In today’s platform economy, the postal industry has been disrupted with emerging technologies and changing consumer needs. While the physical letter volumes continue to decrease, postal operators seek new sources of customer value through digital innovations. Digital mailbox is an example of a multisided platform that creates value by connecting two or more customer groups and facilitating interaction or transactions between them. In order to successfully attract both supply and demand to these platforms, the platform provider needs to understand both sides of the market The purpose of this study was to increase the understanding of the needs and expectations of the biggest consumer group of the future, Generation Z, regarding their interaction with different sectors in the Finnish society. Furthermore, the research aim was to shed light on the possible implications that these needs and expectations would have on platform providers. The context for the study was Finland. The study was conducted as a case study for PostNord, a communications and logistics supplier in the Nordics. A qualitative research design included conducting 12 semi-structured interviews with Generation Z representatives, born between 1995 and 2001. Additionally, a mirroring workshop with industry experts was conducted in order to include the perspective of the case company. The results were analysed using a thematic analysis method. The findings of this study show that Generation Z’s choice for device and channels is contextual, depending on the importance and urgency of the matter. Gen Z prefers to receive their communication on one platform instead of many, and often on mobile application. This generational cohort has high expectations regarding the speed of the communication. They expect fast responses that also enable a meaningful dialogue, yet on their own terms. The findings indicate that Gen Z values the human element even in digital communication. They want to receive information that is not only relevant to them, but arrives on the right time and comes from a competent, familiar source. These findings have implications on not only PostNord as a platform provider, but all the potential ecosystem partners. / I dagens plattformsekonomi har postbranschen behövt hantera ny teknik och förändrade konsumentbehov. Medan volymen av fysiska brev fortsätter att minska, söker postoperatörer nya källor till kundvärde genom digitala innovationer. En digital brevlåda är ett exempel på en flersidig plattform som skapar värde genom att ansluta två eller fler kundgrupper, samt underlättar interaktioner eller transaktioner mellan dem. För att framgångsrikt locka både utbud och efterfrågan till dessa plattformar, behöver plattformsleverantörer förstå båda sidor av marknaden. Syftet med denna studie var att öka förståelsen för behov och förväntningar hos framtidens största konsumentgrupp, Generation Z, angående deras interaktion med olika sektorer i det finska samhället. Vidare var målet med forskningen att belysa möjliga konsekvenser som dessa behov och förväntningar skulle ha på plattformsleverantörer. Sammanhanget för studien var Finland. Studien genomfördes som en fallstudie för PostNord, en kommunikationsoch logistikleverantör i Norden. Under en kvalitativ forskningsdesign genomfördes 12 halvstrukturerade intervjuer med Generation Zrepresentanter, födda mellan 1995 och 2001, dessutom genomfördes en workshop med branschexperter för att inkludera fallföretagets perspektiv. Resultaten analyserades med hjälp av en tematisk analysmetod.Resultaten av denna studie visar att Generation Zs val för enhet och kanaler är kontextuell, beroende på hur viktigt och brådskande det är. Generation Z föredrar att ta emot kommunikation på en specifik plattform i stället för många, och ofta på mobilapplikation. Denna kohort har höga förväntningar på kommunikationshastigheten, de förvänta sig snabba svar som också möjliggör en meningsfull dialog, men ändå på deras egna villkor. Resultaten tyder på att Generation Z värderar det mänskliga elementet även i digital kommunikation. De vill ha information som inte bara är relevant för dem, men kommer under rätt tid och från en kompetent, välkänd källa. Dessa resultat har inte bara konsekvenser för PostNord somplattformsleverantör, men alla potentiella partners i ekosystemet.

Andersson, et al. (2008) konstaterar i sin rapport att byggbranschen i Norden har erfarit låg produktivitet. Bristen på digital användning i branschen har anförts som en av de främsta orsakerna. Syftet med denna studie är att undersöka vad som krävs av en organisation för att förändra medarbetares arbetssätt till att bli mer digitala. Studien har begränsats till att undersöka ett stort svenskt byggföretag som i studien benämns Byggföretaget. Empirin bygger på en fallstudie omfattande en intervjustudie och enkätundersökning. Genom studiens teori och empiri noteras faktorer som påverkar hur spridningen av innovationer sker inom en organisation samt individers förändringsbenägenhet. Dessa berör struktur och kultur inom organisationen samt det stöd och de resurser som finns inom organisationen ämnat för digitalisering. Byggföretaget satsar brett på digitalisering och har en stor vilja att förändra medarbetares arbetssätt till att bli mer digitala. De anställda upplever däremot att resurser saknas för att möta Byggföretagets vision.  Författarna har observerat den stora påverkan som organisationskultur och lokala projektkulturer har på företagets digitaliseringsarbete. De lokala kulturerna kan motverka organisationens övergripande kultur. Individers förändringsbenägenhet påverkar innovationsspridningsförmågan inom företaget, där det är viktigt att nyckelpersoner har en positiv inställning till digitaliseringen.  