Uppsatsens syfte var att undersöka om begreppet Hen kan fylla en funktion i skolans jämställdhetsarbete. Jag har genomfört både kvalitativa och kvantitativa studier genom tre djupdykningar, en enkätundersökning som verksamma lärare svarade på, tre semistrukturerade intervjuer med informanter som främst representerar ett akademiskt perspektiv samt en textanalys från ett kapitel av en lärobok. Resultatet har jag teoretiserat genom Hirdmans begrepp det stereotypa genuskontraktet, Butlers teori om performativitet och genom den binära genusuppdelningens betydelse i genusordningen samt ställt resultatet i relation till tidigare forskning. Resultatet av teoretiseringen pekar i stor utsträckning på att de verksamma lärarna ser ett problem med det stereotypa genuskontraktet samt performativitet, men inte den binära genusuppdelningen. Informanterna såg problem med alla dessa begrepp då de är en del av genusordningen. I textanalysen framkom att läromedlet inte stämde överens med skolans uppdrag, att aktivt motarbeta traditionella könsmönster, då texten agerade konserverande i samtliga begrepp. Slutsatsen av uppsatsen är att eftersom genusordningen upprätthålls i skolan genom den binära genusordningen och performativa processer, har Hen en tydlig teoretisk funktion i skolan jämställdhetsarbete och kan därför vara gynnsamt att införa i skolans verksamhet.

Min studie är av kvalitativ art med syftet att undersöka om jag med hjälp av dramapedagogik kunde medvetengöra olika normer och i synnerhet normer kring genus, sexualitet, homosexualitet och könsöverskridande identitet i en klass med elever i 13-14 års ålder. Min empiriska del av studien bestod av olika dramapedagogiska övningar och gruppdialog med eleverna. Frågorna var om dramapedagogik kunde fungera som ett verktyg att medvetengöra normer. Vilka kunskaper eleverna hade om normer och om ungdomarna var medvetna om hur de påverkas av olika normer och var de kommer från. Eleverna var indelade i tjej- och killgrupper där jag utgick från ett kritiskt frigörande perspektiv. Jag utgick främst från värderingsövningar och berättande med gruppdialog som metod. Här hämtade jag inspiration från tidigare forskning inom området. Slutsatsen av de dramapedagogiska övningarna med vidhängande diskussioner visade att de normer som blev tydligast och som på olika sätt återkom var att samhället präglas av heteronormen, alltså man och kvinna, att det inte är lika accepterat att vara homosexuell eller trans. Detta gäller både i skolan och i samhället för eleverna. De lyfte också fram normer kring maskulina och feminina värden. De ansåg att normen är att mannen anses ha ett större värde än kvinnan. Eleverna menade att det inte bara påverkar synen på heteronormen, utan även synen kring manlig och kvinnlig homosexualitet och könsöverskridande identitet. Är du homosexuell man eller trans- man ses det som nedvärderande, men är du homosexuell kvinna eller trans- kvinna är det mer accepterande. Vidare blev det synligt att skolans sex- och samlevnadsundervisning är bristfällig. Här visade det sig att tjejerna inte kände till mycket om sin egen eller andra kvinnors sexuella kropp. Den sista normen som dök upp i framför allt berättarövningen och i gruppdialogerna var normer kring manlig och kvinnlig sexualitet. Den manliga sexualiteten lyftes fram som mest synlig och självklar. Den kvinnliga lyftes fram som passiv och enbart mottagande. Detta kopplades återigen till att normen att kvinnan inte är lika mycket värd som mannen. Kvinnan ska bara ”ställa upp” och samtidigt inte ha sex med fler killar. Båda grupperna förklarade att information och kunskap om sex får de via film, internet och framför allt från pornografiska filmer och tidsskrifter. Min studie visar att pedagogisktdrama är en metod som kan användas för att medvetandegöra, bearbeta och därigenom försöka förändra olika normer. I synnerhet normer kring genus, sexualitet, homosexualitet och könsöverskridande identitet. Inom detta område behövs det mer forskning samtidigt som det behövs forskas vidare kring tjejer och deras sexualitet, lika väl som om ungdomar och ”porr”.

