Syftet med studien är att undersöka hur enhetschefer arbetar med sjukskrivningar på grund av arbetsrelaterad psykisk ohälsa inom offentlig äldreomsorg. Utifrån syftet har fyra frågeställningar bearbetats fram för att utveckla och öka förståelsen till studiens problemområde. Studiens metodval är kvalitativa intervjuer med en hermeneutisk ansats och tematisk analys som bearbetningsmetod. De kvalitativa intervjuerna gjordes med nio stycken enhetschefer från två olika kommuner i södra Sverige. Resultatet visade att enhetschefer har handlingsutrymme att arbeta förebyggande för att reducera sjukskrivningar och att det skiljde sig åt från hur rehabilitering hanteras. Enhetschefer inom äldreomsorgen har tydliga riktlinjer när det handlar om rehabilitering medan det förebyggande arbetet inte har det. Det finns därmed handlingsutrymme för att arbeta mer förebyggande för att reducera sjukskrivningar. Alla respondenter hade förståelse om att det förebyggande arbetet är en viktig faktor för att sjukskrivningar ska reduceras men att tid och antal medarbetare kan försvåra att det förebyggande arbetet prioriteras. Nyckelord: / The purpose of the study is to investigate how unit managers work with sick leave due to work-related mental health in public elderly care. Based on the aim, four issues have been worked out to develop and increase understanding of the study's problem area. The methodology of the study is qualitative interviews with a hermeneutic approach and thematic analysis as a method of processing. The qualitative interviews were conducted with nine unit managers from two different municipalities in southern Sweden. The results showed that unit managers have latitude to work preventively to reduce sick leave and that differs from how rehabilitation is handled. Unit managers in elderly care have clear guidelines when it comes to rehabilitation while preventive work does not have it. Therefor, unit manager have latitude for working more prevention to reduce sick leave. All respondents understood that preventive work is an important factor in reducing sick leave, but that time and number of employees can make it difficult for preventive work to be prioritized.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur asylhandläggare på Migrationsverket uppfattar sin roll och sitt handlingsutrymme. Därtill hör även att utifrån den teoretiska ansatsen problematisera uppfattningarna för att undersöka om handläggarna kan förstås som neutrala verkställare enligt ett Weberianskt idealbyråkratiskt perspektiv eller snarare som närbyråkrater med stort handlingsutrymme enligt Michael Lipskys teori. Därutöver utgör en viktig del av syftet att problematisera utfallet av handläggarnas roll och handlingsutrymme för att belysa detta utifrån demokrati-, legitimitets- och rättssäkerhetsaspekter. Uppsatsen kan förstås som en fallstudie där metoden för undersökningen utgjorts av samtalsintervjuer. Det empiriska materialet utgörs således av intervjuer med sex asylhandläggare från två olika asylenheter i landet. Samtliga respondenter har erfarenhet av att handlägga ärenden med humanitära grunder. I uppsatsen har jag kommit fram till att sättet på vilket asylhandläggarna själva uppfattar sin roll och sitt handlingsutrymme främst kan relateras till en neutral verkställarroll enligt en Weberiansk modell. Den här uppfattningen är dock inte helt entydig, vilket exempelvis framkommer då vissa respondenter uppfattar att det faktiskt finns ett visst handlingsutrymme i utredningsarbetet. Det innebär att uppfattningen om rollen som neutral verkställare kan ifrågasättas. Trots att ett visst handlingsutrymme förekommer i utredningsarbetet, finns det dock en mycket tydlig juridisk styrning och därtill ett flertal olika kontrollmekanismer som sammantaget innebär att jag inte anser att asylhandläggarna bör förstås som närbyråkrater med stort handlingsutrymme enligt Lipskys teori. Kontrollmekanismerna och den tydliga styrningen som föreligger innebär också en ökad tilltro till möjligheterna att upprätthålla rättssäkerhet i myndighetsutövandet. Samtidigt pågår också arbetet med att öka insynen i Migrationsverket exempelvis genom att förtydliga bestämmelsen om humanitära skäl, vilket kan bidra till en ökad legitimitet. Vikten av den egna rollen och dess betydelse i ett vidare perspektiv är också något som markerats av flera respondenter. Asylhandläggarna uppfattar därmed att den egna rollen inte enbart syftar till att utreda och ge förslag till beslut i asylärenden; det handlar också om en roll i vilken strävan efter att bidra till upprätthållandet av legitimitet, demokrati och rättssäkerhet har en stor betydelse.

