Transpersoner i Sverige är en grupp som i hög grad drabbas av psykisk ohälsa och tidigare forskning vittnar om att vardagssituationer för dem många gånger kan vara förknippade med svårigheter, diskriminering och ifrågasättande. Studiens syfte är att ur ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka transpersoners upplevelser av könssegregerade toaletter och omklädningsrum i offentligheten, med utgångspunkt i informanternas reflektioner kring sin könsidentitet. Kvalitativa intervjuer har använts som metod, grundat i en hermeneutisk tolkning. Urvalet består av åtta transpersoner med skilda könsidentiteter. Ett teoretiskt ramverk grundat i symbolisk interaktionism i kombination med genusteori ligger till grund för analysen. George Herbert Meads teori om identiteten som något i ständig utveckling, i symbios med Judith Butler som i sin teori menar att kön ständigt görs i samband med omgivningen, används för att analysera informanternas upplevelser med interaktioner i fokus. Resultatet visar att informanterna upplever en ökad granskning och ifrågasättande i könssegregerade rum, vilket ökar deras självmedvetenhet och uppbådar obehag. Könssegregerade rum upplevs som otrygga och kännetecknas av en ovisshet om andras attityder och kunskap kring trans, vilket därmed innebär en risk för ifrågasättande och våld. Informanterna upplever inte att deras uppfattning om sin könsidentitet påverkas av andras bemötande, men det har en inverkan på välmåendet.

No description available.

<p>Antalet äldre har ökat i hela världen och fortsätter att öka. I takt med stigande ålder ökar risken för sjukdomar och därmed även läkemedelsanvändningen. Personer över 80 år konsumerar i genomsnitt 5,8 läkemedel per person och äldre på sjukhem tio läkemedel per person vilket är en ökning med 60 % sedan slutet av 1980-talet. Anledningen till denna ökning är att det idag finns stora möjligheter att förebygga och behandla många sjukdomar eftersom det hela tiden utvecklas nya läkemedel och behandlingsmetoder. Polyfarmaci och olämplig förskrivning av läkemedel till äldre över 65 år enligt Beers kriterier (se bilaga I) är ett växande och världsomspännande hälsoproblem. Vid polyfarmaci används i genomsnitt fem eller flera olika läkemedel. Polyfarmaci ökar i takt med stigande ålder och är vanligast hos kvinnor samt hos lågutbildade individer. Med ökat antal läkemedel ökar också risken för biverkningar samt interaktioner eftersom äldre är känsligare på grund av åldersförändringar och sjukdom. Syftet med studien var att belysa förekomsten av polyfarmaci och olämplig förskrivning av läkemedel till äldre samt dess konsekvenser. Studien utfördes som en litteraturstudie där 17 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visar att en tredjedel av de äldre patienterna konsumerar olämpliga läkemedel, enligt Beers kriterier, vilket leder till onödigt lidande och ökad sjukhusvistelse. Det är därför viktigt att all vårdpersonal är väl insatta i de åldersförändringarna som sker hos den äldre individen samt har god kunskap inom farmakologi. Sjuksköterskor och läkare bör även förbättra samarbetet med farmaceuterna för att öka patientsäkerheten.</p><p> </p><p> </p> / <p>The elderly population is increasing all over the world. Aging is associated with diseases resulting in increased medical consumption. Elderly over 80 years consume in average 5,8 different drugs. Nursing home residents consume ten drugs which represents an increase of 60 % within the last two decades. This development is based on the increasing progress within the field medical treatment. Polypharmacy and inappropriate prescribing in elderly over 65 years, according to Beer´s criteria (annex I), results in a growing and worldwide health problem. Polypharmacy comprises use of multiple drugs (mostly five or more per day). Polypharmacy is associated with increased age and is most common in women and low educated individuals. Multiple medications increase the risk of adverse drug reactions and drug-drug interactions especially in old and frail persons with comorbidity. The aim of the study was to elucidate the prevalence and the consequences of polypharmacy and inappropriate prescribing in elderly. The study was based on a literature study in which 17 articles were analyzed. The result shows that one third of the elderly patients consume inappropriate medications, according to Beer´s criteria, which are associated with unnecessary suffering and increased hospital admission. It´s important that health care personnel gains understanding about the pharmacological consequences of body composition changes in older adults. Nurses and physicians should also improve their cooperation with pharmacists to increase knowledge leading to better patient safety.</p>

