Studien handlar om långtidssjuka, utlandsfödda kvinnors upplevelser av den arbetslivsinriktade rehabilitering de har fått och huruvida de upplever att den har varit betydelsefull, värdefull och stärkande för dem och i så fall på vilket sätt. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ metod och består av fem semistrukturerade intervjuer med kvinnor i åldern 45-52 år, som är födda i Mellanöstern och har bott i Sverige i mer än 20 år. Gemensamt för samtliga informanter är att de har diagnosen fibromyalgi. Studien visar på att kvinnorna i nuläget mår så dåligt att de sannolikt har ett större behov av medicinsk rehabilitering än arbetslivsinriktad rehabilitering. De upplever att sammanhållna rehabiliteringsprogram och samtalsstöd har varit de rehabiliteringsinsatser som har hjälpt dem i störst utsträckning. / The study is about long-term sick, immigrant women’s experiences of the vocational rehabilitation that they have received and whether they feel it has been important, valuable and strengthening and if so in what way. The study was conducted with a qualitative method and consists of five semi-structured interviews with women aged 45-52 years, who were born in the Middle East and have lived in Sweden for more than 20 years. Common to all informants is that they have been diagnosed with fibromyalgia. The study shows that the women currently are in such bad condition that they are likely to be in a greater need for medical rehabilitation than vocational rehabilitation. They feel that multiprofessional rehabilitation programmes and counselling have been the rehabilitation efforts that have helped them most.

In today’s society there is an ongoing debate concerning gender distribution amongst the top executives and there is a clear distinction between the men and women in leading positions. The reason for this can be because men and women to a certain degree conduct leadership differently. It is said that men are more focused on task oriented leadership while women seem to focus on a relation oriented and more interactive leadership. A leader’s success could be due to his or her ability to set up and use a network. Through professional networks a leader can get in touch with other people with similar life and work conditions and therefore this study was conducted to examine what effects the professional female network has contributed in the career developments of female top executives? To answer the question the study begins with the collections of theoretical knowledge concerning the subject followed with in-depth interviews from picturing the real world. With the help of four female top executives, who all are active in the professional female network, empirical data could be collected to be compared with the theoretical references. The study showed that the professional female network had no major impact on the career advancement with the female top executives but that on the other hand it contributed to the personal development. For women the work realm and the private realm are closely interconnected which means that family situations have constitute a problem for career advancement for female top executives. The opportunities female top executives encounter lies on the fact of being a woman as they then stand out on the claimed gender distribution.

De stora revisionsbyråerna kännetecknas av strikt hierarki med en tydlig karriärstege. Att bli partner i en stor revisionsbyrå innebär att nå den högsta positionen inom byrån och bli en del av firman. Av de hundratals ekonomer som börjar sin karriär i någon av de stora revisionsbyråerna är det ungefär bara var tionde person som blir partner. Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för vem det är som lyckas att bli partner och vad som krävs för att bli utvald. Syftet är även att förstå vilken roll det kulturella kapitalet och habitus har för en individs möjligheter att lyckas bli partner i en stor revisionsbyrå.   I studien har ett kvalitativt tillvägagångssätt använts för att få en djupgående förståelse om vem det är som blir partner och uppfylla studiens syfte. Vi har genomfört åtta semistrukturerade intervjuer varav tre manager och fem partners. I studien har professionsteorin och organisationsteorin till största del använts som en bakgrundsbeskrivning. Studiens största fokus ligger dock på Bourdieus teori om det kulturella kapitalet och habitus.   Slutligen kom vi fram till att den som lyckas bli partner är den som har förmågan att driva firman framåt och generera intäkter till firman. Det är därför viktigt att vara marknadsorienterad och tycka om att göra affärer. / The largest auditing firms are characterized by strict hierarchy with a career ladder. Becoming a partner in a large auditing firm means reaching the highest position within the firm and becoming a part of the firm. Of the hundreds of economists who start their career in one of the large auditing firms, it's only about one of ten who become partners. The purpose of the study is to create a deeper understanding of who makes partner in a large auditing firm and what it takes to be chosen. The purpose is also to understand the role of cultural capital and habitus for an individual's ability to succeed in becoming a partner in a large auditing firm.   In the study, a qualitative approach has been used to gain a deeper understanding of who makes partner in a large auditing firm and to fulfill the purpose of the study. In the study eight semi-structured interviews were conducted, including three managers and five partners. Both profession theory and organizational theory has been used mostly as a background description. The main focus of the study is Bourdieu's theory of cultural capital and habitus.   Finally, we found that the one who makes partner is the one who has the ability to run the company and generate revenue for the company. It is therefore important to be market-oriented and to like doing business.

