The following essay is a thesis in information design with orientation on informative illustration. The purpose of this study is to investigate, based on a given graphic assignment, how to shape an event that is a response to the great big and world-wide event, the bombing in Hiroshima. The purpose of the thesis is to explore how, in an ethical way, the way radiation can be seen on people who was on the scene. The aim of the work is to design a visualization that is ethical and at the same time easily understandable and interesting. This study is done after a graphic assignment assigned from the TT news agency. This graphic shows the effects of the radiation from the atomic bomb in Hiroshima on the population of the city and the magnitude of the consequential damage. The final design was formed by data collection and theories in visual rhetoric and cognition. Methods that have been used are a survey as well as a method for creating ethical visualization described by Katherine Hepworth, a professor of visual journalism. The results of the survey show that in order to create an ethical visualization, one must work close to one's target group. Find out what they have for past experiences and knowledge in the subject you are working on. The choice of manners also affects the feeling of images and how to interpret them. / Följande undersökning är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning informativ illustration. Denna studie syftar till att utifrån ett givet grafikuppdrag undersöka hur man kan gestalta en händelse som är ett svar på den väldigt stora och världsomställande händelsen, bombningen i Hiroshima. Syftet med examensarbetet är att utforska hur man, på ett etiskt sätt, kan gestalta hur strålningen påverkade människorna på platsen. Målet med arbetet är att utforma en visualisering som är etiskt och samtidigt lätt förståelig och intresseväckande. Denna studie är utförd efter ett grafikuppdrag som är tilldelat från TT nyhetsbyrån. Denna grafik ska redogöra för de effekter som strålningen från atombomben i Hiroshima drabbade befolkningen i staden och hur stora följdskadorna har blivit. Genom datainsamling och teorier inom visuell retorik samt kognition utformades den slutgiltiga gestaltningen. Metoder som har används är enkät samt en metod för att skapa etisk visualisering som är beskriven av Katherine Hepworth. Hepworth är professor inom visuell journalistik. Resultatet av undersökningen påvisar att för att skapa en etisk visualisering måste man jobba nära sin målgrupp. Ta reda på vad de har för tidigare erfarenheter och kunskaper inom det ämnet man jobbar med. Valet av manér påverkar också känslan av bilder och hur man tolkar dem.

Responsiv webbdesign har blivit en konvention på Internet i takt med att allt fler besöker webbsidor från sina mobiltelefoner. Men det flytande formatet orsakar svårigheter gällande bildgestaltning anpassade för responsiva webbformat, vilket försämrar bildernas funktionalitet. I denna iterativa studie har en featuregrafiks förutsättningar i responsiva format undersökts på en konceptnivå, för att kunna bilda en uppfattning om hur olika designprinciper och riktlinjer kan användas för att påverka berättargrepp, dramaturgi och bildkomposition. Metoderna som har använts för att resonera kring frågeformuleringarna är följande; Artefaktanalys av befintliga trender på Internet idag, Prototyping där en fördjupad skissprocess presenteras och diskuteras, Utprovning med en Virtuell testgrupp och påföljande Dataanalys och slutligen High-Fidelity Prototyping på en webbutvecklingsplattform. Studien resulterade i tre olika exemplifierande layoutlösningar, som redogör för hur en responsiv featuregrafik skulle kunna gestaltas för att korrelera en associativ med en linjär läsordning, medan konsekvenserna för bildkompositionen i responsiva format kunde beskrivas med tre tydliga exempel; 1. Töjning, 2. En helt ny komposition och 3. Beskärning. Avslutningsvis förs en diskussion kring dessa slutsatser. / Responsive web design has become a convention on the Internet as more and more people visit web pages from their mobile phones. But the floating format causes difficulties when designing images for responsive web formats, which impairs the functionality of the images. In this iterative study, the conditions of a feature graphic in responsive formats have been examined at a concept level, to be able to form an idea of how different design principles and guidelines can be used to influence narrative grip, dramaturgy and image composition. The methods used to reason around the questionnaires are as follows; Artefact analysis of existing trends on the Internet today, Prototyping where an in-depth sketch process is presented and discussed, Testing with a Virtual test group and subsequent Data analysis and finally High-Fidelity Prototyping on a web development platform. The study resulted in three different exemplifying layout solutions, which describe how a responsive feature graphic could be designed to correlate an associative with a linear reading order, while the consequences for the image composition in responsive formats could be described with three clear examples; 1. Stretching, 2. A whole new composition and 3. Cropping. Finally, a discussion is held about these conclusions.