Syfte med detta arbete var att undersöka om och hur utomhuspedagogik kan främja social kompetens och om utomhuspedagogik kan vara en möjlighet för att träna social kompetens i gymnasieskolan. Dagens ungdomar har färre vuxenkontakter och blir influerade av det tekniska samhället samtidigt som sociala färdigheter tränas mindre. Därav blir ungdomars brister i social kompetens mer påtaglig för samhället. Gymnasielever befinner sig i en känslig utvecklingsfas där social kompetens spelar en omedveten roll för sociala interaktioner. För närvarande finns ingen aktuell forskning om sambandet mellan utomhuspedagogik och träning av social kompetens på gymnasieskolan. Min empiriska studie har med hjälp av kvalitativa intervjuer av fyra verksamheter som arbetar med utomhuspedagogik tagit reda på om och hur utomhuspedagogik kan användas för att främja social kompetens. Respondenterna är verksamma i grundskolan, försvarsmakten, polisutbildningen och företagskonsulting. Jag har intervjuat en respondent från varje verksamhet. I min undersökning har jag kommit fram till att utomhuspedagogik kan främja social kompetens och tillämpas för att träna social kompetens i gymnasieskolan med hjälp av i andra verksamheter beprövade verktyg som bör anpassas till tonåringars behov. Framtida forskning för utveckling av utbildningskoncept och kompetenser är lika nödvändig som en skolpolitisk förankring av social färdighetsträning i gymnasieskolans styrdokument.

<p>Syfte med detta arbete var att undersöka om och hur utomhuspedagogik kan främja social kompetens och om utomhuspedagogik kan vara en möjlighet för att träna social kompetens i gymnasieskolan.</p><p>Dagens ungdomar har färre vuxenkontakter och blir influerade av det tekniska samhället samtidigt som sociala färdigheter tränas mindre. Därav blir ungdomars brister i social kompetens mer påtaglig för samhället. Gymnasielever befinner sig i en känslig utvecklingsfas där social kompetens spelar en omedveten roll för sociala interaktioner. För närvarande finns ingen aktuell forskning om sambandet mellan utomhuspedagogik och träning av social kompetens på gymnasieskolan.</p><p>Min empiriska studie har med hjälp av kvalitativa intervjuer av fyra verksamheter som arbetar med utomhuspedagogik tagit reda på om och hur utomhuspedagogik kan användas för att främja social kompetens. Respondenterna är verksamma i grundskolan, försvarsmakten, polisutbildningen och företagskonsulting. Jag har intervjuat en respondent från varje verksamhet.</p><p>I min undersökning har jag kommit fram till att utomhuspedagogik kan främja social kompetens och tillämpas för att träna social kompetens i gymnasieskolan med hjälp av i andra verksamheter beprövade verktyg som bör anpassas till tonåringars behov.</p><p>Framtida forskning för utveckling av utbildningskoncept och kompetenser är lika nödvändig som en skolpolitisk förankring av social färdighetsträning i gymnasieskolans styrdokument.</p>

Detta examensarbete handlar om förskollärares erfarenheter av att kombinera bilderboksläsning och matematik i förskolan. Förskolans läroplan Lpfö98/10 (Skolverket, 2010) belyser att förskollärare ska se till att barnen i förskolan får stimulans och utmaning i sin språk och kommunikationsutveckling samt i sin matematiska utveckling. Läroplanen belyser dock inte hur detta arbete ska gå till. Den teoretiska utgångspunkten i detta examensarbete är Vygotskijs sociokulturella teori, vilket innebär att barn lär sig i sociala sammanhang. Utifrån våra erfarenheter sker bilderboksläsning dagligen i förskolan och detta sker oftast i ett socialt sammanhang. Studiens teoretiska perspektiv visar att språk och matematik är två ämnen som hör ihop och stödjer varandra. Eftersom vi enligt Vygotskijs teori lär oss i sociala sammanhang torde bilderboksläsning i förskolan kunna fungera som ett ypperligt tillfälle för barn att utveckla sin språk och kommunikationsförmåga samt sin matematiska förmåga. Dock visar studiens teoretiska perspektiv att bilderboken oftast endast används för att stödja barns språkutveckling men det finns forskning som visar att bilderboken kan fungera som ett matematiskt inspirerande material. I denna undersökning deltog sju förskollärare som vi intervjuat och intervjuerna har spelats in med hjälp av ljudupptagning. Utskrifter har gjorts av det insamlade materialet och sedan tolkats utifrån studiens teoretiska perspektiv. Resultatet visar att endast en förskollärare av sju ser bilderboken som en inspirerande matematisk miljö och som ett matematiskt redskap. De intervjuade förskollärarna ser bilderboken som ett språkligt material och inte som ett matematiskt material. Dock visar resultatet att även när förskollärarna endast talar om språk går det utifrån studiens teoretiska perspektiv se det utifrån ett matematiskt perspektiv. Studiens resultat visar att de intervjuade förskollärarna har förmågan att kombinera bilderboksläsning med matematik men majoriteten av de intervjuade förskollärarna nämner inte bilderboken som ett matematiskt material.

