English title:Multilingualism in preschool – from the pre-school teachers perspective.   Studiens syfte är att belysa förskollärarnas uppfattningar kring arbetet med flerspråkighet i förskolan. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod och som undersökningsinstrument har intervjuer använts för att kunna besvara syftet och frågeställningarna samt ge ett resultat. De deltagande i intervjuerna är samtliga utbildade förskollärare och arbetar på flerspråkiga förskolor. Resultatet i studien visar att förskollärarna ser positivt på att arbeta med flerspråkighet i förskolan men understryker även att arbetet är komplext. Förskollärarna använder en mängd olika arbetssätt för att stimulera flerspråkigheten i verksamheterna. Gemensamt för samtliga förskollärare är att de arbetar mycket med att kommunicera med barnen och i samtalen fokuserar förskollärarna medvetet på att benämna och betona ord och begrepp. Ytterligare arbetssätt som samtliga förskollärare betonar är betydelsen av att kommunicera med hjälp av olika tillvägagångssätt såsom bilder, tecken och kroppsspråk. Flertalet av förskollärarna beskriver att samarbete mellan förskola och hem är av stor betydelse för de flerspråkiga barnens möjlighet till modersmålsutveckling och för att stärka barnens flerkulturella identitet. Flertalet av förskollärarna uttryckte en önskan om stöd från modersmålslärare till alla flerspråkiga barn i förskolan oavsett ålder.

Skolan och fritidshemmet är en mötesplats för olika kulturer. Vår studie kommer att visa resultat utifrån fritidspedagogers erfarenheter av att arbeta på ett mångkulturellt fritidshem. Med avseende på valt syfte har vi valt att ha följande frågeställningar: Vad beskriver fritidspedagogerna som betydelsefullt i arbetet på mångkulturella fritidshem? Vilka utmaningar beskrivs i arbetet på ett mångkulturellt fritidshem? Vilka möjligheter beskrivs i arbetet på ett mångkulturellt fritidshem?   Studien genomfördes genom en kvalitativ del där det hölls fokusgruppsamtal på två olika skolor i två skilda kommuner. Skolorna låg i mångkulturella bostadsområden där övervägande del av bostäderna var hyresrätter. Resultatet visar att fritidspedagoger på ett mångkulturellt fritidshem ser det som betydelsefullt att fritidshemmet är öppet för alla och liknar fritidshemmet vid en fritidsgård. Parallellt finns utmaningar i att exempelvis vissa av eleverna under speciella religiösa högtider har fastetid. Pedagogerna betonar även fritidshemmets potential och möjlighet till andraspråksutveckling.

Syftet med studien var att undersöka hur sju fritidslärare uppfattar att de omsätter uppdraget, att dels vara kultur- och traditionsbärare och dels ta tillvara elevgruppens kulturella mångfald. Följande forskningsfrågor formulerades: På vilket sätt uppfattar fritidslärare att verksamheten präglas av traditioner och högtider? Vad styr vilka traditioner och högtider som uppmärksammas, enligt fritidlärarnas uppfattning? Hur uppfattar fritidslärare att de arbetar för att tillvarata elevgruppens kulturella mångfald?  I studien användes en kvalitativ ansats och datamaterialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Urvalet gjordes genom ett extremgruppsurval och bestod av sju fritidslärare. Fyra respondenter arbetade på fritidshem med liten kulturell mångfald och tre respondenter arbetade på mångkulturella fritidshem. Datamaterialet analyserades via en innehållsanalys i syfte att finna skillnader och likheter i materialet. Resultatet visade att respondenterna upplevde styrdokumenten som svårtolkade och att de tolkade uppdraget på olika sätt. Vidare visade resultatet att de respondenter som arbetade på fritidshem där den kulturella mångfalden var låg inte såg behov av att ta till vara elevgruppens kulturella mångfald.