Syftet med denna studie är att beskriva hur invånare påverkas av evenemang som arrangeras i deras hemstad och vilka effekter evenemang får för dessa invånare. Önskan är att fylla den kunskapslucka kring externa effekter på individnivå som Getz (2012) har belyst.Studien analyserar ett studieobjekt, staden Jönköping, men meningen är att paralleller kan dras till liknande fall. För att svara på syftet har grundad teori valts som metod och djupintervjuer har utförts med ett antal jönköpingsbor. Dessa intervjuer har kodats och omvandlats till olika kategorier. De övergripande kategorierna, är ’Evenemangspåverkan på individen’, ’Positiva effekter’, ’Negativa effekter’, ’Skillnad beroende på var man bor’ samt ’Hypotes angående megaevent’.I studien framkommer det att invånarna blir mer eller mindre påverkade av evenemangs effekter beroende på hur bra evenemanget marknadsför sig, var invånarna bor i förhållande till evenemanget samt hur stort deras intresse för evenemanget är. Studien presenterar även såväl positiva som negativa effekter ett evenemang ger invånarna. De positiva effekter som framträder är bland andra social sammanhållning, glädje och utveckling av staden. De negativa effekterna är till exempel trafikstörningar, fylla och bråk. En viktig aspekt som denna studie har gjort uppenbart är dock att många invånare anser att de negativa effekterna ett evenemang för med sig är färre än de positiva effekterna, de är även accepterbara samt lätta att undvika.

The municipality of Nykvarn is one of the smallest and youngest municipalities in Sweden. This paper is about how the municipality came to be. It also brings up the opinions of the inhabitants, the local business owners and certain responsible parties within the administration. Amongst the inhabitants the results of this study shows an overall positive attitude about the community they live in. However, they express a certain amount of skepticism towards how the development of the municipality is unfolding. Amongst the local business owners the opinions about the administration and about how they are being treated by the administration vary a great deal. One of the owners verbalizes a great deal of discontent over their contact with the administration offices. Another has no negative opinions at all about their interactions.The question about whether or not the municipality of Nykvarn exists for the “little person” is something that our study states against. / Nykvarns kommun är en av de minsta samt en av de yngsta kommunerna i Sverige.Denna uppsats handlar om hur kommunen bildades och hur dess invånare, småföretagare och vissa ansvariga inom förvaltningen ser på kommunen idag. De resultat vi har fått fram visar på att invånarna överlag har en positiv inställning till deras samhälle. De uttrycker emellertid en viss skepticism gentemot hur utvecklandet av kommunen ser ut i dagsläget. Bland småföretagarna skiljer sig åsikterna vitt om förvaltningen och om hur deras verksamhet behandlas. En företagare uttrycker ett stort missnöje över kontakten med förvaltningen, medan en annan inte har några negativa synpunkter om det alls.Frågan om Nykvarns kommun finns där för den lilla individen är något som vår undersökning talar emot.

Snedrekryteringen till högskolan är ett problem, som trots ansträngningar för att minska den, fortfarande kvarstår. Syftet med den här undersökningen är att synliggöra orsaker till skillnaderna som finns mellan Sveriges kommuner i andelen elever som läser vidare på högskola eller universitet. Universitetskanslersämbetet som är den institution som har ansvaret för att undersöka övergångsfrekvensen förklarar snedrekryteringen främst med skillnader i andelen högutbildade invånare i kommunen. Det är rimligt eftersom tidigare forskning om vad som påverkar valet att läsa vidare fastslagit att föräldrarnas utbildningsnivå är en av de mest betydelsefulla aspekterna. Den här studien utgår från en teori om att kulturen och den akademiska traditionen i kommunen spelar en avgörande roll. Den sociala miljön i närområdet man växer upp i bidrar till att skapa de preferenser man sedan har med sig. Dessa påverkar vidare de olika val man gör senare i livet. Här antas kulturen i kommunen delvis vara grundad i den näringsstruktur som dominerar. I kommuner där en stor del av arbetena kräver en högskoleexamen torde den akademiska traditionen vara starkare än i kommuner där en stor andel arbetar med jordbruk, skogsbruk eller inom industrin. Den huvudsakliga frågeställningen som besvaras i uppsatsen är därför;   -          Finns det något samband mellan näringsstrukturen i kommunen och andelen elever som läser vidare?   Datamaterialet består av regionaldata främst från Statistiska Centralbyråns databas. Det teoretiska resonemangets överensstämmelse med verkligheten undersöks främst med hjälp av en multipel regressionsanalys (OLS). Först kontrolleras näringsstrukturens eventuella samband med andelen elever som läser vidare och sedan inkluderas flera möjliga förklaringsfaktorer i analysen vartefter.   Slutsatserna är att näringsstrukturen inte har någon direkt betydelse för valet att läsa vidare, möjligen en indirekt i och med att faktorer som har en direkt påverkan också själva antagligen påverkas av näringsstrukturen. Studiens främsta bidrag till forskningsfältet är i egenskap av förstudie.