Denna studie beskriver hur butiksförsäljares känsloarbete kan komma att te sig i olika interaktionssituationer inom en kosmetikkedja. Butikssäljarnas känsloarbete undersöks vid interaktion med, kund och kollaga. Vidare undersöks hur arbetsgivaren påverkar de anställdas känsloarbete genom att använda sig av olika incitament. För att undersöka butikssäljarnas känsloarbete i olika interaktioner har Hochschilds teori om emotionellt arbete och Goffmans dramaturgiska perspektiv används. Studien påbörjades med genom en förstudie som innefattade observationer, samtal med butikschef och insamling av olika dokument från kosmetikkedjan. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer där sex stycken butikssäljare intervjuades. Resultatet visar att respondenterna växlar mycket mellan det yligt- och det djupa känsloarbetet under en arbetsdag, beroende på vem de interagerar med och vilken placering de har i butiken. De mindre oerfarna respondenterna hade svårare att skilja mellan sin yrkes- och privatroll än de mer erfarna respondenterna hade. Arbetsgivaren har en avgörande roll i respondenternas känsloarbete då de genom olika incitament styr personalen att använda sig av ett djup emotionellt agerande.

Smärta är det obehag som individen upplever ligga utanför den nivå av smärta som han eller hon upplever tolererbar. Smärtan benämns vanligtvis som antingen kronisk eller akut. Akut smärta är den som benämns som kortvarig och övergående, den övergår till kronisk smärta då det pågått längre än tre månaders tid. Smärtan uppstår utav en direkt eller indirekt skada som registreras utav de nociceptiva smärtreceptorerna. I fall där smärtans ursprung är okänd benämns smärtan som idiopatisk. Det smärtan medför förutom ett emotionellt lidande är påverkan på individens fysiska och sociala interaktioner samt kan obehandlad smärta leda till följdkomplikationer. Mötet är en unik omvårdnads interaktion där parternas förståelse och tillit för varandra påverkar hur patienten upplever sin smärta. Denna påverkan medför ett ökat eller minskat lidande för den unika individen. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva hur personer med smärta upplever mötet med sjuksköterskan. Metoden var en litteraturöversikt med systematiska sökningar där medicinska omvårdnadsdatabaser genomsöktes. Resultatet bygger på fjorton kvalitativa artiklar. Tre huvudkategorier och nio subkategorier framkom efter analysen. Resultatet innefattar hur patienten upplever sjuksköterskans hanterande vid smärta. Den slutsats som görs är att det krävs av sjukvårdspersonal att tillgodose patientens behov och att se denne som unik. Smärtbehandlingen måste därför utformas efter individens behov mer för att kunna säkerställa att omvårdnaden håller hög kvalitet. Vilket innefattar ett område där förbättringar alltid kan göras. / Pain is the discomfort that the individual is experiencing to be outside the level of pain that he or she is experiencing as tolerable. The pain is usually referred to as either chronic or acute. Acute pain is termed as short-lived transient, it becomes a chronic pain when it lasts past three months. The pain arises out of a direct or indirect damage that is registered out of nociceptive pain receptors. In cases where the pain's origin is unknown is referred to as idiopathic pain. The pain causes in addition to emotional suffering also an impact on the individual's physical and social interactions, and untreated pain can result to medical complications. The meeting is a unique nursing interaction where the parties' understanding and trust for each other affects how patients experience their pain. This effect leads to an increased or reduced suffering for the unique individual. The purpose of this study was to describe how people with pain experience meeting with the nurse. The method was a literature review with systematic searches where medical care databases were searched. The result is based on fourteen qualitative articles. Three main categories and nine subcategories emerged after the analysis. The result includes how the patient experiences the nurse managing the pain. The conclusion is made that it is required by health care professionals to meet the needs of the patient and to see him as unique. Pain treatment must be tailored to the individual needs more in order to ensure that care is of high quality. Which includes an area in which improvements can always be made.

