Det som är unikt i en akademisk miljö passar inte alltid in i en företagsmiljö. Därför kan det uppstå hinder då teknologier ska kommersialiseras. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur dessa hinder kan se ut. Med hjälp av en tillämpad 4R-modell har de olika produkter, faciliteter och utrustning, affärsrelationer och organisatoriska enheter som påverkar kommersialiseringen av en teknologi kunnat kartläggas och utifrån detta har hinder identifierats. En fallstudie har genomförts där en teknologi har förflyttats från universitets- till företagsmiljö. Några av de hinder som har identifierats är att då en teknologi ska börja användas i stor skala kan ny utrustning få lov att utformas och göras tillgänglig och nya logistiska nät kan behöva sättas upp för att säkerställa försörjningen av kritiska råvaror. För att kunna dra generella slutsatser behöver vidare forskning genomföras.

With its size, large number of actors, and its impact on everyday life, the construction sector plays an important role in every nation’s economy and in the improvement of the built environment. The recognition of this fact by the sector, in combination with the reputation for being conservative, problematic, having low productivity growth, and low pressure for change leads to a focus on different strategies that can be used to improve of the sector. Suggestions to improve the productivity in sector have been many during the years. One example is enhanced procurement contracts that encourage long-term orientations to improve the performance outcome and increase innovations. This thesis consists of five studies with specific objectives. The overall objective is, however, to increase the understanding of how to enhance the conditions to improve the construction sector. This is a response to the concerns that the actors on the market have difficulties carrying out necessary measures to make improvements in the construction sector. Procurement contracts were studied in two ways; bundled procurement contracts with service as a key to create incentives for innovations (Paper II) and the difficulty in evaluating the effects of different procurement contracts because of unclear concepts (Paper I). Innovations were also studied in two ways: the importance for creating incentives for “good” innovations and how to open up for more transparency with respect to innovation (Paper III), and the direct and indirect effects a specific innovation have in the design choices of construction in profit-maximising firms (Paper IV). Policies are based on data and misleading data can lead to mistaken recommendations. Indications of measurement errors in the calculations of productivity have been reported which leads to an interest to increase the reliability of productivity calculations (Paper V). The first paper has the focus to make the evaluation process easier, for the scholar, the actors on the market as well as for governmental institutions which formulate policies, by trying to make the relation between different contract types clearer with a new framework for structuring procurement contracts. The second papers are showing that bundling construction with service will not automatically increase profit for firms in the sector, rather that it might be an alternative way to transfer the risk in construction projects. Moral Hazard problems can also reduce the potential positive effects. Paper III wants to shift the focus from the quantity of innovations to how incentives can nourish “good” innovation and suggests a new classification system for technical innovations. The objective is to achieve increased transparency and reduced information asymmetry in the construction sector. Paper IV takes it starting point in an indicated shift in developers’ planning and construction practices for laundry facilities in owner-occupied multi-family buildings. The mapping of the shift shows that a change in regulations can have an effect on how we build, and that developers are using spaces in innovative ways, which in turn can have unforeseen external effects. The finding indicates that even though the number of appliances has increased since the 1990s, the energy consumption has not necessarily increased during the usage phase, depending on the energy performance of the appliances and on user behaviour. Paper V highlights the effects of including more rigorously and detailed gathered indicators of characteristics in the calculations of productivity development figures in the sector. By including more cost-driving characteristics, it should be easier to distinguish pure price changes from price changes related to increase in quality.  