Bakgrund Ökande befolkningstillväxt och konsumtion inverkar negativt på miljö och naturresurser vilket medför att konsumenter blir mer medvetna om kollektiva klimateffekter. Livsmedelsindustrin står för stor miljöpåverkan och om de förenta nationernas klimatmål ska kunna uppfyllas före 2030 behöver restauranger, liksom andra verksamheter, medverka och styra sin bransch mot en hållbar riktning och arbeta preventivt för att undvika att skapa negativa framtida samhällsförhållanden. Syfte Studiens syfte var att utforska på vilka sätt svenska restauranger väljer att arbeta för en hållbar ansats, gällande mat, ur miljösynpunkt. Metod Under februari 2020 distribuerades webbenkäter via e-post till på TripAdvisor högt rankade restauranger i Sverige, med önskan om vidare spridning. Svaren för denna kvantitativa uppsats analyserades sedan för att presenteras som deskriptiv data samt för att utläsa signifikanta skillnader gällande inköp av råvaror mellan olika restaurangtyper.  Resultat Bland respondenterna (n=283) fanns en representativ fördelning av olika restaurangtyper och dess storlek samt geografisk spridning inom Sverige. Enkätfrågorna fokuserade på matsvinn och inhandling av råvaror och visade att den största källan till restaurangernas matavfall var tallrikssvinn från kunder. Gällande inköp av råvaror låg fokus på lokalproducerade råvaror samt råvaror i säsong. Resultat visade även att exklusiva restauranger var mer benägna att köpa in lokalproducerade råvaror och råvaror i säsong än restauranger med brickservering. Exklusiva restauranger valde i större utsträckning råvaror i säsong i jämfört med avslappnade. För att restaurangerna skulle kunna vidareutveckla sitt miljöarbete krävs ökad tillgång på råvaror, ökade finansiella medel samt ökat intresse från matgäster.  Slutsats Samtliga restauranger som deltog i studien uppgav engagemang i miljö- och hållbarhetsaspekter i samband med svinnhantering och inköp av råvaror, dock med olika höga ambitionsnivåer. / Background An increase in population growth and the use of natural resources are stressing the environment and consumers are becoming more aware of climate effects. The food industry has a major environmental impact and if the United Nations climate targets shall be met by 2030, restaurants, as well as other businesses, must contribute and steer their industry towards a more sustainable direction and work preventively. Objective The aim of the study was to examine the ways in which Swedish restaurants choose to work towards an environmentally sustainable approach concerning the purchase and handling of foods. Method During February 2020, a web-based survey was distributed via e-mail to restaurants in Sweden with high ranking on TripAdvisor. For this quantitative study, data was presented as descriptive data. Significant differences were analyzed in the practices of purchase of foods across different types of restaurants. Results A representative distribution of different types and sizes of restaurants (n=283), as well as geographical spread across Sweden, was observed. The questions in the survey focused on food waste and the purchase practices of food. Data showed that the largest source of restaurants' food waste was plate waste from customers. Regarding the purchase of products, the restaurants were mostly focusing on local produce and products in season. The results showed differences between how exclusive and quick service restaurants responded to the purchase of local produce and products in season. Exclusive restaurants chose products in season more often in comparison to casual restaurants. In order for restaurants to be able to further develop their environmental work, an increase in access to produce, increased financial resources and an increased interest from guests are required. Conclusion In this study, all restaurants considered environmental and sustainable aspects regarding food waste and choices in purchase of food, though with different ambition levels.

Abstract The basic responsibility for a purchasing department is to secure all the goods and services needed for an organization. In general, the department is, trying to become a a major part of the  organization and its functions are becoming increasingly automated. In this work, the communication between the purchasing department and its suppliers is examined. The study was conducted at Sweden, the largest employer in the county with 7,500 employees at the time of the study. The purpose of the thesis is to investigate whether the communication in the purchasing process in healthcare has changed during corona pandemic.  The data was collected via four interviews, with both the purchasing department's staff and two suppliers. The interview was conducted via physical meetings with the purchasing department, but also via phone. In order to succeed in work, it was important to know what questions needed to be asked in order to get optimal answers during the interviews. Data collection provided the basis for the case study because the collected information came from people who have knowledge in the research area, which made it easier to reason and give concrete answers to the research questions. The results of the study show that certain mistakes can occur in the communication between the purchasing department and the suppliers. The mistakes can reflect negativity on the overall communication and makes it more difficult for the actors to understand each other. However, under the pandemic, communication became much better because both parties became more willing to help each other out during the difficult situation. The good relationship between the parties allowed them to avoid problems regarding the purchasing process during the pandemic. Keywords: Purchasing, external communication, internal communication, procurement, Pandemic.

