som syfte att undersöka varför eller varför inte biståndshandläggare frågar äldre klienter om våldsutsatthet och vad som de anser behövs för att fråga rutinmässigt. Semistrukturerade intervjuer med kvalitativ ansats har utförts för att fånga upplevelser hos åtta biståndshandläggare i olika kommuner i Mellansverige. En tematisk analys genomfördes för att sammanställa teman och subteman. Resultatet visar att det som hindrar biståndshandläggare från att fråga om våld är brist på rutiner och kunskap, hög arbetsbörda, brist på förtroende, att potentiella våldsutövaren är med, att frågan är känslig, föreställningar om att äldre inte är utsatta för våld, samt en nedprioritering av frågan på organisatorisk nivå. Vad som möjliggör för biståndshandläggare att fråga är att gå två professionella på hembesök för att få till enskildhet, råd och stöd från arbetsgruppen och andra professionella, samt utbildning. Att ha som rutin inom organisationen att fråga rutinmässigt är också en viktig möjliggörare. / The aim of this study was to explore why or why not social workers who work with older people ask if they have been subjected to abuse and what barriers and facilitators there are to screening for abuse. Qualitative, semi-structured interviews were conducted to gather the experience of eight social workers in Mid Sweden. A thematic analysis was used to create themes and subthemes. The result shows that barriers for asking include lack of routines and knowledge, lack of trust, a high workload, that it is a sensitive question, the potential perpetrator being in the room, the idea of older people not being victims of violence, and a lack of priority at organizational level. The facilitators include separating the potential perpetrator and client by being two professionals, support from colleagues and other professionals and more training. Routines such as screening all older people could be an important facilitator for screening.

This thesis examines teachers' discretion during the COVID-19-pandemic. Unlike many other countries, the Swedish government chose its own way and implicated public restrictions that made it possible for preschools and elementary schools to remain open. While high schools and higher educational institutions, during certain parts of the pandemic were forced to distance education. Drawing on insights from street-level theories and street-level-bureaucraty in crisis, the study explores how the teachers have experienced that the coronapandemic, and the policies pursued as a result of it, have affected their discretion over time. This study adopts a qualitative research design and the data is retrieved from newspaper articles from the two trade unions for teachers. By applying Gioias et al. (2013) method to group the data into overall concepts and dimensions the results of the study show that teachers have constantly had to pay attention to new restrictions and guidelines decided by politicians with input from the Public Health Agency based on the current spread of infection in society. The lack of experience and knowledge of similar situations was limiting the teachers' discretion at the beginning of the pandemic, but as the crisis developed so did the teachers' experience and knowledge which increased their discretion. The teachers have also experienced that their discretion has been limited by the lack of financial resources, lack of time, and lack of information about the virus. They have developed coping strategies into their work to balance the contradictions in their work during the pandemic. Finally, the findings confirm that the teachers have acted on the basis of what has been possible in the current situation at the current time within the framework of the regulations. / Den här studien studerar den del av förvaltningsforskningen som innefattar tjänstepersoner som arbetar närmast medborgarna, närbyråkrater, och hur de agerar utifrån politiska styrdokument under tid av kris. Studien syftar till att studera hur lärare, som räknas in i epitetet närbyråkrater, har upplevt att coronapandemin, och den politiken som förts till följd av den, har påverkat och format deras handlingsutrymme över tid. Med utgångspunkt i Lipskys teori om närbyråkrater och handlingsutrymme presenterar den teoretiska refererensramen vidare forskning om kris och lärares upplevelser av pandemins inledande månader. Denna fallstudie har genomförts med en kvalitativ metod för att djupgående kunna ge en analyserande bild av närbyråkraters agerande i kris. Datainsamlingen har genomförts genom en kodnings-och tolkningsprocess av tidningsartiklar från de två fackförbunden, Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbundet. Den studerade tidsperioden är februari 2020- februari 2022. Studiens resultat visar på att lärarnas handlingsutrymme under coronapandemin har reglerats av de nya restriktioner och riktlinjer beslutade av politiker med input från Folkhälsomyndigheten (Fohm) som grundats i den aktuella smittspridningen i samhället. Bristen på information, finansiella medel och tid har begränsat lärarnas handlingsutrymme vilket har resulterat i ett sämre möte mellan lärarna och eleverna. I takt med att pandemin har fortlöpt har lärarnas handlingsutrymme formats av deras växande erfarenhet och kunskap om att bedriva undervisning under en pandemi. Slutligen visar studien att lärarna har agerat utifrån vad som varit möjligt i den aktuella situationen vid den aktuella tidpunkten inom ramen för regelverket.

