This study focuses on exploring and understanding teachers' perceptions of inclusion within the context of School-Age Educare. The research aims to investigate how teachers describe, experience, and navigate the concept of inclusion, as well as identify the key challenges and opportunities they encounter in their work to promote an inclusive environment. The study is based on a qualitative method that includes interviews with several School-Age Educare teachers and analyzes their perspectives from an intercultural perspective, to contribute to an improved understanding of inclusion processes in this specific context. The concept of inclusion covers a wide spectrum of practices and viewpoints aimed at ensuring that all children, regardless of background or needs, can fully participate in the activities. In the environment of the School-Age Educare this is expressed in how activities are organized, how relationships are built and maintained, and how learning environments are adapted to support each child's unique conditions and needs. The purpose of the interviews is to highlight the teachers' voices and experiences, thereby creating a basis for reflection and the development of inclusive strategies tailored to the unique conditions of the School-Age Educare. The results from the interviewed School-Age Educare teachers emphasize the importance of creating a welcoming and accepting atmosphere, where all students feel valued and included. At the same time, the importance of individualization and flexibility in learning activities to meet different needs and abilities is stressed. Challenges identified include difficulties in meeting each child's unique needs within the framework of group dynamics, as well as finding the balance between offering support and promoting independence.

<p>Mitt syfte med studien var att ta reda på lärares uppfattningar gällande ämnet svenska som andraspråk på utvalda lärosäten. l litteraturdelen bearbetas det flerspråkiga perspektivet genom nationell och internationell forskning och styrdokumenten.</p><p>Jag valde en kvalitativ ansats och telefonintervju som metod. Fem lärare med en gedigen kompetens i mångfaldsfrågor deltar i studien. Resultatet visar att ämnet svenska som andraspråk fortfarande behövs som ett eget ämne. Svenska som andraspråk är alla lärares ansvar enligt informanterna och det krävs att utbildningen förändras mot att möta samhällets ökade språkliga och kulturella mångfald.</p><p>I diskussionen vävs litteraturen samman med lärarnas uppfattningar om ämnet svenska som andraspråk. Litteraturen visar och lärarna i studien anser att det krävs en förändrad syn gällande det interkulturella perspektivet på landets lärosäten. En överensstämmelse finns även i synen på att ämnets status behöver höjas och att kompetensutveckling krävs för skolledare och lärare i grundskolan.</p>

Människor är indelade i grupper efter kön, etnicitet och klass genom segregation och sociala strukturer. Då skolan är en av samhällets viktigaste institutioner bör den kunna eliminera begränsningarna i sociala och etniska bakgrunder. Syftet med studien är att undersöka dom sociala strukturerna på en gymnasieskola i den svenska multikulturella staden - Södertälje. Den metod som använts har varit observationer och intervjuer. Resultatet visar utifrån det att det finns tydliga sociala strukturer i skolan och att de är baserade med ursprung ifrån språk, etnicitet och klass. Slutsatsen har visat att etniskt svenska elever är en minoritet i skolan och det finns ingen interaktion mellan grupperna. / People are divided into groups by gender, ethnicity and class through segregation and social structures. School is one of society's most important institutions and should therefor be able to eliminate the limitations of social and ethnic backgrounds. This study has the purpose to examine the social structures at a secondary school in the Swedish multicultural city Sodertalje. The method used was observation and interviews. From the study, the results shows that there are clear social structures in the school and that they are based to language, ethnicity and class. Therefore from the study shows that students with Swedish origin are a minority in the school and there is no intercultural interaction between the groups.

