Bakgrund: Under flera års tid har digitaliseringen och utvecklingen av digitala redovisningsinnovationer tagit stora framsteg. Behovet att följa med i den digitala utvecklingen har påvisats vara en avgörande faktor för att förbli konkurrenskraftig på marknaden. Under Covid-19 pandemin har studier påvisat att flera mikroföretag inom SME-segmentet har bristande digitala redovisningsprocesser. Men förklaringen om varför det fortfarande finns flera företag som inte utvecklat sina redovisningsprocesser mot det digitala arbetssättet saknades i tidigare studier, vilket blev studiens syfte att fylla. För att behandla studiens empiriska material som samlats användes en teoretisk referensram innehållande nyckeltal, Diffusion of Innovation Theory, redovisning, innovationer och digitalisering. Den insamlade empirin ställdes därefter mot den teoretiska referensramen i analysen som i sin tur ledde fram till ett slutresultat. Syfte: Syftet med studien är att förklara varför företagsledare i mikroföretag ännu inte har digitala redovisningsprocesser implementerade i sina företag. Således syftar studien till att öka förståelsen för hur företagsledare beslutar huruvida digitala redovisningsinnovationer ska anskaffas eller inte. Metod: Studien har baserats på en kvalitativ metod där sex stycken intervjuer genomfördes. Alla intervjuer genomfördes över digitala hjälpmedel. Alla respondenter är företagsledare i mikroföretag inom SME-segmentet och var tillgängliga inom Stockholms- och Göteborgsområdet. Resultat och slutsats: Studien visar att redovisningsinnovationens egenskaper har en viss roll i företagsledarens beslut till acceptans eller avslag. Dock påvisar studien också att flera faktorer utanför innovationens egenskaper är avgörande vid beslutsfattande, då företagsledarens digitala kunskap och det socialt inflytanded hade större påverkan. / Background: For several years, digitalisation and the development of digital accounting innovations have made great progress. The need to keep up with digital developments has been shown to be a crucial factor in remaining competitive in the market. During the Covid-19 pandemic, studies have shown that several micro-enterprises within the SME segment have a lack of digital accounting processes. However, the explanation of why there are still several companies that have not developed their accounting processes against the digital way of working was missing from previous studies, which became the aim of the study. To process the study's empirical materials collected, a theoretical frame of reference containing key figures, Diffusion of Innovation Theory, accounting, innovations and digitalisation was used. The entangled empirical data were then set against the theoretical frame of reference in the analysis, which in turn led to a final result. Purpose: The purpose of this study is to explain why business leaders in micro-enterprises within SME do not yet have a digital accounting process implemented at their companies. Thus, the study aims to increase understanding of how business leaders decide whether to acquire digital accounting innovations. Method: The study was based on a qualitative method where six interviews were conducted over digital aids. All respondents are business leaders in micro-enterprises within the SME-segment and were available in the Stockholm and Gothenburg area. Results and conclusion: The study shows that the characteristics of accounting innovations have a certain role in the business leaders decision to accept or reject. However, the study shows that several factors outside the characteristics of innovations are crucial in decision making. The business leader´s digital knowledge and social influence had a greater impact.

The innovation race, with ever-shortening product lifecycles and esca­lating innovation costs, has made alliances for innovation a central competitive strategy at many firms. Alliances provide access to a broader pool of knowledge that would be difficult to develop inside the firm, as well as a way of sharing risks. However, many innovation-based alliances fail. The literature argues that one important reason for this is the tension created by the contradictory recommendations of alliance management, whereby fixed contracts are stressed, and the recommendations for the innovation management of flexible and adaptable structures in order to support the innovation process. This thesis addresses the tension between the contractual logic of alliances and the dynamics of innovation by studying how different alliance structures, e.g. structures for coordination and communication, and innovation structures, e.g. modularity, can interact when shaping the innovation process. Based on in-depth studies of the innovation process in nine innovation-based alliances, the main contribution made by this thesis is a process model for managing innovation-based alliances. A central conclusion is that the structure of the alliance and the design of the innovation have to be adapted to each another in order to enable progress during the innovation process. The process model for innovation-based alliances consists of three phases; exploration, alignment, and commercialization. Important challenges during each phase are identified and different ways of managing these challenges are suggested. Although there is no shortcut to a successful innovation-based alliance, many difficulties can be avoided if management forms and subsequently adapts various alliance structures, in addition to the internal and external design of the innovation, so that the alliance and innovation become aligned. This alignment requires management to approach the alliance and innovation processes as one coalesced process whose character depends on the variety of the innovation. / Diss. (sammanfattning) Stockholm : Handelshögskolan, 2005

