Bakgrund: Det finns idag mycket forskning som visar på fördelarna för hälsa och välbefinnande med regelbunden fysisk aktivitet. Teoretiska modeller har använts framgångsrikt som stöd för att hjälpa personer komma igång med fysisk aktivitet, men ingen tydlig konsensus finns idag kring vad som hjälper personer att vidmakthålla fysisk aktivitet. Denna studie är en del av forskningsprojektet CoDeAc, Co-design of accessibility, som bl.a. jobbar med att skapa en eHälsotjänst för fysisk aktivitet. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vad personer som blivit rekommenderade fysisk aktivitet av en fysioterapeut, upplever påverkar vidmakthållande. Metod: I denna kvalitativa studie användes semistrukturerade intervjuer för datainsamling. Studiens population var vuxna personer, som genom kontakt med fysioterapeut inom sjukvården blivit rekommenderade fysisk aktivitet. Materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.  Resultat: Elva deltagare i åldern 52-80 år intervjuades. Analysen resulterade i tre huvudkategorier och sju underkategorier. Huvudkategorierna var “Fysiska och psykiska upplevelser”, “Mentala förmågor” och “Omgivningsfaktorer”.  Slutsats: Detta är en mindre intervjustudie med elva deltagare, varför resultatet bör tolkas med försiktighet. Resultatet visade på olika faktorer som påverkar vidmakthållandet av fysiska aktivitet. Resultatet tyder på att det kan underlätta för vidmakthållande om personen känner av de fysiska och psykiska förbättringar som fysisk aktivitet i sig ger. För att nå dit kan stöd och uppföljningar av en fysioterapeut underlätta. Något som också var viktigt var de sociala faktorerna, som att vara fysiskt aktiv i grupp eller tillsammans med någon. / Background: Today there is a lot of research showing the benefits for health and well-being with regular physical activity. Theoretical models have been used successfully as support to help people get started with physical activity, but there is no clear consensus today regarding what helps people maintain physical activity. This study is part of the research project CoDeAc, Co-design of accessibility, which, among other things, works to create an eHealth service for physical activity. Purpose:  The aim of this study was to investigate what people who have been recommended physical activity by a physiotherapist, experiences affect maintenance. Method: In this qualitative study, semi-structured interviews were used for datacollection. The study's population were adults who, through contact with a physiotherapist in healthcare, were recommended physical activity. The material was analyzed through a qualitative content analysis with an inductive approach. Results: Eleven participants aged 52-80 were interviewed. The analysis resulted in three main categories and seven subcategories. The main categories were "Physical and psychological experiences", "Mental abilities" and "Environmental factors". Conclusion: This is a small interview study with eleven participants, so the results should be interpreted with caution. The results showed different factors that influence the maintenance of physical activity. The results indicate that it can facilitate maintenance if the person feel the physical and psychological improvements that comes along with physical activity. To get there, support and follow-up by a physiotherapist can help. Something that was also important were the social factors, such as being physically active in a group or together with someone.

