Social platforms are becoming an increasingly larger part of everyday life, with many people spending their days sharing information about their lives online. Youtube is a platform based on individual users “broadcasting themselves”, which often means sharing a lot of personal information. This can lead to a sense of closeness, and some viewers develop one-sided relationships through the screen. This study aims to give insight in these one-sided relationships, known as parasocial relationships. Interviews were conducted to get the perspective of Youtube fans as to what motivates them to start, continue and stop watching Youtubers. Using a qualitative research method we have been able to get a deeper understanding of possible patterns concerning the lifecycle of these relationships, such as how and why they begin, continue and end. As earlier research implies we found that parasocial relationships are created and treated in a similar way mutual relationships are. The finding of this study suggest that parasocial attachment is not only normal and common, but that they can provide a kind of social outlet for those who experience them. This study can hopefully be used to understand broader trends in media consumption online.

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan upplevelsen av meningsfullhet och olika typer av sociala interaktioner hos personer med beviljad insats i form av hemtjänst eller särskilt boende. Vi valde att genomföra en kvantitativ tvärsnittsstudie där pappersenkäter delades ut till personer som var 65 år eller äldre. Totalt deltog 130 respondenter. Empirin analyserades med linjär regression och resultatet tolkades med hjälp av Collins teori om interaktionsritualer och emotionell energi. Våra resultat visade att det fanns fyra faktorer som har ett samband med hur respondenterna skattade sin upplevelse av meningsfullhet i vardagen. Tre av fyra faktorer innefattade sociala interaktioner mellan respondenten och personal medan den fjärde rör familj, vänner och andra personer. Faktorerna benämndes bemötande från personal, stöd från familj, vänner och andra, fika med personalen på särskilt boende samt när personalen har tid att stanna. Resultaten kan bidra till vidare utvecklingsmöjligheter på flera samhällsnivåer samt vara intressanta för vidare forskning som kan visa på kausala samband då vår studie tyder på att det med små medel går att öka upplevelsen av en meningsfull vardag hos äldre personer. Det är också av vikt för personer som jobbar inom äldreomsorgen att förstå att dessa förhållandevis små faktorer har ett betydande samband med hur äldre personer uppfattar meningsfullhet i sin vardag. / The purpose of this study was to investigate the connection between the experience of meaningfulness and different types of social interactions among people with granted service of home care or nursing home. We chose to do a quantitative cross-sectional study with surveys that were handed out to people 65 years or older. The total amount of respondents was 130. The empirics was analyzed with linear regression and the results were interpreted with support of Collins theory of interaction rituals and emotional energy. Our results show that there are four factors that have a connection with how the respondents estimated their experience of meaningfulness in their daily lives. Three out of four factors included social interactions between the respondent and the caring staff while the fourth factor concerned family, friends and other people. The factors are called refutation from the staff, support from your family, friends and others and when the caring staff has time to stay for a while. The results can contribute to further development opportunities on several levels and could be interesting for future research that could show causal relationship implying that the experience of meaningful daily living can increase with small measures among elder people. It is also important that people working in elder care understand that these relatively small factors have a significant connection with how older people perceive meaningfulness in their everyday lives.

Syftet med denna studie var att utveckla kunskapen om skickliga lärares ledarskap i förhållande till elevers utmanande beteende. Studien genomfördes med sju lärare som arbetade i sju olika skolor. Frågorna som undersöktes var hur skickliga lärare agerar för att utveckla lärandet hos elever med utmanande beteende och hur skickliga lärare beskrev sitt stöd till elever med utmanande beteende. Dessa frågor undersöktes genom strukturerad observation och efterföljande intervju. I den strukturerade observationen användes ett observationsprotokoll inspirerat av CLASS. CLASS bygger på begreppsapparaten Teaching Through Interactions (TTI), en teori om hur lärare interagerar med elever och hur det främjar lärande. TTI består av de tre domänerna Emotionellt stöd, Klassrumsorganisering och Lärandestöd. TTI användes även tillsammans med KASAM (Känsla av samhörighet) som teori i analysen av resultatet. Studien visade att stödet för lärandet till eleverna löpte genom alla tre domäner inom TTI med betoning på Emotionellt stöd och Klassrumsorganisering. Det innebar att lärarna arbetade för att det skulle vara lugnt i klassrummet innan eleverna kunde lära sig men att de därmed inte nådde fram till den nivå av metakognition och högre tänkande som Lärandestöd till stor del står för. Framtida studier kan inriktas på att studera hur arbetet med att utveckla utmanande elevers lärande kan ske genom det didaktiska ledarskapet och Lärande stöd i stället för att börja med Emotionellt stöd och Klassrumsorganisering. / The aim of this study was to develop the knowledge of skilled teachers' leadership in relation to students' challenging behavior. The study was conducted with seven teachers who worked in seven different schools. The questions investigated were how skilled teachers act to develop the learning of students with challenging behavior and how skilled teachers described their support for students with challenging behavior. These questions were investigated through structured observation and subsequent interview. In the structured observation, an observation protocol inspired by CLASS was used. CLASS is based on the concept Teaching Through Interactions (TTI), a theory about how teachers interact with students and how it promotes learning. The TTI consists of the three domains Emotional Support, Classroom Organization and Learning Support. TTI was also used together with KASAM (Sense of belonging) as a theory in the analysis of the results. The study showed that support for students learning was evident in all three domains within TTI with an emphasis on Emotional Support and Classroom Organization. This meant that the teachers worked to make the classroom quiet before the students could learn, but that they did not reach the level of meta-cognition and higher thinking that Learning Support largely stands for.Future studies can be focused on studying how the work of developing challenging students' learning can be done through didactic leadership and Learning support instead of starting with Emotional support and Classroom Organization.

