As television viewers we are used to watching television as a flow of programs with varying content, and usually do not think about how the programs are created. Who decides what should be produced and what the programs should contain? What role do the TV producers play? Who are the producers? Have their working conditions changed due to changes in society? The aim of this study was to answer questions about the TV producer’s background and career, and about how ideas for TV productions developed into actual TV programs. The study resulted in more than 90 “cases” or descriptions in drama and journalism. The respondents were asked about the role that different levels of management, economic resources, technical equipment, audience ratings played in the production of television programs. They were also asked how they evaluated professionalism and competition and what changes had occurred during the periods of the study, 1992-1999 and 2006-07. The TV producers who were interviewed belonged to different “generations” and had  entered  the television industry on  different occasions, such as at the launch  of  television channels  (the first TV channel, TV2, TV4) or  new ventures like regional television or minority language programs. The drama producers often executed the ideas that had been decided on by higher management, even though some drama authors who participated in this study had great power over the story lines and content. The journalist producer’s independence and power over the content were greater than the drama producer’s, since they wrote their own “scripts” during the production of programs. In light of many “cases” of programs described it can be suggested that journalist producers’ choice of program ideas were  parallel and complementary or alternative institutional processes, that preceded, followed or coexisted with reports, investigations, trials etc.   One of the most obvious changes during the period studied from 1992 to 2007 was the change in overall technology from analog techniques to digital. Internet, intranets, e-mail and cell phones had made “the mobile office” a reality and the analog techniques in cameras and editing in TV production became digital during the period.

Bakgrund: Telefonrådgivning är en växande verksamhet och utgör en stor del av distriktssköterskans arbete på vårdcentral. För vårdsökande innebär det att få råd, information och stöd för att öka tryggheten i vardagslivet. Det behövs ökad kunskap om äldres erfarenheter av telefonrådgivning för att bättre kunna förstå de vårdsökandes behov och för att vidare utveckla verksamheten. Syfte: Syftet är att beskriva äldre vårdsökandes erfarenheter av telefonrådgivning på vårdcentral. Metod: I studien har en kvalitativ deskriptiv design med induktiv ansats använts. Datainsamling har skett via tio intervjuer med äldre vårdsökare som har fått telefonrådgivning via vårdcentral och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I analysen framträdde två teman Få kontakt och Kommunikation.  I Få kontakt presenteras kategorierna: Telefonsystemet och Strategier för kontakt med tillhörande underkategorier. I Kommunikation presenteras kategorierna: Bemötande och Förutsättningar med tillhörande underkategorier. Slutsats: Telefonsystemet som används för att få kontakt kan ses både som en tillgång och ett hinder för kontakt. Äldre vårdsökande använder olika strategier för att underlätta kontakt med vårdcentral. Kommunikation mellan telefonsjuksköterskan och den äldre vårdsökanden kräver att det finns bra förutsättningar. Om kommunikationen dem emellan är god och den vårdsökande får vara i centrum blir vårdmötet tillfredsställande och den vårdsökande känner sig hjälpt. Om kommunikationen brister och den vårdsökande inte får vara i centrum kan vårdmötet bli otillfredsställande och leda till att vårdsökanden istället känner sig stjälpt. Slutsatsen är att telefonrådgivning på vårdcentralen kan både hjälpa och stjälpa den äldre vårdsökande. / Background: Telephone nursing is a large part of the nurse's work at the health center. The caller wants to get advice, information and support in everyday life. With this work we want to enhance the understanding of older people's experiences of telephone nursing at health center to further develop the telephone nursing from elderlies perspective. Aim: The aim is to describe the elderly caller’s experiences of telephone nursing at health center. Method: The study has a qualitative descriptive design with an inductive approach. Data was collected through 10 interviews with elderly callers who had received telephone nursing and the data was analyzed by a qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in to two themes Get Contact and Communication. In Get Contact the following categories appeared: Phone system and Strategies for Contact with related subcategories. In term Communication the following categories appeared: Treatment and Conditions with related subcategories. Conclusion: The telephone system that is used for contact with the health center can be seen both as an asset and obstacle. Elderly callers use different strategies to facilitate the contact. It is important that there are good preconditions for the communication. If the communication between the nurse and elderly caller is good and the caller is in focus, the caller will feel helped and satisfied with the telephone meeting. If there is lack of communication and the caller is not in focus, the telephone meeting can be unsatisfied and lead to a feeling of being overturned.