Bakgrund Alla barn i Sverige har rätt till barnhälsovård, vars uppgift bland annat är att följa och stödja barnets hälsa och utveckling. Forskning visar att vaccination är den enskilda orsaken till att sjukdomsutbrott i samhället har minskat. Trots detta råder ibland tveksamhet hos föräldrar att vaccinera sina barn. Bristande kunskap (hälsolitteracitet) hos föräldrar om sjukdomar, vaccin och dess biverkningar har visat sig vara en orsak till tveksamheten. Syfte Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av hälsolitteracitet hos de föräldrar som är tveksamma till vaccination av sina barn. Metod Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie och induktiv ansats. Data har samlats in från åtta sjuksköterskor i Dalarnas län med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Data har analyserats med tematisk analys enligt Braun & Clarke. Resultat Resultatet i denna studie visar att de tveksamma föräldrarna vanligen har fått sin information från sociala medier, släkt och vänner vilket skapar en rädsla för att barnet ska få biverkningar av vaccinet eller ett förändrat immunsystem. En del föräldrar har bristande förtroende för sjuksköterskan och vården och lyssnar hellre på information från sociala medier vilket sjuksköterskorna ofta upplever har ”en stark röst”. Sjuksköterskorna önskar mer kunskap och fakta från staten för att kunna delge föräldrarna relevant och tillförlitlig information. Slutsats Samtliga sjuksköterskor i studien är överens om att det är viktigt att visa respekt och förståelse för föräldrarnas åsikter och möta dem på deras nivå för att skapa ett förtroende och därmed bidra till att öka föräldrars hälsolitteracitet. / Background In Sweden every child has the right to child health. The overall goal of Child health care is to monitor and support the child's health and development. Research shows that vaccination is the only reason why disease outbreaks in society have decreased. Despite this, some parents sometimes hesitate to vaccinate their children. A lack of knowledge (health literacy) among parents about diseases, vaccines and their side effects has been shown to be a reason for the hesitation. Aim The purpose of this study is to describe the nurse's experience of health literacy of parents who are hesitant to vaccinate their children. Method The study has been conducted as a qualitative interview study and an inductive approach. Data has been collected from eight nurses in Dalarna by using semi-structured interviews. The data analysing method was thematic according to Braun & Clarke. Results The results of this study show that the nurse is often faced with difficult challenges. The hesitant parents have usually received their information from social media, relatives and friends which lead to a fear that the child will have side effects from the vaccine or a changed immune system. Some parents have little trust in the nurse and the health care system and prefer to listen to information from social media, which the nurse often feels has "a strong voice". The nurses want more knowledge and facts from the state to be able to provide the parents with relevant and reliable information. Conclusions In this study, all the nurses agreed that it is important to show respect and understanding for parents' opinions and meet them at their level to create trust and be able to increase parents' health literacy.

The existing literature extensively covers the demands placed on advertising agencies, yet there is notably less research on how these agencies respond to these demands, especially in a comparative context. In response, this current study aims to investigate how advertising agencies navigate the complex market, where they must adapt to external demands while maintaining their unique identity. The goal is to deepen our understanding of how advertising agencies conduct their operations and handle the challenges posed by the intricate advertising industry. The concept of isomorphism, drawn from institutional theory, represents a significant contribution explaining how organizations tend to adopt similar patterns when influenced by common institutional pressures. This comparative interview study, between advertising agencies in Barcelona and Gothenburg, delves into how these agencies navigate between global and local demands. The findings point to isomorphic patterns among the agencies in these different cities, suggesting their adaptation to global trends. Concurrently, differences in the results indicate the ongoing need for them to tailor their approaches to their respective local contexts.

Syfte: Att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda äldre som utsätts för våld i nära relationer. Metod: Semistrukturerade intervjuer med sju sjuksköterskor som har haft erfarenhet av att vårda äldre som utsatts för våld i nära relation. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Huvudresultatet visade att sjuksköterskorna upplevde starka känslor och hade behov av stöd från personalgrupp och ledning. Det största upplevda hindret var att inte få samtycke från patienten för att kunna kontakta andra myndigheter. Det saknades kunskap kring att bedöma våldet och att använda screeninginstrument. De flesta upplevde svårigheter kring dokumentation och otydlighet kring möjliga åtgärder. Sjuksköterskorna uttryckte också behov av att utveckla samarbetet med andra myndigheter och ideella föreningar.  Konklusion: Sjuksköterskorna som vårdade äldre som utsattes för våld upplevde starka känslor och hade en vilja att hjälpa. De uttryckte även ett stort behov av kompetensutveckling kring våld i nära relationer bland äldre. / Background: Abuse is a serious threat to the health and well-being of the elderly. There are few studies on the vulnerability of older people and there is a lack of knowledge about how to protect the elderly from being abused.  Aim: To investigate nurses' experiences of caring for elderly people who are exposed to abuse in close relationships. Methods: Semi-structured interviews conducted with seven nurses with experience of caring for elderly people who have been subjected to abuse in close relationships. Data has been analyzed using qualitative content analysis.  Results: The main results showed that the nurses experienced strong emotions and needed support from staff group and management. The largest obstacle perceived was not getting consent from the patient to be allowed to contact other authorities. There was a lack of knowledge about the degree of abuse and how to use screening instruments. Most difficulties where experienced regarding documentation and lack of clarity about possible measures. The nurses also expressed the need to develop cooperation with other government agencies and non-profit associations. Conclusion: The nurses who cared for elderly people who were subjected to abuse experienced strong emotions and had a will to help. They also expressed a great need for skills development around abuse in close relationships among the elderly.

