I dagens samhälle arbetar produktutvecklande företag vanligtvis inom projekt där en projektledare driver arbetet. Arbetet med hållbar utveckling har blivit alltmer grundläggande för företag i samband med den ökade konsumtionen och globaliseringen. Syftet med denna studie är att undersöka vilken roll projektledaren spelar vid implementering av hållbar utveckling i produktutvecklingsprocessen. Arbetet ämnar till att utreda detta med avseende på projektledarens handlingsutrymme som anger hur mycket projektledarrollen styrs av företagets interna och externa lagar och regler. För att få en förståelse för nuvarande kunskapsläge kring ämnet utfördes arbetet inledningsvis med en omfattande litteraturstudie. Därefter genomfördes den kvalitativa undersökningen i form av semistrukturerade intervjuer på fyra olika respondenter. Samtliga respondenter arbetar i projekt och har en ledande roll i arbetet. Intervjuerna gav underlag till att skriva en empiri som därefter analyserades samt jämfördes med litteraturstudien vilket genererade en diskussion kring ämnet. Skribenternas slutsats efter avslutat arbete är att projektledarrollen skiljer sig åt markant beroende på storleken av företaget, den produkt företaget tillverkar samt kundens efterfrågan. Detta påverkar hur projektledaren arbetar samt dess möjligheter att påverka implementeringen av hållbar utveckling i produktutvecklingsprocessen. Resultatet från studien påvisar att konflikten mellan hållbar utveckling och ekonomisk vinst är den huvudsakliga utmaningen som påverkar både hur företaget och projektledaren arbetar med hållbara frågor. Med tanke på att undersökningen utfördes på vinstdrivande organisationer visade det sig även att arbetet med hållbar utveckling ibland måste uppoffras på grund av att den ekonomiska tillväxten är en prioritering. Å andra sidan visade det sig att det finns insatser som gynnar den hållbara utvecklingen tack vare regler som projektledaren följer samt ur vissa aspekter även projektledarens egna interna vilja att förespråka för en hållbar utveckling. / In today's society, product development in companies is usually organized in projects where project managers guide the work. In conjunction with increased consumption and globalization, sustainability becomes an increasingly important issue for product development in all areas. The purpose of this study is to investigate the role of project managers in incorporating sustainable development into the product development process. The study aims at investigating the managers' role with respect to their level of authority. The study focuses on possibilities and opportunities for project managers to influence the development process to improve sustainability, constrained by the company's laws and regulations. In order to gain an understanding of the current state-of-the-art on the subject, the study commenced with a literature survey. Next, qualitative semi-structured interviews of four different respondents were conducted to survey the current best practices. All respondents were in project leadership positions. The interviews provided a basis for the empirical study which was then analyzed and compared to the literary study and which, in turn, resulted in a discussionon the subject. After completing the work, the authors have come to the realization that the project manager role differs markedly depending on the size of the company, the product the company manufactures, and customers' demand. These factors affect the project managers' work and their opportunities to influence the implementation of sustainable development into the product development process. The results from the study show that the main challenge is the conflict between the principles of sustainable development and the need for commercial profit. This conflict affects both how the company as a whole and the project manager's work towards improved sustainability. It became apparent that with commercial organizations such as those surveyed in this study, sustainable development sometimes has to be sacrificed in favor of economic growth. On the other hand, it became equally apparent that initiatives that benefit sustainability can emerge thanks to rules that project managers can impose based on the company's political or the project manager's own personal will.