Omvändelseterapi har blivit alltmer omdiskuterat under de senaste åren. Flera länder har infört ett nationellt förbud mot företeelsen, många andra befinner sig i skrivande stund i processen av att införa ett förbud. En expert inom Förenta Nationer har fördömt förekomsten av omvändelseterapi. Han klassar företeelsen som tortyr och förespråkar internationellt förbud. Omvändelseterapi riktar sig exklusivt mot de personer som identifierar sig som homo-, bi- och/eller transsexuella. Vanligtvis sker omvändelseterapi inom en religiös kontext och har en stark anknytning till hederskultur. Det är flera religiösa samfund i Sverige som utövar omvändelseterapi samt verksamhet i samklang med omvändelseterapi, såsom marknadsföring.   Det finns i skrivande stund inget uttryckligt förbud mot omvändelseterapi i Sverige, även om det finns reglering som agerar i motverkande syfte. Den reglering som är aktuell avseende utövandet av omvändelseterapi är olaga tvång, men effekten regleringen har i praktiken är tvistat. Resterande reglering som angriper verksamhet som tillhör omvändelseterapi saknas. Det finns inget förbud mot marknadsföring eller finansiering för utövandet av omvändelseterapi. Statsstöd utgår till de religiösa samfund som utövar omvändelseterapi och det finns inga rättsliga hinder till skydd för de barn som förs ur landet för att där utsättas för omvändelseterapi.   Det finns mycket som talar för ett uttryckligt förbud mot omvändelseterapi, men det finns de som är av åsikten att ett sådant förbud skulle inskränka på religions- och yttrandefriheten. Såväl religionsfriheten som yttrandefriheten är grundlagsskyddade och utgör grundpelare i ett demokratiskt samhälle. Det blir därmed en intresseavvägning mellan stridande rättigheter, som alla ska skyddas enligt såväl regeringsformen som europakonventionen.

<p>This paper intends to examine how parents think and reflect on gender issues when they borrow books for their children at the library. The theory applied is Yvonne Hirdman’s theory of a gender system. A questionnaire was made available at the Children's department of Uppsala City Library in February, 2010. The material was compiled and analyzed with the intention to try to detect trends, patterns and themes, rather than statistics and hard data.</p><p>Parents in the study perceive themselves as gender-conscious. They are thinking about gender issues when they choose books for their children at the library. Parents’ main focus seems to be how children are portrayed in books and many are critical of what they consider to be stereotypes and simplistic interpretations. They express a need for children's books where children are depicted more nuanced, where girls can be strong and daring and the boys may be shy and crying. Pictures of parents/adults were not analyzed equally close by the parents in the study, although respondents indicated that they think it's important how adults are depicted, as they become a kind of template for how parents are expected to be and behave. In general they are experiencing today's children's books as largely stereotypical, but add that there seem to be a wide range of issues in contemporary children's book publishing, where even radical literature with clear gender problematization has its place.</p><p>Many parents choose to completely remove books that they believe has too gender-stereotyped content, others see this type of literature as a good opportunity to discuss gender issues with their children. In the case of older children's literature and fairy tales, the majority of parents in the study express the importance of mediating the cultural heritage to their children.</p><p>Parents express a need for children's literature where the act of breaking gender standards isn't too obvious or appears as the main purpose of the text, but is present as a natural background in the story. What parents want - besides great stories - are depictions of children where a wide range of emotions and personality traits are allowed regardless of the protagonist's biological gender.</p>

This paper intends to examine how parents think and reflect on gender issues when they borrow books for their children at the library. The theory applied is Yvonne Hirdman’s theory of a gender system. A questionnaire was made available at the Children's department of Uppsala City Library in February, 2010. The material was compiled and analyzed with the intention to try to detect trends, patterns and themes, rather than statistics and hard data. Parents in the study perceive themselves as gender-conscious. They are thinking about gender issues when they choose books for their children at the library. Parents’ main focus seems to be how children are portrayed in books and many are critical of what they consider to be stereotypes and simplistic interpretations. They express a need for children's books where children are depicted more nuanced, where girls can be strong and daring and the boys may be shy and crying. Pictures of parents/adults were not analyzed equally close by the parents in the study, although respondents indicated that they think it's important how adults are depicted, as they become a kind of template for how parents are expected to be and behave. In general they are experiencing today's children's books as largely stereotypical, but add that there seem to be a wide range of issues in contemporary children's book publishing, where even radical literature with clear gender problematization has its place. Many parents choose to completely remove books that they believe has too gender-stereotyped content, others see this type of literature as a good opportunity to discuss gender issues with their children. In the case of older children's literature and fairy tales, the majority of parents in the study express the importance of mediating the cultural heritage to their children. Parents express a need for children's literature where the act of breaking gender standards isn't too obvious or appears as the main purpose of the text, but is present as a natural background in the story. What parents want - besides great stories - are depictions of children where a wide range of emotions and personality traits are allowed regardless of the protagonist's biological gender.

