No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur universitetsstudenter upplever att sociala interaktioner med kurskamrater påverkas och förändras i digital undervisning, samt vilka hinder och möjligheter som finns i att uttrycka sin identitet som student över Zoom. Det empiriska materialet baseras på tolv semistrukturerade intervjuer med studenter vid Uppsala universitet och grundar sig i en kvalitativ studie som utgår från en riktad innehållsanalys. De teorier som används och testas i undersökningen är George Meads symbolinteraktionistiska teori och Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv. Resultatet visar att den digitala undervisningen medför stora negativa effekter på sociala interaktioner mellan studenter. Det som särskilt lyfts fram i intervjuerna är att kommunikationen förändras avsevärt och påverkar den enskilda studentens sätt att vara, vilket får konsekvenser för de sociala interaktionerna. När universiteten förlorar den rumsliga miljön förändras kontexten, vilket leder till att oskrivna regler omförhandlas och ger universitetsmiljön ett nytt sammanhang. Tekniska aspekter öppnar upp för både möjligheter och begränsningar för studenters förutsättningar attge uttryck för sin identitet.

Astrid Lindgrens Värld (ALV) är en väletablerad temapark beläget i Sverige och öppnade år 1981 upp portarna första gången för att sedan, år efter år erbjuda upplevelser till sin växande besökarskara. Miljöerna där sagorna hör hemma utvecklas och karaktärerna kan genom parken komma till liv och därmed bestå i besökarnas hjärtan. Det unika med parken är att få chansen att möta det som bara fantasin annars kan skapa i en värld frånkopplad från verkligheten.   År 2020 kommer att beskrivas som ett år av främmande krafter då pandemin COVID-19 spred sig som en löpeld i världen och mänskligheten stod inför en oväntad utmaning. Restriktioner och rekommendationer om avstånd till andra samt användning av munskydd förändrade premisserna för turistiska attraktioner såsom ALV. Ovissheten och den föränderliga natur som pandemin besatt bäddade för förändringar i upplevelserummet och ALV fick redan innan öppning anpassas för en smittsäker upplevelse. Med avstamp i teoribildning beskriver vi begreppet upplevelserum och dess tillhörande aspekter, vilket sedan ligger som grund för studiens teman; upplevelserummets byggstenar samt sociala interaktioner i upplevelserummet. På så vis besvarar vi om och hur upplevelserummet har förändrats till följd av COVID-19 samt hur viktiga aspekters begränsning, såsom sociala interaktioner, förändrar arbetet med att bibehålla en eftersträvad upplevelse. Genom kvalitativa intervjuer med anställda i parken delgavs vi åsikter och tankar som vi för studien betraktar som sanning. Med de metodologiska valen insamlades empiri som analyserades och visade på förändringar som skett i upplevelserummet. Den fysiska utformningen där främst köer blev den största konsekvensen låg till grund för stark frustration hos besökare. En annan viktig aspekt som förändrades var de sociala interaktionerna som tack vare ALV kunde vägas upp med förståelse för icke-verbal kommunikation och interaktioner på avstånd. Trots det hårda arbetet blev inte upplevelsen som den är menad att vara och parken fick lida för en kraft större än vad de själva besitter. Trots svårigheter har ALV lärt sig mycket och ser nästkommande sommar i positiv anda och litar på att de erfarenheter som pandemin medfört kommer väl tillhands för framtiden.

Syftet med denna kvalitativa studie är att ge en ökad kunskap om och förståelse för hur anställda på arbetsmöten använder och påverkas av mobiltelefoner och datorer som används till annat än för det aktuella mötet. Tekniken har idag integrerats i arbetslivet och är ständigt närvarande i många anställdas vardag. Den ökade användningen av mobiltelefoner och datorer har därmed gjort möten mer komplexa. Studien fokuserar på att undersöka mötesdeltagares beteenden kring mobiltelefoner och datorer på arbetsmöten kopplat till organisationskultur och normer samt dess påverkan på interaktionen mellan kollegor. Den teoretiska referensram som presenteras utgår från tidigare forskning och olika teorier inom områdena arbetsmöten, organisationskultur, interaktioner och sociala möten. Dessa ligger till grund för hur det empiriska materialet som framkommit genom intervjuerna ska tolkas. Det empiriska materialet har samlats in genom tio intervjuer med anställda inom olika yrkesgrupper och befattningar. Studien är genomförd utifrån anställdas perspektiv som mötesdeltagare men det resultat som framkommer kan framför allt vara till nytta för arbetsgivare då det ger en förståelse för anställdas beteenden kring tekniken och dess påverkan på dem. Resultatet visar att det ofta saknas uttalade regler och riktlinjer för hur mötesdeltagare ska bete sig gällande mobiltelefoner och datorer och att det är vanligt förekommande att anställda i stället följer olika outtalade normer. Upplevelserna av dessa normer och beteenden varierar mellan de anställda. Teknikanvändningen på arbetsmöten kan påverka mötesdeltagares uppmärksamhet och fokus negativt men graden av acceptans för användningen kan vara olika beroende på vilken relation man har till de andra mötesdeltagarna.