Idag uppmärksammas kvinnors underrepresentation på högre chefspositioner i såväl media som undersökningar och rapporter. I dessa åskådliggörs det att det idag inte finns en logisk förklaring till varför kvinnor är underrepresenterade, vilket bland annat argumenteras utifrån att kvinnor i genomsnitt har en högre utbildningsnivå än män. Forskning förklarar att en bidragande faktor till att kvinnor fortfarande är underrepresenterade grundas i att chefskap enligt traditionen följer en maskulin norm. För att bidra med kunskap kring kvinnors underrepresentation i relation till chefskapet, har vi valt att fokusera på de kvinnor som lyckats nå ett högre chefskap. Syftet med uppsatsen är således att bidra med djupare förståelse för hur kvinnliga högre chefer upplever att de har formats på deras väg till chefskapet. Utifrån syftet har följande frågeställningar preciserats: “Hur upplever kvinnliga högre chefer den utveckling de gjort i karriären?” samt “Vilka faktorer tillskriver kvinnorna som betydande för deras utveckling i karriären?” Studien är en fallstudie med kvalitativ ansats i form av sex semistrukturerade intervjuer med kvinnliga högre chefer. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av Lave och Wengers teori om situerat lärande samt utifrån ett könsperspektiv som huvudsakligen grundas på West och Zimmermans teori att göra kön. De teoretiska perspektiven har valts med utgångspunkt i forskaren Salminen-Karlssons argumentation om att det saknas forskning där dessa teoretiska utgångspunkter kombineras. Vårt resultat visar bland annat att de kvinnliga högre cheferna påverkats i sin karriärutveckling av att arbetsplatsen har förväntat sig att de ska uppträda på könsspecifika sätt. Således har de kvinnliga högre cheferna anammat olika könsspecifika attribut, såväl “kvinnliga” som “manliga” för att passa in. Vidare visar resultaten att de kvinnliga högre cheferna tillskriver stödet från sin familj som väsentligt, även om de upplevt stödet på olika sätt. Även behovet av en förebild i form av en kvinnlig chef betonas som viktigt under karriärutvecklingen. / Today, media as well as research are paying attention to the underrepresentation of women on top management positions. For example, articles and reports highlight that there are no logical explanations to why women are underrepresented. In contrast, science show that women, in average, have a higher education than men and that a contributive reason to why women still are underrepresented is based on the fact that managers, according to tradition, are associated with masculinity. To contribute with knowledge regarding women’s underrepresentation related to the top management positions, we have decided to focus on women who have reached a top management position. The aim with this study is therefore to contribute with deeper understanding of how women in top management positions experience how they have been “shaped” on their way to the management position. From the selected purpose, two questions were derived: “How do the female top managers experience the development they have had throughout their career?” and “What factors do the women identify as meaningful for their career development?” This study is a case study based on a qualitative method using six semistructured interviews with female top managers. The empirical data has been analysed through Lave and Wenger’s theory about situated learning and from a gender perspective, that is based on West and Zimmerman’s theory about doing gender. The theoretical perspective have been chosen with support from the researcher Salminen-Karlsson’s argumentation, in which the researcher states that there is a lack of research combining these two theoretical perspectives. Our result shows, among other things, that the female top managers during their career have been affected by the workplace’s expectations saying that they should act according to gender standards. Because of the expectations, the female top managers have adopted these gender specific attributes, by acting like a “female” or a “man”, to fit in. Furthermore, the result shows that the female top managers claim that the support from their families is important, even if they have experienced the support in different ways. Also, the result shows that the need of a role model in terms of a female manager has been important during the career.