Denna studie undersöker hur unga transpersoner representeras i media, närmare bestämt inom genren reality tv. De två program som valts för ändamålet är amerikanska I am Jazz och ryska TransReality, där den första fokuserar på 15-åriga Jazz Jennings liv medan den andra följer ett antal unga transpersoners vardag. Valet av program bygger på att de båda släpptes under det gångna året, att samtliga huvudpersoner är ungdomar och att de har sitt ursprung i två vitt skilda kulturella kontext. Syftet är att granska hur serierna representerar transpersoner utifrån frågor som biologiskt kön, genus och könsidentitet. Frågeställningarna rör ungdomarnas sociala relationer och samhället, vad det är som serierna problematiserar och hur programmets utformning bidrar till att berätta deras historier. Inledningsvis förklaras olika definitioner av kön, samt genus och könsidentitet. För att närma mig materialet har jag valt teorier utifrån programmens utformning såväl som innehåll. Teorierna omfattar reality tv, stereotypier, Judith Butlers idéer om genus i kombination med transgender studier och transfeminism. De senare två är relativt nya akademiska ämnen/teorier i Sverige, men välbehövliga sådana då de tar transpersoners liv och erfarenheter på allvar. Studierna jag tagit del av inom tidigare forskning visar på att transpersoner ofta förbises även i queerteoretiska sammanhang. Feminismen har även inkorporerats i metodologin, för att bättre belysa det som studien avser att undersöka. Norman Faircloughs kritiska diskursanalys med sin politiska betoning utgör stommen för det analytiska arbetet. Detta har applicerats på tre avsnitt av varje program: det första, mittersta och sista. Genom att analysera dessa framkommer att bakom den överlag positiva framställningen av de unga transpersonerna i TransReality ligger konservativa värderingar om kön, genus och könsidentitet. I am Jazz är mer progressiv, men även den visar ibland på liknande tendenser som TransReality. De sociala relationerna är det som problematiseras, istället för de unga transpersonerna själva. Reality tv ger prov på att den vuxit till sig som genre i att den med dokumentär ambition berättar de unga transpersonernas historier. Denna autenticitet kan vara av vikt för samhällets förståelse av transpersoner.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett transperspektiv förstå hur transpersoners kön och sexualitet förhålls till varandra utifrån kropp, tid och partners. Studiens material består av intervjuer med tre olika transpersoner om deras könsidentitet, sexuella läggning och transerfarenheter. Som teoretiskt ramverk står Judith Butlers Gender Trouble som exempel på queerteori, samt Jay Prossers Second Skins som exempel på transteori. Resultatet av studien är att subjekts identitet och begär står i relation till varandra samt att transpersoners antagna eller aktiva gränsöverskridanden gör att de som subjekt kan erfara denna relation med större tydlighet och över flera kategorier, med kropp, tid och partners som tydligast exempel.

No description available.

Denna studie syftar till att ur ett normkritiskt perspektiv undersöka hur förskollärare med erfarenhet av genusfrågor inom förskolan uppfattar och talar om sitt arbete med att motverka traditionella könsmönster och könsroller utifrån deras syn på kön. Undersökningen bygger på̊ kvalitativ metod som i detta fall innebär intervjuer. Det var sex förskollärare som intervjuades. Intervjuerna genomfördes på tre förskolor samt i två av respondenternas hem enligt deras önskemål. I resultatet gick det att urskilja två olika sätt att förhålla sig till genusarbete i förskolan. En grupp hade större erfarenhet av forskning och arbete kring kön och genus. De såg kön som mer komplext utifrån queerteori. Den andra gruppen ansåg sig inte ha tillräcklig erfarenhet av genusarbete och såg kön som binärt. Gruppen med större erfarenhet reflekterade mer kring vikten av vuxnas agerande för att bryta mot olika normer, vilket påverkade deras arbete att konsekvent ha ett genus och normkritiskt tänk. Respondenterna med större erfarenhet av genusarbete hade ett normkritiskt förhållningssätt som grundläggande perspektiv på verksamheten. Den andra gruppen respondenter prioriterade områden där de istället fokuserade på det som uppstod tillfälligt i barngruppen. De kritiserade inte normer i lika stor utsträckning utan fokuserade istället på avvikare och försökte skapa en större tolerans kring avvikare av normer eller valde att kringgå känsliga ämnen på olika sätt. Dessa två förhållningssätt visade sig också när det gällde det intersektionella perspektivet. Studien visade att erfarenhet av genusarbete inte styrker en gemensam syn på hur arbetet ska genomföras, vilket skolinspektionens rapport kring förskolans arbete med jämställdhet även visade.

My study focuses on how two Swedish newspaper magazines choose to portray men and women in their biggest reportage. Since we live in a society that is built around old standards, it is interesting to see if the magazines try to look beyond the norms about what is male and what is female or if the papers choose to follow the standards to attract readers. The papers that are analyzed in the study are the women's magazine Amelia and the men's magazine Café. Although the newspapers themselves target two different sexes, I want to analyze how the newspapers choose to portray the people they portray in their newspaper. Just because a magazine is aimed at women does not mean that it has to be aimed at the typical women's area and vice versa for the magazine that is aimed at men As a future upper secondary school teacher in social studies, I have also chosen to analyze two study material books to see if the books we give our students penetrate the thoughts and values we want the Swedish school to show. Since the school is constantly working in a democratic direction, it is important that both the teaching and the content of the teaching material books express themselves democratically and have democratic and equal values. The result showed that we are still living in a world that is still determined by old standards. That men and masculinity belong to qualities like strong and proud. While being a woman and feminine are associated with qualities like being beautiful and always smiling. The textbooks also showed that more information is generally required about gender, gender equality and different types of sexuality. Today we live in a world where people do not feel like either a man or a woman, therefore it is also important that "the third sex" begins to take place in the school world