This thesis paper discusses the adoption of Artificial Intelligence (AI) technologies in the context of small and medium-sized companies. AI is a disruptive innovation currently leading a technological transition in many industries. Academic literature on its adoption in the context of SMEs is limited. This thesis aims to answer the research question "W hat are the main challenges of AI adoption in SMEs?". The authors use a qualitative research approach, interviewing 18 representatives of different Swedish organizations to answer the question. The authors identify six main challenge categories regarding AI adoption in SMEs via a coding process, which are Change Management, Education, Data, Hiring, Project Structuring, and External Help. The authors show similarities to challenges described in the existing literature on AI adoption. However, Hiring and External Help impact AI adoption in SMEs more significantly than in larger corporations, while Change Management can be easier for smaller organizations. Furthermore, a framework that helps to prioritize the above challenges is introduced. In comparison with literature on the adoption of other (non-AI) IT innovations in SMEs, some challenges are more salient to AI: the unclear definition of the term, false expectations as a result of the AI Hype, the uncertainty of project outcome, and the prerequisite of a previous digitalization process. The authors recommend further research in other contexts. / I denna avhandling diskuteras införandet av artificiell intelligens (AI) teknik i små och medelstora företag. AI är en disruptiv innovation som för närvarande leder en teknisk övergång i många branscher. Den akademiska litteraturen kring dess användning i små och medelstora företag är begränsad. Denna avhandling syftar till att besvara forskningsfrågan "Vilka är de största utmaningarna med att införa AI i små och medelstora företag?". Författarna använder en kvalitativ forskningsansats och intervjuar 18 representanter från olika svenska organisationer för att besvara frågan. Författarna identifierar sex huvudsakliga utmaningar områden avseende AI-adoption i små och medelstora företag via en kodningsprocess: förändringshantering, utbildning, data, anställning, projekt strukturering och extern hjälp. Författarna visar på likheter med de utmaningar som beskrivs i den befintliga litteraturen om AI-användning. Anställning och extern hjälp påverkar dock AI-användningen i små och medelstora företag mer påtagligt än i större företag, medan förändringshantering kan vara lättare för mindre organisationer. Vidare introduceras ett ramverk som hjälper till att prioritera ovanstående utmaningar. I jämförelse med litteratur om antagandet av andra (icke-AI) IT-innovationer i små och medelstora företag är vissa utmaningar mer framträdande när det gäller AI: den oklara definitionen av begreppet, falska förväntningar som ett resultat av AI-hypen, osäkerheten från projektresultatet och förutsättningen av tidigare digitaliseringsprocess. Författarna rekommenderar ytterligare forskning i andra sammanhang.

During the last two decades, innovations that contribute to sustainable development has received increasing attention in the markets and academia. The diffusion of sustainable innovations is a key element in society’s transformation toward a greener and more sustainable economy. Within industries that utilize industrial gases in their operations, there are thousands of fugitive emission sources that puts strain on the safety of the plant and the personnel. As most gases are combustible and hazardous to humans and the environment, these companies must have effective leak detection and repair (LDAR) programs. In recent years, a new gas detection technology called Optical Gas Imaging have emerged which can identify gas compounds safer and more efficient compared to older leak detection technologies. However, the rate of diffusion of the innovation has been slow and limited to oil and gas industries, even though many other industries such as steel, paper and pulp and chemical industries utilize gases as well. As such, this research has aimed to identify factors that influence the adoption of sustainable innovations within gas-utilizing industries. The qualitative data was gathered through semi structured interviews with gas-utilizing companies in Sweden and analyzed with interpretive methods. The results show that regulatory factors are a strong driver for the diffusion of sustainable innovations while characteristics of price, availability and type of innovationdecision works as barriers. The generated knowledge may contribute on how innovators of a sustainable innovations can overcome these barriers and improve the rate of adoption of sustainable innovations. / Under de senaste två decennierna har innovationer som bidrar till hållbar utveckling fått ökad uppmärksamhet på marknaden och inom forskningen. Diffusionen av hållbara innovationer är ett viktig del av samhällets omvandling mot ett mer hållbart samhälle. Inom branscher som använder industriella gaser i sin verksamhet finns det tusentals flyktiga utsläppskällor som belastar anläggningen och personalens säkerhet. Eftersom de flesta gaser är brännbara och farliga för människor och miljö, är det viktigt att dessa företag har effektiva läckedetekterings- och reparationsprogram (LDAR). Under de senaste åren har en ny gasdetekteringsteknologi, Optical Gas Imaging, kommit fram som kan identifiera gasföreningar säkrare och effektivare jämfört med äldre tekniker för läckedetektering. Däremot, har diffusionsgraden för innovationen varit långsam och begränsad till olje- och gasindustrin, även om många andra industrier så som stål, papper och massa, och kemiska industrier också använder gaser som energi. Därför har syftet med denna stuie varit att identifiera faktorer som påverkar diffusionen av hållbara innovationer inom industrier som använder gaser. Den kvalitativa datan samlades in genom semistrukturerade intervjuer med företag i Sverige som använder gaser, där datan analyserades med tolkningsmetoder. Resultatet visar att lagar och regler är en stark drivkraft för diffusionen av hållbara innovationer medan innovationsegenskaper såsom ”pris” och nyckelfaktorerna ”tillgänglighet” och ”innovationsbeslut” agerar som hinder. Den genererade kunskapen från denna studie kan bidra till hur en hållbar innovationskapare kan åtgärda dessa hinder och förbättra dess diffusion i marknaden.