It is, important to bear in mind that there are several projects yearly that are delivered on time, within budget, with good quality and where innovations have been used. Seen against the background of this thesis, it can indeed be stated that improvements are needed if we intend to create an innovative friendly work environment that will contribute to productivity growth. However, the contribution here is also a warning that the evaluation tools that are used to describe the sector might not measure what we intend to measure. / Byggsektorn är stor och består av många olika aktörer. Den påverkar alla i samhället på ett eller annat sätt och spelar en viktig roll i varje land ekonomi och hur den byggda miljön utvecklas. I kombination med att byggsektorn tampas med ryktet om att vara konservativ, har kvalitetsproblem, dålig produktivitetsutveckling och låg förändringsgrad har lett till diskussioner om många åtgärder för att förbättra sektorn. En utgångspunkt för åtgärderna har varit att uppmuntra till långsiktighet i projekten så att incitament skapas för att förbättra kvalitén i sektorn och en miljö som främjar innovationer. Den här avhandlingen består av fem studier som var och en adresserar en specifik forskningsfråga relaterad till upphandling, innovation eller produktivitet. Det övergripande syftet med avhandlingen har varit att öka förståelsen för förutsättningarna att komma till rätta med problemen i byggsektorn. Upphandling undersöktes på två sätt; entreprenadkontrakt med helhetsåtagande med service som en viktig komponent för att skapa incitament för innovationer (Artikel II) och svårigheterna i att utvärdera effekterna av olika entreprenadkontrakt på grund av oklara begrepp (Artikel I). Innovation studerades också på två sätt: vikten av att skapa transperens och incitament för “bra” innovationer (Artikel III), och den direkta och indirekta effekten av en innovation i design av vinstmaximerande byggbolag (Artikel IV). En policy kan baseras på data men om uppgifterna den baseras på är bristfälliga, kan det leda till felaktiga rekommendationer. Mätfel kopplade till beräkningar av produktiviteten i byggsektorn har rapporterats, vilket har lett till ett intresse att öka tillförlitligheten i dessa beräkningar (Artikel V). Den första artikeln syftar till att göra utvärderingen av entreprenadkontrakt enklare för forskare, branschen samt statliga institutioner som formulerar rekommendationer, genom att strukturera entreprenadformerna utifrån olika steg i beslutsprocessen och om hur risker fördelas för att tydliggöra relationen mellan dem. Den andra artikeln visar att entreprenadkontrakt med helhetsåtagande inklusive service inte automatiskt ökar vinsten för företag inom sektorn, snarare att det kan vara ett alternativt sätt att överföra risken i byggprojekt. Moral Hazard problem kan minska potentiella positiva effekter. Artikel III flyttar fokus från mängden innovationer till hur incitament kan ge näring "bra" innovation och diskuterar ett nytt system för klassificering av tekniska innovationer. Målet är att uppnå ökad tydlighet och minskad informationsasymmetri i byggsektorn. Artikel IV tar sin utgångspunkt i en förändring i plan- och byggmetoder för tvättstuga i bostadsrättshus. Kartläggningen visar att en förändring av regle kan ha en effekt på hur vi bygger, och att utvecklare använder ytor på ett innovativt sätt, vilket i sin tur kan ha oförutsedda externa effekter. Artikeln visar att trots att antalet apparater har ökat sedan 1990-talet, har energiförbrukningen inte nödvändigtvis ökat under användningsfasen, beroende på apparaternas energiprestanda och på användarnas beteende. Artikel V belyser effekterna av mer noggranna och detaljerat insamlade kvalitetsegenskaper från nyproduktion när produktivitetet i byggsektorn ska beräknas. Genom att inkludera mer kostnadsdrivande egenskaper borde det vara lättare att skilja rena prisförändringar från prisförändringar relaterade till ökad kvalitet. Det är viktigt att komma ihåg att det årligen finns många byggprojekt som levereras i tid, inom budget, med god kvalitet och där innovationer har använts. Sett mot bakgrund av denna avhandling, kan det sägas att förbättringar behövs om vi har för avsikt att skapa en innovativ arbetsmiljö som bidrar till ökad produktivitet. Dock är bidraget här också en varning om att de utvärderingsverktyg som används för att fånga utvecklingen kanske inte mäter vad vi har för avsikt att mäta.