Syftet med studien är att förstå hur tjänstemän inom offentlig förvaltning kan möjliggöra organiserad brottslighet. Genom att analysera fyra svenska rättsfall undersöker studien på vilket sätt offentliga tjänstemän blir till möjliggörare för organiserad brottslighet, samt vilka organisatoriska och relationella aspekter kan underlätta att tjänstemän blir till möjliggörare. Studien tillämpar en kvalitativ metodik med abduktiv ansats för att undersöka möjliggörare av organiserad brottslighet inom offentlig förvaltning. Datainsamlingsmetoden är i form av dokumentanalys som har en tematisk analysansats. Studiens empiriska underlag baseras på juridiska aktbilagor, såsom domar- och förundersökningsprotokoll. Resultatet analyseras med teoretiska utgångspunkter av byråkrati, gräsrotsbyråkrati, tillitsnätverk och strukturella hål. Studiens resultat visar att offentliga tjänstemän blir möjliggörare genom att använda sitt handlingsutrymme för att ge tillgång till sekretessbelagda uppgifter till kriminellt belastade individer. Studien indikerar att tjänstemän utvecklar personliga relationer med kriminella, vilket leder till att de använder sitt handlingsutrymme på sätt som gynnar organiserad brottslighet, och därmed bortser organisatoriska riktlinjer. Studiens resultat tyder på att tjänstemän med stort handlingsutrymme och minimal övervakning är mer benägna att engagera sig i oetiska handlingar som gynnar organiserad brottslighet. Vidare framhävs det att bristande efterlevnad av organisatoriska regler och policies, kombinerat med starka personliga relationer till kriminellt belastade personer. / The purpose of the study is to understand how public officials within public administration can facilitate organized crime. By analyzing four Swedish legal cases, the study examines how public officials become enablers of organized crime, and which organizational and relational aspects facilitate this transformation. The study employs a qualitative methodology with an abductive approach to investigate enablers of organized crime within public administration. Data collection is performed through document analysis using a thematic analysis approach. The empirical basis of the study is built on legal appendices, such as court rulings and investigative protocols. The results are analyzed based on theoretical frameworks of bureaucracy, street-level bureaucracy, trust networks, and structural holes. The findings show that public officials become enablers by using their discretionary power to provide access to confidential information to criminally charged individuals. The study indicates that officials develop personal relationships with criminals, leading them to use their discretionary power in ways that benefit organized crime, thereby disregarding organizational guidelines. The results suggest that officials with extensive discretionary power and minimal oversight are more likely to engage in unethical actions that support organized crime. Additionally, it is highlighted that a lack of adherence to organizational rules and policies, combined with strong personal relationships with criminally charged individuals, facilitates this behavior.

Socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd har ett uttalat handlingsutrymme och en viss frihet i handläggningsprocessen. Trots detta så finns det även lagar, regler, organisatoriska riktlinjer samt individuella faktorer som påverkar detta handlingsutrymme. Därför kan handlingsutrymmet användas på olika sätt, vilket sker utifrån det faktum att socialsekreterarna har olika erfarenhet och tolkar ramar och riktlinjer på olika vis. Syftet med studien är att undersöka socialsekreterares upplevelse av vilka faktorer som påverkar deras handlingsutrymme vid handläggning av ekonomiskt bistånd. Sex kvalitativa intervjuer har gjorts med socialsekreterare från fyra olika kommuner. Studien påvisar att socialsekreterarna upplever sitt handlingsutrymme som stort, men inom strikta ramar. Studien påvisar även att socialsekreterarnas upplevda handlingsutrymme påverkas av deras erfarenhet samt upplevda yrkesroll, då mer erfarenhet bidrar till en större säkerhet i vad man kan göra för sina klienter.  Handlingsutrymmet påverkas också av organisatoriska riktlinjer och resurser. Resurser i form av tid är en övergripande stor faktor som påverkar handlingsutrymmet hos socialsekreterarna. / Social workers who work with financial aid have a pronounced discretion and a certain freedom in the handling process. Despite this, there are also laws, rules, organizational guidelines and individual factors that affect this discretion. Therefore, discretion can be used in different ways, which is based on the fact that the social workers have different experiences and interpret frameworks and guidelines in different ways. The purpose of the study is to investigate social workers' experience of which factors affect their discretion when handling financial assistance. Six qualitative interviews have been conducted with social workers from four different municipalities. The study shows that the social workers experience their discretion as large, but within strict limits. The study also shows that the social workers' perceived discretion is affected by their experience and perceived professional role, as more experience contributes to greater certainty in what they can do for their clients. The discretion is also affected by organizational guidelines and resources. Resources in the form of time are overall a major factor that affects the discretion of the social workers.