The purpose of the thesis is to study the role of the subnational civil servant and their discretions in a Multilevel Governance context, based on how it differs from the traditional role of the civil servant in Sweden. This is done by studying officials at Swedish Regional Representation Offices in Brussels through the method of semi-structured interviews. The theoretical framework is based on research about traditional activities and role of the public administration, but also in the differences of duties between politicians and officials. Furthermore, the thesis is constructed on Europeanization research and a Multilevel Governance approach, where regional actions in a multi-level system can be clarified and explored by the dimensions of Europeanization: the download-, crossload- and upload dimension. The methodological assessment tool consists of a content analysis, where the collected interview data is compared and discussed using a constructed ideal type of the Weberian role of a civil servant. The respondent's descriptions and views of their role in Brussels is the main focus of the analysis.   To summarise, the regional officials in Brussels consider their scope of discretion as broad. Furthermore, the results illustrate that is not possible to distinguish the role of the sub-national civil service in Brussels, based on the designed ideal type. It’s because of the complexity of the Multilevel Governance system. The results show a significant variation between the respondent's experiences and descriptions of their duties at the office in Brussels. The official’s which are working with a tougher line of lobbying in Brussels, experience their role as both political and apolitical, where the civil servant role enters the political sphere. By working with lobby activities that imply the duty of a politician, they describe their role between the administration and the political sphere. When the officials are working with lobby initiatives in Brussels, they are acting as the political voice of the home organization, but always with a clear lobby mandate from their politicians. / Uppsatsens syfte är att analysera den subnationella tjänstemannarollen och dess handlingsutrymme i ett flernivåsystem, utifrån hur den skiljer sig från den traditionella tjänstemannarollen. Detta görs genom att studera tjänstemän på regionala representationskontor i Bryssel, utifrån semi-strukturerade intervjuer.   Uppsatsen tar ett teoretiskt avstamp i den traditionella förvaltningsverksamheten och i skillnaden mellan politikers och tjänstemäns uppdrag- samt rollfördelningen i den offentliga förvaltningen. Vidare utgår studien från europeiseringsforskning och har en multilevel governance ansats, där ett regionalt handlande i ett flernivåsystem förklaras i europeiseringsprocessernas download-, crossload- och upload-dimensioner. Det metodologiska analysverktyget består av en innehållsanalys av det empiriska intervjumaterialet. Intervjumaterialet jämförs och diskuteras utifrån en konstruerad idealtyp av den weberianska tjänstemannarollen, där fokus är intervjupersonernas uppfattningar och beskrivningar av sin roll i Bryssel. Sammanfattningsvis går det inte att urskilja den subnationella tjänstemannarollen i Bryssel utifrån den idealtyp som konstrueras. Tjänstemännens arbete i ett flernivåsystem är alltför komplext och det finns en betydande variation i hur tjänstemännen beskriver och upplever sin tjänstemannaroll. Generellt sätt uppfattar tjänstemännen i Bryssel sitt handlingsutrymme som brett. Tjänstemän som arbetar med en hårdare linje av påverkansarbete upplever att tjänstemannarollen går in i den politiska sfären och blir både politisk samt opolitisk. Den subnationella tjänstemannarollen upplevs befinna sig mellan administrationen och politiken, då påverkansuppdraget i Bryssel liknar en politikers, men där tjänstemännen är ett politiskt språkrör med ett tydligt påverkansmandat.

