Undersökningen grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Lärandet förstås därmed som resultatet av socialt samspel mellan människor. Uppsatsens syfte att utforska mellanmålet som informell lärandepraktik på fritidshem och öka förståelsen för mellanmålets betydelse i nämnda kontext. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats som ett etnografiskt inspirerat fältarbete. Undersökningen är utförd som en metodtriangulering. Vid sju olika tillfällen har mellanmålet observerats på två olika skolor. Till dessa observationer har sedan 27 enkätsvar kommit in som barn i årskurs tre svarat på utifrån frågor kring vilka de har pratat med under mellanmålet och om vad. Utifrån det insamlade materialet har sedan intervjuer genomförts med elever och pedagoger om deras tankar kring mellanmålet och ett potentiellt lärande. Att det sker ett lärande är alla överens om och det kan röra sig om en fostran om vad som är accepterat att göra vid en måltid och regler hur man uppför sig. Men det kan också röra sig om att upprätthålla eller skapa nya sociala kontakter likväl som olika faktakunskaper. Eleverna är väl medvetna om att de kan lära sig nya saker av varandra.  Viktiga tillfällen till lärande under mellanmålet är samtalen menar både elever och pedagoger. Det finns också orsaker som begränsar lärandet. Det kan röra sig om organisation och/eller förutsättningar. Pedagogerna pratar om stora barngrupper vilket gör att det är svårt att hinna med att samtala med eleverna. Det finns också ett omsorgsuppdrag vilket gör att omsorgen om andra elever kan ta tid från att hinna ha samtalen. För att utnyttja de potentiella lärsituationerna kring mellanmålet behöver pedagogerna reflektera över viktiga frågor som kan formuleras som vad är detta och vad kan det bli? Och fundera över hur givna aktiviteter kan skapa nya kunskapsmöjligheter.

Studiens syfte är undersöka om det finns korrelation mellan synen på övning och erfarenheter av instrumentalundervisning. Detta diskuteras utifrån begreppen mekanisk och musikalisk övning, där mekanisk övning handlar om att lägga fokus på koordination och fysisk prestation och musikalisk övning definieras som upplevelsen av att musicera. Undersökningen har skett genom kvalitativa intervjuer med fyra informanter som alla studerat musik med inriktning trummor eller slagverk från ung ålder till avancerad nivå på musikhögskolan. Studiens resultat visade att instrumentallärare ofta har ett statiskt tillvägagångssätt som eleven måste anpassa sig till. Endast ett fåtal lärare har inspirerat informanterna till att öva. Motivationen kommer främst ur sociala sammanhang såsom skolan, vänner eller egna musikaliska projekt. Den mekaniska övningen har inget värde i sig om inte intentionen är att den en dag ska användas i ett socialt musicerande. Studien avslutas med en diskussion som problematiserar lärarens makt över elevens övning och det ges förslag på nya forskningsområden utifrån studiens resultat.

The aim of this knowledge overview is to compile research about the informal learning ofadolescents working with visual culture and how informal knowledge gained by students in their freetime can be connected to formal art education. A systematic search process resulted in nine peerreviewed articles published between 2000 and 2020. The results describe how the informal learningof adolescents is often connected to interests and occurs in communities which often exist in onlinespaces. Strategies used in informal learning consist of learning through observation, practice, andexperimenting. To connect students' informal knowledge to what happens in the classroom, a thirdspace may be facilitated by including student interests in the teaching and creating online spaces forstudents to share their visual work and give each other feedback. The conclusion stresses theimportance of allowing students to use informal knowledge gained through interests in formaleducation.

Syftet med denna uppsats är att bidra till kunskap om det formella och informella lärandet inom Kriminalvården samt på vilket sätt dessa former av lärande förhåller sig till varandra.  Utifrån syftet har följande frågeställningar preciserats: “Hur ser det formella lärandet ut i form av interna utbildningar?”, “Hur ser det informella lärandet ut i det dagliga arbetet?” samt “Hur förhåller sig det formella och det informella lärandet till varandra i det dagliga yrkesutövandet?”. Tidigare forskning beskriver att det formella lärandet förekommer i form av organiserade aktiviteter utanför arbetsplatsen, exempelvis genom interna utbildningar. Det informella lärandet förekommer i det dagliga arbetet och ofta omedvetet genom exempelvis att lära sig av sina medarbetare. Det redogörs även för hur formerna förhåller sig till varandra samt både positiva och negativa effekter av det informella och formella lärandet. Studien har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med ett urval av åtta informanter inom Kriminalvården där samtliga arbetar på en ungdomsavdelning på en anstalt och med en arbetslivserfarenhet på minst ett år. Resultatet har analyserats tematiskt med grund i studiens teoretiska ramverk; Informellt och formellt lärande samt community of practice. Studiens resultat visar på att de interna utbildningarna är relevanta för informanternas arbetsuppgifter och är viktiga att ta del av för att kunna utföra ett bra arbete, men att det informella lärandet i det dagliga arbetet visar sig vara mer betydelsefullt i slutändan. I resultatet framgår det dock att både det informella och formella krävs för att fylla medarbetarnas behov av kunskap och där en samverkan mellan det formella och informella är den mest framstående formen av lärande.