Denna studie avser att undersöka hur informationsgrafik kan användas i ett informationsmaterial för att uppmärksamma personer i samhället om vikten av att färdas klimatsmart.Till år 2030 ska städernas negativa miljöpåverkan minskat per person i Sverige. Att resa kollektivt är ett sätt att delta i arbetet mot minskningen av koldioxidutsläppen. För att öka takten mot renare städer behöver fler personer i samhället informeras om hur deras individuella påverkan på miljön ser ut och vad man kan göra för att förbättra den. Målet med detta arbete är att utforma ett bildmaterial som kan användas för att informera målgruppen, 31–44 åringar, om hur busstrafiken kan bidra i arbetet mot de uppsatta klimatmålen. I studien undersöktes målgruppens ställning och synpunkter på datavisualiseringar baserat på mängd dekoration och vad som tilltalar samt engagerar dem i en informationsgrafik. Arbetet grundades på teori och metodiska undersökningar för hur man med informativ illustration kan skapa ett informationsmaterial. Detta undersöktes genom en kombination av enkät, intervju och prototypande. Den samlade empirin påvisade att målgruppen engageras och tilltalas mer av datavisualiseringar och informationsmaterial med mer dekorativa element. Användandet av färg, typsnitt, layout och illustration på ett sätt målgruppen upplevde som estetiskt tilltalande visade en god inställning till informationsmaterialet. Ett estetiskt tilltalande informationsmaterial uppmuntrade målgruppen till att utforska materialet djupare. Resultatet av den samlade empirin och faktan tog form av en affisch, ämnad för visning i stadscentrum, som kommunicerar busstrafikens inverkan på miljön genom datavisualisering, text och illustration.

Idag erbjuds alla kvinnor mellan åldern 23 – 70 gratis gynekologisk cellprovtagning i Sverige. Trots detta är det bara 63,7% i åldersgruppen 23 – 29 som deltar i screeningen. Kallelse till besök kommer via posten. I denna studie har det undersökts om man med hjälp av visualiseringar kan få fler kvinnor att delta i gynekologisk cellprovtagning samt att minska obehaget inför ett besök. Under studiens gång har gestaltningsförslag tagits fram med målet att öka deltagandet. Tidigare studier kring varför kvinnor i Sverige avböjer att delta i gynekologisk cellprovtagning och hälsokommunikation tillsammans med bilder samt teorier inom kognition, perception, bild och text i samspel har legat till grund för hela arbetet. Metoder som intervju, dokumentanalys och skiss har använts för att motivera gestaltningsförslagets utformning. Allt detta resulterade i ett gestaltningsförslag i form av ett informationsblad som skickas med det brev den nuvarande kallelse kommer i, till de kvinnor som inte tidigare har valt att delta i provtagningen i Sverige. Informationsbladet innehåller illustrationer som komplement till information om vad HPV är, hur det sprids, varför det är viktigt att delta och hur själva provtagnings processen går till. Resultatet pekar mot att större andel av målgruppen hade övervägt att delta i screeningen samt att de upplever att obehaget skulle minskas vid användande av illustrationer. / Nowadays all women between the ages of 23 - 70 get offered free pap smear in Sweden. Despite this, only 63,7% attend the screening between the ages of 23 – 29. The women receive a mail that include a call notice for the visit. This study is going to explore how visualization could help increase the amount that attend the pap smear and reduce the discomfort before a visitation.  During the study, an artefact was created. Previous studies about why women in Sweden do not participate in pap smear testing, images in health communication and theories about cognition, perception and image and text in interaction laid the foundation for the work. Methods like interviews, documentation analysis and sketches were used to motivate the artefact design. All of this concluded in an artefact representing an information sheet, which is supposed to be sent out alongside the mail of the current call notice to all women in Sweden who have decided to not attend the pap smear. The information sheet includes information about what HPV is, how it spreads, why it is important to attend, and how the actual process of the testing is done, with illustrations as a supplement. The results point toward an indication that more women in Sweden would consider attending the pap smear, and that the discomfort about the process is reduced.

