Bakgrund: Lagen om psykiatrisk tvångsvård och Lagen om rättspsykiatrisk vård ger rätt att vårda patienter mot deras vilja. I psykiatrisk vård förekommer specifika omvårdnadsåtgärder som bältesläggning, tvångsmedicinering och avskiljning. Dessa väcker många känslor och kräver att sjuksköterskan arbetar med hänsyn och respekt. Relationen är en central del inom psykiatrisk omvårdnad och ska baseras på tillit och empati. Syfte: Att belysa sjuksköterskors uppfattning om tvångsåtgärders inverkan på omvårdnadsrelationen. Metod: Semi-strukturerade intervjuer med hjälp av en intervjuguide genomfördes med yrkesverksamma sjuksköterskor på en psykiatrisk klinik. Data bearbetades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i sex kategorier; professionellt förhållningssätt, vårdande samtal, tillitsfull relation, tvång som maktmedel, sjuksköterskans uppfattning av patientens känslor och sjuksköterskans känslor. Slutsats: Tvångsåtgärder väckte flera känslor hos sjuksköterskan. Med hjälp av ett professionellt förhållningssätt och vårdande samtal skapades en tillitsfull relation med patienten. Detta medförde att tvångsåtgärderna inte hade en negativ inverkan på omvårdnadsrelationen. / Background: The Compulsory Psychiatric Care Act and the Forensic Psychiatric Care Act gives the right to treat patients involuntarily. Specific nursing interventions in the form of restraint, coerced medication and seclusion occur in psychiatric care. These evoke a lot of emotions and require that the nurse work with consideration and respect. The nurse-patient relationship is an essential part within psychiatric nursing and should be based on trust and empathy. Aim: To illuminate nurses perception of coercive measures impact on the nurse-patient relationship. Method: Semi-structured interviews with the help of a topic guide were conducted with nurses on a psychiatric clinic. The data were processed through a qualitative manifest content analysis. Results: The study resulted in six categories; professional approach, caring dialogue, trusting relationship, coercion as an instrument of power, the nurse´s perception of patients emotions and the nurse´s emotions. Conclusion: Coercive measures raised several emotions within the nurse. With the use of a professional approach and a caring dialogue a trusting relationship was created with the patient. This meant that coercive measures didn't have a negative impact on the nurse-patient relationship.

Studiens syfte är att undersöka lärares uppfattning om läxans funktion i förhållande till en skola för alla. Studien har en kvalitativ forskningsansats där halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med sexton lärare har genomförts. Studiens data analyseras utifrån en kvalitativ innehållsanalys där lärares uppfattningar om läxans funktion redovisas på individnivå, organisationsnivå/skolnivå och samhällsnivå samt för elever i svårigheter. Vidare analyseras lärares övervägande uppfattningar om läxans funktion under fem olika synsätt, Det traditionella synsättet, Det kommunikativa synsättet, Det tillmötesgående synsättet, Det ambivalenta synsättet samt det Marknadsanpassade synsättet. Resultat och analys har kopplats till det sociokulturella synsättet och Vygotskijs teori om lärande samt till de tre specialpedagogiska perspektiven. Resultatet visar på stora skillnader i lärarnas syn på läxans funktion för elevens lärande och lärares undervisning på de olika nivåer studien berör. Bristande kollegial samsyn råder på skolorna vilket medför att läxans funktion tolkas individuellt av samtliga parter runt läxan, vilket får negativa konsekvenser i en skola för alla. Några slutsatser som kan dras är att likvärdigheten i en skola för alla, med fokus på skolans kunskaps- och demokratiuppdrag, påverkas av bristande samsyn, av skolors möjlighet att erbjuda läxhjälp på eftermiddagar samt av de läxhjälpsföretag som etableras på samhällsnivå. ___________________________________________________________________________ Nyckelord: Läxans funktion, Intervjustudie, Kunskapsuppdrag, Demokratiuppdrag, Skola för alla, Inkluderande undervisning, Likvärdighetsperspektiv, Elev i behov av särskilt stöd.