That the child perspective is something that is to be considered when making decision that affect the child is stipulated in the Social Services Act (2001:453). Since the United NationsConvention on the Rights of the Child (SFS 2018:1197) became law, the rights of the child have gained even more strength. However, research shows that children’s rights to participation when making such decisions are not always fulfilled, because the child is not viewed as an active actor. With this as a starting point the study’s purpose was formedwhich is to explore possibilities and limitations in social workers’ undertaking of considering the child perspective in their work with financial aid with a focus on the social workers’ perception of their room of action. Nine social workers within financial aid from five different municipalities were interviewed with a semi structured interview method. A thematic analysis was conducted on the collected material and three main themes were identified: “To consider the child perspective”, “Grant increased financial aid” and “The adult’s role in the child perspective”. The results showed both possibilities and limitations between the social workers’ undertaking of considering the child perspective, and that the social workers’ perception of their room of action affects the undertaking of the child perspective. / Att barnperspektivet ska beaktas vid beslut som berör barn fastställs i Socialtjänstlagen (SFS 2001:453). Sedan Lag om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (SFS 2018:1197) blev lag 2020 har barnets rättigheter stärkts ytterligare. Dock visar forskning att barns rätt till delaktighet inte säkerställs, då barn inte ses som aktiva aktörer. Med detta som utgångspunkt skapades studiens syfte som är att undersökasocialsekreterarnas upplevelse av möjligheter och utmaningar i arbetet med barnperspektivet inom ekonomiskt bistånd utifrån deras upplevelse av handlingsutrymmet. Nio socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd från fem olika kommuner intervjuades med hjälp av en semistrukturerad intervjumetod. En tematisk analys genomfördes av det insamlade materialet och tre huvudteman urskildes: ”Att handlägga barnperspektiv”, ”Bevilja utökat bistånd till barn” samt ”Den vuxnes roll i barnperspektivet”. Resultatet visade att det finns både utmaningar och möjligheter i socialsekreterarnas arbete med barnperspektivet och att socialsekreterarnas upplevelse av sitt handlingsutrymme påverkar arbetet med barnperspektivet.

Barn riskerar att fara illa eller dö när anmälningsskyldiga underlåter att följa den lagstadgade anmälningsplikten. Denna studie har därför genom sex kvalitativa semi- strukturerade intervjuer undersökt hur anmälningspliktig skolpersonal upplever att organisatoriska faktorer påverkar deras skyldighet att anmäla oro till socialtjänsten, samt vilka faktorer som anses underlättande eller försvårande i anmälningsproceduren. Kuratorer, pedagoger samt skolledare har deltagit i undersökningen. Organisationsteori och Lipskys handlingsutrymmesbegrepp har använts som teoretiska utgångspunkter. Tematisk analys har tillämpats. Resultatet indikerar att skolornas organisering kan underlätta eller försvåra anmälningsproceduren. Det upplevs positivt om anmälningsrutinen är organiserad så att pedagogerna inte behöver underteckna orosanmälningar – för att skydda relationen till eleven. Synen på socialtjänsten bland vårdnadshavare beskrivs vara negativ och påverka beslut om anmälan. Förmågan och möjligheten att upptäcka sådant som kan föranleda en orosanmälan beror på hur skolan är organiserad samt personalens yrkesroll och arbetsmetoder. Vidare är beslut om orosanmälan kontextbundet och beror till stora delar på vårdnadshavarnas respons när skolpersonalen uttrycker sin oro. Formella och informella möten beskrivs underlätta anmälningsproceduren då kollegial samverkan minimerar risken att elever faller mellan stolarna. Sekretessen mellan socialtjänst och skola upplevs försvårande. En lättad sekretesslagstiftning för att främja samverkan mellan socialtjänst och skola beskrivs vara önskvärt. Avslutningsvis finns en rad faktorer, både organisatoriska och individuella vilket ökar eller begränsar skolpersonalens handlingsutrymme i anmälningsproceduren, exempelvis personalens utbildning, arbetslivserfarenhet, yrkesroll samt organisationens rutiner.