Companies that sell physical products and have production in factories in other countries often find it difficult to plan to order as lead times are often long. An irregular balance in order placement and uncertainty in demand makes it difficult to keep inventory levels at an appropriate level, while at the same time being able to respond to customer orders. This, in combination, results in large order volumes being ordered and high capital tied up in goods. High capital tied-up also results in reduced flexibility to be able to adapt to the customer's needs, which poses a risk to the company. The aim of this study was to optimize efficiently and profitably against a high availability of products while keeping inventory levels at an appropriate level. Two primary areas have been identified; standardization of ordering routines and how the time when the order is transported can be used more efficiently. The completed research shows that a great deal of manual work is linked to ordering and communication with suppliers and that there are no standardized ordering routines available. A process map with defined ordering routines has been produced based on whether Alequi had previously A.) Purchased a similar product earlier and B.) If a similar product had been purchased by the same supplier earlier to clearly execute the ordering in a structured and standardized way. When placing orders, demand forecasting is made, whereby certain methods estimate the expected demand. This is often expressed as risk factors because forecasted demand differs from actual demand and this error increases as the forecast length and orders are placed long before the estimated sales period. It is therefore desirable to shorten the total lead time and to start selling as soon as possible. Recommendations on transporting a small part of the order by air have been made so that in parallel with photography and other preparation is done, the large order is transported by boat. This has resulted in a shortening of the order cycle by 7 weeks, by utilizing transport time by boat. As a result, the order cycle and saved costs are streamlined as the products can begin to be sold at the same time as it reaches the central warehouse, which decreases in the passive time in the warehouse. Keywords: E-commerce, ordering routines, purchasing, warehousing.

Från att uteslutande ha betraktats som en fråga om marknadsföring mot konsumenter har varumärken under de senaste 20 åren också kommit att få uppmärksamhet i den industriella marknadsföringsforskningen. Studierna inom området är dock fortfarande fragmentariska. Denna studie bidrar till skapandet av en helhetsbild genom att kvalitativt utröna hur varumärken används som beslutsunderlag när ensamma mekaniker införskaffar startbatterier, vilket är ett ämne de inte är experter på. Studien bygger på fyra djupintervjuer som analyserats mot bakgrund av tidigare varumärkesforskning, med fokus på riskminimering, kundrelationernas roll samt inköparnas och köpsituationens karaktärsdrag. Slutsatsen är att varumärken fungerar som paketering av tidigare produkterfarenheter. De används sedan i en tvåstegsprocess. I steg ett minimerar varumärkena organisatorisk risk genom att gångbara alternativ kontinuerligt grupperas samman, medan övriga elimineras. I steg två underlättar varumärkena beslutsfattande i den av tidspress präglade köpsituationen genom att förenkla urvalet.

Det miljömässiga hållbarhetstänket inom inköpsorganisationer har idag snarare blivit en skyldighet än en valmöjlighet. Både externa och interna drivkrafter förmår företag att integrera ett miljötänk i sin upphandlingsprocess. Upphandlingsenheten inom organisationer har samtidigt fått en större roll inom organisationer och spelar idag en ledande roll i att integrera miljömässig hållbarhet i organisationer. Detta miljötänk i upphandlingsprocessen benämns idag som gröna upphandlingar. Genom kvalitativa intervjuer med fem stycken chefer inom inköp och upphandlingar syftar denna studie till att analysera gröna upphandlingar inom organisationer med produktion och förädling i den privata sektorn. Intervjupersonernas upplevelser och erfarenheter används som utgångspunkt i studien och jämförs sedan med teorin. Resultatet av studien visar bland annat organisationernas arbete med miljöledningsstandarder och certifieringar ligger till grund för valet av leverantörer. Definitionerna av uttrycket gröna upphandlingar varierar, men i grunden arbetar samtliga studerade organisationer med just detta. Tryck från kunder i form av miljökrav och transparens samt ett gott anseende av omvärlden upplevs som de största drivkrafterna till att genomföra gröna upphandlingar. Barriärerna av gröna upphandlingar består i sin tur dels av en oförståelse, men framförallt av finansiella hinder både internt och externt.

