Social service’ information is crucial for a client’s possibilities to participate and influence. In this survey study we focus on the social workers’ relation to information:  What are the prerequisites for informing and how do they use their discretion? Previous research has shown communication problems due to insufficient or inadequate information material. Organizational support and social worker/client relationship have been shown as important factors for participation. The meaning and use of concepts such as participation and influence has also changed over time. No similar study has been carried out before, which makes the present study explorative. Through a mixed method questionnaire, we have tried to capture 125 respondents’ experiences of and attitudes to the clients' need for information. The study shows previously unidentified circumstances. One is that the vast amount of information provided to the client is perceived as a problem in itself. Another is the social workers’ emphasis on the clients’ understanding of the information. We perceive these circumstances as a sign of a juridification of social work, partly as a result of a cooptation process. Social service incorporate new elements in a way that strengthens the organisation's power at the expense of the street level bureaucrats’ discretion.

I denna studie har tio semistrukturerade intervjuer genomförts med yrkesverksamma dagbarnvårdare som arbetar i en kommun i Sverige. Syftet med studien är att utforska dagbarnvårdares förhållningssätt och inställning till sin anmälningsskyldighet och om det finns faktorer som påverkar deras beslut att göra en orosanmälan. Med hjälp av en tematisk analys på intervjumaterialet framkom fyra huvudteman: Var går gränsen, Organisationens stöd, Privat och professionell och Svart på vitt. Var går gränsen handlar om att det finns en svårighet i att veta när det är dags att göra en orosanmälan till socialtjänsten och hur man upptäcker att ett barn far illa. Organisationens stöd innefattas av chefens och kollegornas stöd i anmälningsprocessen. Privat och professionell handlar om det upplevda dilemmat av att vara privat och professionell på samma gång. Svart på vitt belyser behovet av att mer kunskap och utbildning kring anmälningsplikt såväl som kring tecken på att barn bar illa. Resultatet kopplas till tidigare forskning samt handlingsteori och handlingsutrymme. / In this study ten qualitative interviews were conducted with professional home daycare providers in a Swedish municipality. The aim of the study is to explore home daycare providers approach and attitudes towards their mandatory reporting and to find out if there are any factors that affects their decision of reporting to the child protective service. With a thematic analysis four main themes were found; Where is the limit, The support from the organization, Private and professional and Black on white. Where is the limit implies that there is a difficulty of making a decision when to report child maltreatment to the child protective service and how to discover child maltreatment. The support of the organization includes support from the manager and colleagues in the process of reporting. Privat and professional includes the experienced dilemma of being private and professional at the same time. Black on white intend to discuss the need of getting more knowledge and education regarding mandatory reporting as well as signs of maltreatment. The result has been analyzed with previous research and the theory of action and discretion.

The purpose of this qualitative study is to find out if social workers are opacifying children in children investigations. We wanted to get knowledge about, how social workers make children visible in the investigation by allowing their voices to be heard. The data for the study was collected from six interviews in the south of Sweden. In our conclusion of the results we interpret that in many cases it is all about how the social worker choose to use the discretionary power, if the children´s perspective get the attention it suppose to in the investigation. The total amount of work as in number of cases is also a relevant factor to consider together with experience and culture of the workplace, they all affect the possibility to see children´s perspective and lift it as an important part of the investigation.