Denna studie undersöker emotioner kring konsumtion. Syftet med studien är att undersöka vilka emotioner som visar sig hos studenter vid konsumtion och hur de förklarar dessa emotioner samt deras konsumtionsvanor. Vi tycker att detta är ett understuderat ämne som borde lyftas fram och undersökas mer. Att få en förståelse för hur emotioner fungerar och varför de uppstår vid olika tillfällen kan ge läsaren insikt i sitt eget konsumtionsmönster. Detta för att förstå hur vi påverkas att köpa vissa saker både av människor omkring oss och av samhället. Emotioner och konsumtion är något som sker dagligen och är i allra högsta grad aktuellt. Det är något alla är inblandade i men som de flesta kanske inte är medvetna om varför vissa handlingar av konsumtion skapar emotioner och tvärtom. Något som visades tydligt i vårt resultat var att de flesta uttryckte någon form av skam över köp utan att egentligen veta varför. Därför tycker vi att det behövs en större förståelse för hur emotioner fungerar vid konsumtion. Vi har intervjuat studenter från skolor samt universitet och utifrån deras upplevelse analyserat hur de har reagerat vid olika typer av konsumtion. Studien tittar på studenternas konsumtionsvanor gällande mat, kläder, skönhetsprodukter och elektronik etc. men även emotionerna kring ekologiska produkter, saker som ska slängas och deras tankar kring hur de känner och reagerar. I den teoretiska referensramens första del redogörs det övergripande perspektivet av vår teori, den symboliska interaktionismen och samhällspåverkan. I den andra delen redogörs för emotionssociologi, mer ingående vad emotioner är, hur de kan uppstå och varför. Den sista delen är mer specifikt inriktad på emotionerna skam och stolthet. Resultatet visar att intervjupersonerna har flera emotioner före, under och efter konsumtion. Det finns lycka och glädje samt ångest och dåligt samvete. Vi har fått höra hur glad någon kan bli av att handla men också hur dåligt samvete samma person kan ha över betalningen. Vi har sett att påverkan av andra människor är stor men hur intervjupersonerna även uttrycker sin individualitet gällande konsumtion. Vi har uppmärksammat att emotioner inte är lätta att urskilja och tolka. Detta är något som är diskuterat och redogjort för i kapitlet för analys. Emotioner är individuella och även tolkningarna av dem. / This is a study of emotions during consumption. The purpose of the study is to investigate which emotions students experience during consumption and how they explain these emotions and their consumption habits. We think that this subject is not studied enough and that it should be highlighted and studied more. By understanding how emotions function and why they occur at different occasions, the readers can get an insight into their own consumption habits. It helps us understand how we are influenced to buy certain things both by other people and by society. Emotions and consumption happen daily and are certainly a relevant subject. We are all involved in it, but most of us are probably not aware of why certain acts of consumption create emotions and vice versa. In our result, it became clear that most of the participants expressed some sort of shame over purchases without really knowing why. Therefore, we think that there is a need for a better understanding of how emotions function during consumption. We have interviewed students from schools and universities, and based on their experiences we have analyzed how they reacted during consumption. The study focuses on the students’ habits of consuming clothes, beauty products and electronics, but also the emotions regarding ecological products, things that are to be discarded and their thoughts about how they feel and react. In the first part of the theoretical framework, the general perspective of our theory is presented, as well as symbolic interactionism and the societal impact. The second part presents sociology of emotions, a more thorough explanation of emotions and how they can occur and why. The last part focuses on the emotions shame and pride. The result shows that the interviewees experience several emotions before, during and after consumption. There is joy and happiness as well as anxiety and bad conscience. We learn how one person becomes happy by shopping, but also what a bad conscience the same person experience during the payment. We see that the influence of other people is great, and we see how the interviewees express their individuality regarding consumption. We observe that it is difficult to separate and interpret emotions. This is discussed and described in the analysis chapter. Emotions are individual, and so are the interpretations of them.