Svenska skolor står ständigt inför tuffa utmaningar att främja alla elevers lärande. Pedagoger har kravet att skapa strategier för att främja elevers språk- och kunskapsutveckling. Detta gäller alla pedagoger och inte enbart språklärare. Eftersom språket har en central betydelse i elevernas utveckling så innebär det att språk- och kunskapsutvecklande undervisningar bör prioriteras för att eleverna ska kunna utveckla ett mer ämnesspecificerat språk. Varje ämne kännetecknar ett specificerat språk som eleverna måste besegra för att kunna uppnå målen. Skolverket (2019) beskriver att pedagoger ska arbeta lika mycket med ämneskunskaper som språkutveckling för att elever ska kunna utveckla ett mer akademiskt språkbruk. Detta ställer höga krav på pedagogerna, inte minst i de samhällsorienterande ämnen som har höga språkliga krav. Syftet med vår studie är att undersöka hur lärare i SO-ämnena upplever ett språkutvecklande arbetssätt i förhållande till elevers förutsättningar. Vi har utfört sex kvalitativa intervjuer på skolor i olika kommuner. Syftet med att utföra intervjuerna på olika skolor var för att undersöka likheter och skillnader mellan lärarna. Vår studie visar att samtliga lärare strävar efter ett språkutvecklande arbetssätt i SO-undervisningen. Lärarna använder sig av liknande strategier för att utveckla elevers språk- och ämneskunskaper. Men vårt resultat visade även på skillnader mellan de olika skolorna och svårigheter i form av resursbrist och stora elevgrupper.

Inom förskolan kan man se hur barns interaktioner blir påverkade av rummet och platsens uppbyggnad (Eriksson Bergström (2013). För att få bättre kunskap kring barns agerande i dessa situationer behövs en fördjupad studie för att kunna förklara och förstå när problem kan uppstå och vilken betydelse som platsen har i sådana situationer. Syftet med denna studie är att bidra med ökad förståelse för rummet och platsens påverkan i de vardagliga interaktionerna mellan barn i 3–5 års ålder.För denna studie är det den barndomssociologiska teorin som ligger till grund. Relevanta begrepp inom kamratkulturer som har synliggjorts under studien kommer i detta arbete att analyseras. Med andra begrepp syftar vi på rum och plats, rumslig reglering, status och hierarkier, motstånd samt icke-verbala och verbala uttryck.  Maktbegreppet kan kopplas till övriga begrepp då dessa visar på hur makt kan förete sig. Studien är baserad på en kvalitativ forskningsmetod med fokus på ett etnografiskt perspektiv. Observationerna utfördes på förskolor i olika kommuner på två avdelningar med barn i åldersgruppen 3–5 år. Underlagsmaterial för denna studie är deltagande observationer, fältanteckningar, skisser och beskrivningar. Resultatet av denna studie är kopplat till Fanger, Frankel & Hazen (2012) och Eriksson Bergströms (2013) tidigare forskning, och utfallet visar att rummet och platsen har en betydande roll i barnens interaktioner. Barns interaktioner blir påverkade med hänsyn till utformning av rum och plats, där möjligheter och begränsningar sker genom exempelvis tillgänglighet av material.

Eftersom läsning är centralt för skolarbete och kunskapsinhämtning och aktuella rapporter visar på barns sjunkande läsintresse, är det av vikt att skolan arbetar med att stärka läsmotivationen hos eleverna. Faktorer som forskning pekar på som betydelsefulla för läsmotivation är bland annat självtillit, självbild och upplevd autonomi. I denna uppsats fokuseras i stället de sociala relationerna och interaktionerna och deras påverkan på läsmotivation, då forskningsöversikter återkommande har pekat på deras betydelse. Syftet med denna litteraturstudie är därför att sammanställa forskning om hur olika sociala relationer och interaktioner påverkar mellanstadieelevers läsmotivation samt vilken roll och vilka möjligheter läraren har i dessa sociala relationer och interaktioner. Sociala motivationskällor till läsning framträder tydligt i de studier som granskats. För det första har familjen inflytande genom att den kultur som finns i familjen påverkar synsättet på och vilka sociala interaktioner kring läsning som förekommer i hemmet. Andra sociala relationer som påverkar läsmotivationen är de till kamraterna genom känslan av tillhörighet samt deltagandet i sociala interaktioner såsom gemensam läsning och samtal runt texten. Även läraren har påverkan på läsmotivationen genom att dels vara en förebild och ledare, dels genom att i relationen visa ett genuint intresse för elevens läsning och ge denne möjlighet till interaktion med läraren i en liten grupp. Dessutom kan motiverande sociala relationer