Podcasts är ett relativt nytt fenomen i medievärlden och har skapat ett utrymme som bryggar gapet mellan konsument och varumärke. Medieformen skapar en nära relation mellan lyssnare och programledare till den utsträckningen att lyssnare kan se programledare som vänner eller bekanta. Genom teorier inom bland annat word of mouth, influencer marketing och parasociala interaktioner har tre hypoteser utformats för att undersöka om parasociala interaktioner och engagemang påverkar podcastmarknadsföring. Hypoteserna undersöktes genom korrelationsanalys, t-test och regressionsanalys med data från en enkätundersökning med 127 respondenter. Resultatet visar att parasociala interaktioner samt engagemang genom sociala medier och diskussioner positivt påverkar mottagande av marknadsföring inom podcasts. Engagemang genom sociala medier och diskussioner uppvisar ett positivt dubbelriktat samband till de sociala faktorerna av parasociala interaktioner. Däremot uppvisar inte lyssningsfrekvens och engagemang samband till mottagande av marknadsföring. Podcastmarknadsföring bör således framföras av en kompetent och socialt relaterbar programledare på ett personligt och konversationsliknande sätt.

Storskaliga öppna nätbaserade kurser, MOOCar, med självstyrd studietakt skapar en lärandesituation där kursdeltagaren står i centrum och aktivt kan påverka sin egen studieprocess. Ett problem som kursdeltagare upplever är att de får begränsat stöd och hjälp av lärare eller andra kursdeltagare. Möjligheten till social interaktion är avgörande för främjandet av lärandeprocessen i nätbaserade utbildningar visar tidigare forskning. Studien ämnar därför att utforska om direktuppspelning (livestreaming) kan användas som ett pedagogiskt verktyg för att främja den sociala interaktionen mellan kursdeltagare samt mellan kursdeltagare och lärare i MOOCar med självstyrd studietakt. Utifrån en systematisk litteraturstudie utformades ett moment med direktuppspelning via Twitch som testades i praktiken i en MOOC som gavs av Kungliga Tekniska högskolan (KTH). Vi utvärderade sedan momentet genom en enkät till kursdeltagarna och intervju med läraren. En intervju genomfördes också med ytterligare en lärare på KTH som tidigare genomfört ett antal kursmoment där direktuppspelning använts. MOOCar karakteriseras av att de skall vara tillgängliga för alla, därav valdes användarvänlig och kostnadsfri plattform och programvara. På grund av att en direktuppspelning inom MOOCar ska kunna stödja ett stort deltagarantal gavs kursdeltagarna enbart möjlighet att kommunicera via chatt medan läraren kunde kommunicera via såväl chatt som ljud och video. Studien visade att såväl kursdeltagare som lärarna upplevde direktuppspelning som ett givande komplement till de kommunikationsmöjligheter som redan ges i MOOCar med självstyrd studietakt men att läraren bär ett stort ansvar i att möjliggöra de sociala interaktionerna som direktuppspelning ger möjlighet till. Direktuppspelning visades även ge en personlig kontakt som kan hjälpa minimera känslan av att vara isolerad. Baserat på studien utformades en manual för att underlätta implementeringen för lärare i framtida kurser. / Self-paced massive open online courses, MOOCs, provide individual learners with the opportunity to take control of their learning. However, MOOCs require learners to be able to fulfil the course with limited help from teachers and peers - something that is highlighted as an essential factor to enhance the learning experience in distance education. Therefore this study aims to explore the use of live streaming as a pedagogic tool in self-paced MOOCs to enhance communication between learners and between learners and the teacher. Based on a systematic literature study, a live streaming event was designed and conducted via Twitch in a self-paced MOOC given by KTH Royal Institute of Technology. To evaluate the event surveys were handed out to the learners and the teacher was interviewd. An interview was also conducted with another teacher at KTH who had experience with planning and executing live streaming events. Since MOOCs are characterized as being accessible to everyone a user-friendly and free platform plus software were selected. Due to the fact that a live streaming event in MOOCs must be able to support a large number of learners, we chose to allow learners to communicate only via chat while the teacher was able to communicate via chat, audio and video. The study showed that both the learners and the teacher perceived this moment as a rewarding complement to the opportunities for communication already provided in self-paced MOOCs but that the teacher has a major responsibility in enabling the interactions that live streaming allows. The teacher also felt that live streaming provided a personal contact and could therefore be a means to minimize the sense of isolation that is often associated with self-paced MOOCs. The study further designed a manual to facilitate implementation in future courses.