För att gynna innovationsspridningshastigheten och få med sig alla typer av individer, allt från innovatörer till eftersläntrare, är det viktigt att organisationen har en tydlighet i sin digitala strategi. Det är även viktigt att organisationen skapar en miljö där den digitala förändringen innehåller så få motgångar som möjligt för individerna som ska förändra sina arbetssätt. Till sist är det viktigt att se till innovationen i sig och dess grad av användarvänlighet. Att genomföra en standardisering av program, där särskilda program utses av organisationen, skulle effektivisera arbete och minska graden av dubbelarbete vid inlärning. / According to Andersson, et al. (2008), the construction industry has experienced low productivity, and the lack of digital use in the industry has been mentioned as one of the main reasons. The purpose of this study is to find what is required of an organization to change employees' working methods to become more digital. The study has been limited to investigating a large Swedish construction company, that will be referred to as Construction Company for the remainder of this thesis. The empirical study is based on a case study comprising an interview study and questionnaire survey. The theory and empirical study identifies factors that influence the spread of innovations within an organization and the individuals' tendency to change. These concern the structure and culture within the organization as well as the support and resources available within the organization for digitization. The Construction Company invest heavily in digitalization and has a great willingness to change employees' working methods to become more digital. Employees, on the other hand, experience that resources are missing to meet the construction company's vision. The authors have observed the great influence that organizational culture and local project cultures have on the company's digitization work. Local cultures can counteract the organizational culture. Individuals' tendency to change affects the ability of diffusion of innovations within the company. It is important that key people have the right attitude towards digitization. To benefit from the spread of innovation and bring in all types of individuals, it is important that the organization has a clarity in its digital strategy. It is also important that the organization creates an environment where the digital change contains as few setbacks as possible when individuals are to change their way of working. Finally, it is important to look at the innovation itself and its level of user-friendliness. An implementation of standardized programs, where specific programs are designated by the organization, would streamline work and reduce the degree of learning duplication.

In recent years, the necessity and opportunity for transforming pulp and paper mills into integrative units for large-scale output of biochemicals, biomaterials, and biofuels have come up in discussions of industrial renewal in the Northern hemisphere (mainly in Canada, Sweden and Finland). This transformation is related to technology shifts as well as changing business models based on new bioproducts due to profoundly new market conditions. The aim of this dissertation is to analyse how wood-based biomass industries – with an emphasis on incumbent pulp and paper industries (PPIs) – are managing this industrial and technological transformation that is taking place beyond the papermaking paradigm. Innovation theories on mature industries, their incumbents, and their propensity for technological lock-in and inertia are well-known. How new entrants and incumbents manage these large shifts is seen as central in understanding the dynamics of new, large-scale sustainable technologies on the one hand and the renewal of large, mature process industries on the other. Three research questions are addressed. First, where are the knowledge and technology frontiers developing in this transformation? Second, how are incumbents of PPIs are managing large market and technology shifts based on existing capabilities and knowledge bases? Third, what are the key mechanisms behind the transformation of PPIs from a process-industry perspective? The hermeneutical insights into the system of biomass technologies in general and the PPI industries in particular were gained by using a qualitative case-study approach, which formed the basis for four research articles and for outlining the empirical context and key words search of the quantitative bibliometric methods in a fifth research article. The research findings and main contributions address an identification of the, analytical, “formal”, science-based technology frontiers from a knowledge base perspective.  Old industrialised forest/PPI nations tended to specialize in rather slow growing, forest-based frontiers. They seem to have stayed close to the research trajectories of their woody raw material and knowledge base with the exception of North America. However, this not the entire explanation of transformation and technology development. Chemical pulp mills, in several cases developed into biorefineries, are the nexus of the emerging development block. They are contributing with products in a bioeconomy that is actively moving away from fossils and polluting materials (such as cement, cotton, plastics). In addition, demo plants (potentially nurturing hundreds of bioproducts) that are present at mill sites and involve different stakeholders, can act as the interface between analytical and synthetic knowledge bases that otherwise are difficult to combine in the upscaling phases of process industries. The response of PPI organizations to shifts in both technology and business models is also explained by the concept of diverging innovations of non-assembled products. These are part of a diversification of an industry from a forest industry perspective, and also of a diversification that may enter trajectories of several by-products and side-streams of the pulp “biorefinery” mill, and have analogies to a product-tree and to the material transformation flow of its production systems. But it is also a phenomenon of synergies in a broader multi-sectorial perspective, i.e. new sets of related products/processes that are able to replace industries of non-assembled products under the above-mentioned, new market conditions. The phenomenon of diverging innovations can be regarded as both an empirical contribution – the breaking up of a closed integrated process industry into something new with several emerging and integrative industries as a response to the large shifts in papermaking and sustainable needs in society – and as a theoretical remark on the model for non-assembled products presented by Utterback (1994). / Under de senaste åren har nödvändigheten och möjligheten att omvandla massa- och pappersbruk till integrerade produktionsenheter för storskalig produktion av biokemikalier, biomaterial och biobränslen uppkommit i diskussioner om industriell förnyelse på norra halvklotet - främst i Kanada, Sverige och Finland. Denna omvandling är relaterad till teknikskiften samt förändrade affärsmodeller baserade på nya bioprodukter och kraftigt ändrade marknadsförutsättningar. Syftet med avhandlingen är att analysera hur vedbaserade industrier – med betoning på befintliga massa- och pappersindustrin - hanterar denna industriella och tekniska omvandling utanför det traditionella papperstillverkningsparadigmet. Innovationsteorier om mogna branscher, deras benägenhet för teknisk inlåsning och tröghet är välkända. Hur nya och etablerade