Vår studie syftar till att undersöka hur socialsekreterare på försörjningsstödsenheten upplever att deras yrkesroll och maktposition kan ha en påverkan på mötet med klienter. För att kunna besvara studiens syfte har vi valt att genomföra fem kvalitativa intervjuer med erfarna socialsekreterare som arbetar på försörjningsstödsenheten. Studiens resultat påvisar att socialsekreteraren kan uppleva svårigheter med att förhålla sig till de organisatoriska förutsättningarna i arbetet med klienterna då de skapar ett begränsat handlingsutrymme. De slutsatser som man kan dra utifrån vår studie är att faktorer som tidsbrist, bristande språkkunskaper och klientens kännedom om sina rättigheter och skyldigheter kan begränsa mötet mellan klient och socialsekreterare. Vi kan dra slutsatserna att detta skapar en komplex yrkesroll för socialarbetaren då de måste tillfredsställa klienternas behov men samtidigt även representera organisationen i mötet. Vi kan konstatera att socialsekreterarens yrkesroll i kombination med deras maktposition kan ha en påverkan i mötet med klienter. / Our study aims to examine how the social workers at the social assistance unit experience that their professional role and their position of power can have an impact on the client meeting. To be able to answer the purpose of the study, we have chosen to conduct five qualitative interviews with experienced social workers within the social assistance unit. The results of the study show that the social workers are limited in their work as they must relate to the organization's laws and guidelines which in turn creates a limited discretion. The results highlight limitations that may arise in the meeting and what improvements that can be made to achieve a more equal meeting. The conclusions that can be drawn from our study are that factors such as lack of time, lack of language skills and the client's knowledge of their rights and obligations can limit the meeting. We can draw the conclusions that this creates a complex professional role for the social worker as they must satisfy the client's needs but also represent the organization. We can state that the social worker’s professional role in combination with their position of power can have an impact in the client meeting.

<p>From the filing of an application to evict to the final execution of an eviction order is a long and complicated process. This raises questions about how the actors involved experience and act during this process. The general aim of the study was to describe and analyse this process from the respective perspectives of the landlords, the social services and the individuals (families) facing eviction in three municipalities in the county of Stockholm. The issues discussed are how the landlords and the social welfare offices are organised, their work procedures, respective scopes of action and resources, and how individuals facing eviction cope with their life situation.</p><p>The material for the study consists of qualitative interviews with nine handling officers at six landlord offices, fifteen social workers at three social welfare offices, twelve individuals who were facing eviction and fifteen observations of conversations between social workers and individuals who were facing eviction. The analytic framework used consists of perspectives and concepts derived from organisation theory – Human Service Organizations and street-level bureaucrats – and theories on coping. A main result of the study is that the work procedures of the professionals are standardised in many ways and are characterised by similar procedures for classifying and categorising the individuals facing eviction, irrespective of how the three municipalities have organised their work. Another main result is that the primarily interests of the individuals facing eviction are to meet what they experience to be their children’s needs, and to avoid eviction. Further, the individuals experience as stressful their life situation marked by the threat of eviction in combination with reduced financial resources that make it difficult for them to meet their children’s needs. The study has identified two types of strategies that individuals facing eviction use in order to cope with their life situation and to achieve their interests. These are emotion-focused strategies and problem-focused strategies, which are described and discussed.</p>

<p>The purpose of this paper is to study how people without home experience social services and how they experience their space of action when they meet social services. In order to answer these questions, a qualitative approach has been used. The empirical material consists of five interviews with people who have contact with social services because they are homeless. To support my analysis of the space of action for the persons being interviewed, I’ve used two theoretical perspectives, power analysis by Michel Foucault and Rational Choice. The result shows that the interviewed often feel insulted when they meet social services, that they have little or no involvement and that their space of action is small. According to Michel Foucault, the normalising power of the social services oppresses the clients and the clients in their turn are doing different forms of resistance. According to Rational Choice, interaction between people is based on power, exchange and interest. From the clients point of view the only thing they can exchange to get a place to live is to be submissive. Therefore they don’t have many resources to widen their space of action.</p>