Studiens syfte var att undersöka poliser i yttre tjänst i Malmö stad och deras uppfattningar och erfarenheter vad gäller hur allmänheten ser på dem och bemöter dem samt vad poliserna tror att detta bemötande kunde bero på. Poängen med att undersöka bemötandet av poliser var att kunna bidra till en bättre förståelse och bättre relationer mellan poliser och invånare - polisers uppfattningar av bemötandet kan enligt tidigare forskning påverka hur poliser agerar gentemot allmänheten, där goda bemötanden från polisen kan stärka invånarnas uppfattning av polisens legitimitet. För att besvara våra frågeställningar har vi genomfört tolv kvalitativa telefonintervjuer med poliser tillhörande lokalpolisområde Norr och Söder i Malmö. Dessa intervjuer har transkriberats och därefter analyserats genom tematisk analys för att kunna identifiera ett mönster gällande hur poliser anser sig bemötas av invånare i Malmö. Resultatet av vår studie visade att poliserna generellt ansåg sig bemötas med respekt av invånarna och att invånarna har förtroende för polisen, samt att bemötandet blev bättre ju fler gånger poliserna haft att göra med en och samma lagöverträdare. Resultatet visade även att poliserna ansåg att uppfattningar och bemötande berodde mycket på individens egna erfarenheter av poliskontakter och påverkan från media eller anhöriga. Slutsatsen var att poliserna i stort sett ansåg sig bli väl bemötta, samtidigt som många utav poliserna trodde att uppfattningarna kunde bero på liknande faktorer. Även om denna studie kan ge en indikation på hur de lokala poliserna i Malmö stad bemöts är studiens resultat svåra att generalisera till hela Malmös poliskår och därmed efterfrågar vi ytterligare forskning som belyser bemötandet ur polisers perspektiv. / The purpose of this study was to evaluate patrolling police officers and their perceptions and experiences regarding how the public views and treats them as well as what the police officers believe causes the treatment. The point of examining how the police are being treated was to be able to contribute to a better understanding and better relations between the police and the citizens - police officers’ perceptions of how they are treated can affect how they act toward the public according to previous research, where respectful treatment by police officers can strengthen the citizens’ perceptions of police legitimacy. In order to answer our research questions we conducted twelve qualitative telephone interviews with police officers stationed at local police districts North and South in Malmö. The interviews were transcribed and analyzed through a thematic analysis in order to identify a pattern regarding how police officers perceive being treated by citizens in Malmö. The result showed that the police officers generally perceived to be treated with respect by the citizens and that the citizens have confidence in the police, also the treatment got better when the police officers interacted with the same offender multiple times. The result also showed that the police officers thought that perceptions and treatment to a large extent were caused by the individual’s own experiences with police contacts and influence from the media or people they know. The conclusion was that the police officers mainly thought that they were treated well, at the same time many of the police officers believed that the perceptions could be caused by similar factors. Even though this study can indicate how the local police officers in Malmö are being treated, the results are difficult to generalize to the police corps of Malmö as a whole, and for this reason we request further research to illuminate how police officers view treatment by the public.