I vår samtid är det lätt att ibland känna sig ensam. Pandemin har försvårat möten mellan människor och påverkar väldigt många psykiskt. Men pandemin kommer att passera, och då får vi inte låta återhållsamhet bli det nya normala. Vi behöver bekräfta, se och hälsa på varandra. Människor behöver känna tillhörighet. Den här studien syftar därför till att undersöka människors attityder till hälsningar och vidare använda den kunskapen för att skapa en effektiv visuell kampanj för att främja mer hälsningar i samhället. Genom en enkätundersökning har vi kunnat samla in data som med stöd av tidigare forskning och teoretiskt ramverk hjälpt oss påvisa att hälsningar kan göra en stor positiv skillnad i vardagen för människor. Enkätundersökningen fungerade även som en målgruppsanalys som visade att unga människor, som bor/vistas ofta i stadsmiljö och som nyttjar sociala medier är de som hälsar i lägst utsträckning. Med kunskap om målgruppen och dess attityder kunde vi genom två fokusgruppsdiskussioner och teoretiskt ramverk skapa en annonskampanj som på ett visuellt tilltalande och effektivt sätt uppmanar målgruppen till mer hälsningar. / Nowadays it is easy to feel lonely. The pandemic has made meetings between people more difficult which affects many people mentally. But the pandemic will pass, and then we do not want the restrained attitude to become the new normal. We need to confirm, see, and welcome each other. People need to feel a sense of belonging. This study therefore aims to examine people's attitudes towards greetings and further use that knowledge to create an effective visual campaign to promote more greetings in society. Through a survey, we have been able to collect data that, with the support of previous research and theoretical framework, has helped us show that greetings can make a big positive difference in everyday life for people. The survey also served as a target group analysis, and showed that young people, who often live / stay in an urban environment and who use social media, are the ones who greet to the least extent. With knowledge of the target group and its attitudes, we were able to create an advertising campaign through two focus group discussions and a theoretical framework that in a visually appealing and effective way encourages the target group to open up to greet each other more.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka högstadielärares uppfattningar om i vilken utsträckning de arbetar inkluderande och språkutvecklande i sin undervisning. Studien utgår från de tre dimensionerna- fysisk lärmiljö, lärtillfällen och interaktioner i definitionen av språkutvecklande undervisning och ett sociokulturellt och relationellt perspektiv på lärande. Studien har både en kvantitativ och en kvalitativ ansats i form av en enkätstudie med öppna och slutna frågor. Resultatet av studien visar att många lärare upplever utmaningar i den fysiska lärmiljön där exempelvis avgränsade utrymmen för särskilda språkliga aktiviteter i stor grad saknas. Resultaten indikerar också att uppskattningarna av hur ofta interaktiv läsning erbjuds är lägre än vad observationsstudier från lågstadiet visar. Dessutom finns det signifikanta skillnader som visar att språklärare i större utsträckning erbjuder interaktiv läsning än lärare i andra skolämnen. Samma signifikanta skillnader finns gällande interaktioner med tydligt språkligt fokus som exempelvis att vara språklig förebild och att använda språkliga kontraster och metaforer. Utifrån resultaten identifieras ett antal specialpedagogiska implikationer. Dessa är att leda ett förändringsarbete i den fysiska lärmiljön, att implementera interaktiv läsning och att leda arbete med observationer och diskussioner i syfte att utveckla undervisning med särskilt fokus på elever i eller i risk för språklig sårbarhet.

The purpose of this essay is to understand how young adult men experience the environment and the growing conditions that exist in so-called particularly vulnerable areas. And on the basis of these, figure out how they relate to and distance themselves from crime as a way of life. The method used to answer the study's purpose and questions was a qualitative method in which six young adult males aged between 24 - 25 years grown or residing in so-called particularly vulnerable areas were interviewed. The study is based on a thematic analysis with the aim of capturing reflections and experiences. By using semi-structured questions, the respondents were able to contribute with more nuanced answers regarding their reflections and experiences concerning the phenomenon in question. Results showed that the respondents who grew up in these so-called particularly vulnerable areas, experienced worse conditions and fewer opportunities in life comparing to children who grew up in areas with higher socioeconomic status. The respondents relate to their area through strong social friendships and solidarity groups with shared meanings. Within these groups, some respondents feel that there are unwritten rules and norms, such as the way to dress or the way to talk. In order to integrate within these groups, it is usually required to have similar attitudes, common interests and a background from the area to understand the internal symbols and language. Respondents in the so-called particularly vulnerable area later develop a social maturity through a greater consistency thinking and a future thinking. The experience of high expectations from parents, friends and the pursuit of a good self-image are the driving forces to distance themselves from crime. To avoid getting into criminal habits, respondents express that it is essential to have a good education and established schools with resources that can handle the younger ones who run the risk of getting into crime. According to the respondents' experience, you can also distance yourself from crime through sports, hobbies, education, or employment.