The middle management position in the care of the elderly is the focus of this licentiate dissertation. The aim was to develop knowledge about the constraints within which the middle manager is able to act and which freedom of action he/she has. The empirical data consisted of 17 interviews and a vignette study completed by 47 middle managers in social care in the county of Halland. The managers' perceptions of what exerts a control on their work and of the type of control that is exercised was investigated into in the interviews. In the vignette study, using three specific cases, the focus was on the research issue, i.e. how they thought they could act, mainly in terms of their apprehensions of constraints (the formal framework) within which to act and the freedom of action. Further, aspects of loyalty were analysed. It comes down to a view of what can be done and how it can be carried out. The middle managers' freedom was violated by control mechanisms that had a disciplinary cognitive orientation as well as mechanisms that constituted a normative control, such as budget issues and legislation. They described, mainly in the interviews, their experiences of being in a vulnerable position and of being trapped between interested parties. On the other hand the vignette study revealed an emphasis on being a manager and conveyed an administrative approach. By adopting this approach the middle managers relinquish to some extent their moral responsibility. A moral indignation is apparent, however, when the consequences for the workplace and the staff become serious as it does in one of the vignettes. Then the indignation in many cases passed on into a deliberation about quitting. The administrative concentration of middle management can, in its extension, lead to the need for an old group to re-enter into the field of the elderly care, namely, the assistant manager. In other words, a new intermediate level emerges that takes care of this dilemma of being trapped between the interested parties from a bottom up perspective. It is possible here to make a comparison with what in modern terms is called shared leadership. / Äldreomsorgens arbetsledare och positionen de befinner sig i, där intressenter från till exempel förvaltning, politik, medarbetare och brukare ställer krav på verksamheten, står i fokus i denna licentiatavhandling. Avhandlingens syfte är att utveckla kunskap om och förståelse för arbetsledares handlingsutrymme och handlingsfrihet inom äldreomsorgen. Empirin hämtas från två studier. Den första studien utgörs av 17 intervjuer med första linjens chefer inom äldreomsorgen i Halland. Jag undersöker här hur arbetsledarna uppfattar och tänker om hur formella ramar påverkar arbetet och om sitt mandat att agera som arbetsledare etc. Det handlar till exempel om i vilken utsträckning första linjens chefer uppfattar att de påverkas att fatta beslut, att handla på ett visst sätt och i en viss riktning och vilket utrymme för självständighet som finns i den förvaltning de arbetar i. I den andra studien har en enkät som utarbetats utifrån vinjettmetoden använts. Enkäten har besvarats av 47 arbetsledare i Halland. Vinjetterna innebär att informanterna ställs inför beskrivningar av konkreta situationer som är relevanta för deras uppdrag som arbetsledare. Här görs ett försök att gå från arbetsledarens tankar om sina möjligheter att agera till det mer handlingsinriktade. Med hjälp av konstruerade situationer undersöks hur de beskriver sitt agerande, hur handlingsutrymmet och handlingsfriheten formas och hur arbetsledarna lojalitet påverkas av bland annat situationens karaktär. Den första vinjetten består av en organisationsförändring där verkställigheten är delegerad till arbetsledaren. Den andra vinjetten beskriver en situation där omsorgskvaliteten kritiseras och slutligen den sista vinjetten, en situation där arbetsledaren ska verkställa ett kraftigt besparingskrav. För att fånga den komplexitet som ledarskapet kännetecknas av har jag valt att ha ett brett angreppssätt. Jag går från teorier som fokuserar likhetsskapande mekanismer på skilda nivåer som nyinstitutionalism och organisationskulturteori, till teori som öppnar upp för möjlighet till variation. Här använder jag teoretisering runt formella och informella regler som öppnar upp för olikheter och handlingsutrymme i organisationen. I den andra studien tas även utgångspunkter i teoretiska perspektiv på beslut utifrån begreppen top down och bottom up, på handlingsutrymme och handlingsfrihet samt på frågan om lojalitet, främst utifrån Albert O Hirschmans teori om individers reaktionsmönster på oacceptabla eller ohållbara situationer som uppkommer. I min avhandling gör jag en distinktion mellan handlingsutrymme och handlingsfrihet. Handlingsutrymme identifierar jag som den formella ramen och handlingsfriheten är det som medger eller skapar möjligheter att agera inom ramarna. I verkställandets har arbetsledare stor handlingsfrihet, men till exempel organisationskulturen, värderingar och etiska grundföreställningar inom yrket sätter gränser för vad som är acceptabla beteenden