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka förutsättningar förskollärare anser att de har för att kunna erbjuda vårdnadshavare som inte kan svenska och engelska delaktighet och inflytande i förskolan. I studiens tidigare forskning kan det utläsas att ett fungerande samarbete mellan vårdnadshavare och pedagoger är grundläggande för att barnet ska kunna nå sina mål i förskola och skola (Sandberg & Vuorinen 2007). Förskolans läroplan framhäver betydelsen av att informera vårdnadshavare och barn om verksamhetens innehåll och mål, vilket ger dem förutsättningar att kunna påverka innehållet (Skolverket 2018). Utifrån vårt syfte har vi valt det interkulturella perspektivet som har hjälpt oss att tolka och förstå vårt insamlade datamaterial. Vi har genomfört sex semistrukturerade intervjuer med förskollärare som är verksamma på olika förskolor i en skånsk kommun. Efter att våra intervjuer var genomförda transkriberade vi vårt material och analyserade resultatet. I vårt insamlade material kunde vi urskilja både likheter och skillnader i relation till syftet. Resultatet visade att alla förskollärare ges samma förutsättningar att presentera läroplanen via tolk vid inskolning, utvecklingssamtal och föräldramötet. Skillnaden på förskollärares förutsättningar visade sig främst i den vardagliga kontakten, då vissa förskolor hade tillgång till kollegor som kunde översätta och andra inte.

I följande litteraturöversikt fördjupar jag mig i användning av serier som visuellt stöd inom undervisning i Bild och Engelska på högstadiet samt på Gymnasieskolan. Detta är även ett gestaltande arbete, då delar av inledning, bakgrund, resultat och avslutande reflektion presenteras i serieformat. Syftet med undersökningen är att synliggöra seriens potential som visuellt stöd inom bild och språkundervisning på högstadiet samt på gymnasiet. Forskningsfrågorna är “Vilka möjliga användningsområden kan identifieras för serier som visuellt stöd i bild och språkundervisning?” samt “Baserat på svar från del 1: Hur skulle en planering, anpassad för undervisning i en svensk skolkontext och innehållande liknande uppgifter, kunna se ut?”. Då resultatet av litteraturöversikten visar en brist på studier utförda i Sverige, anpassas resultaten av de existerande internationella studierna till en svensk skolkontext. Litteraturöversikten visar också brist på studier utförda i ett Bild-klassrum med absolut störst fokus på serier som ett verktyg för ökad läsförståelse. Baserad på detta resultat presenteras en planering för ämnesöverskridande arbete i Bild och Engelska, baserat på Deweys teorier. Avslutningsvis diskuteras resultatet i förhållande till Deweys teorier kring pedagogik och utbildning, med fokus på elevaktiva uppgifter där de praktiska uppgifterna får ta större plats i klassrummet. / In the following literature review I will explore the use of comics as a visual aid in Art- and English education in upper secondary school and high school. This is also a creative student paper and parts of the introduction, background, result and final reflections is presented in the form of comics. The purpose of this paper is to make the potential of comics as a visual aid within Art and language education visible.