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka teorier om platsmarknadsföring i en svensk kommun och även undersöka vilken roll invånarna hade i utvecklandet av kärnvärden, som är grundläggande för platsmarknadsföringen. Vi gjorde en kvalitativ studie där vi intervjuade två respondenter och åtta invånare i den skånska kommunen Östra Göinge för att lokalisera information kring vilka kärnvärden kommunen skulle kunna grunda sin platsmarknadsförnig på. Intervjuerna jämfördes sedan med varandra och även med tidigare teoretiska studier inom platsmarknadsföring för att lokalisera tre kärnvärden som vi kunde använda som bas i en riktig marknadsföringskampanj, närmare bestämt en mässmonter. Studiens resultat visade att invånarna och respondenterna hade mycket lika åsikter kring hur Östra Göinge uppfattades och att en platsmarknadsföringskampanj måste grundas i invånarnas åsikter för att kunna lyckas optimalt. / The purpose of this essay was to investigate theories of placemarketing in Swedish municipalities and what role the residents have in the process of development core values, which are essential in placemarketing of municipalities. A qualitative study was made where we interviewed two respondents and eight residents in the Swedish municipal Östra Göinge to retrieve information about which core values the municipality could use in their placemarketing. The interviews where then compared to each other and previous studies in placemarketing to locate three core values that we then used as base in a marketing campaign, more precisely a showcase. The results of the study showed that the respondents and residents had very similar opinions and for a successful placemarketing the core values must have the residents support.

Titel: “Sveriges bästa plats att bo på” - En fallstudie om kommunens positionering och utveckling av platsvarumärkesvärde. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Elvira Plötz och Linnea Selberg Handledare: Lars-Johan Åge Datum: 2024 – maj Syfte: Syftet med studien är att värdera hur en kommun genom strategiskt arbete utvecklar långsiktig varumärkespositionering och platsvarumärkesvärde. Studien baseras på ett forskningsgap och behandlar två forskningsfrågor. Hur uppfattar en kommun att de kan arbeta med platsvarumärket för att skapa en långsiktig positionering? Hur effektivt är arbetet med att utveckla platsvarumärket för kommunen? Metod: Studien har en kvalitativ metod, en abduktiv forskningsansats och är en fallstudie om platsvarumärket Piteå. Empiriska data har samlats in utifrån semistrukturerade intervjuer och officiella dokument, med ett målstyrt urval baserat på arbetsuppgifter och relevans. Data har transkriberats, bearbetats till kategorier och komprimerat för att teoretiseras. Resultat och slutsats: Forskningen visar att olika komponenter krävs för en långsiktig positionering. Utvecklingen av platsvarumärken bör ses som en effektiv investering, däremot finns det svårigheter med att mäta aktiviteters inverkan. En kombination mellan en varm och kall marknadsföringsstrategi är fördelaktigt. Examensarbetets bidrag: Kandidatuppsatsen bidrar med teoretisk förståelse att positioneringen baseras på platsvarumärkesvärde. Positioneringen blir en strategisk plan för bevarandet och utvecklingen av platsvarumärkesvärde. Vidare att politiken har en betydande roll för platsvarumärket. Kommunens huvudsyssla är varm marknadsföring, där kall marknadsföring är ett effektivt komplement för att nå potentiella invånare. Forskningen framhåller platsvarumärksarbetet likt en investering som genererar resurser. Det praktiska bidraget är att en gemensam positionering inom kommunen måste finnas för att skapa trovärdighet och effektivitet. Samt att det i nuläget inte går att mäta aktiviteters inverkan, utan att värdera olika aktiviteter ger direktiv till arbetet. Förslag till framtida forskning: Vi rekommenderar att studera möjligheter att mäta aktiviteters effekter på platsvarumärkesvärde samt påverkan kall och varm marknadsföring har på individer. / Title: “Sweden ́s best place to live in”- A case study on the municipality ́s positioning and development of place brand equity. Level: Student thesis, Bachelor Degree in Business Administration  Authors: Elvira Plötz and Linnea Selberg Supervisor: Lars-Johan Åge Date: 2024 – May  Aim: The purpose of the study is to evaluate how a municipality, through strategic work, develops long term brand positioning and place brand value. The study is based on a research gap and addresses two research questions.  