The following study aims to study how social workers in the processing of social assistance relate to child perspective after the incorporation of the Convention on the Rights of the Child. It has been also examined how organizational guidelines and rules affect the processing of social assistance. This study has a qualitative research approach, and the empirical data has been collected through five interviews with social workers, who are working with social assistance in two different municipalities in Sweden. The empirical material has been analyzed through Michael Lipsky´s theory of street-level bureaucrats and discretion. All the social workers in this study consider that taking into consideration to child’s perspective is very important in the processing of social assistance but it is somehow ambiguous and complex. As a result, sometimes the social workers do not have the opportunity to consider child perspectives, even though there is now a law stipulated after the incorporation of the Convention on the Rights of the Child into Swedish law. Some of these factors that make the work difficult for social workers in the processing of social assistance are lack of time, rules and laws, indistinct organizational guidelines, etcetera. The results of this study also show that the social workers do not want to talk to or meet the children during the processing of social assistance and the working process can differ between the municipalities, where one municipality has much more difficulty in considering child perspectives due to too much workload and lack of time.

I dagsläget finns det forskning om socialsekreterares handlingsutrymme. Men det saknas forskning som besvarar frågan hur socialsekreterare upplever sitt handlingsutrymme givet de organisatoriska utmaningar som tidigare forskning belyser. I relation till detta saknas forskning som mer specifikt analyserar vilka organisatoriska faktorer och sammanhang som påverkar handlingsutrymmet att agera som policy makers. Den här studien bidrar till att fylla detta forskningsglapp genom att genomföra kvalitativa intervjuer med socialsekreterare. För att vidare tolka det empiriska materialet med hjälp av ett teoretiskt ramverk byggt på Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater som policy makers och Roine Johanssons vidareutveckling av Lipskys teoretiska ramverk. Syftet med denna studie har varit att undersöka socialsekreterares upplevelse av vad som påverkar deras handlingsutrymme att utreda och bedöma risk och behov för barn och unga som riskerar att begå eller återfalla i brott. Detta upplevda handlingsutrymme har vidare tolkats och förståtts med hjälp av Johanssons tre teoretiska begrepp grad av regelbundenhet, specialiseringsgrad och avstånd. Begreppen topdown och bottom-up perspektiv används för att förstå hur gräsrotsbyråkratens,handlingsutrymme skapas i mötet mellan organisationens bestämmelser, riktlinjer och praxis (top-down) och deras egen möjlighet att tolka och tillämpa dessa riktlinjer och praxis (bottomup). För att besvara syftet har sex kvalitativa intervjuer med socialsekreterare från den sociala barn- och ungdomsvården genomförts. Studiens resultat visar att det som påverkar socialsekreterarnas upplevda handlingsutrymme är förankrat i vilken grad de ges möjlighet att anta rollen som policy makers eller inte. Vår studie har uppmärksammat gräsrotsbyråkraten, i det här fallet socialsekreteraren, som möter klienten och som samlar in underlaget för en riskoch behovsbedömning. Deras upplevelser är betydelsefulla för att se över det organisatoriska sammanhanget inom socialförvaltningar. Detta för att möjliggöra risk- och behovsbedömningarna som i enlighet med socialnämndens uppdrag verkar för att barn och unga växer upp under goda och trygga levnadsförhållanden.

