Syftet med studien är att undersöka hur grundskollärare uppfattar och arbetar med formativ bedömning i sin matematikundervisning. Forskare pratar om att formativ bedömning bidrar till att utveckla elevernas möjligheter till att lära, utvecklas samt ta eget ansvar över sina egna studier. Studiens område är valt utifrån mitt egna intresse för formativ bedömning i matematik. Samt för att undersöka hur lärare uppfattar och använder sig av formativ bedömning i matematik. Resultatet redovisas genom fem intervjuer och en enkätundersökning där 21 lärare deltog. Intervjuerna transkriberades från ljudfil till text. Resultatet i studien är att lärare upplever både för- och nackdelar med formativ bedömning. Samtliga lärare är eniga om är att formativ bedömning bidrar till att utveckla elevernas matematiska förmågor. Dock upplever lärarna att formativ bedömning i matematik är tidskrävande och ställer krav på dem på organisation- och institutionsnivå. För att analysera resultatet används både ett sociokulturellt perspektiv samt kognitivistiskt. Återkommande termer i studien är återkoppling, sociala interaktioner, metakognition och ansvarstagande. Slutsatsen är att lärare behöver mer kunskap om formativ bedömning för att kunna tillämpa det i undervisningen på ett fungerande sätt. Det kommer också att krävas att eleverna tar ansvar över sina egna studier för att lära sig och utvecklas.

No description available.

<p>Uppsatsens frågeställning handlar om att beskriva hur konsumenter använder sociala medier inför ett köpbeslut. Syftet är därmed att beskriva de olika sätt som konsumenter använder tjänster i sociala medier i denna process och hur de värderar det innehåll som de väljer att ta del av. </p><p>Arbetet har en induktiv ansats utifrån tankarna att användandet av sociala medier är ett nytt ämne där det saknas utförlig forskning. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Totalt genomfördes 10 intervjuer där respondenterna utgjordes av ett bekvämlighetsurval bestående av studenter på Örebro universitet i åldrarna 21 till 30. Respondenterna valdes utifrån premissen att de använder sociala medier och urvalet blir således inte representativt för samtliga konsumenter, oavsett om de använder sociala medier eller ej.</p><p>Utifrån intervjusvaren har en modell konstruerats där konsumenter delas in i fyra olika typer av användare utifrån två aspekter. Den ena aspekten är hur hög involvering konsumenten önskar av andra i sitt köpbeslut. Den andra aspekten är om produktens tekniska eller emotionella aspekter anses vara viktigast. De fyra typerna benämns den trendmedvetna, individualisten, experten och den vetgiriga. Den trendmedvetna låter sig huvudsakligen inspireras av innehåll i livsstilsbloggar och modeinriktade diskussionsforum. Individualisten fattar helst beslut utan inblandning av andras åsikter via sociala medier. Experten kan använda sociala medier genom att ta del av konsumenters kommentarer på prisjämförelsesidor. Slutligen kan den vetgiriga använda både specialinriktade forum och bloggar för att underbygga ett köpbeslut.</p><p>Vad gäller värdering av innehåll skiljer sig de olika användartyperna sig åt. Den trendmedvetna är ute efter värdeladdade beskrivningar som gärna får visa upp produkter. Genom att välja att följa bloggar eller diskussionsforum med liknande smak som sig själv, ökar intresset för innehållet. Individualisten ser få värden i andra konsumenters åsikter i sociala medier. Eftersom den egna smaken styr köpbeslut, önskas inga bedömningar av andra. Experten värderar antal kommentarer över innehållet av specifika användare. Genom att bedöma andelen negativa kommentarer kan uppfattningen av en produkt påverkas. Avslutningsvis värdesätter den vetgiriga insatta användares kommentarer och åsikter. Dessa ses som en god informationskälla av faktamässigt innehåll som dessutom har en stark påverkan på det slutgiltiga köpet.</p> / <p>This bachelor’s thesis aims to explore how consumers use social media in their buying process. The twofold purpose is to describe what information in social media that consumers take into consideration prior to a purchase and how this information is valued.</p><p>Methodologically, the study takes a qualitative approach in answering the research question, using semi-structured interviews. In total, ten interviews were conducted with students in the ages of 21 to 30 at the University of Örebro, Sweden. These students made up a purposive convenience sample, since they were all acquaintances to the researchers and furthermore had confirmed that they use social media prior to the interview. The qualitative approach and the chosen sample, limits the study to be able to contribute with theoretical generalizations.</p><p>After analyzing the data collected from the interviews, a matrix model was constructed describing four user types in social media. The matrix depends on two variables: the consumer’s wish to involve others in the buying decision and which of the technical qualities and the emotional qualities of the product was more important. The four different users were labelled the trend follower, the individualist, the expert and the open-minded. The trend follower and the open-minded are most willing to make buying decisions based on content found in social media, while the expert mainly considers other consumers’ opinions when appearing in comments on price-comparison sites. The individualist uses social media primarily as a way of keeping in touch with peers, consequently limiting the possible impact to inspiration from purchases mentioned by friends.</p><p>Regarding how consumers decide on the value of content, some differences were found between the four user types. The trend follower is interested in descriptive content, such as pictures and fashion related tips, from people who have corresponding ideas of style as the trend follower. The open-minded has a greater interest in technical facts and values content that helps to guide the consumer in the buying decision. The expert takes an opposite viewpoint and values large amounts of short reviews. From these, the expert makes her own judgment. Finally, the individualist only takes the opinions of friends into consideration, and not even these are considered to be particularly valuable.</p>