In today’s Swedish preschool curriculum there are demands of using digital tools. The Swedish government wants to change this and has sent a request to Skolverket (the Swedish educational authority) to revise the preschool curriculum so that the digital tools no longer have a prominent part in it. The aim of the present study has, with this in mind, been to examine how preschool teachers feel about digital tools in Swedish preschool. The study used qualitative interviews as a means of collecting data and took theoretical support in the sociocultural perspective. The findings that were made, among others, was that male and female preschool teachers approached digital tools in both similar and different ways. Similarities between the cohorts were partially that they both had a mindful approach when using digital tools and saw scaffolding and interplay between children as paramount in children's exploration of digital tools. All respondents opposed the use of digital tools as a means of “babysitting”, tranquilizing, or means of passing time. Differences between the groups were partially the shifting digital competency in the respondents. The competencies of the male preschool teachers came from interest while the female preschool teachers' competencies came from continuous training, education etc. Another difference that came forth in the study was the difference in responsibility between the interviewees, whereas the male preschool teachers were found to have a greater responsibility regarding the digital tools at their preschools.

Digitaliseringen av nationella prov i matematik är en pågående utveckling som väcker intresse och oro bland matematiklärare. Denna förändring innebär en övergång från traditionella pappersbaserade prov till digitala prov, vilket påverkar både lärare och elever. Forskning har visat på både fördelar och utmaningar med digitala prov, inklusive frågor om bedömning, tillgängligheten av teknisk utrustning och elevens teknikvana. Därför är det viktigt att förstå matematiklärares uppfattningar och erfarenheter av denna övergång för att effektivt stödja dem och deras elever i den nya digitala miljön. Denna studie syftade till att undersöka matematik lärares uppfattningar om hur digitaliseringen av nationella prov i gymnasieskolans matematik kommer att påverka genomförandet av dessa prov. Genom analys av intervjuer skapas sex tydliga teman relaterade till lärarnas uppfattningar. Genom att tillämpa fenomenografi som det teoretiska ramverket analyseras och tolkas lärarnas perspektiv och upplevelser. Resultaten av studien indikerar att matematiklärare har olika uppfattningar och förväntningar på digitaliseringen av nationellaprov i matematik. Dessa sex teman presenteras i studien: 1. Enklare att rätta: Lärarna ser digitaliseringen som ett sätt att minska rättningsbördan och möjliggöra mer rättvisa bedömningar genom central rättning. Dock finns oro över hur denna centrala rättning ska utföras. 2. Underlättande för elever med svårigheter: Digitaliseringen förväntas gynna elever som har svårt att skriva för hand eller elever med andra svårigheter genom tydligare redovisning och bättre översikt. 3. Teknikkrångel: Lärarna uttrycker oro över tekniska och logistiska problem som kan uppstå vid digitala prov, såsom tillgång till utrustning och nätverksproblem. 4. Mer fokus på tekniken? Det finns farhågor om att elevernas fokus kommer att hamna mer på tekniken än på matematiken, vilket kan påverka provresultaten. 5. Lättare att fuska? Läcker proven? Oro över ökade möjligheter till fusk och för att det ska vara större risk att proven ska läcka med införandet av digitala nationella prov. 6. Oroliga över en stor förändring: Lärarna uttrycker generell oro över den stora förändringen som digitaliseringen av nationella prov innebär, inklusive osäkerhet över hur de själva och eleverna kommer att anpassa sig till denna förändring. Dessa teman visar på både möjligheter och utmaningar med digitaliseringen av nationella prov i matematik, och det är tydligt att lärarna behöver stöd och förberedelse inför denna övergång. / The digitization of national math exams is an ongoing development that raises interest and concern among math teachers. This change involves a transition from traditional paper-based exams to digital ones, affecting both teachers and students. Research has shown both advantages and challenges of digital exams, including issues related to assessment, availability of technical equipment, and students' technological literacy. Therefore, it is important to understand math teachers' perceptions and experiences of this transition to effectively support them and their students in the new digital environment. This study aimed to investigate math teachers' perceptions of how the digitization of national math exams in high school will impact the administration of these exams. Through the analysis of interviews, six clear themes related to teachers' perceptions are identified. By applying phenomenography as the theoretical framework, teachers' perspectives and experiences are analyzed and interpreted. The results of the study indicate that math teachers have varied perceptions and expectations regarding the digitization of national math exams. These six themes are presented in the study: 1. Easier grading: Teachers see digitization as a way to reduce grading workload and enable fairer assessments through centralized grading. However, there are concerns about how this centralized grading will be conducted. 2. Aid for students with difficulties: Digitization is expected to benefit students who have difficulty writing by hand or students with other difficulties through clearer presentation and better overview. 3. Technical problems: Teachers express concerns about technical and logistical problems that may arise during digital exams, such as equipment access and network issues. 4. More focus on technology? There are fears that students' focus will shift more towards technology than mathematics, which may affect exam results. 5. Easier to cheat? Exam leaks? Concerns about increased opportunities for cheating and a greater risk of exam leaks with the introduction of digital national exams. 6. Worries about significant change: Teachers express general concerns about the major change that digitization of national exams entails, including uncertainty about how they and their students will adapt to this change. These themes highlight both opportunities and challenges of digitizing national math exams, and it is evident that teachers need support and preparation for this transition.