Från mars 2020 tillkom restriktioner i Sverige, vilket har resulterat i distansundervisning ochhemarbete. Trots att vardagen nu återgått till det normala speglas samhället av pandemins efterverkningar. Utefter det är studiens syfte att undersöka skolkuratorers upplevelser avhögstadieelevers psykiska mående, det på grund av de sociala restriktioner som infann sig.Studien har huvudsakligen inriktat sig på skolkuratorers upplevelser och derastillvägagångssätt i hanteringen av restriktionerna. Det gentemot elevers påverkan och socialainteraktion mot varandra och deras omgivning. Studien har två teorier kopplade till arbetet,professionsteori och systemteori. I studien har fyra skolkuratorer intervjuats och medtematisk analys har materialet därefter sammanställts. I resultatet har tre teman identifierats Skolkuratorers arbete under pandemin, pandemins inverkan för elever och pandeminsefterverkningar. I ovanstående delar återfinns skolkuratorers upplevelser avdistansundervisningen, där påtalas pandemins påverkan genom att elevernas sociala kontakterförsämrats och därefter deras psykiska mående. I analysen har det huvudsakligaresultaten lyfts gentemot tidigare forskning och därefter har teorierna tillämpats. Slutsatsenvisar att anpassningarna efter restriktioner har medfört utmaningar för skolkuratorernas arbetepå individ- grupp- och organisationsnivå, specifikt på gruppnivå eftersom insatserna helt pausas på grund av restriktionerna. Även etiska överväganden har utgjort vidarekomplikationer för skolkuratorernas arbetssätt under pandemin. Vidare har pandemininneburit bristande möjligheter att synliggöra elever och deras mående för skolkuratorer såvälsom övrig personal i skolan. Elevernas situation under pandemin innefattar flertalet olikafaktorer som kan verka avgörande för deras psykiska hälsa och sociala behov.

As a result of the Covid-19 pandemic, society was facing major changes. To slow down the spread of infection, restrictions were introduced that forced people to work and study digitally from home. This essay examines the mental state of lecturers and students, and whether they have a positive or negative attitude toward distance education. The purpose is to create an in-depth understanding of the effects of distance education on individuals’ interactions, which have arisen as a result of the pandemic. The research questions the study is based on are about what the existing research says about what effects distance education has on people’s social interactions and the quality of education. The study is based on a systematic literature review where the results are based on previous research. A total of 22 scientific articles were selected that were considered relevant based on the purpose of the study. The empiric is presented through four different perspectives in a results section which is then analyzed with the help of concepts from George Herbert Mead and Georg Simmel. The essay shows that there are divided opinions about how distance education works as a teaching method. Some believe that distance learning gives more freedom, and facilities and is more comfortable. While others think it is lonely and feel isolated from society. The results of the study indicate that how individuals choose to accept and adapt to the new society, determines what effects it has on the new teaching method. It is all about a new way of shaping identity. / Till följd av pandemin Covid-19 ställdes samhället inför stora förändringar. För att bromsa smittspridningen infördes restriktioner som tvingar människor till att arbeta och studera på distans. Denna uppsats undersöker lektorers och studenters mående, samt om de har en positiv eller negativ inställning till distansundervisning. Syftet med studien är att skapa en fördjupad förståelse för vilka effekter distansundervisningen har för individers interaktioner, som uppkommit till följd av pandemin. Forskningsfrågorna studien utgår från handlar om vad den befintliga forskningen säger om vilka effekter distansundervisningen har för människors sociala interaktioner samt för utbildningskvalitén. Studien utgår från en systematisk litteraturstudie där resultatet grundar sig i tidigare forskning. Totalt valdes 22 vetenskapliga artiklar efter utvalda teman. Empirin presenteras genom fyra olika perspektiv i ett resultatavsnitt som därefter analyseras med hjälp av begrepp från George Herbert Mead och Georg Simmel. Uppsatsen visar att det finns delade åsikter om hur distansundervisning fungerar som undervisningsmetod. En del anser att distansundervisning ger mer frihet och är mer bekvämt. Medan andra känner sig ensamma och isolerade från samhället. Studiens resultat indikerar på att hur individer väljer att acceptera och anpassa sig till det nya samhället, avgör vilka effekter det får på den nya undervisningsmetoden. Allt handlar om ett nytt sätt att forma identitet.