Studiens syfte är att utveckla kunskap om medarbetares samt ledares upplevelser av hur relationen mellan medarbetare och ledare påverkar kreativa arbetsprocesser. Som underlag för att närma oss syftet genomförde vi semistrukturerade intervjuer med nio personer, fördelade på två kommunikationsbyråer. Vi har intervjuat både ledare och medarbetare med olika befattning för att få ett brett svarsunderlag. Vi har utgått från det teoretiska ramverket Leader-Member Exchange (LMX) och har genom det perspektivet undersökt relationen mellan ledare och följare och sökt utkristallisera viktiga beståndsdelar i denna. Vi fann begreppen Autonomi, Handlingsutrymme samt Roller och rollfördelning som centrala. Genom dessa begrepp åskådliggör vi respondenternas uppfattningar av ledarskapets påverkan på kreativitet. Studiens resultat visar på att det är viktigt för ledare att ge relevant feedback och visa tillit till sina medarbetare för att främja kreativitet. Vidare bör ledare tillåta medarbetare vara experter inom sitt område genom att tillgodose dem med ett stort handlingsutrymme, inom givna ramar. Medarbetare och ledare har en samsyn om att auktoritära ledare har en negativ effekt på kreativitet då det leder till minskat handlingsutrymme för medarbetare. Ledare kan med fördel även frigöra tid för kreatörers huvudsakliga arbetsuppgifter genom att sköta administrativa uppgifter, vilket kan leda till minskad stress. Samtliga respondenter har överensstämmande upplevelser av att stress hämmar kreativitet. En medarbetare som känner ansvar för en uppgift har större benägenhet att känna lust inför arbetsuppgiften, det har i sin tur visat sig vara viktigt för kreativitet. Lust kan bl.a. ta sig uttryck i att ledare eftersträvar ett öppet arbetsklimat där dialog premieras. Ytterligare en viktig aspekt för kreativitet är respondenternas förhållningssätt till standardiserade processer. Om medarbetare arbetar efter en given mall ges inte upphov till innovativa idéer och får således inte utlopp för sin kreativitet. / The aim of the study is to develop knowledge about employees' and leaders' experiences of how the relationship between employees and leaders affect creativity. As a basis for achieving our goal, we have conducted semi-structured interviews with nine people on two advertising agencies. We have interviewed both managers and employees with different positions to get a broad response base. Based on the Leader-Member Exchange (LMX) theoretical framework, we have investigated the relationship between leaders and followers and sought to crystallize key elements of this. We found the concepts Autonomy, Space of action, and roles and role distribution as central aspects. Through these aspects we illustrate the respondents' perceptions of leadership's influence on creativity. The study's results indicate that it is important for managers to provide relevant feedback and to show faith in their employees to promote creativity. In addition, leaders should allow employees to be experts in their field by providing them with a large amount of latitude, within given limits. Both coworkers and leaders also agree that authoritarian leaders have a negative effect on creativity as it leads to reduced latitude for employees. Furthermore, leaders can advantageously emancipate time for creators' main tasks by managing administrative tasks, which can reduce the level of stress. All respondents have consistent experiences that stress inhibits creativity. A co- worker who is responsible for a task is more likely to feel comfortable with the task, which in turn has proved to be important for creativity. This may include emphasize that leaders seek an open working environment where dialogue is premiered. Another important aspect of creativity is the respondent's approach to standardized processes. If employees work is based on a given form, space is not given for innovative ideas, and employees do not get outlet for their creativity.

The aim of this study is to investigate and understand how social workers in social services work with abused women in intimate partner relationships in order to accommodate housing and how they are limited in their efforts to arrange accommodation for these women. The study is conducted through semistructured interviews and I have interviewed six social workers which belongs to four equal municipalities around middle Sweden. Each social worker work with abused women but it may differ in how they work with these women depending on the organization structure. Interest has been in describing restrictions and contradictions that the social workers encounter when providing accommodation to abused women in intimate partner relationships. The result was analyzed on the basis of previous research, Michael Lipsky ́s and Johansson Roine ́s theory of street-level bureaucrats and Svensson, Johnsson & Laanemets concept of discretion. The result shows that the social workers' scope of action is limited by various factors, for instance the organizational limitations, laws and housing shortages.