Millennials are not as committed to charity as the generations before them. Millennials have also been proven very difficult to attract, which is problematic since Millennials are the future donors’ charity organizations must depend on. The purpose of this study is therefore to identify possible patterns, relationships and opportunities that would make Millennials donate to charity. The study presents the current situation of charity on the Swedish market, which follows by an introduction for how non-profit promote themselves and do their marketing. This leads to the research question: How should charity organizations promote themselves to get Millennials to become loyal? This study applies a qualitative research strategy. The primary data has been collected through semi-structured interviews with five representatives from five different charity organizations. All five organizations work with international projects.   The result shows that the five organizations have knowledge about how to market to attract and engage Millennials, but they do not apply this knowledge. The result presents four paradoxes. We consider that the perception of these paradoxes, as well as responding to them, determines the charity organizations outcomes and overall ability to attract Millennials. The result also shows that to engage with Millennials and create long-lasting relationships, charity organizations marketing must be innovative, cool, and creative with repetitive messages. Charity organizations also must use the communication channels that Millennials engage with. The result has given rise to the "Interactional Model for Targeting Millennials", which is built on 11 key factors that charity organizations must apply to establish, develop and maintain a relationship with Millennials.

Avhandlingen behandlar byggprocesser i södra Sverige som hade ambitionen att åstadkomma lågenergihus liknande den tyska passivhusstandarden. Syftet med avhandlingen är att öka förståelsen för processer i införandet av ett energikoncept. Energikonceptet betraktas som en innovation för användning i en sektor som av många beskrivs som konservativ och inte särskilt mottaglig för innovationer. Byggprocesserna studeras genom att händelser rekonstrueras med hjälp av berät-tande källor såsom intervjuer och protokoll från olika möten. Även observationer har använts där tillfälle funnits. Fokus riktas mot hur arbetet organiserades och beslutsprocessen bakom valet av teknik till konceptet. Även massmedias rapporte-ring om byggprocesserna har studerats och hur deltagarna i byggprocesserna marknadsförde energikonceptet. Införandet av energikonceptet kan förstås som transformationer eller om-formningar. Omformningarna bestod av fem grundläggande aktiviteter som med Hägerstrands tidsgeografiska begrepp kallas: lösgörning, formning, hopsättning, transportering och lagring. Energikonceptet lösgjordes från ett specifikt lokalt sammanhang och transporterades till ett annat där det formades för att passa nya förutsättningar och sattes ihop till ett nytt energikoncept. Det nya energikonceptet lagrades i ett nytt hus. Genom att följa människors och teknikers trajektorier kunde slutsatser angående energikonceptets svagt och starkt kopplade delar dras. De starkt kopplade delarna är byggherrens organisering av arbetet som skulle underlätta en starkare styrning. Sinnliga upplevelser av lagrade energikoncept hade betydelse för användandet. Solfångare visade sig vara en svagt kopplad teknik och behövde teknikbärare för att användas. / This thesis explores building processes in the south of Sweden with the aim to accomplish low energy housing in accordance with the German standard for passive houses. In this thesis, the passive house is regarded as an innovative en-ergy concept which has been introduced to Sweden and to a conservative sector. The purpose of the study is to provide an understanding of processes in the im-plementation of an innovation for energy-saving dwellings. The process is recon-structed with data from interviews, minutes, articles, reports, etc, and presented as stories of different sequences including how the housing projects were organised, how the energy concept was established among the participants, how decisions were made and what messages were presented about the energy concept in mass media. The energy concept is followed in a process of transformation where it was subject to five fundamental acitivites: decomposition, moulding, composition, transportation and storage. The concepts originate from a time-geography per-spective, founded and developed by the Swedish geographer Torsten Hägerstrand. The energy concept was decomposed at a specific local context and transported to another, where it was moulded and composed into a new energy concept. The new energy concept was stored in a new setting. By following the trajectories of peo-ple and technologies, conclusions about the energy concept can be drawn. The building proprietors chose less conventional ways of managing the building proc-ess in order to have more control. The projects were started by people who them-selves had their own experience of passive houses. Solar collectors were loosely coupled to the energy concept and needed technology carriers.

