Purpose - This thesis investigates how London art museums work to deconstruct heteronormative filters. The aim is to study how museums relate to LGBTQ content, and the influence of internal power structures. I have chosen to focus on the Victoria & Albert Museum, the Wallace Collection, and the British Museum.  Method - To answer my questions, I interview eight individuals who work with LGBTQ content in museums. I am also doing some activity-based observations during several LGBT History month events. Analysis - The qualitative data collected through interviews and observations will be analyzed and presented in case studies. I apply an intersectional perspective, and a critical theoretical method, encompassing queer theory. Findings - The findings show that museums are slowly incorporating more LGBTQ content and perspectives. This may be due to changing social norms as well as a conscious effort to address various target audiences to diversify visitor demographics. The current focus is on visibility. Ideally, this will encourage updating terminol- ogy in databases and galleries, staff training, policies explicitly supporting LGBTQ content and LGBTQ staff, increased online presence, publications, and community co-creation, to name some aspects. Museums still think of LGBTQ interpretation as optional. People often work with these efforts in their spare time. Increasingly, the legacy of these events is being evaluated, as well as how museum terminology can become more inclusive. There are no coordinated efforts shared by the museums, but they often look to each other for inspiration.  Originality/value - Previous research on LGBTQ museum projects has not evaluated their legacy. There hasn't been any particular focus on LGBTQ perspectives in art museums. I am taking into account aspects of gender and queer theory, discussing the act of labelling as a means to exercise power through language. Paper type - Two years master's thesis in Archive, Library and Museum studies. / Syfte - Syftet med denna uppsats är att undersöka och jämföra de insatser som tre konstmuseum i London, Stor- britannien, gör för att dekonstruera heteronormativa filter. Målet är att observera hur olika museum jobbar med HBTQ som tema och innehåll. Jag studerar vem det är som initierar normkritiska projekt på museerna, samt de maktstrukturer som projekten anpassar sig efter. Metod - Jag intervjuar åtta individer som på olika sätt jobbar med HBTQ på museum. Därtill företar jag mig ett antal aktivitetsbaserade observationer. Analys - De kvalitativa data som insamlats genom intervjuer och observationer analyseras utifrån ett intersek- tionellt perspektiv. Teori och metod inspireras även av kritisk kulturteori samt queerteori. Resultat - Resultaten visar bland annat att samhälleliga förändringar och besökarfokus öppnar upp för HBTQ- teman på museer. Synlighet ligger för närvarande i fokus. Detta kan utvecklas till arbete med t.ex. normkritisk personalutbildning, uppdaterade museipolicydokument som inkluderar HBTQ-fokus och skyddar HBTQ- personal, mer inklusiva etiketter och databaser, samt medskapande i dialog med olika sociokulturella grupper.  Värde - Tidigare forskning fokuserar på teoretiska utgångspunkter, och har sällan utvärderat existerande HBTQ- museumprojekt. Konstmuseum och HBTQ har inte heller specifikt utvärderats utifrån ett normkri- tiskt/intersektionellt perspektiv som involverar kritisk teori och queerteoretiska aspekter. Typ av uppsats - Tvåårig masteruppsats inom Arkiv-, biblioteks-, samt musei- och kulturarvsvetenskap.