There exists a huge amount of quantitative research about organizational commitment, the psychological contract and its relevance for retention. We do, however notice a lack of qualitative research when it comes to commitment, the psychological contract and how different factors cooperate to achieve retention. Because of this, we would like to highlight the expectations employees have as well as which factors that make them committed to their organization, using a qualitative method. Through 15 semi-structured interviews with managers at IKEA Kalmar, we tried to identify what matters most för their wish to stay. We made the decision based on the assumption that managers will provide better inputs for our purpose thanks to a better insight regards to longer employment. One interview was held with the HR manager to provide the study with the organization's perspective. This study shows that professional and personal development and the work with employer branding and culture develop commitment and are a part of the psychological contract and important for managers’ willingness to stay. We also noticed that employee development is a part of the organization's culture, and that the factors cooperate to increase retention. These factors are important to uphold, as this study shows that they can increase over time in relevance, and continually affects commitment. We have also seen that what most affects retention in this context is the emotional bond between employee and organization, affective commitment. / Det finns stora mängder forskning om organizational commitment, det psykologiska kontraktet och dess relevans för anställdas önskan att stanna i en organisation av kvantitativ karaktär. Dock återfinns det en avsaknad av kvalitativ forskning ifråga om vad det är som har betydelse för att man vill stanna i en organisation i ljuset av organizational commitment, det psykologiska kontraktet och hur olika faktorer samspelar till det. Därför ville vi med en kvalitativ studie belysa vilka förväntningar anställda har och vilka faktorer som gör anställda committed till deras organisation. Vi genomförde 15 semistrukturerade intervjuer på IKEA Kalmar där chefer fick beskriva deras upplevelser och tankar kring vad som hade betydelse för att de ville stanna. Vi valde att fokusera på grupp- och avdelningschefer då IKEA är känt för sin internrekrytering och då vi ansåg att dessa är väl insatta i organisationen och har en bra erfarenhet då de har arbetat där en längre tid. En utav intervjuerna gjordes med en HRchef för att få organisationens perspektiv på varför anställda stannar och hur de arbetar med att behålla dem. Studien visar att kompetens- och karriärutveckling och arbetet med employer branding och organisationskultur, utvecklar commitment och ses som en del av det psykologiska kontraktet och har betydelse för chefernas vilja att stanna. Vi har även sett att aspekter såsom utveckling som har betydelse, inkluderas i organisationskulturen. Resultatet visar på att kompetens- och karriärutveckling och employer branding samverkar till viljan att stanna. Studien visar också på att de betydelsefulla aspekterna är viktiga att upprätthålla då de ökar i betydelse över tid och att commitment utvecklas över tid. Vi har också sett att det som mest förklarar att man vill stanna är att man känner ett känslomässigt band, affective commitment, till organisationen.

Specialistofficeren är kompetensbärare i Försvarsmakten och löser uppgifter inom all Försvarsmaktens verksamhet. För att vara kompetensbärare krävs att specialistofficeren utvecklar djup kunskap inom sitt arbetsområde. Försvarsmakten har de senaste 40 åren genomfört en mängd förändringar i sitt befälssystem och den senast införda, 2008 då tvåbefälssystem återinfördes, har inte genomförts fullt ut vilket leder till att specialistofficerare har svårt att få möjlighet att kompetensutveckla sig till det kompetensdjup som krävs för att verka som kompetensbärare. Försvarsmakten och Armén har insett att införandet avstannat och har därför infört nya riktlinjer för att underlätta införandet, varvid den senaste kom 2019.  Den här studien syftar till att förstå förutsättningar, hinder, möjligheter samt förväntningar, avseende kompetensutveckling av specialistofficerare vid två strategiskt viktiga förband, Lv6 och P18. Datan till studien är insamlad från specialistofficerare verksamma vid de två förbanden. Vid genomförandet av studien framkom att det finns förutsättningar i form av gamla strukturer som lever kvar trots skifte av befälssystem och hindrar kompetensutvecklingen av individer. Exempel på hinder är att det gamla befälssystemet inte avvecklats i samband med införandet utav det nya. Ytterligare ett exempel är att dagens specialistofficerare saknar incitament för att kompetensutveckla sig. De har dock fortfarande en stark vilja att utveckla sig, även när de saknar formella kompetenser. Förväntningarna på Försvarsmaktens riktlinjer är höga, då de på olika nivåer belyser vad som måste omhändertas för att specialistofficerens kompetensutveckling skall fungera.  Studiens främsta slutsats är att omställningen av befälssystemet måste slutföras för att specialistofficerarna skall få den möjlighet att kompetensutvecklas och utveckla de kompetensdjup som Försvarsmaktens riktlinjer föreskriver och som organisationen behöver för att utvecklas och lösa sina uppgifter. / The non-commissioned officer (NCO) is the competence bearer in the Swedish Armed Forces (SAF) and manages activities in all SAF tasks. In order to be a competence bearer the NCO has to develop deep knowledge within his or hers field of expertise. The SAF has, during the last 40 years, implemented a large number of changes in its command system. The latest change made in 2008, when the NCOs Corps was reinstated, has not been fully implemented which has led to difficulties for an NCO to acquire opportunities to develop the abilities required and proficiency needed to be a viable competence bearer. The SAF and the army have realized that the implementation process has stalled and therefore have issued new guidelines to restart the process, of which the latest was issued in 2019.  The study’s aim was to acquire knowledge about the prerequisites, hindrances, possibilities and expectations regarding acquirement of competence for NCOs in two strategical important units, Lv6 and P18.  The study’s data was collected from active NCOs serving in the two units.    During the execution of the study, prerequisites in the form of old structures emerged that, in spite of the changes in the command system, still lives on and is a hindrance to the NCOs acquisition of skills. An example is the old command system not being dismantled in conjunction with the implementation of the new system. Another example is that today’s NCOs lack incentives for the acquirement of deeper knowledge. They still possess a strong will to enhance themselves, even when they lack formal requirements. The expectations of the SAF guidelines are high, since they highlight what needs to be addressed at different levels for the NCOs acquisition of skills to be successful.        The study’s primary conclusion is that the transition to the new command system must be completed to allow the NCOs the opportunity to develop their skillsets to the required levels that the guidelines stipulate and the organization needs to evolve and manage its activities.