Both practice and theory present good reason to believe that collaborative interorganizational relationships have become particularly important for innovation and new product development in industries characterized by rapid technological change and dynamic competition. Even though collaboration across organizational boundaries represents an important change in the way companies innovate and develop new products (services and processes), it appears as if the process and practical steps of such arrangements are scantly explored.   The thesis Dating for Innovation addresses this gap by empirically studying a focal company’s attempts to bring new opportunities into the world through collaborative interorganizational relationships under conditions marked by fluid change. A diverse set of research methods ranging from an insider action research approach to more conventional case study methods were applied to shed light on contingencies that may play a role in influencing the process and practical steps.   The result suggests an explorative logic and process, where the partners make use of interorganizational relationships as a means to explore the knowledge necessary for creating, recognizing, and, eventually, developing future opportunities. Not only interest and continued motivation, but also calculated costs and perceived risks, were thus outcomes of the collaboration rather than prescribed beforehand. Furthermore, the empirical findings suggest that corporate entrepreneurs at lower levels in the organization have a more significant influence than previously assumed. From a general point of view, these results imply that parts of the process can be facilitated, but not all initiatives or activities can be directed. Managers are thus challenged to reflect on how to productively deal with interorganizational innovation activities without adapting a classical linear and/or hierarchical monitoring of interorganizational innovation initiatives. / Diss. (sammanfattning) Stockholm : Handelshögskolan, 2004 [10], iii, [1], 107 s.: sammanfattning, s. 108-265, [6] s.: 5 uppsatser

No description available.

Bakgrund: Den tilltagande oron för vår planets välmående har medfört ett ökat samhällsfokus på hållbar utveckling. Det är av vikt att företag engagerar sig i hållbar utveckling delvis eftersom de orsakar många hållbarhetsrelaterade problem, och delvis eftersom de har de resurser som krävs för att lösa problemen. För att påverka hållbar utveckling behöver företag driva fram hållbara innovationer för att förändra deras produkter, processer och affärsmodeller. Forskningsfältet gällande hållbara innovationer är dock i en initial uppbyggnadsfas, och därmed behövs fler studier. Framförallt är forskningsområdet i behov av fler kvalitativa studier som belyser hur hållbara innovationer utvecklas på företagsnivå. Syfte: Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för hur hållbarhet införlivas i företags innovationsprocesser. Metod: En kvalitativ studie med åtta respondenter fördelade över sju semistrukturerade intervjuer. Slutsatser: Studien visar på tre faktorer som behövs för att skapa en organisationskultur där lärande uppmuntras. De tre faktorerna är hållbarhetsramverk, tillit till anställdas förmåga samt frihet i att utforma arbetsprocesser. Tillsammans leder faktorerna till att skapa en lärande kultur som driver införlivande av hållbarhet i innovationsprocessen. Studien visar också att tvärfunktionella grupper behöver skapas i de initiala faserna av innovationsprocessen. De tvärfunktionella grupperna bör tillåtas inneha ett explorativt idésökande som arbetssätt. Det explorativa sökandet efter innovationer kan ske internt inom företagen eller genom externa samarbeten. / Background: The increasing concern for our planet’s well-being has induced an increased focus on sustainable development. It is of importance for companies to engage in sustainable development, partly since they are the reason for many sustainability-related issues, and partly because they have the resources required to solve the issues. In order to affect sustainable development, companies need to develop sustainable innovations to change their products, processes and business models. However, the research field concerning sustainable innovations is still in its infancy stage and therefore requires more research. In particular, the research field is in need of more qualitative research which refers to how sustainable innovations are developed on a company level. Purpose: The aim of this study is to increase the understanding of how sustainability can be incorporated into the innovation process. Method: A qualitative study with eight respondents distributed across seven semi-structured interviews. Findings: The study points out three factors that are essential when creating an organizational culture which encourage learning. The three factors are sustainable framework, trust in the employees’ abilities and lastly freedom for employees to form their work processes. Together the factors create a learning culture that drives the incorporation of sustainability into the innovation process. The study also pinpoints the need of creating cross-functional groups in the initial phases of the innovation process. The cross-functional teams should be encouraged to use an exploratory search method. An exploratory search for innovation can be conducted within the corporation or through external collaborations.