aktörer hanterar dessa stora förändringar ses som central för att förstå dynamiken i ny, storskalig, hållbar teknik å ena sidan och förnyelse av mogna processindustrier å andra sidan. Tre forskningsfrågor behandlas. Först, var utvecklas kunskaps- och teknikfronter i denna omvandling? För det andra, hur hanterar etablerade aktörer i massa- och pappersindustrin  stora marknads- och teknologiskiften baserade på befintliga kunskapsbaser? För det tredje, vilka är de huvudmekanismerna bakom omvandlingen av massa- och pappersindustrin ur ett processindustriellt perspektiv? Förståelsen för det biomasseteknologiska systemet i allmänhet och massa- och pappersindustrin i synnerhet erhölls genom att använda kvalitativa fallstudier och metoder. De låg till grund för fyra forskningsartiklar och utmejslade den empiriska kontexten för kvantitativa, bibliometriska metoder i en femte forskningsartikel. Forskningsresultaten utgörs bl a av en identifiering av analytiska, "formella", vetenskapligt baserade teknikfronter. Äldre skogsindustriländer tenderar att specialisera sig i långsamväxande, skogsbaserade teknikfronter. De följer forskningsbanor närmare deras vedråvaru- och kunskapsbaser (med undantag av Nordamerika). Men det är inte hela förklaringen till teknikutvecklingen och dess omställningspotential. Kemiska massabruk, i flera fall utvecklade till bioraffinaderier, kan utgöra hävstången för ett framväxande utvecklingsblock. De bidrar med produkter i en bioekonomi som aktivt rör sig bort från fossila och resursineffektiva material och processer (såsom cement, bomull, plast). Dessutom kan demonstrationsanläggningar härbärgera en storskalig testmiljö för hundratals bioprodukter som är placerade i närheten av massafabriker och som involverar forsknings-, industri- och samhällsintressenter. De kan ävenfungera som gränssnitt mellan analytiska och syntetiska kunskapsbaser som annars är svåra att kombinera i uppskalningsfaser. Massa- och pappersindustrins omvandling förklaras också av begreppet divergerande innovationer av icke-sammansatta produkter. Dessa är delvis en diversifiering av en bransch ur ett skogsindustriellt perspektiv, delvis en diversifiering som kan generera i biprodukter och sidoströmmar, som har analogier med produktträd och påminner om det materiella transformationsflödet i det egna produktionssystemet. Divergerande innovationer kan ge ett synergifenomen ur ett bredare sektoriellt perspektiv, dvs nya uppsättningar av produkter och processer som kan ersätta industrier med icke-sammansatta produkter under de nya marknadsförhållandena som ovan beskrivits. Fenomenet med divergerande innovationer kan betraktas som både ett empiriskt bidrag - att bryta upp en sluten, integrerad processindustri till något nytt med flera framväxande och integrerande näringar som ett svar på de stora förändringarna i industrin och i samhället – och också som en kritik av modellen för icke-sammansatta produkter som tidigare presenterats av Utterback (1994). / <p>QC 20160829</p>

Syftet med examensarbetet är att beskriva och kartlägga hur adoptionen av styrmodeller kan se ut i stora företag och utifrån detta identifiera vilken betydelse olika faktorer karaktäriserade av individuella-, organisationella- och omvärldsaspekter som påverkar adoptionen. Detta för att öka kunskapen om vilka faktorer som kan ligga bakom adoptionen av styrmodeller och hur dessa påverkar. Vidare är syftet att explorativt finna mönster mellan påverkande faktorer och företags strukturella attribut för att se hur möjliga kopplingar till företagens strukturer kan se ut. Studien bidrar därmed iutvecklingen av ett mer holistiskt synsätt. För att uppnå syftet utgår studien från sju faktorer; rationella och effektiva, psykodynamiska, retoriska och mode, politiska, kulturella, tvingande samt härmande och trender som på olika sätt påverkar adoptionen inom företag. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med tio stycken stora företag i Norrbotten med olika attribut inom ledartyp, ägarform och koncernförhållande. Företagens deltagare utgjordes av beslutsfattare med höga positioner inom företaget medinsikt i adoptionsprocessen som ingående kunde förklara händelser som påverkade adoptionen. Resultaten indikerar på att samtliga sju faktorer i olika grad påverkar företagens adoption av styrmodeller. Framförallt var de rationella och effektiva faktorerna klart framträdande som den faktor med högst påverkan inom samtliga företag eftersom att adoptionsbeslutet ofta grundade sig i någon form av problem eller kris. Resterande faktorer påverkade i olika utsträckning, där det fanns antydningar om mönster mellan faktorer och företagens strukturella attribut. Studien formulerade sex hypoteser kopplat till funna mönster mellan faktorer och företagens strukturella attribut. / The purpose of this thesis is to describe and map how the adoption of management practices works in large companies and to identify the importance of different factors characterized of individual, organizational and environmental aspects that can affect the adoption. This to increase knowledge about the underlying factors that might affect the adoption of management practices. Furthermore, the purpose is to exploratively find patterns between influencing factors and corporate structural attributes to identify how possible connections to corporate structures may exist. This study contributes to the development of a more holistic approach. To achieve the purpose, the study is based on seven different factors; Rational and effective, psychodynamic, rhetorical and fashion, political, cultural, forced-selection (coercive), and imitation (mimetic) and trends that affect business adoption in various ways. This study was conducted through qualitativeinterviews with ten large companies in Norrbotten with different attributes in the management type, ownership and corporate relationship. The companies’ participants consisted of high-level decision-makers within each company with insight into the adoption process, which could thus explain in detail the events that affected the adoption. The results indicate that all seven factors influence the companies’ adoption of management practices to a different extent. In particular, the rational and effective factors were clearly prominent as the factors with the highest impact within all companies, because the adoption decision was often based on some kind of problem or crisis. Remaining factors affected to varying degrees, where there were indications of patterns between factors and the company's structural attributes. The study formulated six hypotheses linked to found patterns between factors and the company's structural attributes.