Problembakgrund: Detaljhandeln har länge karakteriserats som en feminiserad bransch,där kvinnor varit överrepresenterade. Fastän kvinnor utgör merparten av de anställda ibranschen, så är de disproportionerligt representerade i chefspositioner. Vilket beror på attkvinnors möjligheter till att nå en chefsposition varit mycket liten. Förklaringen kanhänföras till att kvinnor historisk sett har upplevt faktorer som hindrar deraskarriärutveckling, vilka män däremot inte har mött. Vilket har inneburit en ickejämställdhet mellan könen vad gäller deras möjligheter att klättra uppför i arbetslivet. Attkvinnor mött utmaningar när det kommer till att nå högre positioner kan konstateras,däremot har tidigare studier identifierat både faktorer som har underlättat och försvåratför de båda könen i deras karriärutveckling till butikschef i detaljhandeln. Syfte: Kandidatuppsatsens syfte är att få en ökad förståelse för de potentiella faktorersom kan inverka på manliga och kvinnliga butikschefers karriärutveckling i ett stortsvenskt detaljhandelsföretag. Det vill säga de upplevda faktorer som hittills underlättat endetaljhandelschefs karriär i Sverige, och de upplevda faktorer som dessa varuhuscheferupplever varit problematiska för deras karriärutveckling. Metod: Kandidatuppsatsen utgår ifrån en kvalitativ forskningsmetod där data för studiensamlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fem kvinnliga och fem manligavaruhuschefer i ett stort svenskt detaljhandelsföretag. Resultat: Kandidatuppsatsen visar utifrån varuhuschefernas upplevelser att en utvecklinghar skett jämfört med tidigare studier då de kvinnliga och manliga respondenterna idagupplever färre faktorer som har försvårat och fler faktorer som har underlättatkarriärutvecklingen. Trots att en förbättring har påvisats finns fortfarande belägg för attkvinnor, dock i lägre utsträckning, fortfarande upplever fler faktorer som har försvåratderas karriärutveckling, och att män upplever fler faktorer som har underlättat deraskarriärutveckling, som en jämförelse könen emellan. Författarna har även kunnatidentifiera två nya faktorer som ett bidrag till kommande studier. / Background and problem: Retail has long been characterized as a feminized trade,where women have been overrepresented. Although women make up the majority of theemployees in the trade, they are disproportionately represented in managerial positions.Which is because women's opportunities to reach a managerial position have been verysmall. The explanation can be attributed to the fact that women have historicallyexperienced factors that prevent their career progression, which men, on the other hand,have not encountered. Which has meant a non-equality between the sexes in terms oftheir opportunities to ascend in their work. It can be stated that women have facedchallenges when it comes to reaching higher positions, however, previous studies haveidentified both factors that have facilitated and made it more difficult for both sexes intheir career progression as store managers in retail. Purpose: The purpose of the bachelor thesis is to gain an increased understanding of thepotential factors that can affect the career progression of male and female store managersin a large Swedish retail company. That is, the perceived factors that have so farfacilitated a retail manager's career in Sweden, and the perceived factors that these retailstore managers experience have been problematic for their career progression. Method: The bachelor thesis is based on a qualitative research method where the data forthe study was collected with the help of semi-structured interviews with five female andfive male retail store managers in a large Swedish retail company. Results: The bachelor thesis shows, based on the retail store managers' experiences, thata development has taken place compared with previous studies, as the female and malerespondents today experience fewer factors that have made it more difficult and morefactors that have facilitated their career progression. Although an improvement has beendemonstrated, there is still evidence that women, albeit to a lesser extent, still experiencemore factors that have hampered their career progression, and that men experience morefactors that have facilitated their career development, as a comparison between the sexes. The authors have also been able to identify two new factors as a contribution to futurestudies.