BakgrundSkolinspektionen konstaterar att Malmö inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att säkerställa att förskolan medverkar till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Därför beslutade förskoleförvaltningen att modersmålstödet till Malmös förskolebarn skulle förändras i grunden. Modersmålsstödet ska bli en naturlig del i det vardagliga arbetet och alla medarbetare ska arbeta i vardagen med att stödja och skapa möjligheter för barn att utveckla alla sina språk. I den mångkulturella förskola pedagogerna möter idag ställs krav och ges utmaningar i arbetet med flerspråkigheten. Förskolan har som uppdrag att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Syfte och preciserade frågeställningar Syftet med studien är att synliggöra variationer i det pedagogiska arbetet med flerspråkighet, genom att belysa pedagogers tankar och erfarenheter ur ett interkulturellt perspektiv. Preciserade frågeställningar är: •Vilka olika uppfattningar om flerspråkighet har förskolepersonal (förskolechefer, specialpedagoger, språkutvecklare och pedagoger)? •Hur utvecklar pedagogerna barns modersmål i vardagen? •Vilken syn har pedagogerna på samverkan med föräldrar med en annan kulturell bakgrund?TeoriStudien grundar sig på ett interkulturellt och sociokulturellt perspektiv där lärandet sker i interaktion med andra människor. Studien lyfter upp olika aspekter kring språk och kommunikation, språk och kultur, likheter och olikheter, interaktion och delaktighet, relationer, lärande och utveckling samt föräldrasamverkan. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av tidigare forskning och litteratur utifrån ett interkulturellt perspektiv.MetodStudien bygger på kvalitativ ansats med hermeneutik som metodansats. Det empiriska materialet har vi samlat in genom intervjuer med pedagoger, förskolechefer, specialpedagoger och språkutvecklare samt via observationer av förskoleverksamheten. ResultatStudiens resultat belyser att förskolepersonal har en positiv inställning till olika kulturer och till olika språk och att de uppfattar dessa som en tillgång. Förhållningssätt, arbetssätt, lärandemiljö och föräldrasamverkan utgör viktiga komponenter i det interkulturella och flerspråkiga arbetet. Med ett förhållningssätt som bygger på respekt, förståelse, intresse och nyfikenhet skapar förskolepersonalen förutsättningar för goda och varierande lärandemiljöer och ett nära och förtroendefullt samarbete med föräldrarna. Med hjälp av de olika tekniska hjälpmedlen som PENpal, Ipad, den interaktiva tavlan och internet och olika artefakter stödjer pedagogerna barnet i att utveckla sitt modersmål även om de inte pratar barnets modersmål. De flerspråkiga pedagogerna som matchar barnens modersmål kan utmana barnen i att använda sitt modersmål i olika kontexter och därmed skapar de möjligheter till att språk och innehåll integreras i olika aktiviteter i vardagen. Studiens bidrag är att synliggöra variationer i pedagogernas arbetssätt och deras tankar om flerspråkighet. Bidraget är också att betona betydelsen av de fyra teman förhållningssätt, arbetssätt, lärandemiljö och föräldrasamverkan samt användning av olika tekniska hjälpmedel och olika artefakter i aktiviteter med syfte att utveckla barns modersmål och det svenska språket i vardagen. Specialpedagogiska implikationernaGenom utbildningar, reflektioner, diskussioner och praktiska erfarenheter, där olika teorier prövas, kan detta ge ny kunskap till pedagoger. Därmed skapas en förutsättning och möjlighet till utveckling av en interkulturell kompetens som underlätter samverkan med föräldrar. Att betrakta omvärlden utifrån ett interkulturellt perspektiv innebär att man ser olikheter som en tillgång i samhället och har en positiv inställning till olika kulturer och språk.