This thesis was in collaboration with Saab AB Aeronautics and aimed to investigate the information requirements at Saab AB, and then to write at least one software specification for something that could facilitate planning and/or evaluation of flight missions. Today, different support systems are used at Saab AB to help with planning and evaluation of flight missions. The most commonly used is the Mission Support System, but systems external to Saab AB such as applications for tablets are also used. Through semi-structured interviews and an analysis of the interviews based on the Grounded Theory approach several ideas for what could be done to facilitate planning and/or evaluation emerged. Two ideas were looked closer at; a statistical overview over missions implemented in the Mission Support System and an integration of an external program called SkyDemon and the Mission Support System. The statistical conclusions could help with getting an easier overview over one or several missions, which facilitates evaluation and how to forward information about the mission. To integrate SkyDemon with the MSS is something that tries to fulfill the wishes about accessibility and having everything at the same place, making the planning of missions run easier and faster.

Bakgrund: Aktuell forskning lyfter kostens betydelse för tillfrisknande vid kolorektal cancersjukdom och föreslår kostbehandling som ett kompletterande behandlingsalternativ. Trots detta finns osäkerhet hos både patienter och sjuksköterskor om egenvårdsråd gällande kost vid utskrivning från kirurgisk vårdavdelning. Syfte: Syftet var att, från ett sjuksköterskeperspektiv, beskriva vilka egenvårdsråd om kost patienter som behandlas för kolorektal cancersjukdom efterfrågar och får inför utskrivning från kirurgisk vårdavdelning. Ett annat syfte var att beskriva vilken kunskap sjuksköterskor har för att ge egenvårdsråd om kost. Metodbeskrivning: En deskriptiv kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor (n=11) på kirurgisk vårdavdelning genomfördes. Konventionell innehållsanalys användes vid dataanalys. Huvudresultat: En vanligt förekommande fråga från patienter med kolorektal cancersjukdom var om något i kosten bör uteslutas relaterat till diagnos. Patienterna rekommenderades att återgå till normal kosthållning och uppmanades att anpassa intaget efter tarmfunktion. Sjuksköterskornas rekommendationer baserades ofta på vilka frågor patienterna själva ställde. Gällande sjuksköterskors kunskap om egenvårdsråd om kost beskriver sjuksköterskorna ett ökat kunskapsbehov. Sjuksköterskorna hänvisade till andra professioner vid kostrådgivning samt en avsaknad av rutin för kostrådgivning framkom. Slutsats: Vaga och generella egenvårdsråd om kost till patienter med kolorektal cancersjukdom har identifierats. Sjuksköterskor tenderar att lämna över ansvar om kostråd till andra professioner och rutinerna för hur egenvårdsråd om kost skall ges är oklara, vilket bidrar till att en evidensbaserad kirurgisk omvårdnad inte uppnås. Ett angeläget behov finns således för rutinutveckling och förbättrad kunskap i ämnet hos sjuksköterskor, för att säkerställa att patienter får ta del av viktig information för tillfrisknande och att förutsättningar för en god egenvård skapas. / Background: The importance of a nutritional diet in the recovery of patients with colorectal cancer disease is acknowledged in current research, with nutritional therapies recommended as a complementary treatment option. Despite this, it has been recognized that many nurses and patients experiencing uncertainty regarding evidence based dietary advice at the point of discharge from the surgical departments. Aim: Firstly, it sets out to describe, from a nurse perspective, what dietary advice patients with colorectal cancer asks for and receives at the point of discharge from the surgical care department. Secondly it aims to describe what knowledge nurses possess in providing dietary advice. Method: A descriptive qualitative interview study was conducted, involving semi-structured interviews with nurses within a surgical care department (n=11). Conventional content analysis was used in data analysis. Results: A common question from patients was if something should be excluded in their diet following their diagnosis. Patients were advised to return to their normal diets and were encouraged to adjust their food intake in accordance with their intestinal function. Recommendations given by nurses were often led by the questions asked by the patients themselves. The nurses described a need for increased knowledge and education to sufficiently advice patients in the effective dietary self-management following discharge. Nurses referred to other professions in dietary advice and a lack of routine for dietary advice emerged. Conclusion: Discharge dietary self-management advise for patients with colorectal cancer disease has been identified as vague and impersonal. It has been suggested that nurses are prone to delegate the responsibility for dietary advices to other professions. This is further complicated by no current clear guidance on what constitutes effective dietary self-management, thus hindering evidence-based practice. Subsequently, there is an urgent need for further developed protocols and improved knowledge among nurses to ensure optimal dietary self-management for patients with a view to increase effective recovery and general wellbeing.