och godtagbara sätt att agera på. Handlingsfrihet i betydelsen att utforma det ”inre” ledarskapet, det som bland annat sker mellan ledaren och medarbetarna på den enskilda enheten medger enligt mina informanter stor frihet att agera utifrån ”egna uppfattningar”. Resultaten pekar på att arbetsledarna uppfattar sig ha stor frihet i det konkreta ”nära” arbetet, men att arbetet begränsas av faktorer som de har litet eller inget inflytande över. Det handlar till stor del om regulativa styrningsmekanismer (tvingande/kontrollerande regler), till exempel lagstiftning och politiska beslut som ska verkställas. Arbetsledarna i intervjustudien kände sig mest styrda av Socialtjänstlagen, de arbetsrättsliga lagarna och politiska beslut. Den regulativa styrning har en stark disciplinerande makt, menar arbetsledarna, inte minst när det gäller kontroll av ekonomin. Den ger arbetet på så sätt en inriktning mot administrativa göromål som upptar en stor del av arbetstiden och där också personalfrågor är en viktig del. I resultaten finns många exempel på att regler skapas i en process där kollegor på olika sätt och i olika sammanhang har avgörande betydelse. En del av dessa regler är så kallade metaregler. Normativ styrning verkar via värderingar och har i mitt material främst ett kollegialt ursprung och här synes även gemensam utbildningsbakgrund ha betydelse. Institutionaliseringen av regler och rutiner inom arbetsledargruppen har troligen också komponenter som har sin grund i en professionell maktutövning. Det finns anledning att anta att ”starka” professionsgrupper har en sådan normativ kontrollfunktion inom organisationen. I min undersökning är dessa yrkesgrupper bestående av arbetsledare med social omsorgsutbildning eller med sjuksköterskeutbildning. Att organisatoriska regelsystem i första hand erbjuder en ram för agerande och att det inom denna ram finns möjlighet för individen till mindre styrda handlingar, visas tydligt i mina studier. Resultaten pekar också på att ett administrativt förhållningssätt breder ut sig i verksamheten vilket har en standardiserande effekt på vad de gör, men också på hur de agerar. Den administrativa orienteringen fungerar via en styrning av både regulativ och normativ art. I materialet framstår lojaliteten gentemot förvaltningen som stark. Till viss del skiftar den dock med graden av komplexitet i de situationerna som beskrivs i vinjetterna och med utbildningsbakgrund. I min studie är det framför allt gruppen unga och gruppen med social omsorgsutbildning som i hög grad var lojala gentemot förvaltningen. I denna grupp var det också vanligt att hantera situationerna på ett administrativt sätt. Den tredje vinjetten skiljer sig från de övriga två. I den aktualiserades etiska dilemman och lojaliteten utmanades vilket gav utslag i att det var relativt vanligt att arbetsledarna funderade på att göra sorti. I den första delstudien framkommer en bild som visar enhetliga tendenser avseende arbetsledarnas uppfattningar om möjligheter att agera. I den andra delen som tar sin utgångspunkt i mer konkreta situationer, i form av vinjetter, blir bilden mer varierad. Ju mer komplext det specifika fallet ter sig ju mer tenderar variationen att öka. Men vidare och kanske intressantare är att det sammantaget framträder en bild av arbetsledare inom äldreomsorgen som en grupp som har ett administrativt förhållningssätt till sitt uppdrag vilket troligen underlättar hanteringen av situationer som innebär etiska dilemman. Resultaten visar också att det finns tecken på att arbetsledarnas funktion i arbetsorganisationen i sin helhet är under omvandling. Man lämnar i allt högre grad frågor som är verksamhetsanknutna i reell mening till dem som arbetar verksamhetsnära. Arbetsledarnas administrativa uppgifter i termer av chefskap breder ut sig. Det rör sig om budgetansvar och personalansvar. Detta styrks i min vinjettstudie. I den vinjett där störst variation framträder, det vill säga i vinjett nummer tre, är personalfrågan och medarbetarna i hög grad i centrum. I de två tidigare som handlar om verksamheten uppvisar man till min förvåning som områdeskunnig överraskande samstämmighet i hur man tänker sig hantera situationen – en likhet som också uppvisar en stark lojalitetsbindning. Arbetsledarna tycks vara på väg att knytas uppåt i organisationen. Utsattheten eller klämsitsen som första linjens chefer sägs befinna sig i framkommer framför allt i intervjustudien. I vinjettstudien handlar det däremot mer om en framtoning som chef, om ett administrativt förhållningssätt och om lojalitet gentemot förvaltningen. I sin förlängning leder detta till i en orientering bort från det verksamhetsnära mot det personalpolitiska området. Genom detta avhänder sig arbetsledarna till viss del ett moraliskt ansvar vilket också kan ses som en strategi för att kunna fortsätta att verka som ledare. En moralisk indignation blir tydlig när konsekvenser för de anställda tar en allvarlig form, så som den gör i den sista vinjetten. Då övergår indignationen i många fall i ett övervägande om sorti. Slutligen kan detta leda till att behovet av att en nygammal grupp gör entré inom äldreomsorgen, det vill säga biträdande föreståndare, alltså en ny mellannivå som får ta hand om klämsitsen mellan intressenterna. Här kan också en parallell dras till det som idag kallas ett delat ledarskap.

