Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger och barn förhåller sig till surfplattan i förskolan. De forskningsfrågor vi ville få svar på var: Hur interagerar de medverkande vid användning av surfplattan samt hur förhåller sig pedagogerna till surfplattan och vad kan den erbjuda i verksamheten? För att undersöka detta genomfördes observationer på tre olika förskolor. Utöver observationerna gjordes även intervjuer med fyra förskollärare. Genom hela vår studie har vi utgått ifrån det sociokulturella perspektivet där begreppen interaktion, samspel, mediering och artefakter har fått stå i fokus. Resultatet visar att surfplattan i nuläget oftast används under planerade aktiviteter där lärandet står i fokus. Två pedagoger uttryckte önskemål om att surfplattan alltid skulle finnas tillgänglig att användas fritt för barnen och inte endast då en pedagog har bestämt det. Pedagogerna menade även att surfplattan ska ses som ett komplement till den övriga undervisningen, och det är viktigt att pedagogerna har rätt inställning samt den kunskap som krävs för att använda surfplattan som ett läranderedskap. Samtliga pedagoger påpekar vikten utav delaktiga pedagoger så att surfplattan används på ett pedagogiskt effektivt sätt och inte bara som ett tidsfördriv.

Denna studie har haft för avsikt att få djupare kunskap om några musiklärares hantering av digitala verktyg men också för att se om generation, erfarenhet eller intresse har någon inverkan på detta. Genom kvalitativa intervjuer av fem lärare som tillsammans representerar tre årtionden har studien visat att det inte är någon större skillnad mellan åldersgrupperna. Hermeneutisk teori, musikdidaktik och ramfaktorteori är de teorier som använts i uppsatsen för att tolka och förstå den insamlade empirin. Intresse är det som varit av störst betydelse för att användandet utvecklas och förbättras, detta genom fortbildning som informanterna ofta själva står för. Skapandemoment och sångletande via Spotify och YouTube är i huvudsak det som digitala verktyg används till i klassrumssituationer. Betyg, omdömen, läxor, uppgifter och planering av lektioner är det som digitala verktyg används till i planeringssituationer. Den största anledningen till användandet verkar grundat på lättillgänglighet och tidsparande. / This study has had the intention to gain deeper knowledge of some music teachers' management of digital tools but also to see if generation, experience or interest has played an effect on this. Through qualitative interviews of five teachers representing three decades, the study has shown that there is little difference between the age groups. Hermeneutic theory, music didactics and frame factor theory are the theories that have been used in this study to interpret and understand the collected empirics. Interest has been the most common way of dealing with digital tools and is also the reason why the informants in this study choose to develop their own skill set with further training, which they themselves acquire. Creating songs and song searching via Spotify and YouTube is essentially what digital tools are used for in classroom situations. Ratings, reviews, homework, assignments and planning of lessons are what digital tools are used for in planning situations. The biggest reason to use digital tools seems to be due to easy availability and timesaving.

Vi har utarbetat en modell för att synliggöra barns perspektiv och barns röster om förskolans vardag. Den bygger på en guide som kan vägleda pedagogerna i blogg processen med barnen. Guiden tar upp hur pedagogerna i sitt arbete med bloggen kan förhålla sig mot barnen, vad som är viktigt att tänka på samt vilka resurser som behövs för att genomföra arbetet. Syftet är att få syn på barns röster och berättelser genom bloggen. Vårt mål är att barnen ska få utvecklas som individer och få tillgång till inflytande i verksamheten. Vi har valt att gå till väga genom att starta en blogg där barnen får fotografera eller filma, dokumentera och även vara med i hela processen. Syftet med den här rapporten är att sprida kunskap om en metod som synliggör barns perspektiv och barnens röster. Vi har utvecklat fem olika steg som pedagogerna tillsammans med barnen kan följa, för att visa på ett tydligt sätt hur pedagogerna kan arbeta med bloggen för att få syn på barns perspektiv och röster i verksamheten.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om användning av OneDrive är ett fungerande hjälpmedel i andraspråksundervisningen, och mina forskningsfrågor är formulerade utifrån Steinbergs (2013:7–10) premisser för effektiv användning av digitala verktyg i undervisningen: Vilken pedagogisk grundsyn intar pedagoger och elever till användning av OneDrive? Hur fungerar användning av OneDrive i praktiken inom den undersökta skolverksamheten? Hur fungerar OneDrive som ett verktyg för lärande i undervisningen i svenska som andraspråk? Studien bygger på en kvalitativ metod och genomfördes med tre pedagoger samt tre elever. Två av pedagogerna undervisar i svenska som andraspråk medan en tredje pedagog arbetar som IKT-pedagog. Alla elever i studien läser svenska som andraspråk. I resultatet av studien framgår det att pedagoger har såväl lika som olika syn på hur man kan använda OneDrive. Pedagogerna känner till fler funktioner som kan användas i undervisningen med OneDrive, och pedagogerna känner även till att elever och pedagoger har olik behörighet till OneDrive i verksamheten där intervjuerna genomförts. Det framgår även av pedagogerna och eleverna att processkrivande är ett bra system i språkinlärningen i skolan, och pedagogerna menar att det kunde ha blivit ännu bättre i fall det kunde användas mer digitalt via OneDrive.