Bakgrund: Det är vanligt att kvinnor under en vaginal förlossning drabbas av grad II-bristning. I barnmorskans ansvarsområde ingår att handlägga dessa bristningar. Forskning visar att det finns begränsat med rutiner kring dessa bristningar och att fokus ofta ligger på grad III- och grad IV-bristningar trots att även grad II-bristningar kan ge långtidskomplikationer. Syfte: Syftet var att beskriva barnmorskans erfarenhet av handläggning vid uppkommen grad II-bristning. Metod: Semistrukturerade individuella intervjuer genomfördes med åtta barnmorskor verksamma vid en mellanstor förlossningsavdelning i Mellansverige. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera materialet. Resultat: Fyra kategorier och två underkategorier identifierades. Kategorierna var Information, Kollegialt stöd, Behov av uppföljning och Undersökning och underkategorierna Strategier för återkoppling och Dokumentation. Slutsats: Det framkom en osäkerhet hos barnmorskorna gällande diagnostisering och suturering av grad II-bristning. Detta gällde främst de barnmorskor med minst yrkeserfarenhet. Barnmorskorna uttryckte också en önskan om bättre återkoppling på de bristningar de suturerat samt en bättre uppföljning för de kvinnor som fått en grad II-bristning. Resultatet visade även att barnmorskorna informerar kvinnorna på olika sätt gällande deras bristning. Inga tydliga rutiner finns gällande vilken information som ska ges eller på vilket sätt. Klinisk tillämpbarhet: Studiens resultat syftar till att skapa ökad kunskap och riktlinjer kring grad II-bristningar. Ytterligare forskning skulle kunna beröra information i samband med bristningen och när den är bäst att ge. / Background: Many women sustain a second-degree tear when giving birth vaginally. The work field of a midwife includes managing these injuries. There is limited research regarding this field and the focus tend to be on third- and fourth-degree tears, even though second-degree tears may also result in long-term complications. Aim: The aim was to investigate the midwife’s experience of managing second-degree tears. Method: Eight semi-structured individual interviews were conducted with midwives working at a medium large maternity ward located in the middle of Sweden. Qualitative content analysis was used to analyze the material. Results: Four categories and two subcategories were identified. The categories were: Information, The support of colleagues, The need for follow-ups and Physical examination and the subcategories were: Feedback strategies and Documentation. Conclusion: The result show that midwives feel insecure when managing second-degree tears, especially the midwives with less experience. The midwives also requested more feedback from the women they sutured regarding their second-degree tears and the midwives also wished for a better follow-up for the women with second-degree tears. The result also showed that the midwives give different information to women regarding their tears. No pronounced routines were found regarding what information to give and in what way. Clinical application: The results of the study aim to increase the knowledge and to develop routines regarding second-degree tears. More knowledge is needed about information given about the tear and when it is the best time to give information.