Samhället är i stort behov av nya innovativa varor och tjänster för att lösa stora framtida utmaningar. Nedbrutet till hälso- och sjukvårdens behov handlar det om att hantera en förändrad demografisk situation, livsstilssjukdomar, sjukhusresistenta bakterier, begränsad personalstyrka, begränsad ekonomi och nationella och internationell miljöpolicy. Hälso- och sjukvården behöver tänka i nya banor för att uppfylla framtida mål om en tillgänglig och patientnära vård som samtidigt är ekologiskt hållbar. Hälso- och sjukvårdssektorn står för nära nog 10 % av Europeiska unionens BNP på 14 000 miljarder Euro och kan genom sin storlek styra ett omfattande belopp mot innovationsfrämjande åtgärder i samhället. Innovativa idéer kan användas i att både förebygga vård och vid själva vårdåtgärden – särskilt viktig i tider av problem med rekrytering av personal. Styrning av pengar mot innovation sker genom upphandling. Här finns stora möjligheter att ”dra” innovativa idéer ur marknaden genom upphandlarens genuina engagemang och vilja till förnyelse. Idag råder ett glapp mellan behov och innovativa alternativa varor och tjänster på marknaden. Detta till mycket stor del på grund av ett för stort avstånd mellan offentlig användare och potentiella leverantörer. Detta orsakar en problematisk paradox särskilt utmärkande för offentlig sektor. - Upphandlaren säger: Vi skulle gärna köpa kostnadseffektiva och miljövänliga produkter om det fanns sådana alternativ. - Leverantören svarar: Vi hade gärna utvecklat och tillverkat sådana produkter om ni hade efterfrågat dem. Syftet med denna studie är att förklara hur risker kan minimeras vid offentlig upphandling inom hälso- och sjukvårdssektorn avseende innovativa produkter. En metod som kan hjälpa potentiella leverantörer att kommersialisera innovativa lösningar och platta ut deras upplevda berg av risker mellan demonstrations- och uppskalningsfaserna. Datainsamlingen för den här avhandlingen är genom litteratur i form av böcker, olika publikationer, presentationer och läromedel. En fallstudie har genomförts på distans för att förtydliga förståelsen för beskriven modell och att den fungerar. Gaynor Whyles och Joram Nauta är författarens viktigaste leverantörer av informativ text, antingen publicerad av dem själva eller av andra rekommenderade författare. Sammanfattning De har genom omfattande postkorrespondens delat sina kunskaper om ett upphandlingsverktyg och hur det framgångsrikt kan tillämpas. Gaynor Whyles är en nyckelperson med mångårig erfarenhet ifrån innovationsupphandling vid brittiska Department of Business, Innovations and Skills och som utvecklare av Forward commitment procurement från en idé till ett praktiskt verktyg. Joram Nauta är den andra nyckelpersonen i sin roll som Senior Projektledare på TNO, och vägvisare under upphandlingsprocessen vid Erasmus Medical Centre. TNO eller nederländska Centrum för Hälsoresurs blev delaktiga redan från projektstarten 2009 och ända fram till att avtal undertecknades 2013. Det finns en upphandlingsmetod som främjar marknadens innovativa idéer och får dem kommersialiserade: Forward Commitment Procurement. Det är en metod som speglar hur det privata näringslivet hanterar försörjningskedjornas värdeskapande aktiviteter genom innovation. Den privata sektorn är tydlig i sin efterfrågan och annonsering av denna. Den kanaliserar ut att det finns ett nödvändigt behov av nytänkande och att den är villig att köpa nytt. Detta tar Forward Commitment Procurement fasta på. Metoden innebär att problem och behov identifieras; behovet annonseras ut i olika medier i god tid och intresserade och innovationsbenägna marknadsparter oavsett erfarenhet bjuds in till konsultation samt att en upphandlingsstrategi utvecklas med tilldelningskriterier och konkurrensdialoger med tänkbara leverantörer. Metoden består således av de tre stegen identifiering, marknadsengagemang och upphandling. Engagemanget med marknadens parter är det utmärkande draget där offentlig myndighet, exempelvis sjukvården, visar viljan att köpa en ny produkt som uppfyller funktionsbaserade kriterier. Samtidigt lär sig myndigheten om marknaden och vilka förutsättningar som gäller för innovation. Överenskommelsen blir att behövlig tid för innovation avsätts, den lösning som bäst uppfyller myndighetens funktionsbaserade kriterier köps samt att myndigheten visar att det finns en större avsättningsmarknad för innovativ lösning. Innovation är nämligen något bra för levererande företag då det ger publicitet, ökade marknadsandelar samt ökad lönsamhet. Vägen mellan innovation och kommersialisering är dock lång och ofta besvärlig, men det kan offentlig sektor hjälpa till med genom att bjuda in andra eventuella kunder vid olika workshops och marknadsdagar. En ”win-win” situation uppstår där sjukvårdens behov tillgodoses eller till och med överträffas, samtidigt som det skapas en lönsam affär för företaget eller konsortiet.