Utgångspunkten för den här uppsatsen är att pedagoger idag står inför nya utmaningar på grund av ett allt mer mångkulturellt Sverige. Flera av skolans styrdokument har tagit det mångkulturella i beaktande genom att införliva ett interkulturellt perspektiv som ska genomsyra hela skolans verksamhet. Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera hur pedagoger reflekterar kring att arbeta i dagens mångkulturella samhälle och hur medvetna de är om de riktlinjer som finns. Vårt syfte är även att se hur pedagoger förhåller sig till elevernas religiösa tillhörighet samt om tillhörigheten integreras i undervisningen. Som underlag för undersökningen ligger en teoretisk litteraturorientering. I denna fördjupar vi oss i de faktorer som vi anser relevanta för att förstå de processer som ligger till grund för människors kulturella identitetsskapande. För att besvara våra frågeställningar har vi genomfört kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger som alla är verksamma i grundskolans tidigare år. Våra resultat vittnar om tydliga brister i det interkulturella arbetet då elevernas kulturella identiteter inte tas till vara på i den utsträckning styrdokumenten kräver, utan det är den svenska kulturella normalitetsuppfattningen som dominerar. Det framgår dock tydligt att de flesta av pedagogerna har en vilja att arbeta mer interkulturellt men att det sällan genomförs i praktiken. Vi anser att genom att lyfta fram och arbeta mer med elevernas olika mångfacetterade kulturella identiteter, borde pedagoger kunna skapa mer dynamiska möten. Möten där alla inte bara får ett större utrymme att växa i sin kulturella tillhörighet och i sin identitet, utan även att även att deras lärande kan stimuleras på ett positivt sätt. / Pedagogues of today face new challenges as Sweden get influences from many cultures. Through applying an intercultural perspective to the curricula, schools have taken multicultural changes into consideration. Our aims with this essay have been to look into and analyze the way pedagogues reflect around these issues and how aware they are of the general guidelines. We also aimed to illustrate their view of the intercultural perspective as well as examine to what extent pupils’ religious backgrounds are taken into consideration in issues relating to education. As a basis for our essay lays a literature review focused on the issues we found most relevant for the understanding of the process behind human cultural identification. Through qualitative interviews with eight pedagogues, working at primary school level, we aimed to find answers to the questions at hand. As a result, we found obvious lacks in the intercultural work where pupils’ multicultural backgrounds were not taken into consideration as required by the guidelines and the Swedish understanding of culture was in reality dominating the education. However it was significant that the majority of the interviewed pedagogues had a strong will to be working more with intercultural issues although that is not the reality today. As a conclusion of this essay we think that through considering different cultural backgrounds of the students and integrating those into everyday school work, more dynamic meetings would be created where all students would get greater opportunity to grow both in their culture and their identity and thereby stimulating learning in a positive manner.

AbstractEkdahl, Annica (2015) Pedagogers arbetsmetoder med flerspråkiga barn i förskolan. En kvalitativ studie utifrån pedagogers tankar.(Pree- School teacher ́s working models with multilingual children. A qualitative study based on teachers thoughts)Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.BakgrundMin bakgrund som förskollärare i förskolor med flerspråkiga barn har legat till grund för ämnesvalet till examensarbetet. Dilemmat för mig har varit frågan om vilka språkstimulerande metoder som används. Ett gott språk har betydelse för framtida skolprestationer och förskolan är en viktig arena för språkinlärning. I läroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) står det att förskolan ska stimulera flerspråkiga barns språkutveckling på det svenska språket och modersmålet.Syfte och preciserade frågeställningarSyftet med studien är att undersöka pedagogers tankar om arbetet med flerspråkighet i förskolan. Ett underliggande syfte är att få mer kunskap om arbetsmetoder med flerspråkiga barn. Frågeställningarna är:• Hur upplever pedagoger arbetet med flerspråkiga barn?• Hur ser pedagogerna på modersmålsundervisningen?• Hur upplever pedagogerna att samarbetet med hemmet fungerar?