This essay will investigate if it is possible to experience the same experience on social media as in reality. This is to be done with Randall Collins theory of interaction rituals. This interaction ritual contains four aspects for it to be considered a successful interaction ritual. Social media has led to a revolution due to the social and cultural effects of the users. Technically, it has led to an evolution. This essay has been conducted with qualitative research method. Focus Group Interview starts with an initial discussion about the mobile phone as technology where applications and time aspects are in focus, as well as what the informants generally consider about social media. Previous research that has been done shows a lack of sociological and social psychological research. The previous research used in this paper shows that overuse leads to consequences for the user that society should be able to meet which is the problem. G H Mead's interaction theories have been linked to interaction on social media by interacting with people on social media and they connect themselves to social media automatically without thinking about before. It has become a natural act. I come before ME. The result shows that the mobile phone is used to connect to social media used to a large extent among the informants. They believe that what is presented on social media is impressed. The informants have experienced interaction rituals in the reality that gave them emotional energy. They indicate that the experience of successful interaction rituals through social media can be experienced to some extent, but that it precedes past experiences of events in the reality. / Denna uppsats ska utreda om det är möjligt att uppleva samma upplevelse på sociala medier som i verkligheten. Detta ska göras med Randall Collins teori om interaktionsritualer. Denna interaktionsritual innehåller fyra aspekter för att det ska anses vara en lyckad interaktionsritual. Sociala medier har lett till en revolution på grund av de sociala och kulturella effekterna bland användarna. Tekniskt sett har det lett till en evolution. Denna uppsats har utförts med kvalitativ forskningsmetod. Fokusgruppsintervjun börjar med en inledande diskussion om mobiltelefonen som teknik där användningsområde och tidsaspekter är i fokus samt vad informanterna allmänt anser om sociala medier. Tidigare forskning som har gjorts visar en brist på sociologisk och socialpsykologisk forskning. Den tidigare forskning som används i denna uppsats visar på att en överanvändning leder till konsekvenser för användaren som samhället bör kunna möta vilket är problemet. G H Meads interaktionsteorier har kopplats till interaktionen på sociala media genom att människor interagerar med varandra på sociala media och de kopplar upp sig på sociala media per automatik utan att tänka sig för innan. Det har blivit en naturlig handling. I kommer före ME. Resultatet visar att mobiltelefonen används till att koppla in sig på sociala media som används i hög grad bland informanterna. De anser att det som presenteras på sociala media är intrycksstyrt. Informanterna har upplevt interaktionsritualer i verkligheten som gett dem emotionell energi. De tyder på att upplevelsen av lyckade interaktionsritualer via sociala media går att uppleva till viss del men att det föregår av tidigare upplevelser från händelser i verkligheten.

Föreliggande studie syftar till att undersöka en lärares och dennes elevers uppfattningar om hur interaktioner i klassrummet mellan läraren och eleverna i årskurs tre stöttar utvecklingen av elevernas talspråkliga färdigheter. Studiens material består av en lärarintervju och sex elevintervjuer. Materialet analyseras med hjälp av en innehållsanalys och tolkas utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande, med särskilt fokus på stöttning och proximal utvecklingszon. Resultaten visar att lärarens och elevernas uppfattningar både sammanstämmer och skiljer sig åt. I kategorierna begreppsanvändning, frågor och bekräftelse finns det både likheter och skillnader mellan läraren och eleverna, dock dominerar varken likheter eller skillnader. Kategorierna som utmärker sig mest är möjlighet till turtagande och stöttning. Det framkommer markanta likheter i lärarens och elevernas uppfattningar om vilka möjligheter eleverna ges till att interagera, t.ex. att alla elever får taltid. Gällande stöttning framträder det tydliga skillnader mellan läraren och eleverna. Medan läraren uppfattar att hon endast använder frågor för att stötta utvecklingen av elevernas talspråkliga färdigheter uppfattar eleverna även att läraren stöttar dem genom att visa, ge en ”hint”, förklara och läsa högt. Slutsatsen av studien är att lärare behöver ta del av elevers uppfattningar och infallsvinklar för att kunna skapa en förståelse för och en medvetenhet om deras synsätt, vilket i sin tur kan leda till att lärare kan individualisera sin undervisning med fokus på stöttning.