Syftet med den här studien är att få fördjupad kunskap om förskollärares uppfattningar om kön och genus i förskolan. Frågeställningarna handlar om hur förskollärare beskriver och bemöter flickor och pojkar utifrån ett genusperspektiv och hur de uppfattar kön och genus i förskolan. Genom kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare och två observationer i förskolan har jag kunnat ta del av det. Resultatet visar på att förskollärare gör en skillnad på flickor och pojkar både i bemötandet och sättet att prata med barnen beroende på kön. I intervjuerna kom det fram att det är den äldre generationen som oftast gör skillnad och bemöter barn olika beroende på kön. De informanter som nyligen hade gjort klart sin utbildning hade en annan uppfattning att motverka traditionella könsmönster i förskolan och arbetade aktivt med detta. Det kom fram att samhället påverkar barnen i stor utsträckning beroende på kön. Studien visar även att förskollärare känner att de har för lite kunskap om på vilket sätt de kan arbeta för att motverka traditionella könsmönster och genus i förskolan. Resultatet analyserades och kopplades till tidigare forskning och den sociokulturella teorin och genusteorin.

Normer fyller en viktig funktion för sociala interaktioner och vilka konsekvenser normbrott får beror på vilka normer som bryts och vem som bryter dem. Syftet med studien var att undersöka hur brott mot sociala normer och könsnormer bedöms beroende på vilken könsidentitet normbrytaren har. Totalt deltog 117 personer (51.7 % kvinnor) mellan 18-73 år (M = 37.24, s = 13.27). Deltagarna randomiserades till en av tre versioner av en enkät där de fick bedöma olika normbrott. Versionerna var identiska med undantag för förnamnet på personerna som utförde normbrotten och efterföljande pronomen (hon, han eller hen). Utfallsmåtten var moralisk acceptans, olämplighet och sannolikhet. Resultaten visade att: (1) sociala normbrott bedömdes mer negativt för hon, (2) könsnormbrott bedömdes mer negativt för han, (3) ju starkare könsidentitet bedömaren rapporterade desto mer olämpliga bedömdes könsnormbrotten för hen och han, och (4) bedömarens kön påverkade hur normbrotten bedömdes. Implikationer av resultaten diskuteras.

Uppsatsen analyserar tre barnböcker med transtema och de attityder som de porträtterar. Syftet med analysen är att undersöka vilken självbild huvudkaraktärerna har samt vilka attityder de möter från sin omvärld innan och efter de kommer ut som transpersoner. Dessutom vill jag ta reda på vilket didaktiskt värde det finns i barnböcker med transtema för undervisning på mellanstadiet. Uppsatsen utgår från genusteori samt queerteori för att uppmärksamma de normer som framkommer i böckerna. Genusteoridefinitionen har lånats från Yvonne Hirdman (1988) medan definitionen för queerteorin tagits från Fanny Ambjörnsson (2006). Analysen visar att alla tre verken porträtterar en stereotypt dålig självbild hos huvudkaraktärerna, samt en rad blandade attityder både innan och efter barnen "kommer ut". Resultatet visar att böckernas didaktiska värde ligger i att diskutera materialet utifrån värdegrundens punkter om att ingen ska diskrimineras utifrån kön.