Studiens syfte ligger på medverkande arbetslags arbetssätt med interkulturalitet samt hur de planerar och arbetar utifrån ett interkulturellt perspektiv. Studien genomsyras av ett tänk kring vi och de andra. Det svenska samhället präglas av många olika hemkulturer och med detta i åtanke anser vi att människor behöver få en förståelse och visa solidaritet för varandra, detta för att kunna skapa ett hållbart samhälle. Tidigare forskning beskriver även att ett tänk kring vi och de andra måste försvinna för att alla människor i samhället ska kunna se varandra som likvärdiga. Pedagoger i förskolan har som uppdrag att bland annat föra det svenska kulturarvet såsom traditioner och högtider vidare till barnen i verksamheten. I studien samlades data in genom ett kvalitativt frågeformulär där sex arbetslag från två olika förskolor deltog. Resultatet visar att arbetslagen arbetar interkulturellt genom att intressera sig för barnens olika hemkulturer och hemspråk. Studien visar även hur jul, påsk, midsommar och barnens födelsedagar är de högtider och traditioner som är centrala i de förskolor som studien utgår från. I arbetslagen utgår pedagogerna från svenska normer och deras egen hemkultur när de väljer vilka högtider och traditioner de ska uppmärksamma tillsammans med barnen. Analysen av resultatet fokuserar på hur pedagogerna i studien anser att ett tänk kring vi och de andra inte får förekomma men trots detta är ändå en teori kring vi och de andra det som genomsyrar hela resultatet.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare och förskolechefer möjliggör stöttning kring flerspråkiga barns modersmålsundervisning i förskolans verksamhet. Som metod användes kvalitativa intervjuer som utfördes med två förskollärare samt två förskolechefer på tre olika förskolor. Studien utgår från ett interkulturellt perspektiv som påvisar hur människor från olika kulturer interagerar. Resultatet visade att både förskollärare och förskolechefer var medvetna om hur det interkulturella perspektivet kunde tillämpas i förskolans verksamhet för att delvis synliggöra olikheter och likheter i barngruppen. Det fanns däremot en okunskap om hur förskollärare skulle arbeta för att stötta flerspråkiga barns modersmålsundervisning på bästa sätt. Förskolecheferna är däremot medvetna vid hur det flerspråkiga arbetet ska genomföras, men inte hur de ska fullfölja det i praktiken. Detta berodde exempelvis på utmaningar gällande brist på språkliga resurser i verksamheten, så som tolk. Social kompetens, kommunikativ kompetens och medborgerlig kompetens är viktiga begrepp som studien har utgått ifrån för att reflektera kring anpassningen av ett interkulturellt förhållningssätt. Resultatet visar att ett positivt samt socialt samspel i arbetslaget, barngruppen och med vårdnadshavare delvis gynnar miljön på förskolan, men också hur barn väljer att bemöta varandra och ta del av ny kunskap. Respondenterna är även medvetna om att deras förhållningssätt speglar de flerspråkiga barnens modersmålsundervisning, och därför försöker de vara goda förebilder samt anpassa modersmålsundervisningen till varje enskilt barn. Vi fann att förskolecheferna erbjöd förskollärarna utbildning inom flerspråkighet. Förskollärare fann ett gemensamt kommunikativt plan med vårdnadshavarna och förskollärarna valde att kommunicera med barnen med hjälp av multimodala verktyg. Hinder i arbetet kunde vara samarbetet med vårdnadshavarna och okunskap inom området samt kommunikationssvårigheter. Kollegialt samarbete där flerspråkig personal samverkar med enspråkig personal var också en lösning för det flerspråkiga arbetet om det inte fanns tillgång till tolk eller modersmålspedagog.

Mitt syfte med studien var att ta reda på lärares uppfattningar gällande ämnet svenska som andraspråk på utvalda lärosäten. l litteraturdelen bearbetas det flerspråkiga perspektivet genom nationell och internationell forskning och styrdokumenten. Jag valde en kvalitativ ansats och telefonintervju som metod. Fem lärare med en gedigen kompetens i mångfaldsfrågor deltar i studien. Resultatet visar att ämnet svenska som andraspråk fortfarande behövs som ett eget ämne. Svenska som andraspråk är alla lärares ansvar enligt informanterna och det krävs att utbildningen förändras mot att möta samhällets ökade språkliga och kulturella mångfald. I diskussionen vävs litteraturen samman med lärarnas uppfattningar om ämnet svenska som andraspråk. Litteraturen visar och lärarna i studien anser att det krävs en förändrad syn gällande det interkulturella perspektivet på landets lärosäten. En överensstämmelse finns även i synen på att ämnets status behöver höjas och att kompetensutveckling krävs för skolledare och lärare i grundskolan.