<p>Rapporten är ett samhällsvetenskapligt och kulturgeografiskt forskningsresultat från studier i det multikulturella Varanasi i Indien. Det kulturgeografiska inslaget berör hur rummet skapar interrelationer mellan muslimer/hinduer på en gata i staden genom en social och ekonomisk aktivitet, sidenbranschen. Den uråldriga staden har varit ett centralt produktionsläge av siden, där muslimerna dominerar fabrikationen medan hinduerna är ledande köpmän. Denna affärsrelation frambringar även ett ömsesidigt beroende som resulterar i en social samexistens, men där den inhemska politiken hotar denna relation. En hypotes kring relationernas betydelse för att motverka dessa hot har formulerats. Denna hypotes testades empiriskt där metodiken bestod av kvalitativa observationer direkt på en gata (Madanpura) samt två festivaler (Roza Iftar & Divali) med anknytning till affärsrelationen mellan hinduer/muslimer verksamma i sidenbranschen. Utöver detta utgör intervjuer med berörda affärsmän som respondenter ett annat underlag för data. Forskningen begränsades till en specifik gata och en likaså aktivitet, med fokus på hinduiska och muslimska näringsidkare som skapar och påverkas av</p><p>ekonomiska/sociala relationer sidenproduktionen alstrar. Resultatet tyder på att; Madanpura är en rumslig samlingsplast för interaktioner mellan muslimska och hinduiska affärsmän i sidenbranschen. Och dessa affärsrelationer, som är en del av ett civilt nätverk i samhället via dess interaktiva aktiviteter, innebär även sociala relationer, i samband med särskilda högtider. Men av den politiska kontexten är det möjligt att relationerna socialt och ekonomiskt, rubbas av etniska inre stridigheter.</p>

Syftet med studien är synliggöra hur barn i förskolans inomhusmiljöerkonstruerar kön i deras interaktioner tillsammans med kamrater i de icke-vuxenstyrda lekarna, utifrån ett genusperspektiv. Studien tar avstamp ur ett feministiskt poststrukturellt-och sociokulturellt perspektiv; där aspekter som språk, interaktioner, kontexter, meningsskapande och diskurser utgör betydelsefulla faktorer för hur kön uppfattas och hur kön konstrueras. Resultatet i studien visar att flickor var de som oftast intog makten i interaktioner med pojkar och att det överlag inte var den samhällsrådande normativa könsdikotomin som dominerade. Resultatet visar även på flickors och pojkars proaktiva könsskapande genom att de intar och utmanar de roller och lekar som generellt tillskrivs flickor eller pojkar. / The purpose of the study is to highlight how children in preschool indoor environmentsconstruct gender in their interactions with peers in the non-adult driven play, from a gender perspective. The study eminates from a feminist post-structuralist-and sociocultural perspective; where aspects such as language, interactions, contexts of meaning and discourses constitute significant factors how gender is understood and how it is constructed. The result of the study show that girls were most likely to take power in interactions with boys and that it generally not was the prevailing socio-normative gender dichotomy that dominated. The result also shows that proactive gender creation of girls and boys takes control and challenge roles and play that generally are attributed to girls or boys

Platsens betydelse för att främja värdeskapande förbises ofta inom industriell marknadsföringslitteratur, men även hur organisatörer inom coworking utformat platsen för att föreslå ett värdeerbjudande till kund. Organisatörer inom coworking har uppkommit som ett svar på marknadens krav på flexibilitet i utformning av plats. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur platsen hos coworking-organisatörer i Stockholm utformats för att föreslå värdeerbjudanden. Målet var att bidra med en fördjupning i hur platsen kan förbättra och underlätta företagsverksamhet. Studien utfördes genom två fallstudier och resultatet visade på ett värdeerbjudande med en gemensam kärnpunkt i platsernas utformande med skillnader i val av inriktning och förvaltning. Gemensamt utformades platsen till att erbjuda ombesörjning av ett kontors operativa verksamhet och möjlighet till värdefulla interaktioner som kunde främja värdeskapandet i hyresgästernas kärnverksamhet. Värdeerbjudande konstruerades av organisatören genom att olika servicealternativ tillfördes till platsen. Studiens undersökning visade att det fanns ett större behov för interaktion bland hyresgästerna inom Stockholms stadskärna än vid Stockholms utkant. Framtida forskning uppmanas pröva denna tes för att granska generaliserbarheten i studiens teoretiska implikation.