The purpose of this paper is to study how people without home experience social services and how they experience their space of action when they meet social services. In order to answer these questions, a qualitative approach has been used. The empirical material consists of five interviews with people who have contact with social services because they are homeless. To support my analysis of the space of action for the persons being interviewed, I’ve used two theoretical perspectives, power analysis by Michel Foucault and Rational Choice. The result shows that the interviewed often feel insulted when they meet social services, that they have little or no involvement and that their space of action is small. According to Michel Foucault, the normalising power of the social services oppresses the clients and the clients in their turn are doing different forms of resistance. According to Rational Choice, interaction between people is based on power, exchange and interest. From the clients point of view the only thing they can exchange to get a place to live is to be submissive. Therefore they don’t have many resources to widen their space of action.

Sammanfattning I denna studie har FRAM-samarbetet stått i fokus. FRAM är ett interkommunalt skolutvecklingssamarbete som har pågått i några kommuner i en av storstadsregionerna . Syftet har varit att genom intervjuundersökningar belysa hur FRAM bidragit till kvalitetsförbättring och skolutveckling i de utvärderade skolorna. Utgångspunkten för denna studie har varit att undersöka i vilken grad två aktörer i ledningsnivå, nämligen förvaltningschefer och rektorer, har uppfattat FRAM’s bidrag och på vilket sätt de anser att den lett till kvalitetsförbättring. Studien är en kvalitativ forskningsstudie där förvaltningschefer och rektorer har blivit intervjuade med utgångspunkt från ett ramfaktorteoretiskt perspektiv. Där aktörerna och deras handlingsutrymme har beaktas i samband med de institutionella ramar och förutsättningar i vilka de befinner sig i. Ett dialektiskt samspel mellan individen och de institutionella normer och rutiner i vilken individernas handlingar formas av och i. Studien har en abduktiv ansats i betydelsen att den söker efter mönster och drag, i empirin, det vill säga de processer som pågått i samband med utvärderingarna, tillsyfte att med stöd av teorin för att öka förståelsen och kunskapen om FRAM-utvärderingens bidrag till kvalitetsförbättring i den enskilda skolan och den kommunala skolorganisationen. Studien lyfter upp blicken från de skolinterna aktörer (rektorer, lärare, elever) till de externa det vill säga den kommunala förvaltningens och de statlig institutionellas betydelse för hur det praktiska kvalitetsfrågorna formas och sker i skolan. För att förstå olika aktörers handlingar i det skolexterna, belystes två centrala begrepp, kvalitetsförbättring och utvärdering, vilket har präglat skolan i de senaste 20 åren. Vidare redovisades hur förändringar i styrningsmekanismer lett till dessa begrepps intrång i skolväsendet. Kvalitetsredovisningar och kvalitetskontroll av olika slag har så småningom omvandlats till härskande styrmekanism i skolan. Med kvalitetsstyrning följer andra kontroll mekanismer såsom uppföljning och utvärdering i skolans vokabulär. På så sätt har utvärdering omvandlas till en självklar melodi i skolan och övriga samhället för den delen. Men vad dessa utvärderingar leder till och vilken funktion de har pratas mindre om. Vidare redovisas hur åtstramning i den statliga ramfaktornivån gällande kvalitetsredovisningar ledde till åtskilliga aktiviteter och åtgärder runt om i landet i början och mitten av 2000-talet. FRAM är en av dem. Resultatet i den här forskningsstudien bekräftar tidigare forskning att externa och centralstyrda utvärderingars funktion ofta är av en administrativ karaktär och tjänar mest de centrala organisationerna än den lokala. Undersökningen bekräftar även att yttre aktörerna handlingar har betydelse för att leda och stödja utvecklingsarbetet i den enskilda skolan och hur den kan formas och drivas. Av studien framgår att skolutveckling och kvalitetsförbättring, i betydelsen högre måluppfyllelse, är en lokal angelägenhet och de växer utifrån analys av de lokala behov och långsiktig förändringsarbete. Forskning visar även att den lokala skolan inte mäktar ensamt att hålla en stadig förändringstakt om den inte får stöd från förvaltningen med analysverktyg, ledarskap och andra resurser. Nyckelord: Utvärdering, skolutvärdering, kvalitetsförbättring, skolutveckling, uppföljning, kvalitetsredovisning, Skolinspektion, Handlingsutrymme, ramfaktorteorin, inre och yttre gränser / In this study, FRAM- cooperation was in focus. FRAM is an inter-municipal school development cooperation that has been going on