2009 omorganiserades läkarutbildningen vid Umeå universitet och bedrivs idag med stöd av olika former av informations-och kommunikationsteknologier (IKT). Syftet med föreliggande uppsats var att identifiera och förstå de uppfattningar som centrala ledningspersoner inom läkarutbildningen vid Umeå universitet uttrycker avseende hur IKT inverkar på utbildningens design, innehåll och genomförande samt förstå vilka uppfattningar dessa personer gav uttryck för vad gäller att förbereda studenterna för framtida professionsutövning i en digitaliserad medicinsk sjukvårdspraktik. Semistrukturerade telefonintervjuer och frågeformulär användes för att samla in data från fyra centrala ledningsaktörer. TPACK-ramverket möjliggjorde analys av respondenternas åsikter om hur lärares kunskapsnivåer inverkar på organiseringen av läkarutbildningen och läkarstudenternas övergång mellan utbildning och medicinsk sjukvårdspraktik. Resultatet visade att respondenterna i första hand förknippade IKT-implementeringen med organisatoriska möjligheter snarare än utmaningar samt att lärares varierande nivå av teknologiska och pedagogiska kunskaper är en faktor som har en stor påverkan på lärares upptagande och användning av IKT i undervisning.

Lärare idag lever och verkar i ett samhälle där utvecklingen inom informationsteknologin går allt snabbare. Allt fler skolor får bredbandsanslutningar som möjliggör att strömma ned filmer och annat material från internet. Men det är inte enbart inom den tekniska utvecklingen som det sker förändringar. Länder ändrar gränser eller faller isär till nya, och i många svenska klassrum hänger det kartor som är förlegade sedan länge. Det finns därför stora möjligheter att inom detta område kombinera informationsteknologi och geografi till en helhet. Istället för kartor med felaktig information i klassrummet finns nu tillgång till nya, uppdaterade kartor via internet. Frågeställningen var hur användningen av informationsteknologi används som stöd i geografiundervisningen på svenska skolor.För att undersöka detta användes en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning. Inbjudningar skickades ut till ett antal lärare runt om i Sverige, eleverna tillfrågades senare även via ett internetforum för att öka svarsfrekvensen ytterligare en del. Enkäten bestod av ett antal frågor, en för lärare och en liknande för elever. Det visade sig att både lärare och elever svarade mycket snarlikt på frågorna. Trots att svarsfrekvensen var oacceptabelt låg med sina 22 %, har resultaten ändå en bra validitet då respondenterna är spridda över flera orter. För att öka reliabiliteten hade det varit bäst att kombinera den kvantitativa med en mer kvalitativ undersökning, som till exempel intervjuer. Det resultatet från denna studie visar på är att både lärare och elever har en god kännedom om olika gratis programvaror, där samtliga berör geografiämnet. Bägge grupper tror dessutom i olika grad på en förbättring av både undervisningen och lärandesituationen om mer informationsteknologi användes. Eleverna var i båda fallen mer positivt inställda till detta än lärarna.

There is little doubt that the digital technology has played a major role in reshaping the ways in which we experience the world. In a few decades the Internet has become a vast repository for knowledge and ideas. New arenas where people may meet and fraternize have emerged, and with the help of various digital tools and websites, the production of new material has increased to an almost unfathomable level. But all is not well on the digital front. As the Internet has become a crucial part of our everyday life, certain skills in handling digital media has become very important to master. A well-developed ability to navigate through this ocean of information is needed, and knowledge in managing the risky nature of the internet is critical. The public school system plays a very important role in developing these skills among the youth. This bachelor thesis utilizes a qualitative research approach to examine the view of digital literacy among school librarians, their work with digital literacy among the pupils and the school librarian’s role as a developer of digital literacy in the school. This thesis uses the European Commission’s description of digital literacy as a starting-point to analyze the view on digital literacy among the interviewed school librarians. The results indicated the school librarians possessed a fairly balanced view on the subject of digital literacy, although some shortcomings also became noted. Especially the dilemma if school librarians should have responsibility in educating the youth in the usage of digital equipment or not