This study aims to find out how a selection of upper-secondary Swedish teachers engage their ESL students in critical self-reflection, as well as what their motivations behind these choices are. Specifically, this study aims to provide support for the hypothesis that teachers actively avoid social learning in correlation with critical self-reflection. Through an interview process and analysis, it was found that the interviewed teachers did, in fact, actively avoid social methods and activities when teaching critical self-reflection, due to a variety of reasons. The main motivations behind opting for solitary or individual critical self-reflections were age, group dynamics, student dispositions, and language proficiency.

No description available.

Bakgrund: När patienter med lungcancer befinner sig i den sena fasen med palliativ vård i livets slutskede är det inte ovanligt att de på grund av outhärdlig smärta och/eller ångest och oro har ett behov av att få sedering som behandlingsform. Det kan dock finnas en risk att patienterna inte alltid får tillräcklig lindring i samband med detta lidande. För att lindra lidandet hos dessa patienter är det viktigt att sjuksköterskan är väl förtrogen med denna behandlingsform. Därtill krävs en uppmärksamhet gällande patientens behov av behandlingsformen. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser kring sedering som behandlingsform vid vård i livets slutskede hos patienter med lungcancer. Metod: Studien utgick från en hermeneutisk vetenskapsteoretisk grund och utgjordes av åtta intervjuer. Analysen genomfördes med hjälp av en kvalitativ manifest och latent innehållsanalys. Resultat: Temat "Att få känna tillit och stöd i situationen" baseras på följande kategorier: lidandets betydelse, jobbiga situationers betydelse, arbetsklimatets betydelse, vårdplaneringens betydelse och den upplevda erfarenhetens betydelse. Slutsats: Det måste finnas ett kollegialt stöd och möjlighet till reflektionsstunder för att sjuksköterskor ska orka arbeta med palliativ sedering för patienter med lungcancer i livets slutskede. Stöd och en tydlig struktur att arbeta efter ger trygga sjuksköterskor. / Background: When patient with lung cancer is in the late phase of palliative terminal care it is not unusual for them because of horrible pain and/or worry and anxiety have need to have sedation as a treatment. There may be a risk that patient do not always get enough relief in the connection with this suffering. In order to alleviate the suffering of these patients, it is important that the nurse is familiar with this form of treatment. This requires an awareness regarding the need for treatment form. Aim: The aim was to describe nurses experiences about sedation as a treatment in care of patient with lung cancer in the end of the life. Method: The study was based on a hermeneutic epistemological basis and consisted of eight interviews. The analysis was conducted using a qualitative manifest and latent content analysis. Results: The theme "to feel confident and support in the situation" is based on following categories: suffering significant, difficult situations importance, working climate importance, care planning importance and the perceived importance of experience. Conclusion: There must be a collegial support and possibility for reflection moments that nurses have the energy to work with palliative sedation for patients with lung cancer at the end of life. Support and a clear sture to work after giving confident nurses.