Under de senaste åren har e-handelns omsättning ökat drastiskt, där coronapandemin kan ses som en bidragande faktor till detta. Utvecklingen har skapat fördelar och möjliggjort för mindre aktörer, så kallade mikroföretag, att ta del av den höga tillväxten. Hållbarhet är ett ämne som alltmer influerar dagens samhälle, vilket tillsammans med en allt starkare e-handel har bidragit till en ökad efterfråga bland konsumenter gällande hållbarhet inom e-handel. Ett sätt företag kan agera hållbart är genom att arbeta med hållbarhetskriterier i leverantörsvalet. Företag har främst fokuserat på de ekonomiska kriterierna men på senare tid har även de miljömässiga och sociala hållbarhetskriterierna blivit av intresse. De sociala och miljömässiga hållbarhetkriterierna har påvisats vara svåra att kombinera med de ekonomiska. Svårigheten att kombinera de olika kriterierna gör leverantörsvalet till en komplex process för företag som avser göra hållbara leverantörsval. Denna uppsats ämnar besvara följande frågeställning: Vilka förutsättningar och hinder finns det för snabbväxande mikroföretag inom svensk e-handel att arbeta med hållbarhetskriterier vid val av leverantör? Vi ansåg att kvalitativ forskningsdesign i kombination med en explorativ forskningsstrategi var lämplig för att skapa en djupare förståelse om den valda forskningsfrågan. Eftersom uppsatsen utgick från empiri för att skapa teori användes en induktiv ansats. Semi-strukturerade intervjuer användes vid insamlingen av data. Dessa visade att medvetenheten när det gäller hållbarhet hos respondenterna var hög, dock mest fokuserad på den miljömässiga hållbarheten. Det framkom av resultatet att företagens hållbarhetsarbete till stor del var begränsat och mest fokuserat på den miljömässiga hållbarheten. Empirin visade att de undersökta företagen inte arbetar efter en standardiserad inköpsprocess. Vidare använder företagen till stor del inte nedskrivna och standardiserade kriterier som grund för leverantörsval. Eftertraktade kriterier vid leverantörsval var kostnad, kvalitet, transparens och god kommunikation. Utifrån analysen av empirin identifierades det att det finns förutsättningar och hinder för mikroföretag att arbeta med hållbarhetskriterier. Där en förutsättning var att använda sig av resurseffektiva hållbarhetskriterier vid leverantörsvalet i form av certifieringar. Ett betydande hinder som urskildes var att bristfälliga resurser hindrade dem att arbeta med hållbarhetskriterier. Således är en slutsats som kan dras att företagen ser potentialen av att arbeta med hållbarhetskriterier men att finns behöver mer resurser i form av kunskap, personal och ekonomi för att möjliggöra dessa. En praktisk rekommendation från uppsatsen är att ett enkelt och vanligt sätt att arbeta med hållbarhetskriterier i leverantörsvalet är genom användandet av certifieringar och andra resurseffektiva hållbarhetskriterier.