Syfte och forskningsfrågor: Syftet med denna studie är att undersöka på vilka sätt enmans- och mikroföretag tar till sig sökmotoroptimering. Detta för att bättre förstå vilka hinder företag upplever med att ta till sig sökmotoroptimering, så att kunskap om hur företag skulle kunna ta sig förbi identifierade hinder genereras.  1. På vilka sätt tar enmans- och mikroföretag till sig sökmotoroptimering som den digitala utvecklingen möjliggjort?  2. Vad finns det för hinder för enmans- och mikroföretag att ta till sig sökmotoroptimering?  Metod: Studien är av kvalitativ karaktär och har genomförts med en induktiv ansats. Datainsamlingen har främst skett genom åtta semistrukturerade intervjuer med respondenter från enmans- och mikroföretag samt med experter inom området från marknadsföringsbyråer.  Slutsats: Studien har resulterat i kunskap kring hur enmans- och mikroföretag tar till sig sökmotoroptimering. Resultatet visar att enmans- och mikroföretag upplever fyra framträdande hinder när de tar till sig SEO vilka är brist på finansiella resurser, tidsbrist, extern påverkan och bristen av kunskap inom informationsteknik och strategi. Studien har vidare identifierat fem nya hinder vid implementering av SEO vilka är kunskapsbrist om teknisk implementering av SEO, föråldrad generation på företag, brist på tillit, konjunkturell påverkan samt tidsbrist. Dessa hinder kategoriseras som interna eller externa hinder beroende på hur de påverkar företag. Kunskap har även genererats kring hur enmans- och mikroföretag skulle kunna ta sig förbi dessa hinder. / Purpose and research questions: The purpose of this study is to investigate how one-person- and microenterprises relate to search engine optimization. This to better understand what kind of barriers companies experience when adopting search engine optimization, to generate knowledge about how companies could overcome the identified barriers.  1. In what ways does one-person- and microenterprises adopt search engine optimization which the digital development has enabled?  2. What kind of barriers do one-person- and microenterprises experience when adopting search engine optimization?  Method: The study is of qualitative nature and has been implemented with an inductive approach. The data has mainly been collected through eight semistructured interviews with respondents from one-person- and microenterprises as well as experts in the field from marketing agencies.  Conclusion: The study has resulted in knowledge about how one-person- and microenterprises relate to search engine optimization. The result shows that one-person- and microenterprises experience four prominent barriers when approaching SEO. These four barriers are lack of financial resources, lack of time, external impact and lack of knowledge in information technology and strategy. The study has further identified five new barriers when enterprises approach SEO which are lack of knowledge about technical implementation of SEO, elderly generations at the company, lack of trust, impact of business cycle and lack of time. These barriers are categorized as internal or external barriers depending on how they affect companies. The study has also generated knowledge about how one-person and microenterprises could overcome these barriers.