Syfte: Syftet var att belysa BHV-sjuksköterskans upplevelse av att bemöta och vägleda föräldrar som är tveksamma till vaccination. Metod: En empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats genomfördes. Studien baserades på semistrukturerade intervjuer med sex BHV-sjuksköterskor. Analysen utfördes i form av manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet bildade fyra huvudkategorier: Vägleda genom att guida och informera, Förutsättningar för att vägleda, Förhållningssätt för ett gott bemötande och BHV-sjuksköterskans upplevelser av att bemöta tveksamma föräldrar samt 13 underkategorier. Huvudresultaten visade att BHV-sjuksköterskans sätt att vägleda tveksamma föräldrar var ganska lika, men även olikheter fanns. Att informera om vaccination upplevdes som nyckeln för att vägleda föräldrarna på bästa sätt. Det var av vikt att informationen individanpassades och att föräldrarna vägleddes att ta ett genomtänkt beslut efter diskussion om risker i jämförelse med nyttan av vaccination. Förutsättningar för att kunna vägleda på ett bra sätt var tid, kunskap och stöd. BHV-sjuksköterskan eftersträvade en god relation med föräldrarna utifrån genuin omtanke och respekt för föräldrarnas beslut. BHV-sjuksköterskan upplevde ändå känslor i bemötandet som frustration, oro, nervositet och att bemötandet kunde kännas besvärligt. Det kunde även upplevas svårt att bemöta tveksamhet men det varierade med föräldrarnas inställning. Slutsats: BHV-sjuksköterskan kan genom att individanpassa vägledningen och bemöta tveksamma föräldrar med omtanke och respekt öka möjligheten att tveksamma föräldrar väljer att vaccinera sitt barn. / Aim: The aim of the study was to highlight the child health care nurse’s experience of responding and guiding vaccine hesitant parents. Method: An empirical interview study with a qualitative approach was carried out. The study was based on semi-structured interviews with six child health care nurses. The analysis was formed as a manifest content analysis. Results: The analysis resulted in four main categories: Guiding by informing, Requirements to guide, Approaches to respond in a good way and The Child Health Care Nurse’s experiences of responding hesitant parents as well as thirteen subcategories. The main results showed that child health care nurse’s ways of guiding hesitant parents were quite similar to each other, but differences also occured. The key to guiding parents was to inform them about vaccination. It was important to individualize the information and guide after discussion about risks versus benefits and that parents were guided to take a considered decision. Conditions to guide parents in a good way was time, knowledge and support. The child health care nurse sought a good relationship with the parents through genuine consideration and respect for the decision that the parents made. The child health care nurse experienced emotions such as frustration, anxiety, nervousness, and that responding could feel awkward. It could even be difficult to responding hesitant parents, but that varied with the parent’s attitude. Conclusion: The child health care nurse can increase the possibility that parents may choose to vaccinate their child, through individualized guidance and responding hesitant parents in consideration and respect.