Många länder går mot ett samhälle där kontanter används till en mindre grad vilket har lett till en ökning av elektroniska betalningsmetoder. Utöver kortbetalningsmetoder har andra mer hög teknologiska betalningsmetoder vuxit fram. Bland dem är Bitcoin ett nytt system som vuxit sig relativt stor under de senaste åren. Bitcoin är både kritiserat och hyllat i olika medier. Utifrån de två väletablerade teorierna; Diffusion av innovation och Teknologi acceptans modellen avser studien att identifiera betydande faktorer i Svenska företags adaption av Bitcoin. Denna kvalitativa studie bygger på strukturerade telefon- och mailintervjuer i samband med samling av sekundärdata vilket tillsammans skapar empirins underlag. Studien består av åtta telefonintervjuer och tre mailsvar Studien är av deduktiv natur då den undersöker innovationen utifrån redan befintliga teorier. I användandet av teorin återfinns ingen undersökning av innovationen, istället har innovationer av närliggande karaktär studerats för stödjande av faktorernas vikt för adaptionen av innovationen. Resultaten visar att relativa fördela, kompatibilitet, svårighet att använda och uppfattad risk bör vara de främsta faktorerna. Utöver dessa faktorer finns bevis som pekar på att sociala influenser och tekniskt intresse även är viktiga för Bitcoins adaption.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2004. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2005.

The aim with this study has been to achieve an enhanced cooperation within the wind power corporate and to examine the situation for leapfrogging innovations. The existing cooperation between different areas of expertise has been analysed to be able to identify flaws and make an improvement. An investigation has been conducted to examine the possibility of an improved cooperation by making it more comprehensive. To achieve a greater interaction has a suggested joint program been developed. This study also contains an evaluation about new innovations. The focus is on how to proceed in new technological leaps and how the industry should work to promote wind power growth. A flow chart has been developed making it easier to weed out substandard technologies and take advantage of the hidden gems. These two areas have a mutual red thread which is how it’s supposed to assimilate in future research. The project charts and analyses the following areas: ➢ Development requirements within existing cooperation. ➢ Possible new and innovative concepts, with focus on leapfrogging. The report mainly consists of an empirical study in which interviews were made with relevant and knowledgeable people within the business. Interviews have been compiled and formed the basis of the project results. The study shows that today's cooperation between different wind research areas is faulty. As a result, the wind turbine's optimal potential is not achieved. The problem origins in politics and how Sweden initially choose to invest in wind energy. Since then, more problems have occurred such as lack of communication and financial difficulties. / Målet med denna studie har varit att uppnå en förbättrad samverkan inom vindkraftsbranschen samt undersöka utsikten för framtida tekniksprång. I denna rapport har den befintliga samverkan mellan olika forskningsområden, industrin och akademin presenterats för att lättare kunna identifiera brister för att frambringa en förbättring. En kartläggning och analys har gjorts för att undersöka möjligheten att förbättra samverkan. För att kunna uppnå en bättre samverkan har ett förslag på en gemensam plattform tagits fram. I denna rapport granskas även nya innovationer. Fokus ligger på utvärderingsprocessen av tekniksprång samt hur branschen bör arbeta för att främja vindkraftsutvecklingen. Ett flödesschema har tagits fram för att lättare kunna sålla bort bristfällig teknik och ta till vara på guldkornen. I rapporten har en kartläggning och analys gjorts av följande områden: ➢ Utvecklingsbehov gällande befintlig samverkan. ➢ Möjliga nya och innovativa koncept, där fokus ligger på tekniksprång. Dessa två olika områden har en gemensam röd tråd vilket är hur det ska kunna integrera i forskningen. Rapporten består till stor del av en empirisk studie där intervjuer har gjorts med relevanta och kunniga personer inom ämnet. Intervjuer har sammanställts och legat till grund för projektets resultat. Studien visar att dagens samverkan mellan olika vindforskningsområden är bristfällig. Det resulterar i att vindkraftverkens optimala potential inte uppnås. Problematiken grundar sig i politik och hur Sverige valde att satsa på vindkraften för flera decennier sedan. Därefter har fler problem rotat sig såsom saknaden av en öppen dialog mellan olika aktörer och brist på finansieringsmedel.