Syftet med denna studie var att undersöka hur strukturella och organisatoriska förutsättningar samt förståelsen av kvinnors våldsutsatthet påverkar det stöd som ges inom socialtjänsten och inom ideella kvinnojourer till kvinnor utsatta för mäns våld i nära relation. En kvalitativ innehållsanalys har använts för att analysera insamlad empiri från semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra kvinnojoursanställda, tre behandlare inom socialtjänsten och en socialhandläggare. Handlingsutrymme och intersektionalitet har sedan använts som teoretiska ramverk för att analysera studiens resultat. Studien visade på att mäns våld mot kvinnor främst tolkades av verksamma som ett resultat av strukturell ojämlikhet. I kombination med en strukturell förståelse kunde mäns våld mot kvinnor i nära relation även tolkas som ett resultat av våldsutövande mäns kommunikationssvårigheter. Skyddat boende, praktiskt stöd, stödsamtal och rådgivning var de behov som verksamma i första hand bedömde att kvinnorna hade. I fråga om strukturella och organisatoriska förutsättningar och hinder lyftes framför allt samverkan, kompetens, intresse, tid, administrativ börda, personalresurser, organisationsform, lagstiftning och bostadsmarknaden fram som de faktorer som upplevdes påverka arbetet med kvinnor utsatta för mäns våld i nära relation. Förståelsen av kvinnors våldsutsatthet påverkar och påverkas av strukturella och organisatoriska förutsättningar och hinder vilka också påverkar verksammas handlingsutrymme och möjlighet att ge stöd. / The purpose of this study was to investigate how structural and organizational factors and the understandings of women's exposure to violence affects the support provided in social services and nonprofit women's organizations to women exposed to intimate partner violence. A qualitative content analysis has been used for analyzing empirical data from eight semi-structured qualitative interviews. Four employees in nonprofit women's organizations, three counsellors and one social worker participated. Discretion and intersectionality have been used as theoretical frameworks to analyze the results of the study. The results show that men's violence against women was mainly interpreted by social worker and employees in nonprofit women's organizations as a result of structural inequality. In combination with a structural understanding, intimate partner violence could also be interpreted as a result of men's communication difficulties. Sheltered housing, practical support, consultation and counselling are needs that woman exposed to intimate partner violence had according to the respondents. In terms of organizational prerequisites or obstacles, collaboration, competence, interest, time, administrative burden, human resources, organizational form, legislation and the housing market were highlighted as the factors that are perceived to influence the work with women exposed to intimate partner violence. The understanding of women's exposure to violence affects and are affected by structural and organizational prerequisites or obstacles which in turn affects professional discretion and their ability to support women.

Tvångsvård är ett omdiskuterat ämne i dagens samhälle och Sverige. Många debatter råder där betoningen ligger på de tvivelaktiga omhändertaganden där barn och unga far illa. I denna studie undersöker vi hur socialsekreterare resonerar kring LVU med fokus på handlingsutrymme, makt samt överväganden och osäkerheter i LVUhandläggning i syfte att undersöka socialsekreterarnas egna tankar och upplevelser vilket är ett perspektiv som i nuvarande forskningsfält är svagt behandlat. Med utgångspunkt i Lipskys teori om gräsrotsbyråkrati har vi utfört semistruktureradeintervjuer med åtta socialsekreterare vid fyra barnenheter och två ungdomsenheter. Vi fann att socialsekreterarna i vår studie beskrev en komplex bild av deras arbete. Stundom upplever de att de har makt och handlingsutrymme, och stundom inte. Detta kunde bero på LVU-handläggningens utformande, samt hur mycket ansvar den enskilde socialsekreteraren fick från sin organisation. Deras arbete genomsyras även av flera genomgående osäkerheter som uppstår i svåra överväganden i LVUhandläggning. Vi såg även att makt hade en stor roll i socialsekreterarnas arbete,framför allt när det kommer till samarbete med familj och hur mötet med barn och unga struktureras. Samtidigt beskrev socialsekreterarna hur LVU-handläggning ibland följs av en känsla av maktlöshet när det inte går som planerat.