This master thesis in Museum and Cultural Heritage Studies is written as part of the final examination of the Master Program in Archive, Library and Museum and Cultural Heritage Studies at Uppsala university. The study is also done within the framework of the Kulturarvet som högskolepedagogisk resurs vid Uppsala universitet project at Uppsala university.The thesis focus on the university museums in Uppsala and their relationships to LGBTQ. The main theoretical framework consists of queer theory and critical cultural heritage theory. The qualitative methods used are interviews and close reading. The study aims to analyze the way the Uppsala university museum managers talk about museums and LGBTQ and study the legal framework and the political climate in Sweden in regards to LGBTQ-issues at university museums.A central conclusion is a problematic framework surrounding the university museums and LGBTQ. The university museums exist in a gray area between being museums and parts of the university. This means specific laws, regulations, recommendations and guidelines about LGBTQ-issues at museums and universities are hard to apply at the university museums. The Uppsala university museum managers give voice to a situation where the museums lack the recourses and the incentive to deal with the complex issue of LGBTQ representation and perspectives. The close relationship between specific academic fields and the university museums also reflects in the way the museums deal with LGBTQ. This affects the way the museums interact with the university and the public since the museums unintentionally reproduce old heteronormative narratives. / I takt med att föreställningar och attityder i samhället förändras händer även något med museers verksamhet. Både sett till vad museer väljer att fokusera på och vad samhället förväntar sig av verksamheterna. Hbtq har kommit att bli allt mer aktuellt för de svenska museerna under de senaste åren. Denna studie har tittat på hur Uppsala universitetsmuseer förhåller sig till hbtq-perspektiv och -frågor. Studien utgår från kvalitativa intervjuer med museichefer från de fyra universitetsmuseerna som finns i Uppsala. De berörda museerna är Evolutions-museet, Museum Gustavianum, Uppsala linneanska trädgårdar och Medicin-historiska museet. Vad museicheferna berättar och hur de resonerar kring hbtq i relation till sina respektive verksamheter studeras. Likaså omfattar studien en närläsning av Uppsala universitets policydokument och verksamhetsmål, relevant lagstiftning samt kultur- och utbildningspolitiska dokument. I grunden finns ett teoretiskt perspektiv som tar utgång ur queerteori och kritiska kulturarvsstudier. Ett återkommande tema är den komplexa kontexten universitetsmuseerna befinner sig i. Bristen på direktiv och applicerbar lagstiftning innebär att hbtq inte integrerats i universitetsmuseernas verksamhet. Trots att museicheferna visade intresse för frågorna gav de även uttryck för upplevda svårigheter med att integrera och arbeta med hbtq i verksamheterna, vilket återspeglas i avsaknaden av satsningar. Detta kan ses som ett resultat av bortprioritering av frågorna inom Uppsala universitetet bl.a. som följd av en heteronormativt syn inom akademiska fält. Problematiken i relation till detta är att det påverkar vad museerna förmedlar till allmänheten och studenter samt vilka möjligheter det finns att inkludera universitetsmuseer i Uppsala universitets undervisning och forskning. / Kulturarvet som högskolepedagogisk resurs på Uppsala universitet

This essay is about how lesbian love is being portrayed in two Swedish novels. The material consists of Karin Boye’s Crisis (1934) and Louise Boije af Gennäs’ Stars without Vertigo (1996). By using theories of heteronormativity, discourse analysis and a historical perspective, the essay aims to explain the similarities and differences in the way that lesbian love is being portrayed in these books. The results are organised through themes by using the methods close reading and comparative method.               The heteronormative discourse is ruled by norms and assumptions about normality in relation to sexuality and gender. The protagonists in both Crisis and Stars without Vertigo are in different ways being confronted with the heteronormative discourse in the Swedish society, Christianity and amongst their family and friends. In Crisis, the main character, Malin struggles to handle her non-heterosexual feelings in relation to her faith, and not to expose her emotions. In 1934 homosexuality was considered a crime in Sweden and at the same time homosexuality was looked upon as a disease, which controls how Malin looks upon her non-heterosexual feelings and keeps her from telling anyone about them. For Sophie, the main character in Stars without Vertigo the society’s values and norms are present, but the social climate for homosexuals is different in comparison to Crisis. The heteronormative discourse concerns her private life, her choice in a spouse/partner and her ability to start a family, since the homosexual community was being considered as something different from the universal heterosexuality and therefore should not have the same rights.               Although the novels where published more than 60 years apart there are some similarities in what kind of words Malin and Sophie are using about non-heterosexuality. Both women choose not to name their non-heterosexuality because any type of word or category is limiting. Thus both Malin and Sophie create their own identity through their sexuality.

