Vår uppsats är gjord utifrån kritisk diskursanalys (CDA) och syftar till att undersöka hur den kvinnliga identiteten skapas genom det språkbruk och de diskursiva praktiker som används av tidningen Egoboost Magazine. Det empiriska material som uppsatsen bygger på är ledarsidorna ur åtta nummer av tidningen. I uppsatsen så granskar vi hur tidningen på ledarsidan, via språkbruk och bilder, gestaltar kvinnan och hur de genom denna gestaltning bygger upp en kvinnlig identitet. Studien är grundad i Yvonne Hirdmans (2003) genuskontrakt och identitetssynen som vi funnit finns inom både diskursteori och genusteori.

The purpose of this study was to highlight LGBT asylum-seekers experiences of expressing their sexual identity or gender identity in the country of origin and in the asylum process in Sweden. By interviewing people who got permanent residence in Sweden because of gender or sexual orientation in Utlänningslagen (2005:716) we have been able to explore their own experiences from expressing themselves. This study analyse these experiences from a social psychological perspective, from this analysis we aimed to obtain a deeper understanding of how the experiences from the country of origin affects on the experiences in the asylum process. This study shows that LGBT asylum-seekers often is facing negative reactions from the environment in the country of origin, these reactions can limit their possibilities to express their sexual identity or gender identity in the asylum process in Sweden. The negative reactions they experience in the country of origin have contributed to that many LGBT people internalize feelings of fear to express themselves, feelings that often stays when they come to Sweden to seek asylum. We hope that this study will contribute to a better treatment and reception from social workers and other professionals who meet these people in their work, by increased knowledge of the conditions under which LGBT people are coming to seek asylum in Sweden.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur och med vilka medel det skrämmande i John Ajvide Lindqvists Låt den rätte komma in skapas, hur detta förmedlas till läsaren och vilka konsekvenser detta får samt att undersöka på vilket sätt vampyren Eli skiljer sig från den traditionella vampyren.Utgångspunkt i romanen är den mänskliga kroppen och särskilt fokus läggs vid kroppsvätskor, kroppslukter, det sexuellt avvikande och den deformerade kroppen. Gestaltningen av detta handlar om ett brytande mot tabun och etablerade normer som finns i vårt samhälle i dag. Detta skapar känslor av obehag och äckel hos läsaren. Ajvide Lindqvist använder sig av det groteska i syfte att illustrera de obekvämligheter som vi inte vill kännas vid.Eli skiljer sig från den traditionella vampyren genom att vara ett barn och genom att kunna uppfattas som flicka. Här finns också en komplexitet vad gäller kön, då Eli kan sägas vara intergender – av ett odefinierbart kön som ligger bortom de vanliga kategorierna "man" och "kvinna".

Genom att intervjua fyra personer som identifierar sig som trans har denna studie undersökt hur upplevelsen av att identifiera sig med en könsidentitet som inte överensstämmer med samhällsnormen påverkat vid valet av vad individen vill jobba med. Med utgångspunkt i queerteori och kvalitativ metod har resultatet visat att deltagarnas möjlighetshorisont influeras av diskriminering, psykisk ohälsa och den påfrestning som uppstår hos individerna av att verka i ett normativt samhälle. För dessa individer blir arbetsplatsens kultur och förståelse för behovet av acceptans och trygghet viktigare än vilken bransch individen söker sig till. Hur synlig individen vill eller orkar vara påverkar också intresset för olika yrken. Studien bekräftar att samhällets utformning begränsar vissa möjligheter till anställning för personer som identifierar sig som trans. / By interviewing four individuals who define themselves as transgender, this study has researched how identifying with a gender that does not conform to the views of normative society effects their choice of vocation. Taking queer theory as a point of departure and using a qualitative interview method the results show that the respondents’ horizon for action is limited by the influence of discrimination, mental health and the strains experiences by simply living in a normative society. Acceptance and feeling safe in the workplace therefore becomes of particular importance, more so than what profession one chooses or the tasks that such a position entails. To what extent the individual wants or has the energy to be visible in their employment affects how appealing a line of work is but society itself also limits the possibilities for certain employment positions due to identifying oneself as transgender.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om och förståelse för hur pedagoger kan uppfatta barn i förskolan med könsöverskridande identitet. Metoden som användes var fokusgruppsamtal där deltagarna fick ett dilemma att diskutera kring. Detta spelades in för att sedan kunna transkriberas och analyseras. Resultatet visar att pedagogerna har frågor och funderingar kring hur och när barns könsidentitet skapas och vad det är som påverkar barnen när de konstruerar sin identitet. I fokusgruppsamtalen framträder även de normer och den normkreativitet som barn möter i förskolan. Flera pedagoger har ett motstånd mot pronomenet "hen" och några pedagoger är oroliga för att "hen" gör barnet könlöst. Dock uttalar pedagogerna att de ser barn som individer och inte som ett "kön". Det framkommer också att pedagogerna anser sig vara normkritiska då dom säger att pojkar och flickor ges samma möjligheter på förskolan. Trots detta finns det uppfattningar bland pedagoger att barnen föds med ett fysiologiskt kön och att dessa pedagoger utgår ifrån att barnet känner tillhörighet till sitt fysiska kön. Dessutom anser flera pedagoger att barnen påverkas av sammhällets normer.