Bakgrund: Telefonrådgivning är en växande verksamhet och utgör en stor del av distriktssköterskans arbete på vårdcentral. För vårdsökande innebär det att få råd, information och stöd för att öka tryggheten i vardagslivet. Det behövs ökad kunskap om äldres erfarenheter av telefonrådgivning för att bättre kunna förstå de vårdsökandes behov och för att vidare utveckla verksamheten. Syfte: Syftet är att beskriva äldre vårdsökandes erfarenheter av telefonrådgivning på vårdcentral. Metod: I studien har en kvalitativ deskriptiv design med induktiv ansats använts. Datainsamling har skett via tio intervjuer med äldre vårdsökare som har fått telefonrådgivning via vårdcentral och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I analysen framträdde två teman Få kontakt och Kommunikation.  I Få kontakt presenteras kategorierna: Telefonsystemet och Strategier för kontakt med tillhörande underkategorier. I Kommunikation presenteras kategorierna: Bemötande och Förutsättningar med tillhörande underkategorier. Slutsats: Telefonsystemet som används för att få kontakt kan ses både som en tillgång och ett hinder för kontakt. Äldre vårdsökande använder olika strategier för att underlätta kontakt med vårdcentral. Kommunikation mellan telefonsjuksköterskan och den äldre vårdsökanden kräver att det finns bra förutsättningar. Om kommunikationen dem emellan är god och den vårdsökande får vara i centrum blir vårdmötet tillfredsställande och den vårdsökande känner sig hjälpt. Om kommunikationen brister och den vårdsökande inte får vara i centrum kan vårdmötet bli otillfredsställande och leda till att vårdsökanden istället känner sig stjälpt. Slutsatsen är att telefonrådgivning på vårdcentralen kan både hjälpa och stjälpa den äldre vårdsökande. / Background: Telephone nursing is a large part of the nurse's work at the health center. The caller wants to get advice, information and support in everyday life. With this work we want to enhance the understanding of older people's experiences of telephone nursing at health center to further develop the telephone nursing from elderlies perspective. Aim: The aim is to describe the elderly caller’s experiences of telephone nursing at health center. Method: The study has a qualitative descriptive design with an inductive approach. Data was collected through 10 interviews with elderly callers who had received telephone nursing and the data was analyzed by a qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in to two themes Get Contact and Communication. In Get Contact the following categories appeared: Phone system and Strategies for Contact with related subcategories. In term Communication the following categories appeared: Treatment and Conditions with related subcategories. Conclusion: The telephone system that is used for contact with the health center can be seen both as an asset and obstacle. Elderly callers use different strategies to facilitate the contact. It is important that there are good preconditions for the communication. If the communication between the nurse and elderly caller is good and the caller is in focus, the caller will feel helped and satisfied with the telephone meeting. If there is lack of communication and the caller is not in focus, the telephone meeting can be unsatisfied and lead to a feeling of being overturned.