How does a municipality perceive they can work with the place brand to create a long-term positioning? How effective is the work in developing a place brand for the municipality?  Method: The study has a quality method, an abductive research approach and is a case study of the place brand Piteå. Empirical data has been collected through semi- structured interviews and official documents, with a purposive sampling based on job roles and relevance. The data has been transcribed, processed into categories, and reduced for theorization.  Results and conclusions: The research shows that various components are required for long-term positioning. The development of place brands should be seen as an effective investment; however, there are difficulties in measuring the impact of activities. A combination of a warm and cool marketing strategy is beneficial.  Contribution of the thesis: The bachelor ́s thesis contributes to theoretical understanding by stating that positioning is based on place brand value. Positioning becomes a strategic plan for preserving and developing place brand value. Furthermore, politics plays a significant role in the place brand. The municipality ́s main activity is warm marketing, where cold marketing is an effective complement to reach potential residents. The research highlights place branding work as an investment that generates resources. The practical contribution is that a unified positioning within the municipality is necessary to create credibility and efficiency. Additionally, it is currently not possible to measure the impact of activities, but evaluating various activities provides guidance for the work.  Suggestions for future research: We recommend studying the possibilities of measuring the effects of activities on place brand value as well as the impact of cold and warm marketing on individuals.

Bakgrund: Det är intressenterna som tillsammans samskapar platsvarumärket, dock har invånarnas betydelse i sammanhanget hittills inte uppmärksammats. Relationen mellan Kalmar kommun och invånarna påverkar platsens kultur, image och platsidentitet. Dessa element är sammanvävda och utgör platsvarumärket, vilket innebär att varumärkning bör ses som en dynamisk företeelse. Kalmar kommun saknar dock riktlinjer över hur de ska involvera invånarna i varumärkesarbetet, så att de tillsammans kan forma och förmedla ett attraktivt Kalmar.   Syfte: Syftet med denna uppsats är dels att undersöka hur invånarna kan relateras till platsens kultur, platsidentitet och image, vilka utgör platsvarumärket. Dels att föreslå riktlinjer gällande hur Kalmar kommun ska involvera invånarna i kommunens varumärkesarbete.   Metod: Studien bygger på fallstudie av Kalmar kommuns varumärkesarbete. Metoden utgörs av dels en kvalitativ studie med intervjuer och dels på en kvantitativ studie med enkäter.   Resultat, slutsatser: Invånarna har tre övergripande roller såsom att de är medborgare med ett demokratiskt inflytande vilket utstrålar platsens kultur, de är ambassadörer av platsen vilket innebär att de kan ge avtryck på andras images och de är även en integrerad del av varumärket Kalmar då de utnyttjar stadens utbud i form av kommunens service samt bidrar med liv till staden i form av puls. Riktlinjer för hur invånarnas roller ska integreras i varumärkesarbetet presenteras i form av förslag till hur kommunen kan använda elektroniska medier för att skapa en interaktiv kommunikation.