Many industries are today facing the possibilities and challenges arising with an increasingly digitalised world. One such is the scantily studied industry of earth-moving contractors that today stands in front of an increasing amount of digital technologies, which may have the possibility to assist firms in their earthwork operations. However, there are indications that many firms tend to experience difficulties to beneficially adopt or see the potential of utilising these digital technologies. Hence, many firms tend to undertake an adoption approach that is associated with high client dependency and a less beneficial unsustainable subordinated position within the industry’s value chain. The purpose of this study has thus been to explore how the technological, organisational and external elements affect earth-moving contractors’ opportunity to adopt and utilise digital technologies in their operations. Moreover, the study has aimed to contribute with the understanding and knowledge of how the adoption of digital technology can be used to strengthen Swedish contractors’ position in the earth-moving industry’s value chain and in the end, aid the country’s sociotechnical development. The findings of the study are based on an explorative multiple case study approach and extensive review of literature. The results suggest that the extent to which adoption and utilisation of digital technologies differs among different earth-moving firms. Three of the five studied companies are considered as digital forerunners which have been able to leverage digital technologies to increase efficiency in their operations. In the case of two of these firms, the adoption of digital technology has enabled them to transform their whole businesses and partake in an increased and more beneficial role within the value chain. Further, the analysis of the findings indicates that the difference in adoption is affected by several factors related to a continuous interaction between (1) the internal aspects of the organisations, (2) the external context of the firms and (3) if the technical features of the digital technologies are perceived as compatible and beneficial for, the current business process and strategy. The thesis contributes to academia with explorative findings within a scarcely studied industry in general and, regarding digital technology adoption in particular. Additionally, the study provides examples of the previously unrecognised industry-dynamic phenomena of value chain integration by earth-moving contractors. These findings could have implications for the whole construction sector in Sweden. Lastly, the study exemplifies opportunities and barriers crucial for the adoption and implementation of digital technologies within smaller project-based organisations. / Många branscher och industrier idag står inför utmaningarna och möjligheterna som uppstår i en allt mer digitaliserad värld. Ett tydligt exempel är maskinentreprenadsbranschen som idag ställs inför valet att införa nya och alltmer avancerade digitala verktyg som har möjlighet att främja deras operativa verksamheter. Dock finns indikationer att många företag har svårigheter att tillämpa och anamma dessa verktyg på ett gynnsamt sätt och är beroende av deras kunders agerande för aktivering av dessa. Studiens syfte har således varit att undersöka hur relationen mellan teknologiska, organisatoriska och externa faktorer påverkar maskinentreprenörernas möjligheter att aktivera och nyttja digitala teknologier i deras operativa verksamheter. Vidare har studien varit ämnad åt att bidra till en ökad förståelse och kunskap för hur digitala teknologier kan användas för att stärka maskinentreprenörernas position i värdekedjan för att slutändan främja Sveriges sociotekniska samhällsutveckling. Rapportens resultat bygger på en explorativ flerfallsstudie samt en gedigen litteratursökning. Resultaten visar på skillnader i hur digitala tekniker har tillämpats och används bland olika maskinentreprenörer. Tre av studiens fem fallföretag är digitalt framstående och har strategiskt tillämpat digital teknik som gett upphov till kraftig effektivitetsökning. Två av dessa företag har dessutom lyckats med en gynnsam ompositionering i värdekedjan som dessa befinner sig i, som ett resultat av anammandet av ny digital teknik. Vidare påvisar studiens analys av resultaten att möjligheten för aktivering av digitala teknologiska innovationer påverkas av ett kontinuerligt förändrande samspel mellan (1) maskinentreprenörernas organisatoriska egenskaper, (2) externa omständigheter samt (3) huruvida den digitala teknologins tekniska attribut uppfattas som kompatibla och fördelaktiga med nuvarande affärsverksamhet och strategi. Rapporten bidrar akademiskt med värdefull och explorativ empiri till en industri med en bristande mängd av forskning generellt, och i synnerhet gällande utnyttjandet samt tillämpandet av nya digitala teknologier. Dessutom bidrar studien med exempel och insikter om ett industridynamiskt fenomen, som tidigare ej uppmärksammats, i form av maskinentreprenörers förmåga att förflytta sig i värdekedjan. Dessa strukturella förändringar kan få konsekvenser för den svenska byggindustrin. Slutligen exemplifierar studien avgörande möjligheter och barriärer för införandet av digitala teknologier i mindre projektbaserade organisationer.