Bakgrunden till denna uppsats är ett eget intresse för vilka normer och outtalade regler som styr och ligger till grund för vår identitetsutveckling och våra relationer. I mitt blivande yrke som förskollärare kommer jag att möta och bemöta ett stort antal barn och min förhoppning är att jag kommer göra det utan att reproducera normerande och stereotypiserande kategorier på barnen. Syftet med arbetet är att, genom en bildsemiotisk analys, belysa kulturella normer och värderingar som bilder i barnböcker frammanar. Samt undersöka om det går att utläsa någon skillnad mellan litteratur vald av en förskola som uttalat arbetar utifrån en normkritisk pedagogik och mellan barnlitteratur som används av förskolor utan uttalad normkritisk ambition. För att genomföra detta har jag valt ut fyra stycken böcker, två som representerar den normkritiska litteraturen och två som representerar litteratur vald av förskolor utan normkritisk ambition. Resultatet pekar mot att det finns normerande bilder och stereotypa skildringar baserade framförallt på kön men att det även finns karaktärer som bryter mot normer baserade på både kön och ålder. Slutsatsen blir att ett medvetet förhållningssätt hos pedagoger gällande normer och reproducerande bilder bidrar till att öka handlingsutrymmet och identifikationsmöjligheterna för barn i förskolan.

I MD 1976:8 fastslog domstolen att könsdiskriminerande reklam inte ska anses omfattas av MFL då lagen syftar till att skydda näringsidkare och människan som konsument, inte människan som kön. Sedan dess har diskussioner förekommit huruvida en reglering behövs mot könsdiskriminerande reklam och vilket tillvägagångssätt som är effektivast för att minska sådan reklam. Vissa anser att om det skulle stiftas en lag behöver det ske en grundlagsändring på grund av att det kan anses inskränka på yttrandefriheten medan vissa inte alls anser att så behöver vara fallet. Idag och sedan en tid tillbaka är könsdiskriminerande reklam reglerat i form av en självreglering med ett egenåtgärdssystem. Det är stiftelsen Reklamombudsmannen och Reklamombudsmannens opinionsnämnd som reglerar den typen av reklam. Dessa två instanser fungerar som en vägledning och kan antingen fälla eller fria ett beslut. Ett fällande innebär att beslutet offentligt publiceras. Det finns således inget sanktionssystem och inga straff kan utdömas.   Det har med tiden skett undersökningar för att se hur mycket reklam påverkar människan och samhället och vad som påverkas. Det har konstaterats att det inte endast är varumärket som reklamen rör och dess association till företaget bakom som påverkas utan även värderingar. Reklam har på så sätt bidragit till att skapa och förstärka stereotyper. Undersökningar har påvisat att reklam kan ha negativa konsekvenser på självkänsla och kan vara en grund till psykisk ohälsa. Dessutom har det poängterats att könsdiskriminerande reklam förhindrar samhället att uppnå jämställdhet.   Det har på grund av detta diskuterats fram och tillbaka vilka åtgärder som behöver beaktas och tillämpas för att motverka problematiken. Vissa menar att det behövs och krävs en lagstiftning för att motverka och få bort sådan typ av reklam som bidrar till negativ självbild och påhittade ideal om hur en man och kvinna bör se ut, bete sig och vara. Medan andra fortfarande håller fast vid att det inte finns juridiska förutsättningar för att lagstifta mot könsdiskriminerande reklam på grund av att det går emot grundlagarna.    Denna uppsats har därmed behandlat om dagens självreglering är tillräcklig för att uppnå ett jämställt samhälle. Oavsett om det anses vara tillräckligt eller ej kvarstår ändock frågan om det finns juridiska förutsättningar för att lagstifta mot könsdiskriminerande reklam utan att det krävs en grundlagsändring. Detta är något som har att diskuteras närmare. Slutligen har en analys förts gällande vilka moralbildande effekter en eventuell lagstiftning på området skulle få och om det skulle kunna bidra till att samhället och människan får en annan självbild och syn på andra. En diskussion har således skett om det är hypotetiskt möjligt att bryta eller i alla fall minska den stereotypa bilden av mannen och kvinnan med hjälp av en lagstiftning.

According to previous research there is no doubt about the existence of genderrole stereotypes. These stereotypes have been described as an obstacle for women to reach management positions largely because the stereotypes assigned to women are not deemed as leader characteristics. This study aims to examine how women who have reached these positions actually lead to explore the possibility to lead with stereotypical female attributes. This is examined by interviewing eight employees in the male dominated construction industry and more specific the construction company NCC. The employees were asked questions to describe their female managers. The study shows that the majority of the examined managers primarily display characteristics typically assigned to women. / Enligt tidigare forskning råder det inga tvivel om att det existerar stereotyper kring vilka egenskaper kvinnor och män förväntas besitta. Många menar att dessa stereotyper är ett hinder för kvinnor att nå ledande positioner då de stereotypiskt kvinnliga egenskaperna inte anses som de mest lämpade för en ledare. Denna kvalitativa studie ämnar därför att undersöka hur de kvinnor som nått ledande positioner leder, för att undersöka möjligheten att leda med de stereotypa kvinnliga egenskaperna. Undersökningen genomförs i den mansdominerade byggbranschen genom att intervjua åtta anställda på företaget NCC om sina kvinnliga chefer. Resultatet visar att majoriteten av de undersökta cheferna främst uppvisar stereotypiskt kvinnliga egenskaper.