Dyskalkyli, eller specifik räknesvårighet, är en specifik inlärningsstörning som innebärstora svårigheter att handskas med siffror. Detta är en kvalitativ intervjustudie medföräldrar till ungdomar med dyskalkyli, där frågor kring skolgång, insatser och känslorkring diagnosen samt relationen mellan förälder och ungdom berörs. Åtta föräldrar, allamödrar till ungdomar med dyskalkyli som är mellan 12 och 19 år intervjuades.Analysen som gjordes är en så kallad tematisk analys. De åtta teman som studienresulterade i är: Från upptäckt till utredning, Hur påverkar diagnosen?, Livet utanförskolan, Skolans hantering av svårigheter och dyskalkyli, Föräldrars insatser, Relationentill skolan, Vilka insatser önskas? och Hur dyskalkylin påverkar idag och framtiden.Föräldrar upplevde skolgången som en jobbig tid för både dem och deras barn och imånga fall har kommunikationen mellan skola och hem brustit. Kunskapen omdyskalkyli upplevdes som otillräcklig i de berörda skolorna, vilket påverkadeungdomarna negativt. Föräldrar efterfrågade också tidigare identifikation och utredningav svårigheterna. Studien kom fram till att kunskapen om dyskalkyli i skolorna behöverförbättras för att dessa elever ska kunna bemötas på ett tillfredsställande sätt, derassvårigheter kunna identifieras tidigare samt för att kunna erbjuda tidigare insatser. / Developmental dyscalculia is a specific learning disability that involves greatdifficulties in dealing with numbers. This is a qualitative interview study with parents ofadolescents who have dyscalculia, which raises questions about schooling, interventionand feelings concerning the diagnosis as well as the relationship between adolescent andparent. Eight parents, all mothers of children between the ages of 12 and 19 wereinterviewed. The analysis made is a so called thematic analysis. The eight themes thatresulted from the study were: From discovery to assessment, The effect of the diagnosis,Life outside of school, The schools way of dealing with the difficulties, Parentscontributions, The relationship with the school, What types of interventions arerequested by the parents?, How dyscalculia affects today and in the future. Parents feltthe schooling was tough for them and their children and in many cases thecommunication between the school and the home had fallen short. The knowledge aboutdyscalculia in the schools was perceived as insufficient, which affected the youthsnegatively. The parents also requested earlier identification and assessment of thedifficulties. The study concludes that the knowledge about dyscalculia needsimprovement in the schools in order to give these students a better schooling, to be ableto identify their difficulties earlier and provide earlier intervention.

Introduktion: Distriktssköterskor som arbetar inom hemsjukvård ställs inför allt mer avancerad vård i hemmet då dagens medicinska utveckling medger denna möjlighet till allt fler patienter. Denna utveckling medför ökade krav på distriktssköterskors kompetens och det innebär även ett ökat behov av kompetensutveckling. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors tillvägagångssätt för att utveckla sin professionella kompetens inom hemsjukvården. Metod: Kvalitativ metod med innehållsanalys har använts i studien där semistrukturerade intervjuer utfördes med tio stycken distriktssköterskor arbetandes inom hemsjukvård. Resultat: Studien resulterade i fyra kategorier: Eget sökande efter kunskap, Kollegialt lärande, Kunskap genom andra vårdgivare och Utbildas via arbetsgivaren. Konklusion: Resultatet visar på att distriktssköterskor tar ett stort eget ansvar för sin professionella kompetensutveckling. För att patientsäkerheten inte ska äventyras söker distriktssköterskor kunskap på egen hand, de har ingen särskild tid avsatt för detta under arbetstiden. Distriktssköterskorna behöver mer tid och resurser för professionell kompetensutveckling på arbetstid, en samordning inom professionen krävs för att effektivisera kunskapssökning samt att arbetsgivare behöver få en ökad medvetenhet om distriktssköterskors behov av professionell kompetensutveckling. / Introduction: District nurses who are working in home care are faced with increasingly advanced home care, as the current medical development is allowing more and more opportunities for patients. This development implies increasing demands on district nurses’ skills and as a consequence, the need for further education increases. Aim: To describe district nurses’ approach to developing their skills in home care. Method: The qualitative method content analysis has been applied in the study, where semistructured interviews were made with ten district nurses working in home care. Results: The study resulted in four categories: Searching for knowledge on their own, Collegial Learning, Knowledge through other healthcare providers and Education through the employer. Conclusion: The result shows that district nurses take a large responsibility for their professional competence development. In order to ensure that patient safety is not compromised, district nurses seek knowledge on their own, they have no special time allocated for this during their working hours. District nurses need more time and resources for professional competence development during working hours, coordination within the profession is required to streamline knowledge search and employers need to gain increased awareness of district nurses' need for professional competence development.