Över 1 miljon arter riskerar att dö ut i världen enligt WWF (2022) och inom Sveriges gränser klassas 2249 arter som hotade enligt den svenska rödlistan (2020). Om alla arterna försvinner leder det till stora konsekvenser både för människan och andra arter i världen som idag inte är hotade. För att kunna vända den här negativa trenden är det viktigt att arterna och hotet mot dem uppmärksammas. Genom att skapa information om arterna ökas folks medvetenhet om problemet vilket i sin tur kan leda till större stöd för att lösa problemet. Informationen måste också kännas intressant och relevant för att folk ska uppmärksamma informationen. Syftet med det här arbetet har därför blivit att undersöka hur informativa bilder föreställande djur kan skapas på ett sätt som väcker målgruppens intresse och ökar deras empati till de hotade arterna. Arbetet undersöker också hur känslosamma bilder behåller sin trovärdighet och informativa förmåga riktat till en vuxen målgrupp. Med stöd i teorier som visuell retorik och färg samt användning av metoder som informationsinsamling via enkät och utprovning av bildmaterialet kunde jag komma fram till ett resultat. Arbetet gestaltades som en informationsgrafik och handlade om hotade djur i Sverige. Resultatet av arbetet indikerade på att för att kunna skapa empati till djur i bilder så är det till en fördel om de illustrerade djuren har någon likhet till oss människor, i utseende eller beteende. Att använda sig av djurfamiljer och djurungar i bilderna gör det lättare för målgruppen att relatera till djuren och skapa empati för dem. Speciellt empatisk blir det om djuren upplevs vara i en hotfull situation. Bildernas färger, ljussättning och bakgrunder kan också påverka hur mycket empati man känner till djuren. För att behålla en trovärdighet i materialet bör bildmanéret sträva efter realism och text som presenteras tillsammans med bildmaterialet kan både stärka trovärdigheten och empatin till innehållet. Slutligen så kan bilder tolkas väldigt olika av människor vilket gör det viktigt att involvera målgruppen i designprocessen för att slutresultatet ska kunna kännas empatisk och trovärdigt för en stor del av målgruppen. / More than 1 million species are at risk of extinction in the world according to WWF (2022), within Sweden's borders 2249 species are classified as endangered according to the Swedish Red List (2020). If all species disappear, it will lead to major consequences for both humans and other species in the world that are not endangered today. An important part of being able to reverse this negative trend is that the endangered species and their threats are paid attention to. More information about the species can increase people's awareness of the problem, which in turn can lead to greater support for solving the problem. Information that are spread about the species must also feel interesting and relevant for people to care. That’s why this study focus on how informative images depicting animals can be created in a way that peaks the main demographics interest and increase their empathy for the endangered species. The work also examines how emotional images can maintain their credibility and informative ability to an adult demographic. The visual work in this project is made as a infographic about endangered swedish animals.  With the support of theories from visual rhetoric and color as well as the use of methods such as surveys and interviews with the main demographic, I was able to arrive at a conclusion.  The result showed that in order to create empathy for animals in pictures, it is an advantage if the animals used have any similarities to us humans, in appearance or behavior. Using animal families and young animals in the pictures makes it easier for the target group to relate and create empathy for the animals. The empathy is increased if the animals are exposed to unnatural threats. By also exaggerating the situation the animal is in, with the use of color, lighting and backgrounds, the emphatic feeling can be increased. To maintain a credibility in the material, the illustrations should strive towards realism and text presented together with the can increase the credibility but also the empathy of the images. Finally, images can be interpreted very differently by each human individual, which means that having close contact with people from your main demographic during the design process is very important to be able to make illustrations that they will feel empathic towards.