Transpersoner är en särskilt utsatt grupp i asylprocessen som ofta blir misstrodda och diskriminerade av myndigheter. De tvingas bevisa sin könsidentitet utifrån stereotypa uppfattningar om transpersoner. Upplevs de inte som trovärdiga nekas de asyl och utvisas. Syftet med denna studie är att med hjälp av intersektionalitet, queerteori och begreppet performativitet undersöka hur asylsökande transpersoner upplever bemötandet från Migrationsverket och huruvida deras rättigheter tas tillvara på. Resultatet bygger på semistrukturerade intervjuer som analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys. Av resultatet framgår att transpersoner möts av heteronormativa antaganden, inskränkthet och okunskap från Migrationsverket. Orsaker till flykt från ursprungslandet återskapas ofta i asylprocessen genom upplevelser av förtryck. Erfarenheter av transfobi och rasism i asylprocessen är vanliga och deltagarna lyfter tydliga brister hos Migrationsverket gällande förutsättningar för att uppnå krav som ställs på den asylsökande. Migrationsverket har otydliga riktlinjer, ger dubbla budskap i form av krav på tung bevisbörda och samtidiga uppmaningar att dölja könsidentiteten. / <p>2018-06-05</p>

The aim with this essay is to look into what literature has been published in 2006 and 2007 for boys between the ages of twelve and sixteen in order to analyse six of the titles. Our two main questions are as follows: • How is the teenage boy depicted in six of these books? - To what extent is the teenage boy depicted in a gender stereotypical way?. We chose the titles for analysis based on our mapping of the published literature and took into account the authors’ gender and age as well as the main themes of the books. As theoretical base for our analysis we used Marias Nikolajeva’s table of gender stereotypes in literature. The table lists traits that are characteristic of masculinity and femininity respectively. The market for boys’ literature is rather limited and male authors by far exceed female ones in number. Our analysis shows that the main characters are not particularly stereotypical. However, most books contain other characters that definitely show mostly gender stereotypical features. / Syftet med den här uppsatsen är att kartlägga ungdomslitteratur för pojkar mellan tolv och sexton år som publicerats under 2006 och 2007. Vi har sedan analyserat sex av de publicerade titlarna. Våra frågeställningar är som följer: • Hur skildras tonårspojken i några av dessa böcker? - I vilken utsträckning är tonårspojken genusstereotyp? Vi valde böcker att analysera utifrån kartläggningen och tog hänsyn till författarnas kön och ålder samt böckernas huvudtema. Som teoretisk utgångspunkt för vår analys använder vi Maria Nikolajevas schema för manliga och kvinnliga egenskaper. Utbudet av pojklitteratur är begränsat. Manliga författare överskrider kvinnliga i antal. Vår analys visar att huvudkaraktärerna inte är överdrivet stereotypa, däremot innehåller de flesta böcker sidokaraktärer som upplevs som genusstereotypa.

Ordet hen har introducerats i det svenska språket som ett könsneutralt pronomen. Tidigare forskning har berört den allmänna betydelsen av ordet och visar att människors attityd till ordet hen blir alltmer positiv. Denna studies syfte var att undersöka betydelsen av hen som självvalt pronomen hos personer med en ickebinär könsidentitet. Intervjuer genomfördes med åtta vuxna ickebinära personer och resultatet tolkades med en tematisk analys. Tre huvudteman framkom:​att bli till genom språket​, ​att felkönas s​amt ​att (inte) komma ut​. I resultaten framkom att hen är viktigt för ickebinäras identitet och existens, samt att det förekommer ofta att ickebinära personer felkönas genom användande av fel pronomen. Ickebinära identiteter blir ofta osynliggjorda i vardagen. Detta ogiltigförklarande av könsidentiteten som ickebinära ofta upplever leder till negativa konsekvenser för existensen och välbefinnandet. Då forskningsfältet är tidigare obeforskat utgör studien en del i att fylla en kunskapslucka på området.

Förskolan skall vara en trygg verksamhet där barns utveckling skall främjas. Arbetet styrs bland annatgenom förskolans läroplan Lpfö-18 (Skolverket, 2018) som tydliggör att förskolans utbildning skaförmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna. I arbetet med detta är förskolan skyldig att årligen dokumentera hur arbetet mot kränkande behandling och diskriminering skall genomföras. Lpfö-18 och förskolornas dokumentation skapar således en formell ram som arbetet på förskolan måste förhålla sig till. Samtidigt tyder forskningen på att förskolans arbete med jämställdhet och genuspedagogik utgår från en tanke om att flickor och pojkar är och gör olika (Bodén, 2009: Brunila &amp; Edström, 2013, 2016: Edström, 2014: Eidevald,2009: Älemalm-Hagsér 2010). Syftet med detta arbete var därför att analysera vilka formella ramar som förskolans läroplan samt 20 förskolors lika behandlingsplaner skapar och ger uttryck för om barns kön, könsidentitet och könsuttryck. Arbetet har sin utgångspunkt i Butlers queerteori. Analysarbetet gjordes med hjälp av en kritisk diskursanalys med fokus på lexikala aspekter. Resultatet visade att Lpfö-18 och förskolornas dokumentation uttrycker en två könsnorm samtidigt som de därmed utesluter exempelvis icke binära individer. Samtidigt uttrycks också en individnorm där förskolan skall se till varje barns individuella behov och trygghetskänsla. Dock influeras även denna norm av tvåkönsnormen. / <p>Betyg i Ladok 201221.</p>

The aim of this paper is to examine how trans people who embody fictional characters in text-based roleplays online construct gender identity through immersive representations of their understandings of gender as performance. I have conducted semi-structured chat interviews with seven participants and examined the transcripts with a queer phenomenological theoretical framework. I have found that the participants have a deep understanding of the differences between the physical and the digital world and that they use this knowledge to safely explore gender identity and expression within the online roleplay. Furthermore, the participants express how the digital world allows them to experience material bodies that they do not possess in the physical world. This affords them the freedom to explore bodies as expressions of gender identity as well as the opportunity to experience their hopes for the future in the physical world.