Information and communication  technologies  (ICTs)  are  having a great  capability to face some challenges in both developed as well as developing countries which includes providing access,  cost  effective  and  high  quality  health  care  services.  Telemedicine  uses  ICT  to overcome  geographical   barriers,  and  increase  access  to  health  care  services.  This  is particularly beneficial for rural and underserved communities in India. This paper focuses on the rising profile of e-health on the international policy agenda and related developments  in the  National  Health Service. Few developments  in public health today create energy and opportunity present in the word "e-health". As a developing country, India is implementing the technology to deliver health information and services regarding health widely across the country. These solution  though promising also present new challenges particularly in acceptable standards, choice of technologies, overcoming traditional jurisdictional boundaries, investment, privacy and confidentiality.   In this study, examine current state of telemedicine in a developing country, India. Telemedicine has brought several benefits to the people of India, especially those living in rural and remote areas. Discussed the Indian telemedicine implementation case of Apollo Hospital and Chakrajmal village, consolidate lessons learned from cases, and culminate with potential researchable critical success factors that account for the growth and modest successes  of telemedicine  in India. This  research will  discuss  how e-health  provides the opportunity for patients to maintain longer independence and for the providers to monitor    a condition more closely. It also describes barriers and challenges for current status of e­- health. Also, an attempt is made for presenting future e-health status in Indian scenario. Further,some  recommendations  are provided for  improvement.

Det här är en jämförelsestudie om användandet av surfplattan i förskolan. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagogerna använder surfplattan i förskolan. Vilka skillnader eller likheter visar sig i användandet av surfplattan beroende på barns ålder. För att få svar på undersökningens frågeställning intervjuades pedagoger från två olika förskolor, pedagoger som arbetar med de yngre barnen och pedagoger som arbetar med de äldre barnen. Resultatet visar att pedagogerna med de yngre barnen vill att barnen ska få utforska verktyget och få upplevelser genom surfplattan. De vill också använda surfplattan som ett verktyg i sitt arbete. Utifrån resultatet är pedagogerna med de äldre barnen rädda att surfplattan ska bli en spelmaskin för barnen. De anser att om barnen ska använda surfplattan ska det vara i ett utvecklande och lärande syfte. / This is a comparative study on the use of the tablet device in preschool. The aim with this study is to find out how the teachers are using the tablet device in preschool. Depending on the child's age, what differences or similarities becomes evident in the use of the the tablet device? In order to get answers to the research questions teachers from two different preschools was interviewed.Teachers who work with the younger children and teachers who work with the older children. The result shows that teachers with the younger children want their children to explore the tool and gain experiences through the tablet device. The teachers also want to use the tablet device as a tool in their work. Based on the results, it seems that teacher with older children are afraid that the tablet only will be used for playing games. They believe that if children are going to use the tablet device, it should be with a developmental and learning intention.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka matematiklärares syn på modern teknik samt på vilket sätt de använder sig av den i undervisningen. För att undersöka detta användes kvalitativ intervju som metod. Intervjuundersökningen inkluderar 4 matematik- och naturvetenskapslärares synpunkter och tankar om modern teknik och internetanvändande i sin undervisning. Resultatet visar att lärarna använder den moderna tekniken som belöning, där datortid används för att locka elever att färdigställa uppgifter. De använder även modern teknik som samlingspunkt vid uppstartande av projekt eller ämnesdel, exempelvis genom en projektor som visar upp filmklipp eller experimentinstruktioner. Vidare använde lärarna den moderna tekniken som ett övningsredskap för eleverna och som ett digitalt uppslagsverk, både för eleverna och sig själva. Användandet av modern teknik i undervisningen upplevs av lärarna vara till hjälp för de eleverna med behov av stöd i sin skriftspråkliga utveckling, genom att lärarna kan visa ämnesmaterialet på flera olika sätt. Lärarnas syn på den moderna tekniken och internetanvändandet är att den är praktisk och håller en inspirerande roll. Synen på modern teknik som ett medierande verktyg, där lärarna kan lära sig genom tekniken, upplevs genomgående i intervjuerna.