The future is here. New digital, disruptive innovations are changing and affecting industries across society. And the emerging Quantum Computing (QC) industry is not an exception. Billions of dollars have been invested by actors such as governments, large enterprises like IBM and AWS, and by smaller to medium firms towards achieving a fully working QC-technology. Therefore, firms who are looking to adopt it must address the barriers that come with it. This thesis therefore explores what barriers, with the objective on key ones, that exist when firms are adopting QC-technology as a service into their business strategy. The geographical scope of this study is the European and North American industries. The applied method is qualitative and based on the methodology of grounded theory where six semi-structured interviews are carried out with key experts in the field . Furthermore, the analytical PESTLE-framework was used to systemically code and categorize the barriers found from the interviews to analyze the political, economic, social, technological, legal, and environmental factors connected to the research question. By using key experts from different parts of the industry and this framework, it resulted in a holistic view of the industry’s barriers. The findings of this study are that the QC-industry is still in its early era with 34 barriers of adoption identified and eight of them deemed to be the key ones because of their significance and frequency of mentions. The eight key barriers are QC-technology is costly, impatient investors, funding issues, lack of consistent revenue streams, lack of awareness from top management, insufficient ecosystem, lack of skilled labor and immature technology. The most important minor barriers of the other 26 include lack of standardization and benchmarks, lack of collaboration between certain geographical parties, misinformation from vendors and not using external advisors. Nonetheless, the QC-technology is on the up-rise and is projected to affect industries across the world. Firms in these industries must therefore learn to adopt to the dynamic changes that come with what the QC industry brings. Therefore again, it is the intention of this thesis to explore the key barriers and mitigation strategies to overcome them. / Framtiden är här. Nya digitala, disruptiva innovationer håller just nu på att förändra och påverka industrier över hela samhället. Den växande kvantdatorindustrin är inte ett undantagsfall. Flertalet miljarder dollar med målet att uppnå en fullt funktionell kvantdator har investerats av aktörer som stater, stora företag som IBM och AWS samt små till medelstora företag. Därför bör företag som kommer att påverkas av effekterna adressera barriärerna som finns. Den här uppsatsen undersöker därför vilka barriärer, med fokus på de essentiella, som existerar för företag när de ska adaptera kvantdatorteknologi som en service i deras affärsstrategi. Den geografiska omfattningen berör den nordamerikanska samt den europeiska marknaden. Metodiken som användes var ”Grounded theory”- metodologin där sex semi-strukturerade intervjuer utfördes med nyckelexperter i industrin. Fortsättningsvis så användes PESTLE-ramverket för att systematiskt koda samt kategorisera de identifierade barriärerna utifrån politiska-, ekonomiska-, sociala- , teknologiska-, legala- samt miljöaspekterna. Genom att ha erhållit data från nyckelexperter från olika delar av industrin samt använt ramverket så gav det en holistisk bild av industrins barriärer. Resultatet av studien är att kvantdatorindustrin är i ett tidigt skede med 34 barriärer identifierade och åtta av dem som anses vara de mest essentiella på grund av deras signifikans samt frekvens av omnämnanden. De åtta nyckelbarriärerna inkluderar att kvantdatorteknologin är dyr att investera i, otåliga finansiella investerare, finansieringsproblem, brist på konsistenta intäktsflöden, brist på medvetenhet av ledningen, bristfällande ekosystem, brist på kompetent personal och icke-mogen teknologi. De viktigaste mindre barriärerna utav de 26 inkluderar brist på standardisering samt riktmärken, brist på samarbete mellan vissa geografiska områden, felaktig information från industrin till köparna, samt att inte ta hjälp av externa rådgivare. Vidare, så är kvantdatorteknologin samt industrin i helhet i en uppgång och förväntat att förändra industrier över hela världen. Företagen i dessa industrier bör därför lära sig redan idag att adaptera sig till de dynamiska förändringarna som kvantdator industrin medför. Därför är syftet för det här examensarbetet att utforska nyckelbarriärerna och strategierna som i syfte för att överkomma dem.

In the growing digitalization of the grocery industry, it is necessary for traditional grocery retailers to adapt their business models to the new digital era. Augmented reality (AR) and other digital tools have proven to have the ability to transform the grocery business, and it is crucial for traditional grocers to act in order to remain competitive. AR technology has been used in a number of different retail industries, such as the clothing industry and the furniture industry. The purpose of this paper is to investigate how the implementation of AR can affectthe business model of a traditional grocery retailer. A case study has been conducted with a food company in Sweden, at the request of our commissioner working in the field of digitalization of different industries. Furthermore, the Triple Layered Business Model Canvas, has been used as a tool to identify the current business model, and to give suggestions on how the future business model can look like, after an implementation of AR. The results show a change on the canvas of the three different sustainability factors, but also an identification of the different challenges a grocery retailer can face. The results show an increased collaboration with external partners and the implementation of new activities for the case company. Furthermore, the study emphasizes the impact on distribution and suppliers, as well as the social consequences. Preparation for the technology is further presented in the study.  The study contributes to increased knowledge of business model change in the grocery industry. Previous research on the impact of AR on the grocery industry has been confirmed, and this paper contributes new research investigating the impact of technological innovations on the business model of traditional grocery retailers. This study also adds knowledge on theuse of the Triple Layered Business Model Canvas as an analytical tool for sustainability and business model change. / I den växande digitaliseringen av livsmedelsbranschen är det nödvändigt för traditionella livsmedelshandlare att anpassa sina affärsmodeller till den nya digitala eran. Förstärkt verklighet (AR) och andra digitala verktyg har visat sig ha förmågan att omvälva livsmedelshandeln, och det är avgörande för traditionella livsmedelshandlare att agera för att behålla sin konkurrenskraft. AR-tekniken har använts inom ett flertal olika industrier inom detaljhandeln, såsom klädindustrin och möbelindustrin. Den här uppsatsens syfte är att undersöka hur implementeringen av AR kan påverka en traditionell livsmedelshandlarnas affärsmodell. En fallstudie har gjorts på ett livsmedelsföretag i Sverige, på begäran av vår kommissarie som arbetar inom digitalisering av olika branscher. Vidare har Triple Layered Business Model Canvas använts som ett verktyg för att identifiera den nuvarande affärsmodellen, och för att ge förslag på hur den framtida affärsmodellen kan se ut, efter en implementering av förstärkt verklighet (AR). Resultaten visar en förändring av canvasen med tre olika hållbarhetsfaktorerna, men även en identifiering över de olika utmaningarna en livsmedelshandlare kan stå inför. Resultatet visar ett ökat samarbete med externa partners samt implementering av nya aktiviteter för fallföretaget. Dessutom belyses påverkan på distribution och leverantörer, samt de sociala konsekvenserna. Vidare i studien presenteras även olika relevanta och betydelsefulla förberedelser för en implementation av AR tekniken. Studien bidrar till ökad kunskap inom förändring av affärsmodeller inom livsmedelsindustrin. Tidigare forskning om förstärkt verklighets påverkan på livsmedelsbranschen har bekräftats, och denna uppsats bidrar med ny forskning som undersöker effekten av teknologiska innovationer på affärsmodellen för traditionella livsmedelshandlare. Denna studie tillför även kunskap om användningen av Triple Layered Business Model Canvas som analysverktyg för hållbarhet och förändring av affärsmodeller.