När man som TV-tittare ser på sportprogram, kan man lätt förledas att tro att ”alla människor” tycker sport är viktigt, men så är det naturligtvis inte. Man kan dock anta att framställningar av medierad TV-sporten som fenomen, finns i de flesta människors föreställningsvärld. Utgångspunkten för den här uppsatsen är att placera in TV-sport i ett större sammanhang, där TV-sport kan ingå som en del av det som människor tar del av och som i viss mån inverkar på hur individer formar och skapar sin identitet. Den här uppsatsen handlar om hur kön (re-) presenteras genom TV-sport och hur detta kan ingå i vad som konstruerar en könsidentitet för en yngre generation av den kvinnliga TV-publiken. Uppsatsen bygger på en intervjustudie med en grupp tjejer på en skola i en sydsvensk småstad, som genomfördes i november 1999.   För att belysa detta område har jag valt att utgå från tre huvudteman- urbäddning, återinbäddning och könsidentitet  i syfte att försöka synliggöra och förstå vilken betydelse och mening TV-sport kan ha för unga idrottsaktiva kvinnor. Genom att använda begrepp från bl a Giddens och Thompson tittar jag på hur urbäddning och återinbäddning av TV-sport ser ut för en ung kvinnlig publik. Jag kommer fram till att tjejerna använder idrott och TV-sport när de själva konstruerar sin könsidentitet, som delvis bygger på de manliga värderingarna som återfinns både i samhället och medierna. De unga kvinnorna använder en manlig värderingsnorm, när de bedömer både sina egna och andras sportprestationer, samtidigt som de är kritiska till hur TV återger kvinnligt idrottande. När det gäller den egna könsidentiteten sker en viss förskjutning av det manliga värderingssystemet om hur de själva uppfattar sig själva som idrottande kvinnor. I spänningsfältet mellan den kollektiva och den individuella könsidentiteten skapas ett dubbelt förhållningssätt, som dessa tjejer växlar mellan när de diskuterar idrott och identitet.  Idrotten är en viktig del av den livsstil och smak som utvecklas och skiljer ut de här tjejerna från andra ungdomar, i deras vardag. Gruppen positionerar sig som del i en idrottsaktiv kultur. Den TV-sport och idrott som cirkulerar inom den här samtalskulturen utgör ett riktmärke för grupp- och könsidentitet, som t ex att veta vilka som leder serien eller vann senaste matchen. Vidare visar studien att kunskaper om TV-sport används för att få kontakt och samtala med killar. TV-sporten möjliggör därmed en könsöverskridande kommunikationsprocess. Jag kommer också fram till att förebilder från TV-n och den egna idrottskulturen har betydelse för hur dessa tjejer själva idrottar och att de införlivar TV-sport och använder den i sin egen idrottsutövning. Hur skapandet av könsidentiteter och dess konstruktioner blir till är endast en spegelbild av samhället genom TV-sporten. Medierna verkar i samhället och identiteter skapas av en rad olika faktorer, varav TV-sport endast utgör en av dessa faktorer. Jag valde att begränsa mig till hur kön presenteras genom TV-sport och hur detta kan påverka och ingå i vad som konstruerar en könsidentitet för en yngre generation, och det är mot denna bakgrund den analytiska slutsatsen bör förstås: Slutsats skapandet av en könsidentitet sker i samverkan med en rad olika faktorer där TV-sport endast utgör en del av vad som formar könsidentiteten. TV-sportens framställningsform ingår somen del av det som unga kvinnor tar del av och använder när de själva formar sin egen identitet, som får mening och betydelse för dem i den kultur de verkar och ingår i.

Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt i genusteorin under- söka hur tidningarna KiF Kvinna och KiF Man reproducerar och kommunicerar genus och hur detta kommer till uttryck genom text och bild.  Analysen visar tydliga skillnader i synen på manlig och kvinnlig träning. Manlig träning representeras, precis som den manliga ste- reotypen, som hård och tävlingsinriktad medan kvinnlig träning, precis som den kvinnliga stereotypen, representeras som behaglig och lättsam. Kvinnans träning förminskas medan mannens träning tas på största allvar. Kvinnan uppmuntras att träna för att må bra och få en funktionell kropp, medan mannen uppmanas att träna för att skapa den muskulösa idealkropp som tidningen förmedlar.

Transpersoner i Sverige är en grupp som i hög grad drabbas av psykisk ohälsa och tidigare forskning vittnar om att vardagssituationer för dem många gånger kan vara förknippade med svårigheter, diskriminering och ifrågasättande. Studiens syfte är att ur ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka transpersoners upplevelser av könssegregerade toaletter och omklädningsrum i offentligheten, med utgångspunkt i informanternas reflektioner kring sin könsidentitet. Kvalitativa intervjuer har använts som metod, grundat i en hermeneutisk tolkning. Urvalet består av åtta transpersoner med skilda könsidentiteter. Ett teoretiskt ramverk grundat i symbolisk interaktionism i kombination med genusteori ligger till grund för analysen. George Herbert Meads teori om identiteten som något i ständig utveckling, i symbios med Judith Butler som i sin teori menar att kön ständigt görs i samband med omgivningen, används för att analysera informanternas upplevelser med interaktioner i fokus. Resultatet visar att informanterna upplever en ökad granskning och ifrågasättande i könssegregerade rum, vilket ökar deras självmedvetenhet och uppbådar obehag. Könssegregerade rum upplevs som otrygga och kännetecknas av en ovisshet om andras attityder och kunskap kring trans, vilket därmed innebär en risk för ifrågasättande och våld. Informanterna upplever inte att deras uppfattning om sin könsidentitet påverkas av andras bemötande, men det har en inverkan på välmåendet.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Män och kvinnor har historiskt sett behandlats olika inom sjuksköterskeyrket och tycks skilja sig från varandra i sitt yrkesutförande. Manliga sjuksköterskor beskrivs bland annat vara mer direkta i sin kommunikation än kvinnliga sjuksköterskor. Manliga sjuksköterskor beskriver sitt yrke som särskilt utmanande på grund av deras kön. Dessa utmaningar är i form av bland annat pinsamhet vid intimvård av kvinnliga patienter och känslor av utanförskap hos de manliga sjuksköterskor som arbetar i ett kvinnodominerat yrke.   Syfte: Syftet av denna studie var att undersöka patienters erfarenheter av att bli vårdade av manliga sjuksköterskor.   Metod: En litteraturstudie användes. 11 originalartiklar valdes från databaserna Pubmed, Cinahl och Web of Science som sedan lästs, granskats och bearbetats. Personcentrerad omvårdnad och Newmans omvårdnadsteori användes som teoretiska referensramar.   Resultat: Intimvård upplevdes som obekvämt om den genomfördes av manliga sjuksköterskor. Patienterna hade en generell positiv inställning till manliga sjuksköterskor. Egenskaper som var viktigast hos manliga sjuksköterskor var: kvalificerad, professionell, empatisk och stödjande. De manliga sjuksköterskorna ansågs lämpade att utföra medicintekniska moment och vara omtänksamma och respekterande patienternas integritet. Att samtala om sexuell aktivitet, personlig hygien och sjukdomsförlopp ansågs av patienterna som känsliga beroende på könet på sjuksköterskan de pratade med.   Slutsats: Studiens kvantitativa del visade att kvinnliga sjuksköterskor föredrogs framför manliga sjuksköterskor vid omvårdnad. En majoritet av patienterna hade en neutral till negativ inställning mot manliga sjuksköterskor. Den kvalitativa delen visade att det inte var en självklarhet att manliga sjuksköterskor ska vara en del av all sjukvård. Detta varierade beroende på patientens personliga preferens.