Studiens syfte var att undersöka om och i så fall hur, socialsekreterarnas handlingsutrymme i familjehemsprocessen påverkar inkluderingen av de biologiska barnen i familjehemmen. Barns bästa är ett centralt begrepp i familjehemsvården, men det inkluderar inte de biologiska barnens bästa utan fokuserar på de placerade barnens bästa.  Genom en kvalitativ metod som metodval har vi med hjälp av semistrukturerade intervjuer genomfört nio intervjuer med barn-och familjehemssekreterare. Urvalsgruppen arbetar inom och på uppdrag av tre olika kommuner inom familjehemsvården. Tidigare forskning om de biologiska barnen i familjehem är ytterst begränsad. Forskning om familjehemsvården som utgår från ett barnperspektiv har fokuserat på de placerade barnen, inte de biologiska barnen i familjehemmen. Forskning om familjehem har främst haft ett vuxenperspektiv och utgått i från föräldrarnas upplevelser av uppdraget. De biologiska barnen i familjehem ses som en helhet med familjen och inte som subjektiva aktörer.  Socialsekreterarnas handlingsutrymme inom familjehemsprocessen bidrar till skillnader för de biologiska barnen i hur mycket och under vilka delar av familjehemprocessen de inkluderas.  Studiens resultat visar på att det finns behov av att göra de biologiska barnen mer inkluderade i familjehemsprocessen och lyssna på deras upplevelser av familjehemsvården. Det finns behov av mer forskning om och med de biologiska barnen i familjehem som utgår i från deras perspektiv. / This essay focuses on the lack of inclusion of biological children in the foster care process, based on the discretion of social workers. The study aims to investigate whether and how the discretion of social workers in the foster care process affects the inclusion of biological children. While the best interest of the child is a central concept in foster care, it does not encompass the best interest of biological children but rather focuses on the best interest of the placed children.  Title: "Part of a Whole". A qualitative study on how social workers include the biological children in various stage of the foster care process.  Using a qualitative approach, nine semi-structured interviews were conducted with child and family welfare social workers. The sample group works within and on behalf of three different municipalities involved in foster care. Previous research on biological children in foster care is extremely limited. Research on foster care from a child's perspective has focused on placed children rather than biological children in foster care. Research on foster care has primarily taken an adult perspective and relied on parents' experiences of the assignment. Biological children in foster care are seen as part of the family as a whole and not as subjective actors.  The discretion of social workers in the foster care process contributes to differences for biological children in how much and during which parts of the foster care process they are included.  The results of the study indicate the need to include biological children more in the foster care process and to listen to their experiences of foster care. There is a need for more research about and involving biological children in foster care that is based on their perspective as children.

The number of people with intellectual disabilities having children has increased since the abolition of the forces of sterilizations in Sweden and with the improved right and living conditions. Previous studies showed that this is a large client group within social services and that parents feel mistrusted in their interaction with the authorites despite improved living conditions. Our qualitative study aimed to investigate social workers' experiences of assessing children's needs and parental capacity in families where one or both parents have intellectual disabilities and to identify the social worker’s state of knowledge working with this target group. The study has been conducted with a qualitative approach in the form of semi-structured interviews with professionals working and investigating these families. The empirical data has been analyzed with Michael Lipsky’s theory of street-level bureaucrats which highlights the social workers discretion in their work which can be considered to be complex. The results provide a deeper understanding of the experiences, challenges and knowledge social workers have working with families where the parents have an intellectual disability.