Syftet med studien är undersöka pedagogers bemötande av flickor respektive pojkar i klassrummet utifrån ett genusperspektiv. Frågeställningarna handlar om vilka föreställningar pedagogerna har samt hur pedagogerna bemöter flickor respektive pojkar i praktiken. För att besvara frågeställningarna har jag som underlag gjort fyra observationer i fyra olika klasser, samt intervjuat fyra pedagoger som arbetar i de respektive klasserna.  Fokus har varit på pedagogernas förhållningssätt till eleverna. Resultatet visar att pedagogerna själva anser att de är medvetna om sitt egna bemötande och förhållningssätt. Vidare tycks det som om deras intentioner krockar med verkligheten, pedagogerna säger själva att det är pojkarna som syns mest i klassrummen och tar mer plats än vad flickorna gör. Trots egna uppfattningar hos pedagogerna tycks bemötandet se ut olika i vissa situationer

Att ge alla barn rättvisa möjligheter för sin utveckling oberoende av kön är ett av målen i förskolan. Denna studie har undersökt hur genus gestaltas i barnböcker i förskoleverksamheten genom både en kvantitativ och en kvalitativ innehållsanalys. De aspekter som undersöktes var hur könsfördelningenser ut samt vilka könsstereotyper som förekommer eller utmanas i ett urval av 20 barnböcker som varitpopulära detta år i svenska förskolor. Resultatet tyder på en förbättring av könsfördelningen jämfört med utländska studier men kvinnliga karaktärer är under representerade. Det tyder även på att trots att ett flertal könsstereotyper för män och kvinnor utmanas är det fortfarande mer förekommande med könsstereotypa karaktärer. Då studien antar ett social-konstruktionistiskt perspektiv är slutsatsen att barnlitteratur behöver förbättras både gällande könsfördelning och könsstereotyper, för att möjliggöra en förändring i det konstruerade könet och ge barnet i förskolan möjligheter som inte påverkas av kön. / <p>Betyg i Ladok, 201221 och 210108.</p>

Den här studien syftar till att bidra med förståelse för hur förskollärare i Sverige ser på genus, könsroller och könsstereotyper. Studien är genomförd som en kvalitativ studie med hjälp av semistrukturerade intervjuer. I studien medverkar fem förskollärare. Empirin har analyserats utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv på kön samt utifrån Harding och Hirdmans genusteorier. I resultatet kunde två olika mönster ses där det ena var medvetet om sina fördomar och arbetade aktivt för att motverka dem och det andra var mer omedvetet om de fördomar de hade. Det gick även att utläsa att lärarna var mer benägna att se barnen som individer, utan fördomar kring hur de skulle bete sig på grund av sitt kön, än vad det var när det gällde de vuxna i förskolan.

Google är världens största sökmotor och ett forum som har en enorm makt att via internet kunna påverka människans perception och dess syn på verkligheten. Den information och kunskap som människor får ta del av via Google blir på något sätt en självklarhet och ses som det sanna och det normala. Om endast en grupp av människor får synas och ta plats genom Google, innebär detta en problematik. Syftet med studien är att undersöka om Google Images bidrar till att främja vithetsnormen samt könsstereotyper.   Metod och material: En kvantitativ innehållsanalys har genomförts utifrån totalt 1.500 bilder via Google Images.    Huvudresultat: Resultatet visar på att vita personer förekommer i en majoritet av sökresultaten, medan icke-vita personer är betydligt mer underrepresenterade. Detta tyder på att vithetsnormen främjas och får komma till uttryck via Google Images, samtidigt som vithet normaliseras. Resultatet visar även på att män tenderar att kopplas samman med egenskaper såsom mäktig, rationell och tuff medan kvinnor kopplas samman med egenskaper såsom omhändertagande, vänlig och emotionell. Detta skulle kunna tyda på att sökresultaten via Google har tendenser att stereotypiskt kategorisera människor utifrån vad som anses vara “manligt” och “kvinnligt”. Slutsatsen av studien pekar därmed mot att sökresultaten i Google Images kan karaktäriseras av en vithetsnorm och stereotypa uttryck för vad som är manligt och kvinnligt.