Denna studie undersöker emotioner kring konsumtion. Syftet med studien är att undersöka vilka emotioner som visar sig hos studenter vid konsumtion och hur de förklarar dessa emotioner samt deras konsumtionsvanor. Vi tycker att detta är ett understuderat ämne som borde lyftas fram och undersökas mer. Att få en förståelse för hur emotioner fungerar och varför de uppstår vid olika tillfällen kan ge läsaren insikt i sitt eget konsumtionsmönster. Detta för att förstå hur vi påverkas att köpa vissa saker både av människor omkring oss och av samhället. Emotioner och konsumtion är något som sker dagligen och är i allra högsta grad aktuellt. Det är något alla är inblandade i men som de flesta kanske inte är medvetna om varför vissa handlingar av konsumtion skapar emotioner och tvärtom. Något som visades tydligt i vårt resultat var att de flesta uttryckte någon form av skam över köp utan att egentligen veta varför. Därför tycker vi att det behövs en större förståelse för hur emotioner fungerar vid konsumtion. Vi har intervjuat studenter från skolor samt universitet och utifrån deras upplevelse analyserat hur de har reagerat vid olika typer av konsumtion. Studien tittar på studenternas konsumtionsvanor gällande mat, kläder, skönhetsprodukter och elektronik etc. men även emotionerna kring ekologiska produkter, saker som ska slängas och deras tankar kring hur de känner och reagerar. I den teoretiska referensramens första del redogörs det övergripande perspektivet av vår teori, den symboliska interaktionismen och samhällspåverkan. I den andra delen redogörs för emotionssociologi, mer ingående vad emotioner är, hur de kan uppstå och varför. Den sista delen är mer specifikt inriktad på emotionerna skam och stolthet. Resultatet visar att intervjupersonerna har flera emotioner före, under och efter konsumtion. Det finns lycka och glädje samt ångest och dåligt samvete. Vi har fått höra hur glad någon kan bli av att handla men också hur dåligt samvete samma person kan ha över betalningen. Vi har sett att påverkan av andra människor är stor men hur intervjupersonerna även uttrycker sin individualitet gällande konsumtion. Vi har uppmärksammat att emotioner inte är lätta att urskilja och tolka. Detta är något som är diskuterat och redogjort för i kapitlet för analys. Emotioner är individuella och även tolkningarna av dem. / This is a study of emotions during consumption. The purpose of the study is to investigate which emotions students experience during consumption and how they explain these emotions and their consumption habits. We think that this subject is not studied enough and that it should be highlighted and studied more. By understanding how emotions function and why they occur at different occasions, the readers can get an insight into their own consumption habits. It helps us understand how we are influenced to buy certain things both by other people and by society. Emotions and consumption happen daily and are certainly a relevant subject. We are all involved in it, but most of us are probably not aware of why certain acts of consumption create emotions and vice versa. In our result, it became clear that most of the participants expressed some sort of shame over purchases without really knowing why. Therefore, we think that there is a need for a better understanding of how emotions function during consumption. We have interviewed students from schools and universities, and based on their experiences we have analyzed how they reacted during consumption. The study focuses on the students’ habits of consuming clothes, beauty products and electronics, but also the emotions regarding ecological products, things that are to be discarded and their thoughts about how they feel and react. In the first part of the theoretical framework, the general perspective of our theory is presented, as well as symbolic interactionism and the societal impact. The second part presents sociology of emotions, a more thorough explanation of emotions and how they can occur and why. The last part focuses on the emotions shame and pride. The result shows that the interviewees experience several emotions before, during and after consumption. There is joy and happiness as well as anxiety and bad conscience. We learn how one person becomes happy by shopping, but also what a bad conscience the same person experience during the payment. We see that the influence of other people is great, and we see how the interviewees express their individuality regarding consumption. We observe that it is difficult to separate and interpret emotions. This is discussed and described in the analysis chapter. Emotions are individual, and so are the interpretations of them.