Background: Previous research focuses predominantly on the negative aspects that exist in women's careers and organizations have forgotten about the opportunities that exist and that can benefit women in working life. Since the 1960s, the proportion of women in the labor market has increased and today it is largely the same number of women as men who work. For today's women, there are no or few formal obstacles left and women can hold the same education and professions as men in the Swedish labor market. Thus, the essay will be focusing on female managers and the aspects they experience may have influenced the path to managerial positions. Purpose: The purpose of the essay is to describe, interpret and understand various circumstances that have affected women's career development. The authors 'contribution with the essay is to try to give a clearer picture of what female managers' career development can look like. Theoretical reference frame: The theoretical frame of reference highlights aspects that are believed to have influenced female managers' career development. Aspects selected are individual-related and situation-related and under these aspects there are associated categories. The concept of career is also defined in the theoretical frame of reference and a theoretical analysis model is presented. Method: To answer the purpose of the thesis, a qualitative method was chosen with semi-structured interviews that were conducted on five female managers at different hierarchical levels in a laboratory company. Conclusion: The aspects that emerge from all respondents follow the same pattern and the majority of the aspects are seen as opportunities, but challenges have also emerged. There are aspects that are considered to be prerequisites for women to have succeeded, but which have nevertheless been affected by the facilitating aspects. The respondents' personalities and the organization's commitment are two of the aspects that are prerequisites for women to reach a managerial position. Two of the facilitating aspects that have been identified and indirectly influenced and facilitated women's path towards managerial position are early socialization and education. In summary, the women's path to today's managerial position can be described through a collaboration between the various aspects that have influenced each other to varying degrees. / Bakgrund: Tidigare forskning fokuserar övervägande på de negativa aspekter som finns i kvinnors karriärer och organisationer har glömt av de möjligheter som finns och som kan gynna kvinnor i arbetslivet. Sedan 1960-talet har andelen kvinnor ökat på arbetsmarknaden och idag är det i stor sett samma mängd kvinnor som män som arbetar. För dagens kvinnor finns det inga eller få formella hinder kvar och kvinnor kan inneha samma utbildning och yrken som män på den svenska arbetsmarknaden. Därmed kommer uppsatsen riktas in mot kvinnliga chefer och de aspekter som de upplever kan ha påverkat vägen till chefspositioner. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva, tolka och förstå olika omständigheter som har påverkat kvinnors karriärutveckling. Författarnas bidrag med uppsatsen är att försöka ge en klarare bild av hur kvinnliga chefers karriärutveckling kan se ut. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen belyser aspekter som tros kan ha påverkat kvinnliga chefers karriärutveckling. Aspekter som valts ut är individrelaterade och situationsrelaterade och under de här aspekterna finns tillhörande kategorier. Begreppet karriär definieras också i den teoretiska referensramen samt att en teoretisk analysmodell presenteras. Metod: För att besvara uppsatsen syfte valdes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som genomfördes på fem kvinnliga chefer på olika hierarkiska nivåer i ett laboratorieföretag. Slutsats: Aspekterna som framkommer från samtliga respondenter följer samma mönster och majoriteten av aspekterna ses som möjligheter men det har även framkommit utmaningar. Det finns aspekter som ansetts vara förutsättningar för att kvinnorna ska ha lyckats men som ändå har påverkats av de underlättande aspekterna. Respondenternas personlighet och organisationens engagemang är två av de aspekter som är förutsättningar för kvinnorna att nå en chefsposition. Två av de underlättande aspekterna som har identifierats och indirekt påverkat och underlättat kvinnornas väg mot chefspositionen är den tidiga socialisationen och utbildning. Sammanfattningsvis kan kvinnornas väg till dagens chefsposition beskrivas genom en samverkan mellan de olika aspekterna som i olika utsträckning påverkat varandra. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