Purpose: The purpose of this study is to contribute with new knowledge about nanocellulose-based insulation products. It is an innovation that could potentially be applied as a building insulation material and possibly compete with today’s insulation materials. At this time, there is limited knowledge about nanocellulose-based insulation in the construction industry and with this study the interest should increase for nanocellulose-based insulation which may drive the research further in the field. The objective of the study is to demonstrate with focus on the environmental impact, constructional properties and economics whether nanocellulose-based insulation materials have the ability to compete with traditional insulation materials. Method: Literature studies, interviews, document analysis and calculations have been the implemented research methods in order to achieve the objective of the study. Literature studies has been carried out on previous research within the subject which constituted the scientific basis for the work under the theoretical framework. Interviews with experts in the subject provides experience within different perspectives studied in this report. Document analysis has given the study reality linked information regarding the constructional properties of nanocellulose insulation. Theoretical U-value calculations have been performed on walls with mineral wool, nanocellulose aerogel and nanocellulose foam. Findings: The study differentiates nanocellulose-based insulation into two categories; foam and aerogels. Nanocellulose foam could compete with the traditional insulation materials with regard to constructional properties and environmental perspectives, but not the economical since the cost of nanocellulose is too high. The price for nanocellulose foam could decrease to similar price levels as current materials when nanocellulose as a material begins to be applied in a greater extent. Both nanocellulose aerogel and nanocellulose foam are extracted from completely renewable sources, but in addition to that attribute, the insulation types are different in character. The study also shows that nanocellulose aerogel cannot compete with traditional insulation due to its high production cost. Implications: The study’s conclusion is that there is an existing technique with the potential to develop a nanocellulose-based foam material that have the potential to compete with the traditional insulation materials used today. In order for a nanocellulose-based aerogel to be competetive the development of cost-effective production techniques is required and the study shows that this type cannot compete with traditional insulation materials today. Limitations: The work was limited to deal with the three different perspectives; constructional properties, environment and economy when studying nanocellulose insulation. The constructional properties have been given greater importance, because it is the properties that determines if the material can be applied as an insulation or not.

Vi har i denna uppsats analyserat hur marknaden ser ut för Thnx Innovations nya produkt DEMA som har som syfte att förenkla ÄTA-hanteringen. Vi har gjort detta genom en kvalitativ marknadsundersökning där vi formulerat och utfört djupintervjuer med personer inom byggindustrin. Fokus i vår undersökning har legat på kunduppfattning kring Marknad, Behov, Värde samt Konkurrenter och Substitut. Syftet med denna uppsats är att använda och bygga vidare på befintlig teori inom området av marknadsanalys i R&D-fasen av ny teknologi inom B2B i industri. Vi har under uppsatsens gång använt oss utav utvald befintlig teori inom området för att kunna besvara vår centrala frågeställning ”Hur ser marknaden ut för DEMA?” på bästa sätt. Den snabba teknologiska utvecklingen har lett till att en stor mängd system och applikationer har ersatt och effektiviserat gamla arbetssätt i många branscher. Byggbranschen har länge legat efter andra branscher i denna utveckling men branschen har på senare år börjat integrera mer och mer teknologi. Vi har i uppsatsen analyserat bland annat: synsätt kring teknologisk utveckling både generellt och inom byggbranschen, åsikter och erfarenheter kring hantering och administrering av ÄTA-arbeten, kostnader och förbättringsområden kring ÄTA-arbeten samt inköps- och implementeringsprocessen av produkter/system inom byggindustrin. Vi har från våra djupintervjuer funnit att en försiktigt positiv inställning till teknologisk utveckling finns, men en bakgrund av tidigare misslyckande innovationer inom branschen har lett till krav om kvalitetsförsäkran innan implementering av innovationer. Vi identifierar i uppsatsen en underliggande konflikt mellan entreprenörsleden rörande ÄTA-hantering. Grundorsaken till denna konflikt härstammar från en avsaknad av tillit följt av otillräcklig kommunikation och dokumentation. De övre entreprenörerna här anser sig betala för mycket för ÄTA-arbeten medan underentreprenörerna ofta känner sig underkompenserade. Konkurrensverket (2014) benämner 80/20-regeln när det kommer till ÄTA-hantering; att 20% av den slutgiltiga entreprenadsumman består av ÄTA-arbeten. Detta visar på kostnaderna relaterade till ÄTA-arbeten och vidare även varför dess korrekta hantering är viktig. Via våra djupintervjuer kan vi konstatera att administreringen av ÄTA:or sker via allt från inköpta system, eget uppbyggda system, och inuti ekonomisystem till manuellt via exempelvis mejl/Excel. I uppsatsen identifieras vidare en efterfrågan på teknologiska hjälpmedel inom byggbranschen. Flera förbättringsområden kring ÄTA-hantering samt de viktigaste egenskaperna kring ÄTA-hantering identifieras från våra djupintervjuer och presenteras i uppsatsen. Dessa inkluderar en önskan om snabbhet, enkelhet, tydlighet, spårbarhet, korrekthet, och kontinuitet.