Det finns fåtal studier från det socialpsykiatriska fältet som fokuserar på personalens interaktioner med varandra om sitt arbete. Denna studie undersöker dessa interaktioner på ett personalkontor i ett socialpsykiatriskt trapphusboende. Denna etnografiska studie syftar till att beskriva och kartlägga interrelationen mellan yrkesidentitet och normer inom en arbetsgrupp på ett socialpsykiatriskt trapphusboende. Studiens teoretiska perspektiv utgörs av en uppsättning begrepp från symbolisk interaktionism, främst Goffmans (bakre- och främre regioner och teamframträdande) och Fines (normer och ideologi inom gruppen) som används sensibiliserande i både insamlingen av det empiriska materialet genom sex stycken deltagande observationer och fem informella intervjuer och i analysen av detta material. I resultatet framkommer det att de informella verbala interaktionerna som sker under arbetsdagen, småprat i verksamheten, innehåller olika mängd normerande aspekter. Mängden av dessa påverkas av de olika möjliga personalkombinationerna där den ideologiska överrensstämmelsen mellan två personal följs av ett normerande prat som i sin tur både skapar identifikation i relation till vissa grupperingar och ens känsla om vad som ”man borde göra”.

Problemformulering och syfte: Det problemområde vi utgår ifrån i denna studie är att det finns skillnader och flera genomgående teman i hur ett betalt samarbete ser ut och skapas beroende på vilken nivå en influencer ligger på, det vill säga micro, macro och megainfluencers. Syftet med studien är att undersöka olikheter och likheter i retoriken av betalda samarbeten publicerade på Instagram av olika nivåer av influencers, dessa influencer nivåer är; mico influencers, macro influencers och mega influencers. Samtidigt som retoriken i kommentarsfältet relaterat till dessa samarbeten har undersökts och jämförts, har vi även tittat närmare på parasociala interaktioner samt influencer marketing gentemot publik och avsändare. Metod och material: I denna studie har en kvalitativ innehållsanalys genomförts för att analysera och tolka sex inlägg från influencers samt kommentarer till följande inlägg. Huvudresultat: I studien framgår det att det finns en blandning av likheter och olikheter där likheterna väger över hos de olika nivåerna av influencers. Utifrån studiens resultat och analys går det att dra slutsats att företag som vill använda sig utav trovärdiga influencer som har en relation till sina följare bör använda sig utav micro influencer för att det har visat sig iresultatet att de mest trovärdiga än de andra nivåerna.

I takt med att samhället utvecklats, bidrar det med att kraven på förskolorna ökar och därmed behöver samspelet och arbetsmiljön rikta sig till rimliga möjligheter för trivsel och balans i arbetsgrupperna. Kommunikationen kan ses som en nyckel för arbetslagets sociala interaktioner som kan skapa ett balanserat samspel. Syftet med vår studie är att skapa en förståelse för hur arbetslagets samspel och arbetsmiljö ser ut på en förskola. Vi har teoretiskt granskat vår studie med hjälp av Berger och Luckmanns socialkonstruktionismens teori och Goffmans dramaturgiska teori. Den empiriska data för undersökningen samlades in genom enkäter och intervjuer från en förskola. I resultatet för undersökningen framkommer det att det finns olika faktorer som bidrar till obalans i arbetslagets samspel. De medverkande faktorerna är bland annat personalbrist, tidsbrist och icke effektivt kommunikationssätt. Med den tidigare forskningen och med de valda teorierna får vi syn på att öppna relationer inom arbetslaget kan skapa en trivsam och harmonisk miljö i förskolan. Ytterligare en slutsats för vår studie visar att förskolans personal behöver kontinuerlig samverka för verksamhetens utveckling. Och slutligen ett effektivt kommunikationssätt mellan arbetskollegorna kan bidra till en bra stämning och sammanvävda sociala interaktioner. Nyckelord: arbetslag, arbetsmiljö, förskolan, kommunikation, personalbrist, samspel, sociala interaktioner, tidsbrist