Syftet med denna uppsats är att med hjälp av en granskning av ord och bild i barnböckerundersöka om det skett en påvisbar förändring i framställningen av böckernas karaktärer.Detta görs för att sedan ta reda på om det finns ett övergripande förändringsmönster.Böckerna som studeras är valda utifrån 2008, 2014 och 2018 för att skapa en jämlikfördelning över 10 år. Jag använder en kvantitativ metod som huvudsakligen grundar sig i attstudera ordval som kategoriseras som manligt, kvinnligt eller könsneutralt. I bildanalysengranskas antalet karaktärer som representeras i bild. Resultatet visar på att man generellt settskildrar karaktärer som könsneutrala i text och att kvinnliga karaktärer är den grupp somdominerar i bild genom alla utgivningsåren

Denna studie undersöker traditionella genusmönsters påverkan på flickors och pojkars utbildning. Studien har utförts genom observationer och intervjuer på en gymnasieskola i Luleå i syfte att undersöka om traditionella genusmönster påverkar flickors och pojkars utbildning, om förekomst av traditionella genusmönster kan begränsa flickor och pojkar från att tillgodogöra sig undervisning samt hur lärarens agerande kan påverka beteenden i klassrumssituationen som baseras på traditionella genusmönster. Studien omfattar även ett teoretiskt ramverk som beskriver genus, genusregimer och hur en könsidentitet utformas. Resultatet av studien visar att de fasta genusarrangemang som finns i samhället påverkar möjligheten till lika utbildning oavsett kön. Flickor och pojkar agerar enligt traditionella genusmönster och tilldelade könsidentiteter vilket i många sammanhang påverkar möjligheten till inlärning för respektive kön. Den sociologiska problemställningen visar att pojkar genom sin uppfattning om maskulinitet begränsar sig själv från möjlighet till inlärning. Samtidigt anpassar sig flickor till den traditionella bild som finns av den kvinnliga könsidentiteten och där igenom begränsar de sig från att ta den plats de skulle önska ta. Genom sitt agerande kan en lärare förstärka eller förhindra beteenden baserade på traditionella genusmönster. Studien visar att lärare har en ambition att bedriva undervisning med utgångspunkt från individ i stället för kön. De fasta genusarrangemang som finns i samhället och som påverkar flickor och pojkars beteende kan dock göra det svårt för en lärare att agera på ett sätt som tonar ner i stället för lyfter fram traditionella genusmönster.

<p>In 2009 transgendered persons were included in the Swedish law against discrimination. Prior to the inclusion a commission made an investigation of the necessity of such change in the law and how it could be designed. This essay focuses on the discourses regarding gender that appear in the law and the report written by the commission. Using theories by Judith Butler and discourse analysis inspired by Norman Fairclough it identifies two main discourses regarding gender: a two gender discourse and a queer discourse. The two discourses meet in the studied material in an antagonistic way, a conflict that is solved by separating the two and making one part of the law focus on gender and one on transgender. The law that focuses on transgendered persons formulates a new, three gender discourse. The inclusion of the group transgendered persons in the law results in a creative interdiscoursivity and forces the commission to redefine the binary categories of men and women.</p>