Abstract This paper is a peer-review about social workers´ experiences and descriptions of making individual assessments of their unemployed clients when working toward self-sufficiency and eventual obstacle for making them. The paper also deals with how social workers prioritize their work tasks. The study was conducted through interviews with five social workers at the same workplace. The results have been analyzed using theories of discretion, street-level bureaucrats and client dimensions within a street-level bureaucracy. The result shows that lack of time and limitation of discretion have negative influences in the social workers’ ability to make individual assessments. The result also shows that individual assessments are foremost made when the clients mismanage their planning and are risking not getting their application for financial assistance approved. Further the results show that the processing of applications and payment of financial assistance is a priority task since it is considered to be most important to clients and result in the greatest consequences for both social workers and clients if not performed. The discussion that follows is about the possible consequences of prioritizing work tasks this way. / Sammanfattning Denna uppsats är en kollegiegranskning och handlar om socialsekreterares upplevelser och erfarenheter av att göra individuella bedömningar av sina arbetslösa klienter i arbetet mot självförsörjning och eventuella hinder för dessa. Uppsatsen beskriver även om hur socialsekreterare prioriterar sina arbetsuppgifter. Studien har genomförts genom intervjuer med 5 socialsekreterare på en arbetsplats. Resultatet har analyserats utifrån teorier om handlingsutrymme, frontlinjebyråkrater och klientdimensioner inom en frontlinjebyråkrati. Resultatet visar att tidsbrist och begränsningar i handlingsutrymmet båda är faktorer som har en negativ påverkan på en socialsekreterares förutsättningar att göra individuella bedömningar. Resultatet visar även att individuella bedömningar främst görs när en klient misskött sin planering och riskerar avslag på sin ansökan om ekonomiskt bistånd. Vidare visar resultatet att handläggning av ansökningar om och utbetalning av ekonomiskt bistånd är en prioriterad arbetsuppgift då den anses vara viktigast för klienterna samt resulterar i störst konsekvenser för både socialsekreterare och klienter om den inte utförs.

Syftet med studien var att undersöka utredande socialsekreterares förståelse av och förhållningssätt till principen om barnets bästa. Tidigare forskning visar på att barnets bästa som begrepp är svårdefinierat, att hög arbetsbelastning och tidsbrist kan påverka bedömningar om barnets bästa och att tillit samt en förtroendefull relation mellan socialsekreteraren och barnet kan främja delaktigheten. Resultatet analyserades utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori och handlingsutrymme som teoretiskt begrepp. Studien har använt sig av en kvalitativ metod bestående av sex semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av en tematisk analys för att finna teman. Socialsekreterarna upplever sig ha ett stort handlingsutrymme för att göra egna bedömningar om barnet bästa. Trots att resultatet visade att begreppet var svårt att definiera var socialsekreterarna relativt eniga om hur de förstår barnets bästa och vad de väger in i bedömningen. Resultatet visade även att socialsekreterarna för det mesta hinner träffa barnen vid endast ett tillfälle under utredningsprocessen på grund av hög arbetsbelastning och brist på tid. Verksamhetens ekonomiska förutsättningar visade sig även ha en inverkan på socialsekreterarnas handlingsutrymme när det gäller att bedöma barnets bästa. / The aim of this study was to examine investigative social workers understanding of and approach to the principle of the best interests of the child. Previous research shows that it’s difficult to define the best interests of the child. Research also shows that a high workload and lack of time can affect assessments of the child’s best interests, and that a trusting relationship between the social worker and the child can promote participation. The theoretical background is based on Bronfenbrenner’s developmental ecology theory and room for maneuver as a theoretical concept. A qualitative method has been used and the empirical material was analyzed using a thematic analysis. Social workers feel that they have a large margin of maneuver to make assessments. Although the result showed that the concept was difficult to define, the social workers had a similar understanding on how they understood the concept and what they take in consideration in the assessment. However, the social workers have for the most part only time to meet the children at one point during the investigation process. Financial conditions also turned out to have an impact on their room for maneuver when it comes to assessing the child’s best interests.

Studiens syfte var att bidra till kunskap om hur biståndshandläggare inom Stockholms stads äldreomsorg tolkar begreppet skälig levnadsnivå och upplever sitt handlingsutrymme vid bedömning av behov av inköp. Åtta biståndshandläggare intervjuades från två olika stadsdelsförvaltningar och svaren analyserades genom tematisk innehållsanalys. Informanterna upplevde att begreppet skälig levnadsnivå kan vara diffust och att det kan uppkomma gråzoner vid bedömning av behovsområdet inköp. Tillfrågade biståndshandläggare framhöll att de kommunala riktlinjerna fyller en viktig roll och att de får vägledning under handläggningsprocessen samtidigt som de kände sig bundna och upplevde att deras handlingsutrymme är minimalt. / The purpose of this study was to contribute to knowledge about how care-managers within the City of Stockholm’s eldercare interpret the concept of reasonable standard of living and experience their discretion when assessing the need for every-day purchases. Eight caremanagers were interviewed from two different city district administrations and the responses were analyzed through thematic content analysis. The informants felt that the concept of reasonable standard of living can be vague and that gray zones may arise when assessing the various needs for every-day purchases. The participants stated that the municipal guidelines play a critical role in giving them guidance during the assessment process, but they also felt limited by the guidelines and they experienced that their discretion is minimal.