Bakgrund: Aktuell forskning lyfter kostens betydelse för tillfrisknande vid kolorektal cancersjukdom och föreslår kostbehandling som ett kompletterande behandlingsalternativ. Trots detta finns osäkerhet hos både patienter och sjuksköterskor om egenvårdsråd gällande kost vid utskrivning från kirurgisk vårdavdelning. Syfte: Syftet var att, från ett sjuksköterskeperspektiv, beskriva vilka egenvårdsråd om kost patienter som behandlas för kolorektal cancersjukdom efterfrågar och får inför utskrivning från kirurgisk vårdavdelning. Ett annat syfte var att beskriva vilken kunskap sjuksköterskor har för att ge egenvårdsråd om kost. Metodbeskrivning: En deskriptiv kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor (n=11) på kirurgisk vårdavdelning genomfördes. Konventionell innehållsanalys användes vid dataanalys. Huvudresultat: En vanligt förekommande fråga från patienter med kolorektal cancersjukdom var om något i kosten bör uteslutas relaterat till diagnos. Patienterna rekommenderades att återgå till normal kosthållning och uppmanades att anpassa intaget efter tarmfunktion. Sjuksköterskornas rekommendationer baserades ofta på vilka frågor patienterna själva ställde. Gällande sjuksköterskors kunskap om egenvårdsråd om kost beskriver sjuksköterskorna ett ökat kunskapsbehov. Sjuksköterskorna hänvisade till andra professioner vid kostrådgivning samt en avsaknad av rutin för kostrådgivning framkom. Slutsats: Vaga och generella egenvårdsråd om kost till patienter med kolorektal cancersjukdom har identifierats. Sjuksköterskor tenderar att lämna över ansvar om kostråd till andra professioner och rutinerna för hur egenvårdsråd om kost skall ges är oklara, vilket bidrar till att en evidensbaserad kirurgisk omvårdnad inte uppnås. Ett angeläget behov finns således för rutinutveckling och förbättrad kunskap i ämnet hos sjuksköterskor, för att säkerställa att patienter får ta del av viktig information för tillfrisknande och att förutsättningar för en god egenvård skapas. / Background: The importance of a nutritional diet in the recovery of patients with colorectal cancer disease is acknowledged in current research, with nutritional therapies recommended as a complementary treatment option. Despite this, it has been recognized that many nurses and patients experiencing uncertainty regarding evidence based dietary advice at the point of discharge from the surgical departments. Aim: Firstly, it sets out to describe, from a nurse perspective, what dietary advice patients with colorectal cancer asks for and receives at the point of discharge from the surgical care department. Secondly it aims to describe what knowledge nurses possess in providing dietary advice. Method: A descriptive qualitative interview study was conducted, involving semi-structured interviews with nurses within a surgical care department (n=11). Conventional content analysis was used in data analysis. Results: A common question from patients was if something should be excluded in their diet following their diagnosis. Patients were advised to return to their normal diets and were encouraged to adjust their food intake in accordance with their intestinal function. Recommendations given by nurses were often led by the questions asked by the patients themselves. The nurses described a need for increased knowledge and education to sufficiently advice patients in the effective dietary self-management following discharge. Nurses referred to other professions in dietary advice and a lack of routine for dietary advice emerged. Conclusion: Discharge dietary self-management advise for patients with colorectal cancer disease has been identified as vague and impersonal. It has been suggested that nurses are prone to delegate the responsibility for dietary advices to other professions. This is further complicated by no current clear guidance on what constitutes effective dietary self-management, thus hindering evidence-based practice. Subsequently, there is an urgent need for further developed protocols and improved knowledge among nurses to ensure optimal dietary self-management for patients with a view to increase effective recovery and general wellbeing.