Syftet med denna undersökningen har varit att ur ett organisationsperspektiv undersöka hur kompetensutveckling samt villkoren för lärande i organisationer har påverkats av distansarbete som arbetsform, till följd av pandemin. Studien har en kvalitativ ansats och undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer där åtta respondenterna som är verksamma HR-praktiker med god insyn i kompetensutvecklings- samt lärandefrågor har inkluderats. Avgörande för studien har varit att dessa respondenter erfarit distansarbete i sina respektive organisationer, till följd av pandemin. Vi har använt oss av ett strategiskt urval för att komma i kontakt med våra respondenter. Respondenterna uppfyller de kvalifikationer vi menar är avgörande för att bidra med insikter, resonemang och upplevelser gällande de områden vi valt ut för studien. Som en grundpelare i vår studie har vi utgått från teorier och forskning om kompetensutveckling, lärande och distansarbete. Teorierna och den tidigare forskningen som valts ut har sedan brukats för att analysera det empiriska material vi tagit del av genom intervjuerna.  Resultaten visar att kompetensutvecklingen i organisationer både har minskat och ökat, beroende på hur organisationens digitala förutsättningar såg ut innan pandemin samt hur trycket på bemanningen under pandemin har varit. Det råder dock en samstämmighet bland respondenterna i att organisationerna fått tänka om och utveckla kompetensutvecklingen för att kunna hantera den hybrida arbetsformen som framöver kommer att genomsyra ett flertal organisationer. Att organisationerna under pandemin fått utveckla och digitalisera sätten att kompetensutveckla har resulterat i en större organisatorisk digital kompetens, vilket i mångt och mycket ligger i linje med att arbetslivet digitaliseras. Ett ytterligare bidrag som studien mynnat ut i är att villkoren för lärande har påverkats på grund av det ökade distansarbetet under pandemin. Eftersom informellt lärande oftast sprids i det dagliga arbetet medarbetare emellan på den fysiska arbetsplatsen utan att det organiseras eller planeras för det, har denna form av lärande uteblivit till följd av distansarbetet. Vi kan således se att ett fåtal av organisationerna i studien implementerat informella inslag i kompetensutvecklingsaktiviteter för att kompensera för det uteblivna informella lärandet, som vanligtvis sker i fikarummet eller när man frågar en kollega en snabb fråga. Det informella lärandet sker där människorna finns, och bidrar inte enbart till ett individuellt lärande för medarbetaren utan även ett organisatoriskt lärande. Digitala kompetensutvecklingsaktiviteter har således fungerat som en buffert och varit tongivande i att få till de mellanmänskliga mötena och en form av informellt lärande som distansarbete annars tangerar att minimera.