Adolescents are coming to high school counselors to talk about sexuality for various reasons and the purpose of this study is to gain an enhanced understanding of how adolescents in high school talk regarding sexuality and LGBTQ. The empirical material is assembled on eight narrative interviews with high school counselors. The school counselors have through their experiences in meeting adolescents, submitted stories about the adolescents´ conversations regarding sexuality to us. The empirical data were analyzed by a standard critical perspective and with the help of heteronormativity it made norms about what is normal and abnormal visible and problematized. The result demonstrates that adolescents are influenced by norms of society, the media, family and friends. The main discussion areas of sexuality and LGBTQ, as seen in this study, are the media, social context plus norms and values. Adolescents express themselves in various ways and they are generally described as up-front, in case of discussing sexuality. To get a deeper insight into the empirical material we have used a narrative analysis that contributed reconstructions based on specific themes of the school counselors stories. The study's main findings is that adolescents surroundings, self-identity and self-esteem are the underlying factors of why adolescents talk with school counselors about sexuality. These three factors influence how adolescents talk about sexuality and what the conversations with the school counselors contains. / Ungdomar vänder sig till gymnasiekuratorn av olika anledningar för att prata om sexualitet och studiens syfte är att få en ökad förståelse för hur gymnasieungdomar samtalar om sexualitet och HBTQ med kuratorer. Det empiriska materialet grundar sig på åtta narrativa intervjuer med gymnasiekuratorer. Kuratorerna har genom sina erfarenheter av att möta ungdomar, berättat för oss om ungdomars samtal gällande sexualitet. Empirin har analyserats genom ett normkritiskt perspektiv och med hjälp av heteronormativitet har vi synliggjort och problematiserat normer om vad som anses normalt och avvikande. Resultatet visar att ungdomar påverkas av normer från samhället, media, familj och vänner. De främsta samtalsområdena inom sexualitet och HBTQ är media, social kontext och normer samt värderingar. Ungdomar uttrycker sig på olika sätt vid samtalen och de är överlag öppna kring att samtala om sexualitet. För att få en fördjupad insikt i det empiriska materialet har vi använt en narrativ analys som bidragit till rekonstruktioner av kuratorernas berättelser utifrån särskilda teman. Studiens viktigaste resultat är att ungdomars omgivning, självidentitet och självkänsla är bakomliggande faktorer till varför ungdomar samtalar med gymnasiekuratorer om sexualitet. Dessa tre faktorer påverkar hur ungdomar pratar om sexualitet och vad samtalen med kuratorn handlar om.

Bakgrund Forskning visar att hälso- och sjukvården har ett övervägande heteronormativt synsätt och brister i bemötandet av personer utsatta för samkönat partnervåld. Betydligt fler HBTQ-personer som utsatts för partnervåld skulle enligt forskning sökt vård om de kunde förvissas om att bli bemötta på ett adekvat sätt baserat på kunskap om deras livsvillkor. Därför är det av stor vikt att genom djupintervjuer av våldsutsatta HBTQ-personer belysa hur de upplever bemötandet och hur de själva velat bli bemötta av hälso- och sjukvårdspersonal. Syfte Syftet var att belysa HBTQ-personers upplevelser av hälso- och sjukvårdens bemötande när de sökt vård på grund av samkönat partnervåld. Metod Enfallsdesign (Single Case Study Design). En (1) semistrukturerad djupintervju genomfördes och intervjun analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat Studien visar på åsidosättande av adekvat behandlings- och undersökningsmetodik och att råd och föreslagen behandling endast gavs i enlighet med den egna begränsade kompetensen. Studien visar även på bristande kunskaper om vad som särskiljer det samkönade partnervåldet gentemot heterosexuellt partnervåld hos hälso- och sjukvårdspersonalen. Vidare saknades anpassning av adekvata behandlingsåtgärder lämpade för situationen och okunskap kring remitteringsvägar. En osynlighet avseende hur initial och vidare kontakt upprättas framträdde och så även okunskap om vart personer utsatta för samkönat partnervåld kan vända sig för hjälp och stöd. Dessa brister i bemötandet ledde till personliga upplevelser av frustration, ambivalens, missförstånd, hopplöshet och osynlighet hos personer som söker vård på grund av samkönat partnervåld. Slutsats Det finns brister hos hälso- och sjukvården avseende bemötandet gentemot en person utsatt för samkönat partnervåld. Ökade kunskaper hos hälso- och sjukvårdspersonalen kring HBTQ-personers livsvillkor och det samkönade relationsvåldets praktik skulle förhoppningsvis leda