Syftet med detta arbete är att belysa elevers förhållningssätt till IKT i undervisningen, och lärarnas förhållningssätt till användningen av IKT som verktyg i undervisningen. Vi har i vårt arbete tillfrågat 110 elever om deras erfarenheter, intressen och förhållningssätt till IKT. Vi har även genomfört fyra intervjuer med lärare för att kunna uttyda hur lärarna ser på IKT som verktyg i sin undervisning. Vi har använt oss av enkätundersökning till eleverna i årskurserna tre till sex och de intervjuade lärarna arbetar i de aktuella årskurserna. För att nå fram till vårt resultat har vi byggt undersökningen på tre ”grundstenar”, som vi anser, kan ha betydelse för elevers och lärares förhållningssätt till IKT. Dessa ”grundstenar” har vi sedan utvecklat till teman, som i sin tur ligger till grund för både enkätundersökningen och intervjufrågorna. De teman som vi har analyserat är: bakgrund, intresse, erfarenhet, tillgänglighet, möjligheter/problem och framtiden, hos både elever och lärare. Detta leder fram till vår diskussion där vi sammanfogar vår undersökning med vår undersöknings bakgrund och vad vi har kunnat utläsa av vårt resultat. Vi har kommit fram till att det finns positivt förhållningssätt till att använda IKT i undervisningen. Eleverna ser IKT som en naturlig del av sina liv. Vi har uppfattat att eleverna till viss del är präglade av sina lärares förhållningssätt till IKT i undervisningen. Vi har även kommit fram till att lärarnas eget intresse, tid till förfogande, resurser och utbildningen inom IKT ligger till grund för lärarnas förhållningssätt till IKT i undervisningen. Nyckelord: IKT- information – och kommunikationsteknik Elevers och lärares förhållningssätt till IKT i undervisning Enkät och intervjustudie

Bakgrund: Det är vanligt att kvinnor under en vaginal förlossning drabbas av grad II-bristning. I barnmorskans ansvarsområde ingår att handlägga dessa bristningar. Forskning visar att det finns begränsat med rutiner kring dessa bristningar och att fokus ofta ligger på grad III- och grad IV-bristningar trots att även grad II-bristningar kan ge långtidskomplikationer. Syfte: Syftet var att beskriva barnmorskans erfarenhet av handläggning vid uppkommen grad II-bristning. Metod: Semistrukturerade individuella intervjuer genomfördes med åtta barnmorskor verksamma vid en mellanstor förlossningsavdelning i Mellansverige. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera materialet. Resultat: Fyra kategorier och två underkategorier identifierades. Kategorierna var Information, Kollegialt stöd, Behov av uppföljning och Undersökning och underkategorierna Strategier för återkoppling och Dokumentation. Slutsats: Det framkom en osäkerhet hos barnmorskorna gällande diagnostisering och suturering av grad II-bristning. Detta gällde främst de barnmorskor med minst yrkeserfarenhet. Barnmorskorna uttryckte också en önskan om bättre återkoppling på de bristningar de suturerat samt en bättre uppföljning för de kvinnor som fått en grad II-bristning. Resultatet visade även att barnmorskorna informerar kvinnorna på olika sätt gällande deras bristning. Inga tydliga rutiner finns gällande vilken information som ska ges eller på vilket sätt. Klinisk tillämpbarhet: Studiens resultat syftar till att skapa ökad kunskap och riktlinjer kring grad II-bristningar. Ytterligare forskning skulle kunna beröra information i samband med bristningen och när den är bäst att ge. / Background: Many women sustain a second-degree tear when giving birth vaginally. The work field of a midwife includes managing these injuries. There is limited research regarding this field and the focus tend to be on third- and fourth-degree tears, even though second-degree tears may also result in long-term complications. Aim: The aim was to investigate the midwife’s experience of managing second-degree tears. Method: Eight semi-structured individual interviews were conducted with midwives working at a medium large maternity ward located in the middle of Sweden. Qualitative content analysis was used to analyze the material. Results: Four categories and two subcategories were identified. The categories were: Information, The support of colleagues, The need for follow-ups and Physical examination and the subcategories were: Feedback strategies and Documentation. Conclusion: The result show that midwives feel insecure when managing second-degree tears, especially the midwives with less experience. The midwives also requested more feedback from the women they sutured regarding their second-degree tears and the midwives also wished for a better follow-up for the women with second-degree tears. The result also showed that the midwives give different information to women regarding their tears. No pronounced routines were found regarding what information to give and in what way. Clinical application: The results of the study aim to increase the knowledge and to develop routines regarding second-degree tears. More knowledge is needed about information given about the tear and when it is the best time to give information.

The aim of this bachelor's thesis is to examine the roles of the mobile library in Västerås municipality in Sweden. The purpose is to gain understanding about the mobile library and its place in the local public library operation. The theoretical framework is the model for analysis of the local public library profile, produced by Marianne Andersson and Dorte Skot-Hansen. Qualitative interviews are put in comparison with the four overlapping categories included in said model: the role as a cultural centre, knowledge centre, information centre and social centre. The results show that each of the four roles was recognized to some degree, though the roles as cultural centre and social centre were somewhat prominent. The respondents mainly highlighted the lack of information technology and the limited physical space as the major holdbacks for development opportunities in all categories. The findings are discussed along with their relations to national and local policy documents.