Slänten är en öppen lärandemiljö vidSundbyberg Centrum.Inspirerad av Finlands utbildningssystem,strävar detta projekt efter en öppenlärandemiljö där fokuset ligger på empiriskastudier. För att täcka alla aspekter averfarenhets-baserad utbildning, erbjuderSlänten växthus, odlingsgård, bibliotek, öppenförskola, idrottshall, verkstäder, ateljéer, utstälnningsområde,studierum,dramalokaler, samt en föreläsningssal.För besökarna finns det café ochrestaurang, en offentlig park samtparkeringsplatser tillgängliga.Sundbyberg Centrum är områdets hjärta, därmånga kommunaltrafiklinjer möts.Tomten befinner sig i en sorts gränsland mellanett hektiskt centrum till söder, ett gröntvillaområde till väst, samt en storskaligtkommers och industriområde till öst fråntomten. Själva tomten är en suterräng,omgiven av Kronans flervåningshusfrån syd och öst.Byggnaden är tänkt att smidigt passa in ilandskapet med entrémöjligheter från alla treomgivande gatorna. De löpandetakterasserna ger byggnaden spännandeutomhusområden samt rum medvarierande takhöjder.Förslagets mål är att husera mångaverksamheter i en storskalig byggnadsom ändå inte tar upp betydligt rumi gatubilden. Från Prästgårdsgatan ärendast växthuset och biblioteketsentré synliga. Byggnaden i sin helhetkan betraktas från tomtens inre trakter.Takterasserna ger möjlighet till utomhuskommunikation, gårdar, uteserveringar samtodlingar. Grönområden är öppna mot gatornaoch därför fungerar även som offentliga ytor.Slänten ger Sundbyberg Centrum enaktivitetsankare som är lockande för en bredspekturm av besökare. / The Slope is an open space fro learning, locatedin the central area of Sundbyberg, Stockholm.Inspired by Finslands recent educational reforms,this project is an effort to create a space for learning,where the main emphasise is on experiencebased leraning, so called empirical studies. Toprovide visitors with a broad spectrum of activities,the Slope has a selection of facilities to offer:A botanical greenhouse garden, indoors andoutdoors plantations, library, daycare, sportshall,a selection of workshops, studios, exhibition area,classrooms, and a performance scene. Visitorsalso have access to a public park and parkingspaces outdoors, and a restaurant and caféindoors.Sundbyberg Center is the heart of the area, withmany lines of public transportation connectinghere. The lot is situated on the border of areaswith very different typology. To the south the busyCentrum, to the north-west a green and calmvilla district and larger scale industrial area to thenorth-east. The lot itself has a partially subterrainallocation, as it is situated in a slope betweenPrästgårds street to the north and Sture street tothe south. The difference between these streetlevels is 7 metres.The building is meant to smoothly adjust to thelandscape and provide entrances from all theneighbouring streets. The tilted greenroof structureprovide the building with this quality whilecreating an exciting public green area outdoorsand optimal spaces for performances and exhibitionsindoors.The aim of this proposal is to accomodatemany different kinds of activities in a spaciousbuilding that takes up a humble space in thestreetview and doesn’t dwarf the visitor. Thesouthern facade, that is only visible from insidethe lot, exposes all floors and the building in itsentirety while the northern facades, visible fromPrästgårds street however are only exposing thetop constructions of the building: the botanicalgreenhouse to the west, the library entrance tothe east and the luscious green garden that is theroof of the building benieth. Visitors may choseto enter the building through the library entranceof Prästgårds street, the main entrances of theexhibition area, at the southern end of the lot, orthrough the sloping roofgardens that lead to theentrances of the daycare and the rastaurant.These sloping roofgardens are full of possibilitiesboth for the activities accomodated in thebuilding and the public. They provide spacefor communication, green areas, plantations oroutdoor seatings for the restaurant. The Slopeprovides Sundbyberg Centrum with a culturalanchor, where locals of all ages and interests may meet.

The purpose of our study is to get an overview of how the after-school teachers work to arouse children's interest in mathematics and how they further develop the children's mathematical knowledge. The study is examined with the help of the following questions: How do educators believe that students' interest in mathematics can be aroused through informal learning? How can the informants' ideas about informal learning in the after-school center be understood with the help of socio-cultural theories? We chose qualitative interviews as the method of our data collection in our study, in which three trained after-school center teachers were happy to participate. The empirical data that we collected has been analyzed through the socio-cultural theory. Furthermore, we chose to discuss our study with regard to previous research, which then consisted of nine researchers.  The results show that children through play and activities develop more than we think and that informal learning as a way to arouse interest and learning, is the basis for after-school teachers. Furthermore, the results show that the themes that we have analyzed can possiblyhave a positive impact on the business. Then, among other things, creativity and collaborationas strategies, collaboration with teachers and the environment are discussed. Similarly, theresults show that after-school teachers use the socio-cultural theories as an approach to arouse students' interest in mathematics / Syftet med vår studie är att få en överblick över hur fritidshemslärarna arbetar med att väcka barns intresse i matematik samt hur de vidareutvecklar barnens matematiska kunskaper. Studien undersöks med hjälp av följande frågeställningar: Hur anser pedagoger att man kan väcka elevers intresse i matematik genom informellt lärande? Hur kan informanternas föreställningar om det informella lärandet i fritidshemmet förstås med hjälp av sociokulturella teorier? Vi valde kvalitativa intervjuer som vår datasamlings metod i vår studie, där tre utbildade fritidshemslärare ställde upp i. Empirin som vi samlat har analyserat genom den sociokulturella teorin. Vidare valde vi diskutera vår studie med hänsyn till tidigare forskning. Resultatet visar att barn genom lek och aktiviteter utvecklas mer än vi tror och att informellt lärande som ett sätt att väcka intresse och lära, ligger till grund för fritidshemslärarna. Vidare visar resultatet att de teman som vi analyserat möjligtvis kan medföra positiv inverkan på verksamheten. Då bland annat kreativitet och samarbete som strategier, samverkan med lärare och miljö tas upp. Likaledes visar resultatet att fritidshemslärarna använder sig av de sociokulturella teorierna som tillvägagångssätt för att väcka elevernas intresse inom matematik.