Online brand communityn (OBC) innebar ett kraftfullt, och potentiellt värdeskapande, verktyg för företag. Det har dock visat sig att företag hade svårt att bemöta sina OBC:er. Det resulterade i att företag gick miste om de potentiella värden OBC:n hade. För att öka kunskapen kring värdeskapande och bemötande av OBC:er har Minecraft och Netflix respektive OBC:er undersökts med hjälp av netnografi. Studien undersökte hur interaktioner och aktiviteter bidrog till värdeskapande i form av ökat varumärkeskapital och ny innovation. Den belyste även hur OBC:er skiljde sig åt beroende på om OBC:erna var fokuserade på områden kring innovation kontra varumärkeskapital. Studien fann sju interaktionsmönster att analysera. Interaktionsmönstren visade på skillnader mellan OBC:erna utifrån deras fokus och förutsättningar. Studien kunde även beskriva hur sex av de sju interaktionerna var värdeskapande för företaget. / Online brand community (OBC) is intended to be a powerful, and potentially valuable, tool for businesses. However, the outcome has shown that companies have had difficulties responding to their OBC:s. It has resulted in companies missing the potential values that OBC offered. In order to increase knowledge about value creation and reception of the OBC:s a netnography of Minecraft and Netflix, respectively OBC has been conducted. The study examined how interactions and activities contributed to the creation of value by an increased brand equity and new innovation. It also highlighted how the OBC:s differed depending on whether the OBC:s were focused on the topics of innovation versus brand equity. The study found seven interaction patterns to analyse. The interaction patterns showed differences between the OBC:s ,based on their focus and conditions. The study could also describe how six of the seven interactions created value for the company.

Syftet med studien var att undersöka hur människor emotionellt påverkas av att befinna sig i stall utifrån de relationer och interaktioner som förekommer där, både människor emellan men också mellan människa-häst. Som en del av syftet jämförs ridskoleryttare och privatryttares emotioner. Syftet besvarades genom tre frågeställningar (1) Vilka positiva emotioner framhålls av intervjupersonerna? (2) Vilka negativa emotioner framhålls av intervjupersonerna? (3) Finns det en skillnad när det gäller vilka emotioner som beskrivs av ridskole- respektive privatryttarna? Vi valde att använda oss av kvalitativ metod. Intervjuerna har genomförts både med personer som rider på ridskola och personer som har egen häst inackorderad i privatstall. Totalt sett har tretton personer intervjuats. I analysen användes sociologiska och socialpsykologiska teorier om emotioner, roller, makt och grupprocesser.   Resultatet visar att intervjupersonerna framhåller både positiva och negativa emotioner av att befinna sig i stall. Det framgår att intervjupersonerna känner en stark gemenskap i stallet men också att det sker en form av mobbning. Det finns vissa beteenden i stallet som skapar konflikter och irritation som bidrar till en sämre gemenskap. Resultatet visar vidare att det finns flera upplevelser av ridlärare och stallägare där både positiva och negativa emotioner nämns. Det framgår också av intervjupersonerna att det upplevs finnas hierarkiska ordningar där vissa grupper i stallet har mer makt och/eller status än andra grupper. Interaktionen mellan människa och häst upplevs också både positiv och negativ. Det tolkas finnas skillnader i hur emotionerna beskrivs mellan ridskoleryttare och privatryttare gällande gemenskap, ledare och vilka grupper i stallet som har mer makt och/eller status.

In a changing climate, it is increasingly important to be able to model environmental effects on food webs, and to do that, one must have appropriate dynamic models. I present a shallow lake ecosystem model where producers, grazers, carnivores, piscivores, and detritivores are coupled through resource (light, nutrients and detritus) fluxes between the benthic and pelagic habitats and through carnivore life history events (ontogenetic habitat and diet shifts). The two habitats each contain primary producers, grazers, carnivores and detritivores. Within the habitats, there is strong top-down regulation, but across habitat boundaries, bottom-up interactions drive production. In the absence of piscivores, stage-structured carnivores cause intriguing patters of alternative stable states. Notably, the model predicts a lesser dependence on benthic production with detritus presence. Model predictions are largely in agreement with empirical studies. The results have implications for management of freshwater, and for the interpretation of previous models.