Vi är två högskolestudenter som studerar med inriktning mot grundskolans årskurs 4-6. Vi är intresserade av ny teknik och dess påverkan på elever och lärare inom ämnet matematik.Syftet med detta arbete är att undersöka om användning av IKT har effekt på matematikundervisningen och hur det påverkar elevernas lärande i ämnet. I denna uppsats genomförs en studie av relevant litteratur. Den-na studie inriktar sig mot årskurs 4-9 i ämnet matematik och IKT-användning i detta ämne.Resultatet visar att eleverna blir mer aktiva i sin inlärning med hjälp av IKT-verktyg. Eleverna visar på bete-endeförändringar i form av att de blir bättre förberedda för inlärning och att de blir mer engagerade i sin utbildningsprocess. IKT-verktyg i matematikklassrummet ger eleverna möjligheter att samarbeta med var-andra. Ett flertal studier visar att elever med datorbaserad undervisning uppvisar högre kunskapsnivå på tes-ter, än elever med traditionell undervisning. IKT-undervisning ger unika fördelar och bättre provresultat för elever med läs- och skrivsvårigheter. IKT-verktyg kan med fördel inkluderas i prov. Med olika medieverktyg, som exempelvis GeoGebra, kan eleverna se och experimentera med olika matematiska koncept och de kan nå en djupare förståelse än vid användning av exempelvis läroböcker. Inspelning av filmer ger möjlighet till att aktivt utveckla matematikundervisningen och introducera nya begrepp då ljud och bild ger eleverna möj-lighet att förklara hur de tänker

Syftet med denna studie är att undersöka rektorers förhållningssätt till digitala verktyg samt hur de väljer att integrera dem i undervisningen och i verksamheten. Enligt Sveriges skolinspektion finns det stora problem när det gäller integrering och användning av digitala verktyg ute i skolorna. Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie och har därför intervjuat rektorer i en medelstor kommun, för att kunna ta reda på hur de digitaliserar sina skolor samt deras förhållningssätt till digitala verktyg i undervisningen. Vi vill skapa en djupare förståelse för hur de väljer att leda sin skola när det gäller arbetet med IKT. Vi har därmed utgått från ett meso-perspektiv, då studien utgår från skolledningens perspektiv till tekniken i verksamheten. Resultatet visade på att ekonomiska faktorer samt rektorernas intresse var det som påverkar hur framgångsrik integreringen av IKT blir i skolorna. Studiens resultat visar också på att skolor som har någon form av mål eller IT-strategi visar sig vara mer motiverade till att driva arbetet med IKT framåt. En slutsats som vi kom fram till efter att ha intervjuat rektorer är att en nationell IT-strategi behövs, som sätter en standard för hur variationen samt antal av digitala verktyg som ska finnas på skolor i Sverige. Vår åsikt är att om skolor ges samma förutsättningar till att bedriva arbetet med IKT, så kan detta leda till att skolledningen blir mer motiverade till att aktivt föra arbetet framåt.

Denna studie undersöker vad några lärare på en skola har för positiva och negativa erfarenheter av att integrera IKT i sin undervisning. Undersökningen tar sin utgångspunkt i några olika teorier som förklarar olika aspekter av undervisningspraktiken. Det är en kvalitativ, induktiv studie, som använder sig av intervjuer. Resultatet visar att lärarna ser IKT som något positivt, framförallt eftersom det möjliggör en mer varierad undervisning, och ökar elevernas motivation. De möter dock samtidigt många problem som gör att de inte kan utnyttja dess fulla potential, framförallt tekniska problem, samt bristande digital kompetens, både hos elever och lärare. Med utgångspunkt i detta förs en diskussion kring skolans möjligheter och utmaningar på IKT-området.

Användning av surfplattor och datorer blir vanligare inom skolan. De används dock inte lika mycket av varje lärare. Genom denna studies syfte vad det är som gör att lärare väljer eller inte väljer att använda sig av surfplattor och datorer i matematikundervisningen, redes olika anledningar till detta ut. För att ta reda på studiens syfte, genomfördes intervjuer på tre olika skolor och med sju olika informanter. Informanterna arbetade inom grundskolans tidigare år. Intervjuer och tidigare forskning resulterade i flera anledningar till varför lärare väljer eller inte väljer att använda sig av surfplattor och datorer i matematikundervisningen. Det upptäcktes att majoriteten av lärarna lyfte användandet som positivt. De såg surfplattor och datorer som ett lustfyllt komplement till deras ordinarie undervisning. Skolornas olika prioriteringar samt lärarnas förkunskaper och utbildningsmöjligheter, spelade in i valet kring användande av surfplattor och datorer. Tillgången till dessa digitala verktyg samt informanternas intresse är bakomliggande anledningar till deras val av användningen. Genom att ta hänsyn till dessa anledningar kan arbetet i skolan med surfplattor och datorer främjas.