Bakgrund: Typ 2-diabetes är ett växande folkhälsoproblem. Trots detta finns det få studier som undersöker hur personer upplever det att få denna diagnos, hur de hanterar nödvändiga livsstilsförändringar samt hur stödet från diabetessjuksköterskan upplevs. Syfte: Att beskriva individers upplevelser och erfarenheter av att diagnostiseras med typ 2-diabetes samt hur de upplever stödet från diabetessjuksköterskan på vårdcentralen den första tiden efter diagnos. Metod: Kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor. Nio deltagare inkluderades med bekvämlighetsurval. Intervjuerna analyserades med både manifest och latent innehållsanalys enligt Graneheim och Lundmans metod. Resultat: Analysen från intervjuerna resulterade i två teman och sju subteman. Det första temat var Upplevelser och känslor den första tiden efter en diabetesdiagnos med följande subteman: Upplevelser vid diagnostillfället, Upplevelser och känslor av att leva med diabetes samt Hantering av vardagslivet. Det andra temat var Upplevelser och erfarenheter av diabetesvården med tillhörande subteman: Upplevelser av stöd från diabetessjuksköterskan, Multiprofessionellt team, Förbättringsområden och Hälsolitteracitet. Slutsats: Upplevelsen av att få diagnosen typ 2-diabetes kunde komma chockartat eller som en lättnad att det inte var värre. Trots att kunskapen fanns om nödvändiga livsstilsförändringar så var det svårt att få till hållbara strategier och lösningar i vardagen. Stödet från diabetessjuksköterskan var viktigt och kunde påverka hur motiverade deltagarna var att införa hälsosamma rutiner i sitt liv. / Background: Type 2 diabetes is a growing public health problem. Despite this, there are few studies exploring how people react to this diagnosis, how they deal with the necessary lifestyle changes and what they think about the support offered by the diabetes nurse. Aim: To describe individuals’ perceptions and experiences of being diagnosed with type 2 diabetes as well as their impressions of the support offered by the diabetes nurse at the primary health center during the initial period after the diagnosis. Methods: Qualitative interview study with semi structured questions. Nine participants were selected through convenience sampling. The interviews were analysed through both manifest and latent content analysis in accordance with the Graneheim and Lundman method. Results: The analysis of the interviews resulted in two themes and seven subthemes. The first theme concerns Perceptions and emotions during the initial period of a diabetes diagnosis with the following subthemes: Perceptions at the time of diagnosis, Views and emotions regarding life with diabetes and Handling of everyday life. The second theme concerns Views on and experiences of diabetes care with the following subthemes: Views on the support received from the diabetes nurse, Multi-professional team, Areas of improvement and Health literacy. Conclusion: The announcement of a type 2 diabetes diagnosis sometimes came as a chock and sometimes as a relief. Despite being aware of the necessary lifestyle changes, the interviewees had difficulties applying sustainable strategies and solutions in their daily lives. Support from the diabetes nurse was important and could influence the participants’ commitment to introducing healthy habits into their lives.

Many women have negative feelings towards their genitals, and studies show that this may be due to misconceptions about how normal vaginas look and work. This study aimed to create a prototype for an education material about the female genitals, focusing on the information needs of women between the ages of 18-30. To do this, user research was conducted in the form of two semi-structured interviews and a survey of 112 participants. The result showed that young women wanted more information about various things, such as the menstrual cycle, hormones, diseases and hygiene. The survey also revealed that several of the participants had low faith in the female health care, and that many of them had avoided going to the gynaecologist at least once when they had experienced genital problems. Most women had at least one worry about their genitals, which could be anything from pain, fear of not being able to have children or not looking according to the norm. This was incorporated in a paper prototype of a suggested education website about the female genitals. As many women experienced negative feelings towards their genitals, this is an important area to keep investigating, to further increase genital health and wellbeing. / Är jag normal?