till bättre bemötande och en personcentrerad vård och därmed ökad patientsäkerhet. / Background Previous research has shown that health care is permeated with heteronormative ideals resulting in sub optimal encounters with victims of same-sex domestic violence. According to previous studies, victims of same-sex domestic violence would be far more likely to approach health care services if they felt secure in health care service's knowledge and experience concerning LGBTQ-specific circumstances. It is therefore of upmost importance to highlight/report, through in-depth interviews, LGBTQ persons subjected to domestic violence, encounters with health care services.Aim The aim of this study was to highlight LGBTQ domestic violence victims’ experiences of encounters with health care services. Method Single Case Study Design. One semi structured in-depth interview was conducted with interviews analyzed through qualitative content analysis. Results Results of this study showed a lack of adequate treatment and examination methods as well. In addition, professional recommendations for treatment to the LGBTQ victims of domestic partner violence tended to be based primarily on the health care provider's own limited competence and knowledge of LGBTQ subject matter. Furthermore, health care providers' lack of knowledge concerning discrepancies between same-sex domestic violence and heterosexual domestic violence was identified. Additionally, there was an inability to adapt situation-appropriate treatment measures as well as a lack of knowledge concerning referral management. An apparent imperceptible lack of guidelines for facilitating initial and follow-up contact emerged as well as a lack of awareness concerning avenues of help and support for LGBTQ domestic violence victims. These shortcomings of professional treatment of LGBTQ persons resulted in feelings of frustration, ambivilance, confusion, despair, and a feeling of invisibility among LGBTQ persons seeking care for domestic violence. Conclusion There are deficiencies among health care personnel's ability to adequately treat a person subjected to same-sex domestic violence. Improved knowledge among health care providers concerning LGBTQ person's social determinants would hopefully lead to improved encounters and treatment with a person centered care, resulting in reinforced patient safety.

Bakgrund: I arbetet som barnmorska är det viktigt att bemöta alla på samma sätt utifrån deras individuella behov, oavsett deras sexuella läggning och familjekonstellation. Med tanke på den heteronormativitet som genomsyrar samhället kan man tänka sig att det även visar sig inom mödra- och förlossningsvård. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur gravida och födande homosexuella kvinnor upplever barnmorskornas bemötande under graviditeten och efter barnafödandet. Metod: En kvalitativ metod och en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes, Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tolv homosexuella kvinnor som varit eller var gravida. Resultat: I resultatet framkommer det vad homosexuella kvinnor ser som ett gott respektive ett dåligt bemötande. Resultatet behandlar även barnmorskans bemötande gentemot medföräldern. Konklusion: De homosexuella kvinnorna i studien uppgav att ett gott bemötande från barnmorskor kunde vara att de bemöttes med respekt och att barnmorskorna fokuserade på graviditeten istället för på den samkönade relationen. Barnmorskors bemötande uppfattas som bättre om könsneutrala uttryck används. Medförälderns delaktighet i graviditet, förlossning och eftervård är något barnmorskor ska beakta och uppmuntra. / Background: In the work as a midwife it’s important to respond to everyone the same way based on their individual needs, regardless their sexual orientation and family constellation. Given the heteronormativity that permeates society, one can imagine that it also proves to maternity and obstetric care. Purpose: The purpose of the study was to explore how pregnant and birthing lesbian women experience midwifes response during pregnancy and after childbirth. Method: A qualitative approach and content analysis with inductive approach was used, semi-structured interviews were conducted with twelve lesbian women who had been or where pregnant. Results: The result shows what lesbian women see as a good or a bad response. The result also addresses the midwife’s attitude towards the co-parent. Conclusion: The lesbian women in the study said that a good response could be that they where responded to with respect and that midwifes are focused on the pregnancy, instead of the same-sex relationship. Midwifes response is perceived as better if gender-neutral terms are used. The co-parents involvement in pregnancy, childbirth and postnatal care is something midwifes should consider and encourage.