Smart home technology develops at a rapid pace and the smart home of today is only a fraction of what the smart home has the potential to become. The ambition of the smart home is to make the everyday life easier for its residents by increasing comfort, safety, and efficiency. As speech recognition accuracy has increased, voice has become an increasingly popular mean of control within the smart home. Both speech recognition and smart home technology have been listed as important emerging technologies for several years with high expected market growth. However, the adoption is slow and one might wonder whether the technologies are failing to diffuse. Though there is an arena for the technologies to work, and benefits to be utilized, the majority of the Swedish population has not adopted the technologies yet. Why is that? This thesis aimed to determine the diffusion prospects of the smart home controlled by voice by investigating; the current consumer adoption rate of the smart home and the smart home controlled by voice; the consumers’ perceptions of smart home technology and voice as a mean of control; and what adoption barriers might hinder the diffusion. To examine this, a literature review of previously identified adoption barriers was conducted, followed by interviews with both technology experts and consumers with different levels of smart home experience. Based on these, initial hypotheses were extracted on consumer perceptions and adoption barriers of smart home technology. These initial hypotheses were subsequently tested by conducting a survey aimed at Swedish families with dependent children. The survey found the adoption of the smart home to have reached half of the Swedish families with dependent children, while the smart home controlled by voice only has been adopted by one-fifth of the families. The smart home technology was found to have good prospects of continuing the diffusion. However, the perceptions of smart home technology vary between consumer groups, where some groups have more difficulties perceiving a purpose with the technology. Voice was further determined unlikely to be the only mean of control of the future smart home, as voice is not found suitable in all situations. This thesis also identified several adoption barriers and problem areas that might hinder the future adoption of smart home technology. Solving these adoption barriers and problems are crucial to increase the diffusion prospects of the smart home. / Tekniken för det smarta hemmet utvecklas i rask takt och den teknik som finns idag är bara en bråkdel av vad det smarta hemmet har potential att utvecklas till. Målet med det smarta hemmet är att förenkla vardagslivet för de som bor i hemmet genom att erbjuda ökad komfort, säkerhet och effektivitet. I takt med att noggrannheten för taligenkänning ökar har röst som kontrollmedel av det smarta hemmet ökat i popularitet. Taligenkänning och tekniken för det smarta hemmet har i flera år listats som viktiga trender och teknikerna förutspås ha hög framtida marknadstillväxt. Adoptionen har emellertid visat sig vara ganska långsam, vilket ger upphov till funderingar kring om teknikerna håller på att misslyckas. Trots att det finns en arena för att teknikerna ska fungera och fördelar att dra nytta av, så har majoriteten av det svenska folket fortfarande inte adopterat teknikerna. Hur kommer sig detta? Det här mastersarbetet ämnar utvärdera framtidsutsikterna för det smarta hemmet kontrollerat av röst. Arbetet undersöker; dagens adoption av det smarta hemmet och det smarta hemmet styrt av röst; konsumenternas uppfattning av tekniken i det smarta hemmet och av röst som kontrollmedel; samt vilka adoptionsbarriärer som skulle kunna hindra diffusionen av teknikerna. En studie av tidigare litteratur i området genomfördes, följt av intervjuer med både teknikexperter och konsumenter med olika erfarenhet av det smarta hemmet. Baserat på litteraturstudien och intervjuerna kunde initiala hypoteser kring konsumenternas uppfattning av teknikerna samt potentiella adoptionsbarriärer extraheras. Dessa hypoteser testades genom en enkätundersökning riktad mot svenska barnfamiljer. Det fastställdes att adoptionen av det smarta hemmet har nått hälften av Sveriges barnfamiljer, medan enbart en femtedel av dessa familjer adopterat det smarta hemmet styrt av röst. Tekniken för det smarta hemmet har goda förutsättningar för fortsatt diffusionen och adoption. Däremot skiljer sig uppfattningarna av tekniken för det smarta hemmet mellan olika konsumentgrupper. Detta då vissa grupper har svårare att uppfatta ett värde med tekniken. Ser man till styrningen av det framtida smarta hemmet är det osannolikt att röst kommer vara det enda styrsättet, eftersom röstkontroll inte är lämpligt i alla situationer. Detta mastersarbete identifierade även flertalet adoptionsbarriärer och problemområden som riskerar hindra teknikens framtida adoption. Dessa är kritiska att lösa för det smarta hemmets framtida diffusion och adoption.