Denna studie syftar till att undersöka hur förskolrektorer och förskollärare beskriver sitt arbete med kulturell mångfald i förskolan, och om dessa beskrivningar går i linje med de riktlinjer som förskolans läroplan påvisar angående ämnet. Genom att analysera respondenternas utsagor har vi undersökt hur yrkeskategoriernas beskrivningar skiljer sig åt. Materialet till studien samlades in genom kvalitativa intervjuer med både förskollärare och förskolrektorer, då vi anser att båda yrkeskategorierna har en väsentlig inverkan på vilket utrymme ämnet kulturell mångfald får i förskolan. Studien har givit oss en inblick i hur fem förskolrektorer och fem förskollärare i en mellanstor kommun i Sverige beskriver och reflekterar över arbetet med kulturell mångfald i förskolan. Empirin har därefter analyserats och diskuterats med utgångspunkt i ett interkulturellt perspektiv, samt med hjälp av centrala begrepp för perspektivet. Studiens resultat indikerar att rektorerna i högre grad än förskollärarna, tycks utgå ifrån ett interkulturellt perspektiv i sina beskrivningar av hur de i sina verksamheter arbetar med ämnet. Rektorerna lyfter bland annat vikten av en verksamhetsförankrad grundsyn eller värdegrund som innefattar synen på människan, bemötande och förhållningssätt. Denna grundsyn sträcker sig utanför ramarna för arbetet med kulturell mångfald och inkluderar också ämnen som genus, normer och demokrati. Beskrivningarna av de arbete som bedrivs visar att arbetet med kulturell mångfald till stor del går i linje med läroplanens riktlinjer, med hänsyn till att inga vidare precisioner om hur arbetet skall genomföras i praktiken ges. Vi fann dock att arbetet med det läroplansmål som lyfter att förskolan ska bidra till att alla barn får utveckla sin kulturella identitet, inte gick i linje med läroplanen då respondenterna uppgav att detta var något som överlämnades till vårdnadshavarna. Rektorerna och förskollärarna var enade om att de båda innehar ett stort ansvar i att ämnet är en del av verksamheten. Vidare utläser vi ett mönster i resultaten som indikerar att flertalet respondenter anser att arbetet med kulturell mångfald främst berör verksamheter med etniskt och kulturellt blandade barngrupper. Vilket följaktligen går emot vad tidigare forskning förespråkar, som istället hävdar att ämnet är något som ska arbetas med oavsett om barngruppen anses vara homogen eller inte.

Syftet med studien var att studera vårdnadshavare som samtidigt deltar i SFI-undervisning och deras erfarenheter av att delta i sina barns utvecklingssamtal i grundskolan. Studien utgick från följande frågeställningar om hur vårdnadshavares erfarenheter av utvecklingssamtal i grundskolan visar sig, beskrivna av dem själva, vilka möjligheter och hinder som vårdnadshavarna beskriver att de har erfarenheter av och vad har SFI-undervisningen betytt för vårdnadshavarna för att delta i sina barns utvecklingssamtal, enligt deras beskrivningar? Studiens teoretiska utgångspunkter är ett interkulturellt perspektiv och Systemic Functional Linguistics (SFL) och metodologiska utgångspunkter är semistrukturerade intervjuer och analyser av narrativer. Resultatet visar att gemensamt i berättelserna var att vårdnadshavarna först använde tolk i sina barns utvecklingssamtal men att när de började förstå svenska bättre så ville de hellre klara sig utan och fann strategier för det. Gemensamt var att fråga läraren eller ta hjälp av sina barn och en variation var att använda engelska eller att läraren hade samma modersmål som vårdnadshavaren. Möjligheter och hinder för att delta i utvecklingssamtalen varierade. Vårdnadshavarnas strategier möjliggjorde deltagandet. Hinder som visade sig var när läraren pratade fort och använde svåra ord, vilket samtidigt blev en möjlighet om läraren omvänt pratade långsamt, tydligt och med enkla ord. Resultatet gör synligt interkulturella förhållningssätt där deltagarna visar förståelse för varandras olika etniska bakgrund och kulturella skillnader, vilket kan ses som förutsättningar för tillitsfulla relationer och att våga fråga läraren. Vårdnadshavarnas vilja att klara sig själva är möjlig att förstå ur ett SFL-perspektiv där språket ska fungerar för att tolka upplevelser, skapa mening och kommunicera, vilket är drivkrafter för att lära sig språket. Resultatet visar inte att vårdnadshavarna gav SFI-undervisningen någon särskild betydelse för att delta i sina barns utvecklingssamtal. Däremot visade begränsat antal timmar i undervisningen och flertalet studieavbrott att det ledde till att andraspråksinlärningen drar ut på tiden, vilket går att förstå som svårigheter för att nå ett funktionellt språk.