The purchasing department's impact on the companies and its results has grown as more goods and services are purchased from other companies. One of the department's most important tasks is to keep costs down, and therefore are alternative suppliers constantly sought, often in other countries with lower wages. Previous research in the area focuses on relationships between buyers and sellers, how suppliers should be selected, and what supply chains should look like. The research around the termination of supplier relationships, changes to new suppliers, and the effect it has on the operations is limited and therefore interesting to investigate. It is common for companies to switch suppliers solely with the unit price in focus and that this leads to large effects outside the purchasing department that are difficult to predict and quantify and that in some cases leads to reshoring. The purpose of this study was to investigate and analyze which costs arise when switching suppliers and to show how the information about these can be used to make better purchasing decisions in the future. Three research questions were formulated to achieve the purpose: what costs arise, what impact does a change of supplier lead to and how can the decision be supported when changing supplier. A case study was done at a manufacturing company in northern Sweden. Semi-structured interviews and observations were carried out within relevant departments and the collected empirical evidence was then compared with previous research in the subject. The case study consisted of both qualitative and quantitative research methods and the approach was abductive. The result shows that supplier changes lead to direct costs for the purchasing department in the form of salaries, travel and system training, and indirect costs in the form of material planning, transport, and extra handling. Furthermore, the risks of major impact on the business are demonstrated if the supplier evaluation is done in an inadequate manner and with too much focus on the unit price. The resulting information can be used to make better decisions in the future by improving supplier evaluation methods, ensuring that review is conducted on all supplier changes, and involving more internal and external departments to get a better overall picture before a decision on a supplier change is made. In the study, a model supporting decision on supplier change has also been developed, which leads to both practical and theoretical contributions. / Inköpsavdelningens påverkan på företagen och dess resultat har växt i takt med att allt fler varor och tjänster köps in från andra företag. En av avdelningens viktigaste uppgifter är att hålla nere kostnaderna och därför söks ständigt alternativa leverantörer, ofta i andra länder med lägre lönekostnader. Tidigare forskning inom området fokuserar främst på relationer mellan köpare och säljare, hur leverantörer bör väljas och hur försörjningskedjor ska se ut. Forskningen kring upphörandet av leverantörsrelationer, byten till nya leverantörer och vilken effekt det får på verksamheterna är begränsad och därför intressant att undersöka. Det är vanligt att företag byter leverantör enbart med enhetspriset i fokus och att detta leder till stora påföljder utanför inköpsavdelningen som är svåra att förutspå och kvantifiera och som i vissa fall leder till reshoring. Syftet med denna studie var att undersöka och analysera vilka kostnader som uppstår vid byte av leverantör samt att visa hur informationen om dessa kan användas för att ta bättre inköpsbeslut framöver. Tre forskningsfrågor formulerades för att uppnå syftet: vilka kostnader uppstår, vilken påverkan leder ett leverantörsbyte till och hur kan beslutet stödjas vid byte av leverantör. En fallstudie gjordes på ett tillverkande företag i norra Sverige. Semistrukturerade intervjuer och observationer utfördes inom relevanta avdelningar och den insamlade empirin jämfördes sedan med tidigare forskning inom ämnet. Fallstudien bestod av såväl kvalitativa som kvantitativa forskningsmetoder och angreppssättet var abduktivt. Resultatet av studien visar att leverantörsbyten leder till direkta kostnader för inköpsavdelningen i form av löner, resor och utbildning i system och indirekta kostnader i form av materialplanering, transporter och extrahantering. Vidare påvisas riskerna för en stor påverkan på verksamheten om leverantörsutvärderingen görs på ett bristfälligt sätt och med för mycket fokus på enhetspriset. Den framkomna informationen kan användas för att ta bättre beslut i framtiden genom att förbättra metoderna för leverantörsutvärdering, säkerställa att granskning utförs vid alla leverantörsbyten samt genom att involvera fler interna och externa avdelningar för att få en bättre helhetsbild innan ett beslut om leverantörsbyte tas. I studien har även en modell som kan användas som beslutsstöd vid leverantörsbyten tagits fram, vilket lett till såväl praktiska som teoretiska bidrag.