The Paris Agreement was formed in 2015 to reduce the environmental impact and limit the increase in temperature to 2°C compared to pre-industrial levels. It is believed that an electrification of the transport sector will reduce its negative environmental impact. To reach the goals set by the Paris Agreement we are in need of quick development towards an electrified fleet of vehicles. Despite this urgency electric vehicles (EVs) have failed to reach the majority of the market, instead it has stuck in the chasm between the early adopters and the early majority of the markets. This is due to three main challenges; EVs are relatively expensive compared to conventional petrol- and diesel-powered vehicles, EVs have an inadequate driving range, and the access to a functional charging infrastructure is limited. This thesis focuses on the third challenge regarding charging infrastructure. The charging infrastructure is dependent on the existing electricity distribution infrastructure, i.e. the grid. It is rather time-consuming and costly to strengthen the grid, which is deemed necessary for enabling a roll-out of a charging infrastructure that meets the needs of current and near-future EV operators. This research provides an alternative way of approaching the issues. Instead of strengthening the grid by digging up old cables it looks into the opportunities of incorporating stationary battery storages as a buffer between the EV charging stations and the grid connection point. This battery solution can reduce the power outtake and smoothen out the load from EV charging, thus limiting the impact of EV charging from a grid perspective. The research assesses what type of pathways this solution could follow to successfully drive the adoption of EVs. Furthermore, the study tries to understand how these solutions could be designed to deliver the necessary values regarding EV charging and reducing the overall power outtake from grid connection points. The thesis is carried out by analyzing collected quantitative and qualitative data through the lens of three main theories. These are transition theory, theory on eco-innovations, and theory on the diffusion of innovations. The thesis finds that the two pathways for a battery supported charging infrastructure that will be most efficient in speeding up the adoption rate of EVs is within a workplace and public charging setting in city and urban environments. For both pathways it is expected that a centralized concept, with one battery solution connected to several charging points, will be most feasible in the short-term, which is important as the need for developments are very urgent. The workplace charging will provide 3,6 kW AC-charging while the public charging provides 150 kW DC-charging. The solution is expected to be cost-efficient for specific locations, especially for public charging in city environments with strained grid infrastructures. The study provides an initial assessment for the city of Stockholm which indicates that the power outtake can be reduced by 63,5–112,2 MW in 2030. This means that the current grid infrastructure could support a larger number of EVs, thus reducing the greenhouse-gas emissions from the transport sector and bringing us closer to reaching the goals set by the Paris Agreement. / Parisavtalet utformades år 2015 för att reducera vår klimatpåverkan och begränsa temperaturökningen till 2°C jämfört med nivåerna som rådde innan den industriella revolutionen. Förhoppningen är att en elektrifiering av transportsektorn kan reducera dess negativa klimatpåverkan. För att nå målen i Parisavtalet behövs en snabb omställning mot en elektrifiering av fordonsflottan. Trots situationens brådskande karaktär har elbilar fastnat i en klyfta mellan den begränsade tidiga marknaden och den sena marknaden, vilken utgör majoriteten av kunderna. Det finns tre primära anledningar till detta; elbilar är dyra jämfört med bensin- och dieseldrivna bilar, räckvidden för elbilar är otillräcklig, och det råder begränsad tillgång till en funktionell laddinfrastruktur. Den här studien fokuserar på den tredje anledningen kring otillräcklig laddinfrastruktur. Laddinfrastrukturen är beroende av det existerande elnätet och dess distributionskapacitet. En förstärkning av elnätet är i många fall nödvändig för att möjliggöra en utrullning av en laddinfrastruktur som möter dagens och morgondagens behov. Istället för att förstärka elnätet genom att gräva ner tjockare kablar så fokuserar denna studie på en alternativ lösning kring laddinfrastruktur sammankopplat med stationära batterilager. Batterilagret agerar som en buffert mellan anslutningspunkten till elnätet och laddningspunkten för elbilar. Genom att reducera effektuttaget och jämna ut lastkurvan för elbilsladdning kan en batterilösning begränsa den negativa påverkan det förväntas ha på elnätet. Studien undersöker vilka vägar denna batterilösning kan ta för att öka antalet elbilar i fordonsflottan. Efter att ha förstått vilka dessa lösningsvägar är så analyserar studien hur dessa lösningar kan vara uppbyggda för att erbjuda de efterfrågade och nödvändiga värdena för elbilsladdning och elnätets fortsatta funktionalitet. Studien bygger på analys av kvalitativa och kvantitativa data. Analysen utförs genom att applicera koncept hämtade från teorier kring teknologiska övergångar, miljöinnovationer och spridning av innovationer. De två lösningsområden som förväntas vara mest effektiva i att driva en ökning av antalet elbilar i Sverige är arbetsplatsladdning samt offentlig laddning i stadsmiljöer. En lösning med ett centraliserat batterisystem där en batterilösning är kopplat till flera laddstationer antas vara mest genomförbar på kort sikt, vilket anses vara centralt på grund av utmaningarnas brådskande karaktär. För arbetsplatsladdning tillhandahålls 3,6 kW AC-laddning och för offentlig laddning tillhandahålls 150 kW DC-laddning. Lösningarna förväntas vara kostnadseffektiva for specifika platser och användarprofiler, speciellt för offentlig laddning i stadsområden med ansträngda elnät. En initial uppskattning visar att en laddinfrastruktur kopplat till stationära batterilager inom de två lösningsområdena kan minska Stockholms effektuttag för elbilsladdning med 63,5–112,2 MW år 2030. Detta betyder att dagens elnät kan tillgodose ett ökat antal elbilar, vilka genererar färre utsläpp av växthusgaser och ger oss en bättre chans att nå Parisavtalets mål.