Bakgrund: Ett ständigt utvecklande av den fysiska modehandeln har lett till möjligheter att utveckla en shoppingupplevelse för konsument för att bemöta konkurrens från den digitala handelsplatsen. Detta har lett till att den fysiska butiken implementerar alternativ som teknologiska innovationer för att höja shoppingupplevelsen för konsumenten. Metod: Kvalitativ undersökning med 14 semistrukturerade intervjuer och tematisk analys av den insamlade empirin. Avgränsning är satt till att endast behandla konsumentinriktade teknologier. Resultat och analys: Resultaten av insamlade data bestående av respondenternas intervjusvar analyseras mot den tidigare forskningen. Resultatet visar att respondenternas självskattning av deras teknologiska kunskap påverkar deras användning av teknologier. Vissa av respondenterna påverkas också av socialt inflytande, både positivt och negativt. Även den upplevda säkerheten hos en teknologi påverkar respondenternas acceptans av teknologin. Olika slags värden upplevs av konsumenter där självständighet, tidssparande, smidighet och nöje är de fyra centrala teman som identifieras. Respondenterna upplever och prioriterar dessa värden olika, vilket också påverkar motiven för användandet av teknologiska innovationer. Diskussion: En vidare diskussion förs utifrån tidigare teori och insamlad empiri kring värde, teknologiska innovationer och acceptans. Resultatet diskuteras utifrån ett modehandelsperspektiv, där både fast och slow fashion diskuteras. Fast fashion butiker kan gynnas till större grad av att implementera teknologier som ökar konsumenternas självständighet. Märkesvaruhus som fokuserar på att kunna ge personlig service till sina konsumenter kan missgynnas av att implementera teknologi som missgynnar personlig service. Slutsats: Denna undersökning har bidragit med att ge en tydlig bild av hur konsumenter upplever teknologiska innovationer och vad som driver dem till att börja använda dessa. Förslag till vidare forskning kan därför vara fördjupat kring hur kunskapsbristen kring teknologiska innovationer påverkar konsumenternas användande och beteende, samt hur detta kan identifieras. / Background: A constant development of the physical fashion retail business has led to possibilities to develop a shopping experience for consumers to compete with the online marketplace. This has led to physical stores implementing technological innovations to enhance the consumer experience. Method: A qualitative study with 14 semi-structured interviews along with a thematic analysis being made to structure the collected data. The paper is delimited to only consumer facing technologies. Result and analysis: The results of the respondents’ answers are analysed from the previous research. The results show that the respondents’ self-evaluation of their technological knowledge affects their usage of technologies. Some of the respondents are also affected by social influences, both in a positive and negative way. The perceived security of a technology also affects respondents’ acceptance of the technology. Different kinds of value are experienced by the respondents, with independence, time saving, flexibility and pleasure being the four central themes. The respondents experience and prioritise these values differently, which also affects the motives behind using technological innovations. Discussion: The result is discussed from a fashion industry perspective, with fast and slow fashion being brought up as two major areas. Fast fashion stores can benefit from including technological innovations to increase the customers’ independence. High fashion brands with a strong focus on personal service might suffer from introducing such technologies, as it contributes to a loss of personal service. Conclusion: This paper contributes with a clear understanding of how consumers experience technological innovations and what drives them to become users. Suggestions for further research is presented and recommends a deeper study focusing on the lack of technological knowledge, how it affects the use of technological innovations in a retail environment and how it can be identified.