Den här uppsatsen handlar om Charlie (1932) av Margareta Suber, som ofta kallas Sveriges  första lesbiska roman, och Girl Meets Boy (2007) av Ali Smith, en modern roman som utspelar sig i en annan tid och kontext, men har många gemensamma teman med Charlie. Böckerna  behandlar homosexualitet, androgynitet och genus, men det viktigaste för den här uppsatsen  är hur de centrala karaktärerna tar del av en skriven text, och hur sagda text är fundamental  för deras identitetsskapande och böckerna i sig.  Detta hör samman med diskursbegreppet och representation på flera olika sätt; vilka  strukturer styr hur böckerna och texterna i böckerna ser ut? Vilka effekter får de? Hur  representeras verkligheten i texterna? Hur tolkas de av karaktärerna?  De två böckerna ställs sida vid sida för att möjliggöra en jämförelse av diskurser i olika  kontexter. Genom att ställa en äldre bok mot en nyare med samma centrala teman är det  lättare att se hur diskurserna i de olika böckerna ser ut och verkar.  En av uppsatsens slutsatser är att den centrala skrivna texten i Charlie kommer från ett  snävare utbud av texter än den i Girl Meets Boy, och ger huvudpersonen som läser den en  snävare beteckning att identifiera sig med. En annan är att texterna påverkar karaktärerna i  de två böckerna på väldigt olika sätt, och att orden och att göra dem till sina egna är av stor  vikt i en människas (och kanske särskilt i en från normen avvikande människas)  identitetsskapande. Karaktärerna tar ord som de fått av andra och gör dem till sina egna, och  gör med det en tolkning av dem. De betonar vissa aspekter av texterna, utesluter annat, låter vissa saker definiera dem och ta extra plats i textens betydelse, och bedömer andra saker  som oväsentliga. De skriver alltså om andras ord, med andra ord.

Syftet med studien var att undersöka hur transpersoner upplever bemötande inom socialtjänsten. Enligt tidigare forskning har transpersoner olika upplevelser av bemötandet inom socialtjänsten. De har upplevt att de mötts med oförståelse och okunskap, blir felkönade och blir inte tilltalade vid sitt rätta namn. Positiva upplevelser handlade om respekt av transpersonernas könsidentitet och att de blev tilltalade med rätt pronomen. Det här är en kvalitativ studie som genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer per telefon med fyra personer. Studien har gjorts med induktiv metod och ett analytiskt ramverk som innehåller olika teorier och begrepp har valts utifrån datamaterialet. För att analysera studiens resultat har jag valt begreppet bemötande. Jag har även använt mig av socialkonstruktivistisk teori- Berger & Luckmanns sociologiska teori, begreppet heteronormativitet och teorin om den heterosexuella matrisen. Den heterosexuella matrisen handlar om förväntningar att alla är heterosexuella och övertygelsen om att det endast finns två separata kön som ställs i motsats till varandra. Studien har visat att transpersoner har olika upplevelser av bemötande inom socialtjänsten. Transpersoner har upplevt att de inte är tagna på allvar, bemöts med oförståelse och särbehandlas. Majoriteten av studiens respondenter har upplevt att de inte passar in i en given mall, det vill säga i heteronormen. Transpersoner har upplevt att sexuell läggning och könsidentitet ses av socialtjänstens handläggare som något socialt konstruerat och därför inte medfött, utan valt. Heteronormen och den homosexuella läggningen har lyfts av transpersoner som anledning till handläggarnas ovilja att hjälpa dem. Positiva upplevelser av bemötandet har handlat om att transpersoner har blivit bemötta lika oavsett könsidentitet, att handläggarna visat omtanke, respekt och erbjudit den hjälp som de behövde. Slutsatsen är att bemötandet kan upplevas olika beroende på vilken attityd handläggarna har samt hur transpersonerna själva definierar begreppet bemötande. Upplevelser av bemötandet inom socialtjänsten kan även variera från kommun till kommun. / The aim of the study was to examine how transgender people experience the treatment from social services. Previous research shows that experiences of treatment of transgender people by social services are various. Transgender people have experienced lack of understanding and knowledge, misgendering and being called by the false name. Good treatment that transgender people experienced included respect for transgender