Uppsatsens frågeställning handlar om att beskriva hur konsumenter använder sociala medier inför ett köpbeslut. Syftet är därmed att beskriva de olika sätt som konsumenter använder tjänster i sociala medier i denna process och hur de värderar det innehåll som de väljer att ta del av.  Arbetet har en induktiv ansats utifrån tankarna att användandet av sociala medier är ett nytt ämne där det saknas utförlig forskning. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Totalt genomfördes 10 intervjuer där respondenterna utgjordes av ett bekvämlighetsurval bestående av studenter på Örebro universitet i åldrarna 21 till 30. Respondenterna valdes utifrån premissen att de använder sociala medier och urvalet blir således inte representativt för samtliga konsumenter, oavsett om de använder sociala medier eller ej. Utifrån intervjusvaren har en modell konstruerats där konsumenter delas in i fyra olika typer av användare utifrån två aspekter. Den ena aspekten är hur hög involvering konsumenten önskar av andra i sitt köpbeslut. Den andra aspekten är om produktens tekniska eller emotionella aspekter anses vara viktigast. De fyra typerna benämns den trendmedvetna, individualisten, experten och den vetgiriga. Den trendmedvetna låter sig huvudsakligen inspireras av innehåll i livsstilsbloggar och modeinriktade diskussionsforum. Individualisten fattar helst beslut utan inblandning av andras åsikter via sociala medier. Experten kan använda sociala medier genom att ta del av konsumenters kommentarer på prisjämförelsesidor. Slutligen kan den vetgiriga använda både specialinriktade forum och bloggar för att underbygga ett köpbeslut. Vad gäller värdering av innehåll skiljer sig de olika användartyperna sig åt. Den trendmedvetna är ute efter värdeladdade beskrivningar som gärna får visa upp produkter. Genom att välja att följa bloggar eller diskussionsforum med liknande smak som sig själv, ökar intresset för innehållet. Individualisten ser få värden i andra konsumenters åsikter i sociala medier. Eftersom den egna smaken styr köpbeslut, önskas inga bedömningar av andra. Experten värderar antal kommentarer över innehållet av specifika användare. Genom att bedöma andelen negativa kommentarer kan uppfattningen av en produkt påverkas. Avslutningsvis värdesätter den vetgiriga insatta användares kommentarer och åsikter. Dessa ses som en god informationskälla av faktamässigt innehåll som dessutom har en stark påverkan på det slutgiltiga köpet. / This bachelor’s thesis aims to explore how consumers use social media in their buying process. The twofold purpose is to describe what information in social media that consumers take into consideration prior to a purchase and how this information is valued. Methodologically, the study takes a qualitative approach in answering the research question, using semi-structured interviews. In total, ten interviews were conducted with students in the ages of 21 to 30 at the University of Örebro, Sweden. These students made up a purposive convenience sample, since they were all acquaintances to the researchers and furthermore had confirmed that they use social media prior to the interview. The qualitative approach and the chosen sample, limits the study to be able to contribute with theoretical generalizations. After analyzing the data collected from the interviews, a matrix model was constructed describing four user types in social media. The matrix depends on two variables: the consumer’s wish to involve others in the buying decision and which of the technical qualities and the emotional qualities of the product was more important. The four different users were labelled the trend follower, the individualist, the expert and the open-minded. The trend follower and the open-minded are most willing to make buying decisions based on content found in social media, while the expert mainly considers other consumers’ opinions when appearing in comments on price-comparison sites. The individualist uses social media primarily as a way of keeping in touch with peers, consequently limiting the possible impact to inspiration from purchases mentioned by friends. Regarding how consumers decide on the value of content, some differences were found between the four user types. The trend follower is interested in descriptive content, such as pictures and fashion related tips, from people who have corresponding ideas of style as the trend follower. The open-minded has a greater interest in technical facts and values content that helps to guide the consumer in the buying decision. The expert takes an opposite viewpoint and values large amounts of short reviews. From these, the expert makes her own judgment. Finally, the individualist only takes the opinions of friends into consideration, and not even these are considered to be particularly valuable.