in a few communities in the metropolitan regions. The aim has been to highlight how FRAM by using interview surveys contributed to quality improvement and school improvement in the evaluated schools. The starting point of this study was to examine the degree to which two actors in management, namely managing directors and principals, have perceived FRAM´s contributions and how they feel it has led to quality improvement. The study is a qualitative research study in which management directors and principals have been interviewed on the basis of one Frame factor theoretical perspective. There, participants and their flexibility have taken into account the institutional framework and the conditions in which they are involved. This is a dialectical interplay between the individual and the institutional norms and practices in which the actions of individuals are shaped. The study is abductive in the sense that it looks for patterns and traits, the empirically, that is, the processes going on in the evaluations, intended to with the support of the theory increase understanding and knowledge of FRAM evaluation contribution to quality improvement of the school and the local school organization. The study changes perspective from the impact of school's internal participants (principals, teachers, students) to that of the external ones i. e. the municipal administration and the state institution on how the practical quality issues are formed in school. In order to understand different actors ´actions in the school externally, two key concepts were quality highlighted, improvement and evaluation, which have characterized the school system in the past 20 years in Sweden. It is also reported how changes in governance mechanisms have lead to intrusion of these concepts into the school system. Quality reports and quality control of various kinds have been gradually converted into dominant control mechanism in school. With quality management follows the other control mechanisms such as monitoring and evaluation of the school's vocabulary. In this way, evaluation has become a natural feature in school and society too, for that matter. But what these evaluations lead to and what function they have, is less talked about. Furthermore it is shown how austerity at government framework level concerning quality reports led to numerous activities and actions around the country in the early and mid 2000's. FRAM is one of them. The results of this research study confirm previous research that external and centralized function evaluations often are of an administrative character and they mostly serve central organizations more than the local ones. The survey also confirms that external actors are relevant in order to lead and support the development of the school and how it can be formed and operated. The study shows that school development and quality improvement, in the sense of greater achievement, is a local matter and they develop by the analysis of local needs and long-term change. Research also shows that the local school alone is not capable of keeping a steady pace of change if it is not supported by management with tools of analysis, leadership, and other resources.

The aim of this study was to describe and understand parents’ perspectives in aid assessment for children according to The Swedish Act (1993:387) concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments (Lag 1993:387 om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS). The study took place in the county of Kronoberg, Sweden, and was based on a total of nine qualitative interviews. Four interviews were made with parents’ of children who has interventions according to LSS (1993:387) and five interviews were made with LSS case workers. In our study we saw that parents’ perspectives often is the largest amount of information that case workers take into account when assessing aid and as a case worker you listen to the parents perspectives to capture the child’s and the family’s needs. It also came clear that the parents’ perspective is not only about the child’s needs, but also includes the parent’s own needs and their family’s needs. The parents in the study felt that they made the decision about the choice of aid and considered themselves as the one who decides the family’s requirements. It turned out that treatment and understanding from the case workers was important for gaining access to the best help and making parents feel listened to. Parental responsibility was of great importance for the assessment, and it often led to disagreement between parents and case workers. During the study, we saw that power existed in the relationship between case workers and parents, but that it could be moved and changed during the time of aid assessment.