people’s gender identity and the use of right pronoun. This is a qualitative study based on semi- structured interviews and made through the phone with four persons. The study has been made with inductive method where an analytical framework with different theories and definitions was chosen taking into consideration the data. Treatment as definition was chosen to analyse the results of the study. I have even used the theory of social constructivism- Berger & Luckmann’s sociological theory as well as the definition heteronormativity and the theory on the heterosexual matrix. The theory on the heterosexual matrix is about expectations that everyone is heterosexual and belief that there are only two sexes that are opposites of each other.   The study has shown that transgender people’s experiences of treatment by social services are various. Transgender people have experienced lack of understanding. Furthermore, transgender people have experienced that they have not been taken seriously and have been discriminated. The majority of respondents has experienced that they do not fit the heteronorm. Transgender people have also experienced that sexual orientation and gender identity are seen by administrative officials as something social constructed, and therefore not innate, but chosen. The heteronorm and homosexuality have been lifted by transgender people as the reason why administrative officials did not want to help them. Good treatment transgender people have experienced was about equal treatment regardless of gender identity. Transgender people have experienced that administrative officials have shown that they respect and care about them as well as they have been offered help they needed. Conclusion of the study is that treatment experienced by transgender people depends on which attitude administrative officials have towards transgender people as well as on how transgender people define the concept treatment. Experiences of the treatment by social services can vary between different municipalities too.

Det råder en brist på transkaraktärer i spel och dessa efterfrågas ständigt av transpersoner. I denna studie har vi skapat 5 transkaraktärer med både grafisk gestaltning och exempelscen från det påhittade spelet för varje karaktär. Dessa visades sedan för 6 respondenter som identifierar sig inom HBTQ-spektrumet och deltagarnas uppfattning om karaktärerna diskuterades. Resultatet visar att samtliga karaktärer utom en ansågs vara positiv representation i spel, då dessa inte fokuserar på negativa stereotyper som transpersoner får utstå. Som slutsats kan vi konstatera att så länge karaktärerna behandlas med respekt vill respondenterna främst ha fler karaktärer, oavsett personlighet och utseende. Det finns dock vissa aspekter i skapandet av transkaraktärer som bör tänkas över, då de kan påverka synen på transpersoner negativt, men som respondenterna ponerade kan vara gynnande för transpersoner själva att se i spel. Det blir alltså en balansgång över vad som transpersoner själva vill se och vad som transfober kan använda som argument mot den marginaliserade gruppen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur svenska ungdomsromaner från 2018 skildrar HBTQ-personer samt om dessa romaner kan användas i svenskämnets värdegrundsarbete i gymnasieskolan. Arbetssättet har varit en kvalitativ textanalys med ett queerteoretiskt perspektiv. Materialet som använts är 12 romaner, där vissa skildrar huvudpersoner som är HBTQ och andra innehåller små inslag av HBTQ-personer. Efter läsningen av romanerna har nio teman identifierats diskuterats utifrån typ av skildring samt deras didaktiska potential. De teman som identifierades i romanerna som skildrar sexualitet är komma ut-skildringar, homofobi, homosexuella föräldrar, reflektioner över och osäkerhet på sexualitet, vänskap eller kärlek, skildringar som inte kommenteras och heteronormativitet. Skildringar som inte kommenteras förekom i majoriteten av romanerna, medan andra teman endast förekom i några. Endast en roman skildrar transidentiteter, men ytterligare två romaner ifrågasätter ett cisnormativt förhållningssätt. Baserat på våra analyser har vi dragit slutsatsen att samtliga romaner har en didaktisk potential i värdegrundsarbetet, men att grad av potential varierar beroende på vilken/vilka av de identifierade temana som romanen berör.