Studiens syfte var att undersöka barns uppfattningar kring iPaden i förskolan. I dagens samhälle växer barnen upp med modern teknik och den kommer mer och mer in i förskolan. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa barnintervjuer och vårdnadshavarnas godkännande har getts, vilket är av vikt. Sammanlagt har 26 barn intervjuats i två olika förskolor i samma kommun, i södra Sverige. Studien utgick ifrån ett sociokulturellt perspektiv där begrepp såsom interaktion, kulturellt redskap, sociala praktiker och den proximala utvecklingszonen stod i fokus. Resultatet visar på att barnen ser iPaden som ett redskap, som är mest till för att spela på, men även till att ta kort, titta på film och lyssna på musik. Barnens tankar kring hur iPaden används, vad de anser går att läras med hjälp av den, vad fröknarna använder den till, samt vad som är roligast att göra på den, synliggörs i studiens resultat. Denna undersökning har bidragit med att synliggöra barns uppfattningar om iPaden och hur de använder sig av det digitala verktyget.

Lärares vardagliga arbete utförs under ständig press från olika berörda aktörers förväntningar på verksamheten, som till exempel skolpolitiker, skolchefer och brukare. Fokus i denna artikel ligger på de intentioner som finns angående IKT i skolan. Särskilt intresse ägnas även det ad hoc-arbete som utförs under den undervisningsfria tiden och hur lärares användande eller icke-användande av IKT kan förstås utifrån detta. Data är hämtad från en observationsstudie gjord hos fem olika lärare i deras vardagliga arbete från år 4 i grundskolan till år 12 i gymnasieskolan. Resultaten pekar på hur den stora andelen ad hoc-arbete påverkar lärares möjligheter att hantera den offentliga diskursens intentioner med IKT. Diskussionen utgår från ett organiseringsperspektiv för att förstå svårigheter såväl som möjligheter där lärares IKT-kompetens, adekvat utrustning och att planera sin planeringstid framträder som särskilt betydelsefullt.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka i vilken omfattning och hur lärplattan betraktas som ett pedagogiskt redskap i förskolans verksamhet. I takt med framväxten av lärplattor i förskolans verksamhet ställs ökade krav på digital kompetens hos pedagogerna i förskolan gällande exempelvis hur lärplattorna kan användas i ett didaktiskt syfte och bli ett pedagogiskt redskap. Studien bygger på en enkätundersökning där lärcoacher och andra pedagoger som aktivt arbetar med IKT i förskolan har deltagit. Studiens resultat visade följaktligen att pedagogers förhållningssätt är av betydelse då lärplattan används samt att lärplattan ses som ett mångsidigt redskap som underlättar många situationer i förskolans verksamhet. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet.

Sammanfattning Denna studie syftade till att undersöka hur pedagoger, barn och vårdnadshavare ställer sig till användandet av IKT på tre förskolor, samt hur förskolans styrdokument ställer sig till IKT. Denna studie är en intervjustudie. Vi samlade in studiens data genom 22 semistrukturerade kvalitativa intervjuer, åtta intervjuer med pedagoger, åtta intervjuer med barn och sex intervjuer med vårdnadshavare. Den insamlade datan har sedan tematiskt analyserats och presenterats utefter studiens forskningsfrågor samt analyserats och diskuterats utefter ett sociokulturellt forskningsperspektiv. Resultaten som framkom i studien var att i överlag så är pedagoger positivt inställda, med vissa invändningar om att det ska finnas tidsbegränsningar samt att det ska balanseras med andra aktiviteter i förskolan. Barnen tyckte att användandet av IKT var roligt, främst när det gäller spel, men de hade även en förståelse kring att det gick att lära sig saker med hjälp av IKT. Vårdnadshavarna uttryckte att IKT används hemma på olika sätt och de var positiva till IKT så länge det fanns ett syfte med användandet. Gällande digital kompetens så ansåg vårdnadshavarna att det är viktigt men att det inte fick bli för mycket fokus på att barnen skulle utveckla detta.

No description available.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om lärares kunskaper i relation till användningen av IKT i undervisningen, samt tillföra insikt om hur lärares kunskaper om IKT relaterar till deras förståelse för att integrera digitala verktyg i matematikundervisningen. Forskningsfrågorna som ställdes var: Hur anger lärare att de använder IKT i matematikundervisningen? Vad uttrycker lärarna att det har för motiv till användningen av IKT inom matematikundervisningen? Vilka olika kunskaperområden gestaltar sig i lärarnas berättelser? Empiri har samlats in med kvalitativa intervjuer där sex lärare från olika skolor deltog som informanter. Det teoretiska ramverket TPACK har använts för att analysera lärarnas kunskaper och ge insikt om hur deras kunskaper redogör för deras förståelse om integrering av digitala verktyg. Resultatet visar att lärare använder sig av digitala verktyg för att stödja den formativa bedömningen och för att skapa bättre villkor för lärande. Det framkommer även att lärarnas teknologiska kunskaper påverkas till stor grad av organisatoriska faktorer, eftersom lärarna upplever brist på tid att lära sig mer om hur digitala verktyg kan och bör integreras, samt att de uttrycker att fortbildning saknas.