• Vilka förväntningar har förskollärare och modersmålsstödjare på detspecialpedagogiska stödet?TeoriStudien utgår från det sociokulturella perspektivet där lärande och utveckling sker i ett socialt sammanhang. Det empiriska materialet analyseras utifrån det sociokulturella perspektivet samt Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen. Andra teoretiska perspektiv som används för att analysera det empiriska materialet är det relationella respektive kategoriska perspektivet.MetodStudien är av kvalitativ ansats med semistrukturerade enskilda intervjuer som genomfördes med totalt åtta pedagoger. Fyra förskollärare, två modersmålsstödjare och två specialpedagoger intervjuades på två förskolor med liknande upptagningsområde.3ResultatPedagogernas förhållningssätt till språkutvecklande arbetsmetoder tolkas utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Då pedagogerna ger barnen språkliga utmaningar på högre språklig nivå än vad barnen befinner sig i sin språkliga utveckling överensstämmer detta med Vygotskijs tanke om den proximala utvecklingszonen Undersökningen visar ett förhållningssätt där pedagogerna anser att barn lär av varandra och där insatser sker på gruppnivå. Pedagogerna anser att i det språkutvecklande arbetet är det förmågan att vara närvarande och kunna sätta ord på händelser som är av större betydelse än vilken språkstimulerande aktivitet som används. Viktiga arbetsmetoder är flexibilitet, struktur och rutiner. Kommunikation är av stor vikt och förmågan att konkretisera på olika sätt värdesätts. Angående modersmålsstödet är pedagogerna enade om att modersmålet är av betydelse för framtida skolprestationer och behöver uppmärksammas. Pedagogerna uppmärksammar modersmålen och anser flerspråkighet som berikande. En viktig skillnad mellan förskolorna gäller omfattningen på modersmålsstödet gällande modersmålsstödjarna. Samtliga pedagoger på båda förskolor vill dock att stödet ska vara dagligen, mer integrerat och flerspråkiga pedagoger efterfrågas. Pedagogernas förhållningssätt kan tolkas ur det relationella perspektivet snarare än ur det kategoriska perspektivet. Undersökningen pekar på att föräldrasamverkan kan vara ett utvecklingsområde.KunskapsbidragMed detta arbete är min ambition att bidra med kunskap om hur man kan arbeta med flerspråkighet i förskolan. Jag hoppas att förhållningssättet på hur flerspråkighet faktiskt uppmärksammas i förskolan diskuteras mer.Specialpedagogiska implikationerSom blivande specialpedagog vill jag uppmärksamma hur viktigt det är med en god språkutveckling för kommande skolprestationer. I arbetet är det av vikt att belysa att ett väl utvecklat modersmål får betydelse för hur väl utvecklat det svenska språket blir. När det gäller flerspråkiga barn är det mycket viktigt att tidigt upptäcka eventuella svårigheter med språket för tidiga insatser. Som blivande specialpedagog är det viktigt att vara ett stöd åt pedagogerna i deras arbete både med handledning och att ta fram forskningsresultat och språkstimulerande material.

Forskning visar att barn i särskilt utsatta områden gynnas mest av att gå i en förskola med god kvalitet. Kvalitet i relation till förskollärares kompetens i ett särskilt utsatt område är något som det forskats mindre om. Vår studie kommer att undersöka vad förskollärare och rektorer anser vara särskilt viktiga kompetenser för arbete i förskolor i särskilt utsatta områden. I studien genomfördes intervjuer med en rektor, två förste förskollärare och två förskollärare från fyra kommunala förskolor i södra Sverige. En fenomenografisk ansats användes för att analysera empirin utifrån ett interkulturellt perspektiv. Hur man ser på förskolans placering i ett särskilt utsatt område framträder tillsammans med de rådande förutsättningarna som förskolan har. I studien identifieras tre huvudsakliga kompetenser som behövs mer i ett särskilt utsatt område och resultatet visar på olika synvinklar av begreppet kompetens kopplat till interkulturalitet, språk och samverkan.

Syftet med studien var att bidra med kunskap om speciallärares arbete med flerspråkiga elevers kunskapsutveckling i matematik. Studien fokuserade på speciallärares samverkan med matematiklärare samt att synliggöra deras språkliga och interkulturella kompetens. Empiri samlades in genom kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex speciallärare med matematik som inriktning. Empirin analyserades genom en tematisk analys utifrån det sociokulturella perspektivet. Studien visade att speciallärare har olika syn på hur samverkan kan ske samt att majoriteten av speciallärarna inte får kännedom om flerspråkiga elevers behov av stöd. Den språkliga medvetenheten fanns hos samtliga speciallärare men enbart enstaka speciallärare uppvisade en förståelse för hur skillnader i kultur kan påverka förståelsen och kunskapsutvecklingen i matematik.