The following essay is a thesis in Information Design with orientation in Informative illustration. The collaboration with the TT News Agency, which forms the basis of the work, presupposes that an information graphic about the history of smoking is produced, which occurs in connection with the new tobacco law coming into force on July 1, 2019. The purpose of the thesis is to examine how the formation of image manners can affect the historical connection to an illustration, and examine whether this can contribute to a perceived development of time. The aim of the enquiry is to explore whether it is possible to create a "timeline" without a line, using manners.   Through data collection and theories in semiotics, visual rhetoric, cognitive visualization and perception, as well as previous experiences throughout the education in Informative illustration, concept and design proposals were created. Methods used in the thesis are image analysis and testing, which took the form of an internet survey. The former was implemented to understand how the manners of the illustration should look like to create an affiliation to the stated time periods. The latter was carried out to investigate whether the target group experiences the connection between the illustrations and the time periods, and to investigate whether the illustrations together contribute to a historical development. The result of the study shows that manners can contribute with a historical connection, but the illustrations with a more distinctive appearance are considered easier to interpret. The result also concluded that object´s, such as clothes and jewelry, contributes to the understanding of the illustrations historical affiliation. Manners can also contribute to a perceived historical development, whereupon 96 percent of the survey participants perceived this. / Följande undersökning är ett examensarbete i Informationsdesign med inriktningen Informativ illustration. Samarbetet med TT Nyhetsbyrån, som ligger till grund för arbetet, förutsätter att en informationsgrafik om rökningens historia gestaltas, vilket sker i samband med att den nya tobakslagen träder i kraft 1 juli 2019. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur utformning av bildmanér kan påverka den historiska kopplingen till en illustration, samt undersöka om detta kan bidra till en upplevd utveckling av tid. Målet med undersökningen är att utforska om det är möjligt att skapa en ”tidslinje” utan linje, med hjälp av manér.Genom datainsamling och teorier inom semiotik, visuell retorik, kognitiv visualisering och perception, samt tidigare erfarenheter inom utbildningen Informativ illustration, utformades koncept- och gestaltningsförslag. Metoder som brukats i arbetet är bildanalys och utprovning, vilket tog form utav en surveyundersökning. Den förstnämnda genomfördes för att få en inblick i hur gestaltningarnas manér bör se ut för att skapa en tillhörighet till dess specifika tidsperiod. Den nästnämnda genomfördes för att undersöka om målgruppen upplever illustrationernas koppling till de tänka tidsperioderna , samt undersöka om målgruppen anser att illustrationerna i samverkan bidrar till en historisk utveckling.Resultatet av undersökningen påvisar att manér kan bidra med en historisk koppling, däremot anses de illustrationer med ett mer utmärkande manér enklare att avläsa. Det framkom även att bildobjekt och föremål, likt kläder och smycken, är bidragande vid förståelse för illustrationens historiska tillhörighet. Likaså kan manér bidra med en upplevd historisk utveckling, varpå 96 procent av enkätens deltagare anses uppfatta detta.

The natural world is under immense and increasing pressure caused by human activity. The adjustment from a state of declining nature to a more sustainable world requires changes of social and economic activities by individuals, societies, and the private sector. There are some initiatives to assist companies in the development of more sustainable practices in their operations and their value chains that are often complex and require dedicated communication efforts. Information graphics can be an efficient multimodal method for the communication of complex information. Adding interactivity to infographics can also promote a user’s curiosity and engagement. In this study, I produced an interactive infographic using principles of human-centred design, that helps explaining a sustainability framework with illustrated example actions that companies can take in their transformation towards sustainability in their direct operations, their value chains, and associated natural environments. The sustainability actions in the framework are categorised depending on their effect on the environment: from reducing the impacts on nature, to promoting recovery and restoration of natural environment and transforming business models and attitudes. An interactive infographic format can facilitate the understanding of these different actions by combining appealing novel images, text, and the possibility to filter information on demand. The desired effect of the infographic is to be informative, to be relevant to real-life companies, and to inspire companies to learn more about sustainability methods and start their journey towards a better future. I performed usability tests and user experience surveys to obtain qualitative data to evaluate the functioning of the artefact and its desired effects. The results suggests that the infographic is informative, relevant and succeeds in engaging users in the subject of sustainability. The results also showed that functionality is an aspect of these kind of design artefacts that users value for a better experience. / Den naturliga världen är under ett enormt och ökande tryck orsakat av mänsklig aktivitet. Omställning från ett tillstånd av försämrad natur till en mer hållbar värld kräver förändringar av sociala och ekonomiska aktiviteter av individer, samhällen och den privata sektorn. Det finns några initiativ för att hjälpa företag att utveckla mer hållbara metoder i sin verksamhet och sina värdekedjor som ofta är komplexa och kräver särskilda kommunikationsinsatser. Informationsgrafik kan vara en effektiv multimodal metod för kommunikation av komplex information. Att lägga till interaktivitet till infografik kan också främja en användares nyfikenhet och engagemang. I den här studien producerade jag en interaktiv infografik med hjälp av principer för användarcentrerad design, som hjälper till att förklara ett hållbarhetsramverk med illustrerade exempel på åtgärder som företag kan vidta i sin transformation mot hållbarhet i sin direkta verksamhet, sina värdekedjor, och tillhörande naturliga miljöer. Hållbarhetsåtgärderna i ramverket kategoriseras beroende på deras effekt på miljön: från att minska påverkan på naturen, till att främja återhämtning och återställande av naturliga miljöer, och förändra affärsmodeller och attityder. Ett interaktivt infografiskt format kan underlätta förståelsen av dessa olika åtgärder genom att kombinera tilltalande bilder, text och möjligheten att filtrera information vid behov. Den önskade effekten av infografiken är att vara informativ, vara relevant för verkliga företag och att inspirera företag att lära sig mer om hållbarhetsmetoder och starta sin resa mot en bättre framtid. Jag utförde användbarhetstester och användarupplevelseundersökningar för att få kvalitativa data för att utvärdera artefaktens funktion och dess önskade effekter. Resultaten tyder på att infografiken är informativ, relevant och lyckas engagera användare i ämnet hållbarhet. Resultaten visade också att funktionalitet är en aspekt av den här typen av designartefakter som användarna värdesätter för en bättre upplevelse.