The purpose of this study is to explain how shame can be experienced by women with the stigmatizing illness of alcoholism. Another aim is to illustrate how this shame can be affected in social interaction with others and by other circumstances. The following questions will be highlighted in this essay: How can shame be experienced by female alcoholics? What can affect shame in interaction with other people, from the view of female alcoholics? What other circumstances can affect the shame, from the view of female alcoholics?This study features interviews with women who have successfully gone through the process of rehabilitation from the illness of alcoholism, have a long going and stable sobriety and arecurrently part of the work force. The study also features interviews with therapists specializing in the field of addiction recovery and have considerable experience in their fieldof working with women suffering from alcoholism.The subject matters shame and stigma form the theoretical/analytical tools for this research. Various researchers’ views and explanations concerning stigma are from Erving Goffman and Howard Becker, and concerning shame the views and explanations are from Tomas J. Scheff and Suzanne M. Retzinger. However, the theoretical standpoint of this study is Brené Brown’s Shame Resilience Theory.The results that can be drawn from this study are that shame is experienced as deep and difficult during the time when the alcoholic is active, but shame can decrease considerably with recovery. Interactions with other people were shown to be essential in affecting shame. The response of other people decided whether shame decreased or increased.

Det är viktigt att personalgrupper inom behandlings- och stödverksamheter präglas av positiva sociala interaktioner och lyckade ritualer för att uppfylla funktionalitet och effektivitet. Brist på positiva sociala interaktioner och lyckade ritualer riskerar att skapa en personalgrupp som präglas av oenighet och konflikter. Studien syftar således till att undersöka hur sociala interaktioner i en personalgrupp inom en stödverksamhet inverkar på det dagliga arbetet. Studien syftar även till att undersöka hur en positiv och funktionell personalgrupp skapas genom samspel mellan gruppmedlemmarna. Vidare diskuteras relationen mellan personalgruppens funktion och klienterna. Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod som omfattar fem intervjuer med personal inom en stödverksamhet. De teoretiska utgångspunkterna som används vid analys är Collins teori om sociala interaktioner och Bions gruppteori. Studiens resultat visar att personalen benämner olika faktorer som viktiga för en funktionell personalgrupp och att de även har delade meningar och känslor för personalgruppens funktion. Vidare visar studien att personalgruppen inom den studerade verksamheten inte arbetar enhetligt eller utifrån någon specifik teori eller metod. Detta kan således vara ett resultat av att gruppen präglas av misslyckade ritualer och mindre bra sociala interaktioner. / It is important that staff groups within treatment and support organizations are characterized with positive social interactions and successful rituals in order to be functional and effective. A lack of these ingredients can create a group with disagreement and conflicts. This study aims to explore how the interactions and rituals affect the daily work within the staff group in a support organization. A second purpose is to explore how a positive and functional staff group is made easier through interaction between the members of the group. The relationship between the function of the staff group and the clients is also discussed. The study has a qualitative research approach and includes five interviews with staff within a support organization. The theoretical basis for the analysis is Collin’s interactions theory and Bion’s group theory. The result shows that the staff name different factors as important for the function of a staff group. The study also shows that the staff group doesn’t work uniformly or by any particular theory or method. This may be the result of that the group is characterized by failed rituals and less good interactions.