Hur spelare interagerar med varandra inom digitala spel och brädspel är ett område inom spelforskning som endast är ytligt utforskat. Denna studie tar inspiration från studien av Zhang, Liu, och Shi (2012) och undersöker hur sociala relationer i form av bekantskap påverkar en grupps interaktioner inom ett brädspel. Studien genomfördes med hjälp av ett, för studien designat, brädspel som spelades av fyra personer åt gången. Som datainsamlingsmetoder användes observationer, enkäter och intervjuer. Deltagare rekryterades huvudsakligen via chattforum för tre separata tester som analyserades både kvantitativt och kvalitativt. Sedan utfördes en korrelationsanalys på den insamlade datan. De slutsatser som drogs var att en del spelare i de tre grupper som undersöktes interagerade mer med spelare de kände sedan tidigare. Denna trend var dock liten, och gällde inte för alla spelare. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p><p>There are other digital material (eg film, image or audio files) or models/artifacts that belongs to the thesis and need to be archived.</p>

Interaction skills are developed with other people and enable the ability to take in the perspectives of others as well as the ability to develop oneself. This should therefore mean that an individual who grows up with fewer people around them may find that it takes practice and effort to develop their social skills. In other words, growing up as an only child can lead to special circumstances that can affect an individual's behavior in social interactions. The purpose of the paper is to study whether growing up without siblings has an impact on adult only children's experiences of and actions in social interactions and the creation and maintenance of relationships. The empirical data consists of semi-structured interviews that are analyzed through previous research and the concepts: internalization, primary and secondary socialization, significant others, role assumption and significant symbols. The study's previous research is divided into three themes that relate to the study in different ways. The study's results show that growing up without siblings can have an impact on adult only children's experiences of and actions in social interactions, such as conflict management. Furthermore, the results of the study highlight that an upbringing without siblings does not have a significant impact on adult only children in the creation and maintenance of relationships, as there is no clear pattern of what role the only children take in friendship relationships. / Interaktionförmågan utvecklas tillsammans med andra människor och möjliggör förmågan att ta in andras perspektiv samt förmågan att utveckla sig själv. Detta borde således innebära att en individ som växer upp med färre människor omkring sig kan uppleva att det krävs övning och ansträngning för att utveckla sin interaktionsförmåga. Att växa upp som ensambarn kan med andra ord medföra särskilda omständigheter som kan sätta sin prägel på en individs handlande i sociala interaktioner. Syftet med uppsatsen är att studera om en uppväxt utan syskon har betydelse för vuxna ensambarns upplevelser av och agerande i sociala interaktioner samt skapandet och upprätthållande av relationer. Uppsatsens empiri består av semistrukturerade intervjuer som analyseras genom tidigare forskning och begreppen: internalisering, primär och sekundär socialisation, signifikanta andra, rollövertagande samt signifikanta symboler. Studiens tidigare forskning är indelad i tre teman som anknyter till studien på olika sätt. Studiens resultat visar att en uppväxt utan syskon kan ha en betydelse för vuxna ensambarns upplevelser av och agerande i sociala interaktioner, såsom konflikthantering. Vidare belyser studiens resultat att en uppväxt utan syskon inte har en påtaglig betydelse för vuxna ensambarn i skapandet och upprätthållandet av relationer, då det inte finns ett tydligt mönster vilken roll ensambarnen tar i vänskapsrelationer.

The purpose of this study is to examine how political communication of security policy is presented by Swedish parliamentary parties in the context of media development. Political actors have been given increased opportunities to communicate with the public, therefore the aim of this study is also to investigate how their political communication affects the interactions that it creates, such as readers' commentary on social media. This is a case study of Sweden's right and left parliamentary outliers, The Sweden Democrats and The Left Party, as selection attempted a limited generalization to a wider perspective of other parties. The empirical material has been analyzed from Instagram and X to find out if the communication differs between platforms. The study concludes that Swedish security policy is presented differently between the parties on social media. The communication does differ between platforms. The Left Party shifts patterns of which security policy gains the most attention and how the issue is presented. Both parties use their communication in a more personal tone towards other parties and users on X compared to Instagram. The result of the interactions shows that the agreed rate for petitions is high for both parties on Instagram, and lower on X.