Detta är en studie för examensarbete i Informationsdesign med inriktning Informativ Illustration. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur minoriteten ickebinära spelkaraktärer representeras i dagens spelvärld, hur de kan illustreras med fokus på karaktärens narrativ, egenskaper och design. Genom att inte hamna i samma mönster av könsstereotyper som illustreras i spel och representera en minoritet som inte fått tillräcklig plats på spel scenen, belysa karaktärens kommunikation av personlighet, design och egenskaper den besitter i spelet. Illustrationerna baseras på spelet Valorant. Teorier om narrativ, perception, abstraktion och kognition är grunder till gestaltningen av illustrationen. Även forskning kring hur stereotyper och könsnormer har en stor betydelse när vi tolkar det vi ser. Metoder som använts är expertintervju, målgruppsintervju, enkät för utprovning och formanalys. Det redogörs i rapporten hur designprocessen går till samt hur intervjuerna och enkäten lagt grunden till resultatet av den färdiga illustrationen. Resultatet av studien är en digital illustration som är färglagd, samt följer spelets manér och röda tråd.  Slutsatsen blir att det skulle behövas göras en studie på en större grupp människor, fler som tillhör minoritetsgrupper, kring frågan om relationen som vi knyter an till spelkaraktärer och varför, för att kunna skapa ett nytänkande sätt att skapa karaktärer som inte fixerar på stereotyper och den hypermaskulina spelvärlden vi har idag. Nyckelord: minoritetsgrupp, icke-binär, videogames, gaming, sexism, inkludering, exkludering, informationsdesign, informativ illustration, dataspel, spelkaraktärer, hypermaskulinitet, karaktärsskapande, könsstereotyper. / This is a study for a degree thesis in the field of Information Design with a focus on Informative Illustration. The goal of the thesis is to investigate how the minority of non-binary game characters are represented in today's gaming world, how they can be illustrated with a focus on the character's narrative, characteristics, and design. By not falling into the same pattern of gender stereotypes illustrated in games and representing a minority that isn’t shown enough in the gaming space, highlight the character's communication of personality, design, and characteristics it possesses in the game. The illustrations are based on the game Valorant. Theories about narrative, perception, abstraction, and cognition are the basis for the design of the illustration. Also research on how stereotypes and gender norms have a great importance when we interpret what we see. Methods used are expert interview, target group interview, questionnaire for testing and form analysis. The report explains how the design process works and how the interviews and the survey laid the foundation for the result of the finished illustration. The result of the studies is a digital illustration that is colored and follows the game's mannerisms and common thread. The conclusion is that it would be necessary to conduct a study on a larger group of people, more who belong to minority groups, around the question of the relationship we attach to game characters and why, new ways of creating characters that are not fixed on stereotypes and the hypermasculine gaming world we have today. Keywords: minority group, non-binary, videogames, gaming, sexism, inclusion, exclusion, information design, informative illustration, computer game, game characters, hypermasculinity, character creation, gender stereotypes.