Syftet med denna studie är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka om det finns något samband mellan lärarnas hantering av mobbning och utbrändhet/stress. Detta kommer att undersökas med hjälp av åtta kvalitativa intervjuer med lärare. Det är på deras beskrivningar som fokus kommer att ligga på. Materialet från intervjuerna kommer sedan att utformas till en sammanställd empiri som tolkas. Detta kommer sedan tillsammans med utvalda teorier besvara studiens frågeställningar. De teorier som främst kommer att användas är Arlie Hochschilds teori om emotionellt arbete, Thomas Sheffs teori om sociala band, Randall Collins teori om interaktionsteori. Vidare i studiens resultat visar det att det finns ett samband mellan hanteringen av mobbning och ökad stress. Detta kan bero på att lärarna idag har mer på sitt bord att hinna med vilket gör att vissa delar blir drabbade. / The purpose of this study is to find out if there’s a connection between how teachers’ handling bullying and burnouts/stress. This will be examined with the help of eight qualitative interviews with school teachers. It is thier stories that will have the focus in this study. The material gathered from the interviews will then interperted with the selected theories which seek to answer the question for this study. The selected theories are Arlie Hochschild’s theory about emotional labor, Thomas Sheff’s theory about social bonds, Randall Collins’ theory about interaction ritual chains. Further in the studies results there will be found that there is a connection between how teachers handling bullying and stress. This can depend on the fact that teachers today has more responsibility elsewhere then looking after just students.

Rapporten är ett samhällsvetenskapligt och kulturgeografiskt forskningsresultat från studier i det multikulturella Varanasi i Indien. Det kulturgeografiska inslaget berör hur rummet skapar interrelationer mellan muslimer/hinduer på en gata i staden genom en social och ekonomisk aktivitet, sidenbranschen. Den uråldriga staden har varit ett centralt produktionsläge av siden, där muslimerna dominerar fabrikationen medan hinduerna är ledande köpmän. Denna affärsrelation frambringar även ett ömsesidigt beroende som resulterar i en social samexistens, men där den inhemska politiken hotar denna relation. En hypotes kring relationernas betydelse för att motverka dessa hot har formulerats. Denna hypotes testades empiriskt där metodiken bestod av kvalitativa observationer direkt på en gata (Madanpura) samt två festivaler (Roza Iftar &amp; Divali) med anknytning till affärsrelationen mellan hinduer/muslimer verksamma i sidenbranschen. Utöver detta utgör intervjuer med berörda affärsmän som respondenter ett annat underlag för data. Forskningen begränsades till en specifik gata och en likaså aktivitet, med fokus på hinduiska och muslimska näringsidkare som skapar och påverkas av ekonomiska/sociala relationer sidenproduktionen alstrar. Resultatet tyder på att; Madanpura är en rumslig samlingsplast för interaktioner mellan muslimska och hinduiska affärsmän i sidenbranschen. Och dessa affärsrelationer, som är en del av ett civilt nätverk i samhället via dess interaktiva aktiviteter, innebär även sociala relationer, i samband med särskilda högtider. Men av den politiska kontexten är det möjligt att relationerna socialt och ekonomiskt, rubbas av etniska inre stridigheter.