Ett omställningsarbete pågår inom Sveriges regioner, som bl.a. innebär att primärvårdens roll ska stärkas, finnas nära patienterna, vara lättillgänglig och effektiv. Inom Västra Götalandsregionen pågår omställningsarbetet på olika sätt. Ett omfattande förändringsarbete pågår vid en vårdcentral som sedan länge haft behov av förändring p.g.a. hög personalomsättning, svårigheter att rekrytera kompetent personal samtidigt som medarbetarna som arbetade kvar fick en sämre arbetssituation. Ortens invånare och vårdcentralens patienter påverkades genom en försämrad kontinuitet. På vårdcentralen har förändringsarbetet startat och man arbetar numera med både forsknings-, utvecklings- och innovationsarbeten. Det saknades en förståelse för medarbetarnas erfarenheter från förändringsarbetet. Syftet med denna studie var att beskriva medarbetarnas erfarenheter från den process som vårdcentralens förändringsarbete inneburit. Ett förändringsarbete som har lett till att benämnas som en innovationsvårdcentral. För att kunna beskriva erfarenheterna gjordes en kvalitativ intervjustudie med sex informanter från vårdcentralens fyra yrkeskategorier. En manifest innehållsanalys med en induktiv ansats har använts. Resultatet beskriver en tilltro till vårdcentralens förändringsarbete där informanterna känt sig delaktiga. I början av förändringsprocessen fanns en viss oro över att förändra invanda arbetssätt även om informanterna ansåg att förändringarna var nödvändiga. Förnyade arbetssätt har medfört att man arbetar mer effektivt, vilket både medarbetarna och patienterna har nytta av. Behovsanpassad utbildning har genomförts och kompetensutveckling bidrar till att medarbetarna får till sig nya forskningsrön, vilket kan ge patienterna en bättre vård. Resultatet stämmer väl överens med tidigare forskning vilket gör att studiens resultat kan bidra till att utvärdera det förändringsarbete som görs på vårdcentralen, samtidigt som resultatet kan vara betydelsefullt för framtida bildningar av innovationsvårdcentraler.

I samband med den digitala teknikens utveckling som i dag är en stor del i många människors liv och vardagliga aktiviteter påverkas också sättet människor konsumerar och kommunicerar på. Generation Z är generationsgruppen som redan under uppväxten integrerat sina liv med den digitala tekniken och den har därför präglat generationen. Utvecklingen av digital teknik handlar om att hela tiden effektivisera och optimera, vilket också satt nya krav på hur konsumenter väljer att betala för produkter, tjänster och till varandra. Mobila betalningar är en av de växande alternativen till transaktioner och motsvara både betalningar med fysiska sedlar och kreditkort. Kina är i framkant gällande mobila betalningar och i Sverige ökar användningen av mobila betalningar för varje år.    Syftet med forskningsstudien är därmed att ta reda på jämförelsen mellan Sverige och Kina samt konsumenters adoption till mobila betalningar. Fokusgruppen i forskningsstudien är generation Z och för att kunna utföra studien används teorin Diffusion of innovations av Rogers (2003). Forskningsstudien använder sig av de fem befintliga variabler inom diffusion of innovations som teoretiskt bas för adoptionen till mobila betalningar där ytterligare två variabler lades till (Upplevd risk och socialt inflytande). Teoretiska basen konstaterades därmed av variablerna: relativa fördelar, kompatibilitet, komplexitet, observerbarhet, prövbarhet, upplevd risk och socialt inflytande. Totalt sett konstruerades 14 hypoteser för forskningsstudien.    För att kunna utföra forskningsstudien användes forskningsmetoden kvantitativ tvärsnittsstudie. Data som samlades in var via webbenkäter där de skickades ut till både svenska och kinesiska konsumenter. Totalt samlades in 125 webbenkät svar som kunde användas för analys där 50 var från svenska konsumenter och 75 kinesiska konsumenter. All data som samlades in analyserades genom regressionsanalys med hjälp av det digitala verktyget IBM SPSS version 28.0. Hypoteserna testades genom att använda multipel regressionsanalys samt Mann-Whitney U Test. Det  analysen har identifierat var att socialt inflytande, kompatibilitet och relativa fördelar hade högst påverkan för adoptionen till mobila betalningar. Kina hade även högre signifikans i alla faktorer förutom komplexitet. / The purpose of the research study is to find out the comparison between Sweden and China and consumers' adoption of mobile payments. The focus group for the research study is generation Z and to be able to carry out the study, the theory Diffusion of innovations by Rogers (2003) is used. The research study uses the five existing variables in diffusion of innovations as a theoretical basis for the adoption of mobile payments where two additional variables were added (Perceived risk and social influence). A total of 14 hypotheses were constructed for the research study.   In order to be able to carry out the research study, the research method quantitative cross-sectional study was used. Data collected were through web surveys where they were sent out to both Swedish and Chinese consumers. All data collected was analyzed by regression analysis using the digital tool IBM SPSS version 28.0. The hypotheses were tested using multiple regression analysis and Mann-Whitney U Test. What the analysis has identified was that social influence, compatibility and relative advantages had the greatest impact on the adoption of mobile payments. China also had higher significance in all factors except complexity.