Detta arbete är en del av delprojektet ”Bild av hum/sam” som förvaltas av Milda Rönn (fil dr i nordiska språk) på Humsamverkan. Projektet skapar bl.a. redskap och aktiviteter för att påverka den allmänt rådande föreställningen om humaniora och samhällsvetenskap och finansieras av VINNOVA - Sveriges innovationsmyndighet   Idag står till exempel provrör och matematiska formler som evigt återkommande symboler för forskning och vetenskap i framkant. Ett porträtt av Einstein representerar vanligtvis den vetenskapliga genialiteten, men det skapar samtidigt vanföreställningar om kvinnor och forskning. När forskning i allmänhet ska illustreras görs det mycket ofta med bilder från teknik- och naturvetenskapen. Det är alltså något som är inpräntat i vår kultur, att teknik- och naturvetenskapliga bilder uppfattas som normen för det vetenskapliga och får stå som sinnebilden för forskning generellt.    Problematiken är dock att de konventionella vita rockarna och provrören föga appellerar till en humanistisk forskare eftersom de inte överhuvudtaget representerar vad disciplinen står för. När humaniora och humanistisk forskning väl visualiseras görs det ofta i samband med en trave böcker, slumpmässiga grupper av människor eller enskilda individer. Det finns ingenting i bilderna, vare sig i komposition eller i element som tyder på att de föreställer vetenskaplighet och forskning. Dagens befintliga material kommunicerar med andra ord inte vetenskap och saknar verklighetsförankring.   Hur kan man då påverka de konkreta bilder av humaniora och humanistisk forskning som finns, så att de visar på vetenskaplighet och innovativ kapacitet? Det övergripande målet är att utgå ifrån de befintliga bilder som idag finns att tillgå och utveckla dem till att bli vetenskapligt förankrade samt sammankopplade med forskning.   Det hela har mynnat ut i ett förslag på en informationsdesign modell - Analysmodell. Det är en slags mall för bildarkitekturen som man kan följa i gestaltningen och tillblivelsen av bilder föreställande humanistisk forskning.

I takt med coronaviruspandemin arbetade myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) med att utveckla information om coronaviruset. En del av den nya informationen publicerades på krisinformation.se. Informationen som fanns på krisinformation.se var överlag textbaserad. I det här arbetet har jag utifrån ett kvalitativt förhållningssätt arbetat med att göra delar av den textbaserade informationen multimodal, men med särskild hänsyn till de med dyslexi. Syftet är att med en informationsvideo visualisera textbaserad information på ett multimodalt sätt. Målet med arbetet var att utforma ett gestaltningsförslag som informerar och engagerar betraktaren till att vilja bromsa takten som smittspridningen sprider sig på. I ett försök att uppnå syftet och målet utformades följande frågeställning: Hur tillgängliggörs information med illustrationer och animationer i en informationsvideo? Frågeställningen besvarades genom att samla empiri utifrån en ikonologisk analys av en befintlig informationsvideo. Vidare utformades ett gestaltningsförslag som testades vid två tillfällen via intervjuer. Vid det första tillfället testades en storyboard och vid det andra tillfället testades en informationsvideo. Vid utformandet av gestaltningsförslaget var kognitions- och retorik-teori av särskild stor betydelse.  Det främsta fyndet är att de med dyslexi inte verkar ha några större problem med att ta till sig information som kommuniceras med illustrationer, animationer och ljud i en informationsvideo. / In line with the coronavirus pandemic, the Swedish Civil Contingencies Agency (MSB) worked to develop information about the coronavirus. Some of the new information was published on krisinformation.se. The information found on krisinformation.se was generally text-based. In this essay I have worked on making parts of the text-based information multimodal with a qualitative approach, but with a special attention to those with dyslexia. The purpose is to visualize text-based information in a multimodal way with an information video. The goal was to create a design proposal that can inform and engages the viewer to slow down the spread of infection. In order to achieve the purpose, the following question was designed: How is information made available with illustrations and animations in an information video? The question was answered by collecting empirical data based on an iconological analysis of an existing explainer video. Furthermore, I created a design proposal that was tested on two occasions via interviews. On the first occasion, a storyboard was tested and on the second occasion an information video was tested. When designing the design proposal, cognition- and rhetoric-theory was of particular importance.  The main finding is that those with dyslexia do not seem to have any major problems in acquiring information that is communicated with illustrations, animations and sounds in an information video.