The aim of this study was to identify differences in how the service respite care in ordinary housing is offered to people who are caring for or supporting relatives with dementia in nine municipalities in a region in southern Sweden. The study has focused on organizational factors that may affect the use of the service and the theoretical aspects of professional discretion and assessment principles in social work. To examine this, data was collected from a semi-structured survey (n = 59) directed to assistance officers and chief managers. Secondary quantitative data from a mapping of the nine municipalities support for people with dementia and their relatives was also included in the study. The methods used to analyse data were statistical analysis and quantitative content analysis. The span between equal and individual care have been studied to gain perspective on how local assistance officers and chief managers can adapt the availability and configuration of the service, in relation to the guidelines and the individual's needs. The results of the study show that there are differences in how municipalities offer respite care in ordinary housing for the informal carers and on what grounds they have access to it. There are also differences in the range of the service in some of the municipalities. Respondents estimate that they have wide professional discretion to adapt the service to individual needs, while they feel that the municipality's guidelines should be followed. Furthermore, the results show that use of the service is relatively low in the studied municipalities. To increase the use, respondents believe that security, confidence and trust are especially important in the relationship between the staff in home care services and the carers.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur stadsplaneringens politiska uppdrag eventuellt påverkas av privata konsulters deltagande i planeringsprocesser. På så sätt problematiseras tolkningsutrymmet samt det potentiella inflytandet över de vägval som den offentliga verksamheten gör. I grunden handlar det om att belysa ett eventuellt demokratiskt problem i en kontext som lovordar samverkan mellan offentlig och privat sektor. Målet är att identifiera om ansvarsutkrävandet kan säkerställas när aktörerna i dessa nätverk tar beslut i den offentliga verksamhetens sfär. Undersökningen belyser huvudsakligen en svensk planeringskontext på regional samt kommunal planeringsnivå. Därutöver ingår även exempel från Köpenhamn, Danmark. Fokus riktas mot frågan om social hållbarhet samt den offentliga aktörens hantering av allmänintresset i relation till social hållbarhet som fenomen. Undersökningen belyser hur social hållbarhet tar sig i uttryck i specifika planeringsprojekt samt hur relationen mellan konsult och kommun ser ut i dessa exempel. Det empiriska materialet består av intervjuer med representanter från konsultfirmor samt tjänstemän från kommuner eller regionkontor. Dessutom analyseras planeringsdokument samt slutrapporter i relation till de olika projekten. Det empiriska resultat antyder att social hållbarhet hanteras som en avpolitiserad fråga inom den fysiska planeringen. Potentiella motsättningar ser ut att ignoreras i ett sammanhang som strävar efter att lösa problem utan konflikt. Förekommande problemlösningar relateras framförallt till fysiska ingrepp i stadsmiljön där kommunikativa aspekter såsom medborgardeltagande och ökad samverkan är centrala. Alternativa förståelser och kunskapsfält ser ut att reduceras bort till förmån för vissa dominerande ideal. Resultatet indikerar vidare att konsulten får ett relativt stort handlingsutrymme i stadsutvecklingsprojekt med inriktning på social hållbarhet. Denna slutsats baseras framförallt på den offentliga aktörens förtroende för konsulten samt den ömsesidiga tolkningen att konsulten utför den offentliga aktörens uppdrag - som ett slags företrädare för den offentliga verksamheten. Allmänintresset försvaras i den mån att det politiska uppdraget utförs utan större konflikt. Konsulten levererar också utifrån den offentliga aktörens förväntningar. Däremot framkommer en odemokratisk aspekt där social hållbarhet inte ser ut att definieras utifrån en politisk grund. De aktuella stadsutvecklingsprojekten som sådana är förvisso politiskt förankrade, men tolkningsutrymmet för konsulten ser ut att vara relativt stort där den offentliga aktören söker stöd, expertis eller kunskap. Det demokratiska problemet i förekommande exempel handlar inte om konsultens förmåga eller oförmåga att tolka den politiska viljan. Problemet ligger snarare i att den offentliga aktören inte definierar social hållbarhet i relation till fysisk planering på en önskvärd politisk nivå. Det finns således ett behov av att den offentliga aktören stärker sitt självförtroende i hanteringen av ett ämne som förtjänar att tillskrivas en politisk betydelse. Så länge den offentliga aktören inte definierar vad social hållbarhet är enligt den politiska viljan kan allmänintresset bli svårt att försvara.