Syftet med studien är att undersöka hur karaktärer framställs i barnlitteratur i sex bilderböcker som riktar sig till åldersgruppen 3–6 år. Den teoretiska ansats som analysen utgår från är ett genusperspektiv, och som grund för analys har ett frågebatteri använts. Metod som använts i studien är kvalitativ textanalys och bildanalys. Studiens resultat är att barnböckerna skildrar både stereotypa könsmönster och normbrytande könsmönster. Karaktärernas kön konstrueras främst genom deras egenskaper och handlingsmöjligheter, vilket skildras både i text och bild. Studiens slutsats är att förskolorna inte bör rikta in sig på en genre i val av barnlitteratur, utan istället analysera enskilda böckers innehåll och erbjuda ett brett utbud av litteratur för barnen. Detta för att kunna skapa ett bokutbud med flera olika karaktärer där så många barn som möjligt kan identifiera sig med karaktärerna och känna sig inkluderade i sitt skapande av könsidentitet.

Studiens syfte är att belysa hur lärare uppfattar, resonerar och förklarar skillnader i resultat mellan pojkar och flickor i ämnet matematik för grundskolans F-3-elever. Studiens syfte är vidare att undersöka och finna bakomliggande orsaker och faktorer till dessa resultatskillnader.  Vår huvudfrågeställning är följande: • Hur uppfattar och resonerar lärare kring resultatskillnader mellan pojkar och flickor i ämnet matematik i grundskolans F-3? Våra underfrågor är följande: • Vilka orsaker och faktorer ligger bakom denna resultatskillnad? • Kan man finna stereotypa uttryck, uppfattningar och fördomar i lärarnas utsagor? • Kan man finna att resultatskillnader beror på biologiska/psykologiska eller sociokulturella förklaringar i lärarnas utsagor? Vi har i denna studie, utifrån en fenomenografisk forskningsansats, undersökt hur lärare uppfattar och resonerar kring skillnader i resultat mellan pojkar och flickor i ämnet matematik för grundskolans F-3-elever. Detta genomfördes via kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra grundskollärare. Studiens resultat visar på lärarnas både samstämmiga och skilda uppfattningar gällande skillnader mellan pojkar och flickor i ämnet matematik. De förklaringar som utifrån intervjuerna synliggjordes avseende könsskillnader i matematikämnet var biologiska/psykologiska och sociokulturella förklaringar. Dessa två huvudperspektiv visar på innehåll av fördomar och stereotypa uppfattningar som kulturen, samhället och lärare/föräldrar kan besitta gällande pojkar och flickor. Resultatet indikerade en ovisshet hos lärarna gällande om och vilka faktorer som existerar och kan spela in. Deras svar kunde skifta mellan de två perspektiven, vilket framförallt visade på hur oreflekterade och icke medvetna lärarna var inom området.

Studiens syfte är att öka förståelse för hur kvinnor gestaltas i reality-tv utifrån genus, maktperspektiv och könsstereotyper via en multimodal kritisk diskursanalys. Reality-programmet som den här studien kommer analysera är Svenska Powerkvinnor. Det är ett reality-program som handlar om fem framgångsrika kvinnor i deras vardag och yrkesliv. Kvinnorna har nått framgång i sin karriär och byggt upp ett eget entreprenörskap. Det teoretiska ramverket som studien inriktar sig på är genus, kön, stereotyper och makt. Metoden multimodal kritisk diskursanalys med analysverktygen lexikala val, visuella uttryck och kroppsliga uttryck bidrar till analysen. Utöver analysverktygen används denotation och konnotation som är två användbara begrepp i en visuell analys.  Resultatet av analysen bidrog till att vi kunde identifiera könsstereotyper, genus- och maktstrukturer i programmet. Kvinnorna i programmet visade både feminina, kvinnliga och maskulina könsstereotyper. De både följde och bröt mot genusstrukturerna och uppvisade makt på flera olika sätt. Studien bidrog till en ökad förståelse att kvinnors position i medier fortfarande är i underläge gentemot männen. Studien visar också att positiv utveckling sker och att programmet Svenska Powerkvinnor bidrar genom att gestalta kvinnor med makt. / The purpose of this study is to increase the understanding of how women are portrayed in reality television based on gender, power and gender stereotypes via a multimodal critical discourse analysis. The reality program that this study will analyse is Svenska Powerkvinnor. It is a reality show about five successful entrepreneurs in their everyday and professional lives. The theoretical framework that this study focuses on is gender, gender stereotypes and power. The method multimodal critical discourse analysis with the analysis tools lexical choices, visual semiotic choices and bodily expressions contributes to the analysis. In addition to the analysis tools, denotation and connotation are used, which are two useful concepts in a visual analysis. The results of the analysis helped us to identify gender stereotypes, gender and power structures in the program. The women in the program both followed and broke the gender structures and displayed power by showing both feminine and masculine gender stereotypes. They both followed and broke with the gender structures and displayed power in several different ways. This study contributes to an increased understanding that women's position within media is still at a disadvantage compared to men. The study also shows that positive development is taking place and that the Svenska Powerkvinnor contributes by portraying women in power.