Psykoterapeuterna i denna studie gick från att träffa sina patienter på en mottagning, till att distansarbeta online i Mars 2020. Förändringen var såväl påtvingad som plötslig och innebar ett nytt sätt att arbeta, vilket förde med sig utmaningar såväl som lärande. Denna flermetodsstudie som bygger på en enkät, följd av fem semi-strukturerade intervjuer och har haft för avsikt att undersöka dels hur deltagarna uppfattade och hanterade förändringen, dels vilket informellt lärande den resulterade i. Vidare har den även haft som syfte att undersöka om distansarbetet påverkat eventuella implicita psykologiska kontrakt mellan patienter, psykoterapeuter och arbetsgivare. Det insamlade materialet har sammanställts och resultatet har presenterats i relation till tidigare forskning, samt analyserats med hjälp av Michael Erauts typologi av olika typer av informellt lärande. Studien visar att trots initialt motstånd har merparten av deltagarna, på egen hand, funnit sätt att anpassa eller utveckla sitt tidigare arbetssätt till det nya formatet. Sociala kontakter har spelat en viktig roll för att bearbeta förändringen och nyfikenhet inför det nya har visat sig vara en positiv komponent medan upplevd isolering har varit negativ. Vidare framkommer att det sociala respektive psykologiska kontraktet till såväl arbetsgivare som patient har påverkats av förändringen, om än inte alltid på liknande sätt. / Psychotherapists in this study went from seeing clients face to face to working online, remotely from one week to another in March 2020. The change was obligatory as well as sudden and the new way of working brought challenges, but also learning. This mixed method study has through a survey, followed by five semi structured interviews, attempted to learn more about the participants attitudes to the change, how they handled the new situation and the informal learning that took place as a result of it. Furthermore, the study also looks at the effect that working remotely has had on any potential implicit psychological contracts between client, psychotherapist and employer. The result of the study was first presented in relation to previous research, then analysed with the help of Michael Eraut’s Typology of Informal Learning. The study shows that the majority of the participants have in spite of initial resistance, independently found ways of adapting their way of working, or develop it, to suit the new situation. Social contacts have played an important role in processing the change and curiosity has been a positive component whereas perceived isolation has been detrimental. The social and psychological contract to employer as well as client is found to have been affected by the change, though not in similar ways.