The purpose of this essay is to highlight the space students receive through teachers´ questions in text conversations from a power perspective. The empirical data is based on observations in the classrooms, and student and teacher interviews. The ambition of this essay is to investigate the way power and standards reproduce and are created in classrooms. This is preformed through observations. Through interviews with students and teachers the study aims to display their experiences and reflections about the space provided. Methods used in the study are both quantitative and qualitative. The material in this study is represented by two schools and four classrooms in grade two. The theoretical framework is based on Foucault's theory of power and on Åsa Bartholdsson´s concept of "friendly exercise of power". The theoretical framework is also based on exercise of power as it has been analyzed in Donald Broady´s "educational frameworks" and the relationship between these frames and power, as well as the analytical concepts of speaking space, action space and interaction space. The results show that speaking space in the classroom is dominated by closed questions. To answer the teacher's questions the student needs to sit still on a chair and raise the hand and also that teachers do not create enough opportunities for students to refer to each other’s reply in conversations about a text. The conclusion that can be drawn is that teachers teach students through hidden power shapes and democratic forms for students' future roles as democratic citizens.

The aim of this study was to receive a rapt understanding of how child-welfare officer’s reasons about the meaning of attachment theory, from the child´s best, in placements of a child. The aim was also to examine the possibilities child-welfare officer´s feel they have to work with the child´s best and attachment in focus. The study has a qualitative approach and the empirical material is collected thru semi-structured interviews. The theoretical framework used is attachment theory, the child´s best and street-level bureaucracy. The result of the study shows that child-welfare officers have equivalent knowledge, experiences and thoughts about the meaning of attachment theory for a favorable development in foster children. The study concludes is that more knowledge about attachment theory is necessary and child-welfare officers demands methods to better assess attachment patterns in children. The child-welfare officers express frustration when they talk about matters in the "grey area" and situations where different perspectives clashes and the child´s best end up in the background. / Studiens syfte var att erhålla en fördjupad förståelse för hur socialsekreterare i den sociala barnavården resonerar om anknytningens betydelse, utifrån barnets bästa, vid familjehemsplacering av ett barn. Syftet var också att ta reda på vilka möjligheter socialsekreterare upplever sig ha att arbeta med barnets bästa och anknytning i fokus. Studien har en kvalitativ ansats och materialet är insamlat genom semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska tolkningsram som används är anknytningsteori, barnets bästa samt gräsrotsbyråkrati. Studiens resultat visar att socialsekreterare har likvärdiga kunskaper, erfarenheter och tankar om anknytningens betydelse för en gynnsam utveckling hos familjehemsplacerade barn. Studiens slutsats är att mer kunskap om anknytningsteori är nödvändig och socialsekreterare efterfrågar metoder för att bättre kunna bedöma anknytningsmönster hos barn. Socialsekreterarna ger uttryck för frustration när de berättar om så kallade gråzonsärenden och situationer där olika perspektiv är i konflikt och barnets bästa hamnar i skymundan.

The study aims to describe and analyse how case managers reflect and act in the regards to self-determination when caring for residents with dementia diagnosis. Our main questions dealt with how the case managers handle the right to self-determination in relation to the residents’ relatives’ opinions when a person has dementia. To find answers to our questions, we interviewed seven care takers within elderly care in four different municipalitys in the Southern Sweden. We used qualitative interviews based on a semi-structured interview guide and two vignettes. The vignettes were based on two fictive narratives which both included persons with dementia but with different relatives and opinions. The purpose of the vignettes were to investigate whether there was different perceptions among the case managers in terms of consideration the residents’ self-determination in relation to their relatives. The results of the study were analyzed using Hasenfeld’s theory on Human service organizations, Lipsky’s street-level bureaucracy and Strauss’ negotiation-perspective. We displayed similarities to previous research showing that the case managers work with the residents’ best interest in mind even though relatives can be very obstinate. Our main conclusions are that the interpretation of self-determination is fluidity according to the case managers is fluidity and the case managers at some occasions try to persuade the person with dementia to apply for care and welfare. Furthermore can the relatives of the person with dementia be both beneficial and disadvantageous depending of the relation between them.