Krishantering idag har vidgats i och med sociala mediers uppkomst som medför både möjligheter och hot. Möjligheterna som finns är att det är lättare än någonsin att interagera med en stor målgrupp och skapa sömlösa relationer. Å andra sidan skapar det snabb spridning av information vilket kan vara ett hot för en organisation. Kommer falska påståenden ut om ett företag så kan det skapa missnöje men det kan också snabbt bli en sanning som orsakar skada för företaget/varumärket eller organisationen. Syftet med denna studie är att få en bättre inblick i hur kommunerna använder sig av kriskommunikation med dagens kommunikationsteknologi vid en pågående kris. Kris studien undersöker vattenläckor. Kommunikationsteknologin kommer i denna studie avgränsas till sociala medier, mer specifikt Facebook. De tre kommuner som har undersökts är Gävle, Lidingö och Motala kommun. De teoretiska utgångspunkter studien använder sig av är kriskommunikation och strategisk kommunikation. Metoderna som har använts för studien är två kvalitativa, varav en innehållsanalys och intervjuer. Intervjuerna gjordes med de tre kommunikationscheferna i kommunerna för att få en bättre insikt i kommunernas sätt att arbeta med kriskommunikation.   Studiens undersökning kom fram till att kommunerna vill utveckla och använda sig mer av Facebook som en kommunikationskanal vid krissituationer för att nå invånarna i kommunen. / Crisis management today has expanded as to social media’s origination, bringing both opportunities and threats. The opportunities available are that it is easier than ever to interact with a large audience and to create seamless relations. However, threats can arise as it creates a rapid dissemination of information which can harm an organization. Moreover false statements being spread out about a company may cause dissatisfaction, additionally rumours can very fast become the truth that cause damage to the company/brand or the organisation. The purpose of this case study is to get a better insight into how three municipalities use their crisis communication with today's communication technology at hand. Communication technology will be defined in this study as social media, and more specifically Facebook. The three municipalities that have been investigated are Gävle, Lidingö and Motala municipality. The theoretical issues this paper is focusing on are crisis communication and strategic communication. Research within other areas is taken into account, as it is relevant for this study and its purpose. The empirical examination consists of a case study of how the three municipalities use their crisis communication. The methods used in this study are a quantitative content analysis of the three municipalities’ Facebook submissions regarding water leaks and a qualitative interview with the person being responsible for each municipality’s communication.   The study found that the municipalities want to develop and use more of Facebook as a communication channel in crisis situations to reach residents of the municipality.

Allteftersom kommuner vill växa sig större och vara konkurrenskraftiga blir det allt vanligare att använda platsmarknadsföring, som strategi, för locka nya invånare som kan bidra till ekonomisk tillväxt. Den globala konkurrensen har gjort att platser (t.ex. regioner eller kommuner) arbetar med platsmarknadsföring för att lyfta fram platsens attraktion. Hur platsmarknadsföring genomförs varierar mellan kommuner eftersom kommunerna har olika förutsättningar och strategier beroende på behov och önskemål. Det är sällan en plats kan attrahera samtliga målgrupper och det som platsmarknadsföring främst riktar sig mot är den kreativa klassen som anses vara den drivande kraften bakom den ekonomiska utvecklingen. Den kreativa klassen består av människor som arbetar bland annat med forskning, teknik, design, arkitektur, kultur etc.Denna studie är en kvalitativ fallstudie med fokus på hur Lunds och Malmö kommun använder platsmarknadsföring för att stärka stadens platsvarumärke i syfte att attrahera nya invånare. För att kunna besvara detta görs en kvalitativ innehållsanalys av olika kommunala dokument från respektive kommun. Fyra övergripande teman har tagits fram: Platsvarumärke, platsmarknadsföring, målgrupper samt platsens attraktions-och konkurrenskraft. Inom varje tema finns nyckelord som används i de kommunala dokumenten. Resultaten visar att båda kommunerna arbetar med platsmarknadsföring för att bygga sitt platsvarumärke men med olika utgångspunkt. Lunds kommun arbetar med platsmarknadsföring för att förstärka sin bild som kunskapsstad medan Malmö kommun arbetar för att vända bilden från industristad till kunskapsstad.

This thesis focuses on the attitude between nature and the residents of Östra Göinge municipality. The purpose of this research and thesis is to provide a clearer picture of the resident’s outdoor life and relationship to nature within the municipality. In addition, this research considered possible development opportunities in the outdoor life category within the community while also addressing the question of accessibility to green areas. This research used an online survey, distributed on Facebook, to groups linked to Östra Göinge. The results from the survey show that even though the residents of the community are satisfied with the access to green areas in the municipality, they still see development opportunities which will help promote outdoor life in Östra Göinge. / Syftet med undersökningen är att få en tydligare bild över hur Östra Göinge kommuns invånares friluftsliv och deras attityd till naturen inom kommunen. För att genomföra undersökningen och besvara de tre frågeställningarna, gjordes en enkät som delades ut på Facebook i grupper länkade till personer bosatta i kommunen. Enkäten lades även ut på kommunens intranät. Resultatet av undersökningen visar att de svarande på enkäten är nöjda med tillgången till grönområden, men också att de ser många utvecklingsmöjligheter i kommunen som skulle stärka friluftlivet.