Den militära kulturen definieras i hög grad av en stark hierarki och behov av kontroll. Dessa är ideal och värderingar som konkurrerar med innovationsbenägenhet. Tänkande i nya banor begränsas ofta av en uppsättning vedertagna övertygelser som strikt upprätthålls. Metoder och tillvägagångsätt riskerar att bli förutsägbara när organisationer inte är innovativa och anpassar sig efter förändrade förutsättningar. Denna studie syftar till att skapa förståelse för antaganden och värderingar som begränsar utveckling och tänkande i nya banor. Studien använder en historisk tillbakablick, observationer av den svenska Försvarsmaktens (FM) kommunikation och gruppdiskussioner för att spåra antaganden och värderingar som påverkar innovationsbenägenhet. Studiens resultat visar att kontroll och stabilitet är viktiga drivkrafter inom FMs kultur. Det finns en kultur som innebär att erfarenhet ges högt förtroende samt en obenägenhet att ta risker, vilket hämmar kritisk tänkande och utvecklande av nya beteenden. Det finns även en differens mellan antagna värderingar i styrande dokument och rådande grundläggande antaganden.

Textilindustrin står inför en förändring där innovativa material måste ersätta de konventionella material som finns på marknaden på grund av dess negativa inverkan på miljön. Det är av stor vikt att miljöaspekterna vägs in utan kompromisser med materialets kvalitet för textilprodukter med en lång livscykel. Detta för att ha möjlighet att styra produktion och val av material mot en miljövänligare livscykel. För att mäta miljöpåverkan på ett material kan verktyget Life Cycle Assessment (LCA) användas. Innovativa miljövänliga textila material behövs inom textilbranschen där all miljöpåverkan av den biologiska livscykeln på textilen räknas in, från vaggan till graven. Vi har i denna studie valt att jämföra bomull, som har en negativ miljöpåverkan, med lyocell som anses vara ett mer miljövänligt alternativ samt med ett innovativt material som papperstextil från abacáplantan. Syftet med denna studie är att undersöka miljöpåverkan vid framställning av pappersgarn och jämföra detta med miljöpåverkan för bomull och lyocell. Genom litteraturstudie har vi kartlagt och sammanställt data av miljöpåverkan på framställningsprocessen av bomull, lyocell och papper från odling till garntillverkning. För att vägledas har vi samtalat med nyckelpersoner som har god kännedom inom de specifika områdena. Studiens resultat indikerar på att de initiala stegen i förädlingsprocessen i tillverkningen av pappersgarn har en mindre negativ miljöpåverkan än bomull och lyocell. Papperstextil kan utifrån denna studie vara ett komplement till de konventionella materialen.

I denna studie undersöks Johan Adolph Gerelius argumentation och framtidsvision gällande implementeringen av de två innovationerna cellfängelset och gasdriven belysning. Det framkommer att Gerelius använder många historiska exempel för att motivera hur innovationer bidrar till samhällelig utveckling. Vidare inspireras han mycket av England, där båda innovationerna har sitt ursprung. Han använder också flera återkommande, mycket laddade begrepp i sin argumentation, så som ”barbari” och ”upplysningens fiender”. Gerelius bedriver sin utförliga argumentation i syfte att förespråka innovationernas framtida samhällsförändrande potential. Han uttrycker en stark utvecklingsoptimism och är influerad av de liberala idéer som spreds genom Europa under tidigt 1800-tal. Denna utvecklingsoptimism leder till att Gerelius förespråkar acceptans av nya innovationer då han anser att de har stor betydelse för samhällelig utveckling. Denna utveckling bör, enligt Gerelius, ske i termer av stabilitet, bildning, förädling och upplysning. Undersökningen lägger fram en tolkning som överensstämmer med den tidigare forskningen, vilken betonar Gerelius positivism för de engelska innovationerna. Dock framhävs även att Gerelius influeras av en stark historiesyn , vilken kan ligga till grund för hans starka utvecklingsoptimism och framtidsvision.