Detta är ett examensarbete i religionsdidaktik med syfte att beskriva hur gymnasieelever som studerar religionskunskap talar om sin uppfattning om religionsämnet och religionens betydelse för dem. Intervjuerna i studien fokuserade på gymnasieelevernas förväntningar på religion, livsfrågor och undervisning. I vår studie undersöktes om uppfattningarna om religion skiljer sig mellan religiösa och icke-religiösa elever. Att skolan blivit en mångkulturell mötesplats, likaså vårt samhälle i stort, har lett oss till att tillämpa ett interkulturellt förhållningsätt, och i att i vår studie utgå från det interkulturella och religionsdidaktiska perspektivet. Resultatet av vår intervjustudie visade att majoriteten av eleverna som deltog har en positiv inställningen till ämnet religionskunskap och de anser att religionen har betydelse i vårt mångkulturella samhälle och har en vilja att lära sig mer om religion. De har berättat att gemenskapen i skolan och i samhället stärks om en ökad förståelse finns mellan människor, främst mellan människor med olika kulturella och religiösa bakgrunder. Endast tre av de deltagande gymnasieeleverna anser att religion inte alls är viktigt eller har någon betydelse för dem. Möjligheterna som lyftes fram ansågs vara många, majoriteten hade ett intresse för att lära sig mer om religion, samtidigt lyftes att studiebesök och föreläsningar av olika religiösa människor var lärorikt och intressant. En önskan från majoriteten av deltagarna var mer och djupare religionsundervisning, diskussioner och uppdaterade nyheter kring religion. Källkritik är viktigt samt att se religion från flera perspektiv enligt en elev. Gymnasielevers syn på religion skiljde sig inte åt mellan religiösa och icke-religiösa, 33 av de 36 deltagarna ansåg att religion var betydelsefullt för dem själva och andra i deras omgivning. En utmaning kunde enligt dem bli att hinna med att fördjupa sig i alla olika religioner och de framförde en önskan om mera undervisningstid för religion och livsåskådningsrelaterade frågor.

Begreppet inkludering är ett begrepp som i den svenska skolan har positiva associationer. Det är dock inte helt klart vad det egentligen innebär i praktiken. Uppsatsens teoretiska ramverk utgörs av och ärbaserad på det sociokulturella, relationella och det interkulturella perspektivet och är ett kvalitativt metodologiskt tillvägagångssätt bestående av semistrukturerade intervjuer som i denna studie syftar till att utforska och få en djupare förståelse för hur fritidshemslärare reflekterar över begreppets betydelse. Hur fritidshemslärare implementerar inkludering i sitt vardagliga arbete och vilka slags utmaningar de identifierar i förhållande till detta. Resultatet visar att de fritidshemslärare vi intervjuat har allmän kunskap om begreppet inkludering såsom det beskrivs i kurslitteraturen vi läst och använt oss av. De beskriver dock sina utmaningar medatt implementera inkludering i det vardagliga arbetet. Utmaningar som beskrivs kopplas till eleven i fråga, gruppsammansättningarna, lärarens upplevelser och erfarenheter samt de arbetsförhållanden som råder.