Denna klassrumsstudie fokuserar hur matematiklärare lyssnar på sina elever. Två olika lärares lyss­nande har observerats i klassrummet. Interaktioner i klassrummet har spelats in, transkriberats och analyserats med fokus på lärares lyssnande i en fenomenografisk ansats. Ambitionen är att försöka karaktärisera lärares lyssnande. Ett lyssnande ramverk som utformats av Davis (1997) och Yackel et al. (2003) ger tre olika beskrivningskategorier av lyssnande; evalutative,  interpretive och generative listening. De två observerade lärarna går hela tiden runt i klassrummet och pratar med sina elever. Det första intrycket är att de två lärarna lyssnar på eleverna på samma sätt. Studien visar dock att deras lyssnande är av helt olika karaktär. Den ena läraren använder sig endast av evaluative listening under hela lek­tionen och den andra läraren använder sig av alla tre kategorierna av lyssnande. Undersökningen visar att strukturen av en lektion kan begränsa eller möjliggöra lyssnandet för en lä­rare. Det är viktigt att lärare är medvetna om deras olika sätt att lyssna på eleverna. Denna medveten­het kan ge mer givande matematiska diskussioner och skapa flera tillfällen för lärande. Med hjälp av fortbildning kan lärare utveckla sina möjligheter att reflektera över sitt lyssnande. / The focus of this classroom study is how teachers of mathematics listen to their students. Two teach­ers’ listening was observed. Interactions in the classroom were recorded, transcribed and analyzed through the use of phenomenography in order to attempt to categorize the teachers’ ways of listening. A framework for understanding listening found in the works of Davis (1997) and Yackel et al. (2003) defines three categories of listening: evaluative, interpretive and generative. Both of the teachers who were observed circulated through the classroom and spoke with their stu­dents. At first impression they listened in the same way. However, the analysis revealed that their lis­tening differed. One teacher used only evaluative listening during the lesson, while the other used all three modes of listening. The study reveals that the structure of a lesson can limit or facilitate listening. It is crucial that a teacher is aware of the different ways they listen to students. This awareness can foster better mathe­matical discussions in the classroom and create additional opportunities for understanding and learn­ing. With targeted in-service training, teachers can develop and reflect on their own listening skills.

Denna studie syftar till att undersöka interaktioner i en klass i årskurs 3 mellan lärarenoch eleverna ur ett genusperspektiv. Studiens forskningsfrågor har varit att undersöka hurmycket talutrymme pojkarna respektive flickorna får i klassrummet samt att undersökahur interaktionerna ser ut mellan läraren och pojkarna respektive flickorna. I föreliggandestudie används dominansmodellen och skillnadsmodellen som analysverktyg förbearbetning av studiens data. Studien data analyseras både kvantitativt och kvalitativt därtre observationer genomförts parallellt med att undervisningen har spelats in via ljud.Sammanfattningsvis visar resultatet att pojkarna får något mer talutrymme i klassrummetän vad flickorna får. Vid samtliga observationstillfällen pratar pojkarna rakt ut, utan attha fått ordet, fler gånger än vad flickorna gör. Läraren kommenterar vad pojkarna gör ochsäger i klassrummet fler gånger än flickorna. Resultatet visar också att i interaktioner medläraren tar pojkarna över dominansen oftare än vad flickorna gör. När pojkar dominerartalutrymmet i klassrummet betraktas det som naturliga egenskaper vilket leder tillojämställdhet och bidrar till en undervisning som inte är likvärdig.