Bakgrund och problemdiskussion: Under de senare åren har kravengällande att företagen ska bli mer hållbara ökat. Inköps-processen är en av demest centrala aktiviteterna inom ett företag där hållbarhetsarbetet oftagrundas. Transparensen presenteras i de hållbarhetsrapporterna, vilken syftartill att visa företags prestationer kopplat till social och ekologiskhållbarhet. Syfte: Syftet har varit att undersöka hur företags framställan av hållbarainköp kan komma att variera beroende på bransch. Variationen har upptäcktsi hur företagen hållbarhets rapporterar enligt GRI-standarden. Utgångspunkthar även att tagits i inköpsprocessen för att undersöka om hållbart inköpberör alla steg i processen. Metod: En kvalitativ studie har genomförts där analysmetoden baseras på enkomparativ analys. Jämförelsen har gjorts mellan livsmedelsbranschen ochklädbranschen där två företag från varje bransch ingått i studien. Empirin harsamlats in via sekundärkällor där hållbarhetsrapporter utgjort all data. Resultat: Likheter är främst att branscherna har uppförandekoder ochstyrdokument, men hänvisar sällan till en miljöpolicy i rapporten. Samt attuppfattas ha samma värderingar kring kunskapsdelning, både internt somexternt. Livsmedelsbranschen beskriver krav mer detaljerat, både gällandeprodukt och produktion. Alla företagen har någon form av utvärderinggällande leverantörer och presenterar det i enlighet med GRI 308 eller 414.Alla företagen använder någon av standarderna men inget företag uppfylleralla kraven. Inom klädbranschen använder alla av de valda företagen GRI308–1. Dock inom livsmedelsbranschen använder endast hälften av de valdaföretagen standarden. Inom GRI 414–2 frångår livsmedelsbranschen frånkraven totalt två gånger och klädbranschen totalt fyra gånger.

The aim of this study is to see how the Swedish school libraries are affected by influence from other parties, such as teachers, principles and guardians. The research is based on surveys that were sent to school librarians who cater to students in the span of preschool to ninth grade in Swedish schools. Where they answerd questions surrounding removal or relocation of materials, collection development, purchase of materials and the librarians own view on their collection. The theory that will be used to analyze these questions is David Loertschers Taxonomies of the School Library Media Program. In this study referred to as Loertschers Taxonomies. That describes several levels of the school library operatives and the librarian. The results show that the librarians have the responsibility for what materials are in the library, they choose what will be purchased and added to the library collections. It also shows the librarians believe they have a diverse collection that is procured and designed for the students and other staff in the school, according to the librarians.

Hållbarhet är idag ett aktuellt ämne som har influerat många industrier och logistikstrukturer. Syftet med denna rapport är att studera hur inköpsfunktionen inom möbelbranschen kan bidra till att öka den hållbara utvecklingen inom företag och därmed påverka den hållbara utvecklingen i samhället. Författarna för denna studie har studerat hur hållbarhetsarbetet ser ut hos fyra svenska möbelföretag samt hur deras kortsiktiga- och långsiktiga mål ser ut. Arbetet med hållbart inköp gynnar flera parter i en försörjningskedja och i samhället. Litteraturen som har använts visar på att det hållbara arbetet oftast brister hos leverantörerna på fabrikerna. Många fabriker finns i länder som är klassificerade som högriskländer, vilket innebär att de inte förhåller sig till exempelvis rättvisa arbetsvillkor eller löner. I de fallen behöver företag interagera leverantörerna i sitt CSR-arbete, utöver sitt interna hållbarhetsarbete, vilket innefattar ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvarstagande. Genom att arbeta med CSR-aspekterna kopplat till inköpsarbetet, kan företag uppnå ett hållbart inköp. Författarna för denna studie har analyserat vilka svårigheter som finns i hållbarhetsarbetet och har på så sätt kunnat redogöra för eventuella förbättringsåtgärder. Den teoretiska referensramen lyfter fram teorier som har kunnat användas som riktlinjer för utvecklingsarbetet för hållbart inköp. Det empiriska materialet sammanställer hur företagens inköpsstrategier ser ut för det ekonomiska, miljömässiga och det sociala arbetet idag. Många av de studerade företagen förhåller sig till teorin, även om de har potential att arbeta med teorierna i större utsträckning. Resultatet av denna studie är att det föreligger en gemensam svårighet för de studerade företagen, vilket är att integrera leverantörer och underleverantörer i CSR-arbetet för att uppnå ett hållbart inköp. Eftersom det exempelvis förekommer kulturella skillnader och lagstiftningar, kan det vara svårt att påverka leverantörerna. Därför ingår en del av företagen i samarbete med externa parter som granskar att leverantörerna förhåller sig till företagens krav och till de globala riktlinjerna. Genom att utöva inflytande på leverantörernas arbete och få dem att förstå hur kedjan tillsamman kan bidra till ett hållbart klimat, kan de skapa ett närmare samarbete för att företaget ska uppnå ett hållbart inköp.