Sveriges befolkning ökar och koncentreras allt mer till storstäderna. Detta har lett till en kraftigt ökad efterfrågan på bostäder och ett högre tryck på den svenska bostadsmarknaden. Några av konsekvenserna är en marknad med kraftigt stigande priser, långa bostadsköer och stora svårigheter för särskilt utsatta grupper att hitta en bostad till rimligt pris. Hushållens genomsnittliga ekonomiska standard har haft en god utveckling och stigit med 35 % sedan 2005. Vid uppdelning av Sveriges totala disponibla inkomst i tiondelar framgår det att 27 % av Sveriges befolkning har en inkomst motsvarande den högsta tiondelen. I denna grupp har en ökning med tre procentenheter skett sedan 2005. Samtidigt har 30 % av befolkningen en inkomst motsvarande de fem lägsta tiondelarna. Sedan 2005 har denna andel sjunkit med två procentenheter. Detta indikerar att inkomstklyftorna ökar. Nyproduktion av bostäder har länge byggts för hushåll med högst inkomster medan inkomstsvaga grupper är utlämnade till den befintliga bostadsmarknaden med höga hyror, priser och långa kötider för hyresrätter. Behovet av nya bostäder med lägre nyproduktionshyror är stort och det finns idag ett fåtal aktörer med en uttalad strategi att bygga prisvärda hyresrätter. Denna kvalitativa fallstudie har som målsättning att svara på följande frågor rörande prisvärda hyresrätter: 1. Hur stämmer studiens resultat överens med relevant teori? 2. Varför har bolagen valt att bygga eller utveckla mer prisvärda hyresrätter? 3. Hur arbetar bolagen för att minska produktionskostnaderna? 4. Blir de bostäder som bolagen bygger och utvecklar tillgängliga för de grupper som är mest utsatta på bostadsmarknaden? Det vill säga blir de tillräckligt prisvärda? Fördjupade intervjuer med bolagen Bonava, Botrygg, KlaraBo, BoKlok samt K-fastigheter har genomförts för att kunna besvara frågorna. Likheterna i bolagens produktionsprocesser är hög. För samtliga är målet att skapa sig kunskap och kontroll över så många skeden av projekten som möjligt. Detta för att skapa en effektiv process som möjliggör lägre kostnader och minskade ledtider. Återupprepningseffekten är mycket viktig för att hela tiden utvecklas. Standardisering av komponenter, husmoduler och byggsystem kortar ledtiderna vilket också sparar både tid och pengar. Den produkt som bolagen i studien bygger är billigare än den genomsnittliga nyproducerade hyresrätten i Sverige och bolagens mindre lägenheter blir tillgängliga för de mest utsatta grupperna på bostadsmarknaden. Statens investeringsstöd gör samtliga bostäder tillgängliga för grupper med lägre inkomster. Trots detta finns det ett stort behov av att bygga fler, framför allt större, lägenheter utan investeringsstöd eller subventioner med lägre nyproduktionshyror för de grupper i samhället med lägst inkomster. / Sweden's population is increasing and gets more and more concentrated to the metropolitan areas. This has lead to a sharply increased demand for housing and a higher pressure on the Swedish housing market. One of the consequences is a market with rising prices, long housing queues and difficulties for particularly vulnerable income groups to find an affordable home. The average development of the economic standard of the Swedish households has been good and has increased by 35 % since 2005. When dividing Sweden’s total disposable income into tenths it shows that 27 % of Sweden’s population has an income responding to the highest tenth. This is an increase by three percent since 2005. At the same time 30 % of the population has an income corresponding to the five lowest tenth of the total disposable income. Since 2005 this part has decreased with two percent. These differences indicate that the income gap has increased. New construction of housing has long been built for households with the highest incomes while lower income households are dependant on the existing housing stock with high rents, prices and long housing ques. The need of new construction of housing with lower rents is great and today there are a few companies in the market with a strategy to build more affordable rental apartments. This qualitative case study aims to answer the following research questions regarding affordable rental apartments: 1. How well does the result of the study correlate with relevant theories? 2. Why have the companies decided to produce or develop more affordable rental apartments? 3. How does the companies work in order to reduce their production costs? 4. Will the rental apartments that the companies build and develop become available to the groups that are most vulnerable in the housing market? That is, will they be affordable enough? In-depth interviews have been conducted with the companies Bonava, Botrygg, KlaraBo, BoKlok and K-Fastigheter to answer the four research questions.The similarities between the production processes of the companies are many. For all of them the goal is to gain knowledge and control over as many stages of the projects as possible. This in order to create an efficient process that enables lower costs and reduced lead times. The repetition effect is very important for continuous development. Standardization of components, housing modules and building systems reduce lead times, which also saves both time and money. The product that the companies produce has lower rents than the average newly constructed rental apartment in Sweden and the companies’ smaller apartments gets available for the most exposed groups in the housing market. The state's investment subsidy makes all the apartments, independent of their size, available to groups with lower incomes. Despite this there is still a need to build larger apartments without subsidies that has lower rents for the groups in society with the lowest incomes.