Mot bakgrund av att det ur både ett samhälls- och individperspektiv är viktigt att anställda utvecklas i samma takt som arbetsmarknaden syftar denna studie till att få en ökad förståelse för hur olika verksamheter arbetar med arbetsplatslärande och med att motivera personalen till ett arbetsplatslärande. Den kvalitativa studien som genomförs behandlar kommunala och privata verksamheters arbete med att motivera sin personal till formellt och informellt arbetsplatslärande. För att studera detta har material från sju semistrukturerade intervjuer hämtats. Dessa intervjuer genomfördes med personalvetare som arbetar inom olika områden i både kommunala och privata verksamheter. Det insamlade materialet från intervjuerna analyserades med en tematisk analys där teman och underteman skapades. Studien tar stöd i Knud Illeris teoretiska perspektiv på vad som krävs för att ett arbetsplatslärande ska kunna ske. Det analyseras om verksamheterna upplever att ett arbetsplatslärande äger rum enligt de krav som Illeris teoretiska perspektiv ställer upp. Med stöd i intervjumaterial och det teoretiska perspektivet har en ökad förståelse för hur kommunala och privata verksamheter arbetar med arbetsplatslärande nåtts. Resultatet i denna studie visar att båda verksamheterna lägger störst fokus och prioritering på det informella lärandet och att det formella lärandet ofta hamnar i skymundan. Verksamheterna arbetar inte strategiskt med att motivera anställda utan motivation har visat sig vara en mer individuell faktor som varje individ har en stor påverkan på. Förutsättningar av ett stöttande ledarskap, meningsfullhet i arbetet och en verksamhetskultur respektive gemenskap av lärande har dock visat sig bidra till en ökad motivation. / Given that it from both a societal and individual perspective is important that the employees develop at the same pace as the labor market, this study aims at gaining an increased understanding of how different organizations work with workplace learning and to motivate staff to a workplace learning. The qualitative study that is carried out deals with the work of municipal and private organizations in motivating their staff to formal and informal workplace learning. To examine the purpose of this study data was collected through seven semi-structured interviews with people working with human resources. The data collected from the interviews was analyzed using thematic analysis where themes and sub-themes were created. This study is based on Knud Illeri´s theoretical perspective about what is necessary for a workplace learning to take place. It is analyzed whether the people working with human resources experience that the requirements for achieving workplace learning according to Illeri´s theoretical perspective exist at their workplace. With both data from the interviews and Illeri´s theoretical perspective this study gains an increased understanding of how municipal and private organizations work with motivation and workplace learning. The result of this study shows that both types of organization prioritize informal learning and less formal learning. Neither of the organizations strategically works with motivation towards workplace learning. The results have shown that motivation is mostly based on individual factors which means that the individual has the greatest influence. Prerequisites of a supportive leadership, meaningfulness in work and a business culture and community of learning, however, have shown to contribute to increased motivation.

I denna studie har en förståelse för åk 4-6 lärares intentioner med studiebesök inom NO-undervisningen skapats. Genom nio kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar eller har undervisat i Malmö har följande frågeställningar undersökts: Varför väljer lärare i åk 4-6 att åka på studiebesök? samt Hur planerar lärare i åk 4-6 in studiebesök som en del av NO-undervisningen? En teori som använts i denna studie är formellt och informellt lärande, det formella är klassrumsundervisningen medan det informella representerar studiebesök. Ytterligare en teori som har använts är Field Trip Pedagogy, vilket innebär hur studiebesök planeras in i undervisningen. Teorin betonar vikten av logistiska och administrativa förberedelser, samt att det finns ett samspel i den undervisning som bed-rivs före, under och efter ett studiebesök. Utifrån en fenomenografisk ansats visar resul-tatet att lärares intentioner med studiebesök i NO-undervisningen avser att skapa en varierad undervisning i klassrummet för att gynna elevernas kunskapsinlärning. Lärare åker på studiebesök för att ge eleverna möjligheten att uppleva och få se att det som tas upp i klassrummet finns på riktigt, ett resultat som styrker den tidigare forskningen. I resultatet lyfts faktorer som påverkar genomförandet av studiebesök där framförallt sko-lans läge, budget samt säkerhet är centrala. Studiebesök och den undervisning som bed-rivs före och efter besöket överensstämmer med läroplanen. Enligt resultatet är under-visningen som sker efter besöket i störst fokus. Gemensamt i både den tidigare forsk-ningen och resultatet i denna studie är att lärarna är överens om att den planering som ett studiebesök kräver leder till någonting positivt. / The purpose of this study has been to develop an understanding of teachers’ intentions regarding field trips within their science education. Through nine qualitative interviews with teachers who work or have been working in Malmö, following research questions have been studied: Why do grade 4-6 teachers choose to go on field trips and How do grade 4-6 teachers incorporate field trips within their science education. One of the theo-ries that have been central throughout this study is Formal and Informal Learning where formal learning is linked to classroom teaching and informal learning represents field trips. The second theory that have been used is Field Trip Pedagogy which relates to how field trips are incorporated in the classroom. When planning a field trip that is con-nected to the classroom it’s essential with logistic and administrative preparations, but also the teaching that is applied to before, during and after the field trip. From a phe-nomenographic approach, the results show that teachers’ intentions with field trips in their science education pertains to create a varied education experience in the classroom to favor the students learning. Teachers take their students on field trips to give them the opportunity to have first-hand experiences, to show them that what is talked about in the classroom exists for real, something that is supported in the literature review. In the result there are prominent factors that affect the implementation of field trips where the school’s location, budget and students’ safety are central. Field trips and the teach-ing that takes place before, during and after the visit is aligned with the curriculum. Ac-cording to the result the teaching that occurs after the field trip is prioritized.