Dyskalkyli, eller specifik räknesvårighet, är en specifik inlärningsstörning som innebärstora svårigheter att handskas med siffror. Detta är en kvalitativ intervjustudie medföräldrar till ungdomar med dyskalkyli, där frågor kring skolgång, insatser och känslorkring diagnosen samt relationen mellan förälder och ungdom berörs. Åtta föräldrar, allamödrar till ungdomar med dyskalkyli som är mellan 12 och 19 år intervjuades.Analysen som gjordes är en så kallad tematisk analys. De åtta teman som studienresulterade i är: Från upptäckt till utredning, Hur påverkar diagnosen?, Livet utanförskolan, Skolans hantering av svårigheter och dyskalkyli, Föräldrars insatser, Relationentill skolan, Vilka insatser önskas? och Hur dyskalkylin påverkar idag och framtiden.Föräldrar upplevde skolgången som en jobbig tid för både dem och deras barn och imånga fall har kommunikationen mellan skola och hem brustit. Kunskapen omdyskalkyli upplevdes som otillräcklig i de berörda skolorna, vilket påverkadeungdomarna negativt. Föräldrar efterfrågade också tidigare identifikation och utredningav svårigheterna. Studien kom fram till att kunskapen om dyskalkyli i skolorna behöverförbättras för att dessa elever ska kunna bemötas på ett tillfredsställande sätt, derassvårigheter kunna identifieras tidigare samt för att kunna erbjuda tidigare insatser. / Developmental dyscalculia is a specific learning disability that involves greatdifficulties in dealing with numbers. This is a qualitative interview study with parents ofadolescents who have dyscalculia, which raises questions about schooling, interventionand feelings concerning the diagnosis as well as the relationship between adolescent andparent. Eight parents, all mothers of children between the ages of 12 and 19 wereinterviewed. The analysis made is a so called thematic analysis. The eight themes thatresulted from the study were: From discovery to assessment, The effect of the diagnosis,Life outside of school, The schools way of dealing with the difficulties, Parentscontributions, The relationship with the school, What types of interventions arerequested by the parents?, How dyscalculia affects today and in the future. Parents feltthe schooling was tough for them and their children and in many cases thecommunication between the school and the home had fallen short. The knowledge aboutdyscalculia in the schools was perceived as insufficient, which affected the youthsnegatively. The parents also requested earlier identification and assessment of thedifficulties. The study concludes that the knowledge about dyscalculia needsimprovement in the schools in order to give these students a better schooling, to be ableto identify their difficulties earlier and provide earlier intervention.

Syftet med den här intervjustudien är att belysa hur sju kvinnliga gymnasieelever med en utomeuropeisk bakgrund upplever och förhåller sig till den eurocentriska och manliga kanon inom historieundervisningen. Metoden som har använts är semistrukturerade djupintervjuer med en teoretisk utgångspunkt i grundad teori samt existentiell hermeneutik. Det som har framkommit av elevernas utsagor har sedan problematiserats utifrån Edward Saids teorier presenterade i Orientalism samt Simone de Beauvoirs teorier i Det andra könet. Samtliga intervjupersoner är kritiska till den eurocentriska och manliga kanon i historieundervisningen. Det finns dock en distinkt skillnad mellan hur eleverna resonerar kring dessa två företeelser där den manliga kanon betydligt enklare legitimeras och på så sätt blir immun mot kritik. Eleverna upplever generellt att de inte kan identifiera sig med sin historieundervisning. De tillskriver sina egna identifikationer som kvinnor och som utomeuropéer, och/eller som personer med insikt i en annan kultur, viss betydelse för hur de resonerar kring frågor som rör kanon i undervisningen.