Syftet med denna studie var att undersöka hur biståndshandläggare upplever sitt handlingsutrymme i relation till deras konkreta arbetsuppgifter, individuella bedömningar samt deras möjlighet att tillgodose klienternas behov relaterat till de ramar som sätts av lag och organisationen de verkar inom, samt deras möjlighet att använda sina teoretiska kunskaper i dessa uppgifter. Vidare syftar studien till att undersöka hur biståndshandläggarna upplever de etiska dilemman som kan uppstå i deras arbete relaterat till detta. För uppfylla studiens syfte har en kvalitativ ansats tillämpats med intervjuer som huvudsaklig metod, samt med Michael Lipskys teori gällande gräsrotsbyråkrati och teorin om handlingsutrymme som en teoretisk grund. Resultaten av studien påvisar att biståndshandläggare upplever att de i de flesta fall kan tillgodose klientens behov, men att detta dock kan komma att ske på bekostnad av deras personliga etos. Vidare visar resultatet även att biståndshandläggarna uppskattar, samt ofta använder sig utav, lokala riktlinjer vid behovsbedömningar men att det även finns en efterfrågan på förtydligande av dessa samt nationella riktlinjer som ett stöd i arbetet. Gällande hur biståndshandläggarna upplever användandet utav sin teoretiska kunskap framkom det att – för att de skall uppleva att denna tillämpas till fullo – menar biståndshandläggarna att det även krävs en praktisk kunskap som kommer från arbetet, och att dessa kunskaper i kombination kan hjälpa biståndshandläggarna att öka sitt handlingsutrymme. Slutligen visar studien att etiska dilemman är mycket vanliga i arbetet, vilket är vanligt för gräsrotsbyråkrater. Detta leder till att biståndshandläggarna kan utveckla strategier för att hantera dessa inre konflikter som kan uppstå, såsom likgiltighet eller känslomässig frånkoppling. / The aim of this study is to explore how aid administrators experience their autonomy related to their assignments, individual assessments and their ability to meet the needs of their clients in regard to the framework of the law and their organization, as well as their ability to use their theoretical knowledge in these tasks. Furthermore, the study aims to explore how the aid administrators experience the ethical dilemmas that can emerge in their work related to this. To fulfill the purpose of this study, a qualitative approach has been used with interviews as the main method, and with Michael Lipsky’s theory about street-level bureaucracy, and theories about autonomy as a theoretical base. The results of this study show that the aid administrators experience that they in most cases are able to meet the needs of their clients, although this sometimes come at the cost of their personal ethics. Furthermore, the result show that the aid administrators appreciate and often use their guidelines when assessing the client’s needs, although clarifications and nationwide guidelines as an aid are requested. In regard to how the aid administrators experience the use of their theoretical knowledge, the study shows that – in order to fully use the theoretical knowledge – the aid administrator needs further knowledge in form of a practical know-how, and that together the combined knowledge can help the aid administrator fully take use of their autonomy. Last of all the study shows that ethical dilemmas between personal and professional ethics are very common in the aid administrators work, as is common among street-level bureaucrats. This results in aid administrators developing strategies to cope with the internal conflicts that can arise, such as indifference or emotional detachment.

Economic violence is a relatively unexplored societal problem even though it often occurs in intimate relationships. In accordance with Swedish legislation different municipalities have the power to freely adjust support based on conditions and needs at a local level. The duty and responsibility of the Swedish social services is to promote people's economic and social security, and thereby contribute to active participation in society.  Therefore, our aim with this study is to understand how the Swedish social services are paying attention to and handling women who have been subjected to men's financial violence in close relationships and have applied for financial assistance. The study is based on 6 semi-structured interviews in three different-sized municipalities with social workers that work within financial assistance. Our study has shown similarities and differences between the municipalities and the individual social workers. All the social workers found economic violence to be invisible. Our study also showed that the social workers room for maneuvering was perceived differently and was in fact also different in terms of several factors. Further the study shows the need to reflect upon gender. All social workers were aware of gender norms and discussed who in the relationship, between a man and a woman, would retain the financial assistance. To a small extent the social workers were even part of maintaining traditional gender norms by giving the financial assistance to the man.