Jämställdhet definieras som lika tillgång till rättigheter och möjligheter oavsett en individs kön. Även om många organisationer och institutioner över hela världen eftersträvar jämställdhet finns fortfarande tydliga tecken på att kvinnor har svårare att nå chefspositioner och ledande befattningar (Diskrimineringslagen, 2008; Vänje, 2005). Inom industribranschen går jämställdhetsutvecklingen märkbart långsammare (Svenskt näringsliv, 2019; Torstensson, 2021). Trots att arbete med jämställdhet förekommer i flera avseenden när det gäller kvinnors avancemang i organisationen, är en kvinnas tillgång till karriärutveckling inte samma som för en man. Därför är det viktigt att jämställdhetsinitiativ leder till att kvinnor får samma möjligheter till karriärutveckling som män. Syftet med studien är därför att undersöka hur kvinnor, som är ingenjörer, i en mansdominerad organisation upplever att jämställdhetsinitiativ har påverkat deras förutsättningar för karriärutveckling. Studien har genomförts på en internationell industriorganisation. Datainsamlingen var semistrukturerade intervjuer med sju respondenter utifrån studiens socialkonstruktivistiska ansats. Analysen av datamaterialet har skett genom en tematisk analys på empirisk grund som är inspirerad av fenomenologin. Resultatet visar att det finns könsstrukturer i organisationen, vilket ses som det främsta hindret för respondenternas karriärutveckling. För att förändra könsstrukturerna bör män involveras i jämställdhetsfrågor i större utsträckning. Det framkom också att jämställdhetsinitiativ har skapat möjligheter som leder till befordran, dock inte till de högsta ledningsgrupperna som fortfarande uteslutande består av män. En slutsats av studien är att män i högsta ledningen behöver vara mer delaktiga i jämställdhetsinitiativ för att öka sin egen och andra mäns medvetenhet om mannens privilegium och agera mot vad könsstrukturer innebär för att bli en mer jämställd organisation. / Gender equality is defined by equal access to rights and opportunities regardless of an individual's gender. Although gender equality is statute within many organizations and institutions across the globe, there are still clear indications that women have more difficulty in reaching managerial and leading positions (Diskrimineringslagen, 2008; Vänje, 2005). In the manufacturing industry, the development of gender equality is noticeably slower. Despite the fact that gender equality initiatives and activities occur in several aspects within organizations, a woman’s access to career advancements is not equal to a man’s. Therefore, it is important that gender equality initiatives result in women accessing the same opportunities for career development as men. The purpose of this study is to therefore investigate how female engineers in a maledominated organization experience how gender equality initiatives have affected their conditions for career development. The study was conducted in an international manufacturing industry where the data was collected via semi-structured interviews with seven participants based on the study's social constructivist approach. The analysis of the data material has taken place through a thematic analysis on an empirical basis that is inspired by phenomenology. The results show that gender structures exist in the organization, which is seen as the main obstacle for the study participants’ career development. In order to change gender structures, men should increase their involvement in gender equality initiatives to a greater extent. It also revealed that gender equality initiatives have created opportunities leading to promotion, however not to the higher management groups which still consists with men. One conclusion of the study is that men in top management groups need to be more involved in gender equality initiatives to raise their own and their peers’ awareness of a man's privilege, and act against what gender structures entail to result in a gender equal organization.

En ADHD-diagnos medför svårigheter hos vuxna kvinnor. De går ofta igenom skolan somodiagnostiserade eftersom forskning till övervägande del baseras på hur ADHD-symtomenyttrar sig hos det manliga könet och därför är kvinnornas ADHD svårare att upptäcka. Denhär studien kommer fokusera på kvinnor med en ADHD-diagnos för att se hur denneuropsykiatriska funktionsnedsättningen påverkat deras utbildning och karriär.Studien bygger på en enkät som gjordes i november 2021 och var riktad mot kvinnor som var20 år och äldre. Enkäten bestod av frågor kring studiegång, övergångar mellan skolformer,stöd från skolan, samt studievägledning. Syftet var att undersöka om kvinnorna var nöjda medsina studieprestationer och karriärer, samt vilken påverkan studie- och yrkesvägledningen hafti övergången mellan skolformerna, ytterligare ett syfte var att få en bild av vilket extra stödsom erhållits i de olika skolformerna. Majoriteten av respondenterna hade fått diagnos i vuxenålder, därav fokuserade studien även på konsekvenserna av att få en sen diagnos. Som ettkvalitativt inslag i studien fick de respondenter som inte ansåg att de nått sin fulla potential iskolan och i arbetslivet fylla i ett frisvar för att förklara vad det var som hade hindrat dem frånatt nå sin fulla potential.Majoriteten av respondenterna var missnöjda med sin skolgång och svarade att individuelltstöd samt anpassade uppgifter hade hjälpt dem klara skolan bättre. Det visade sig dock att derespondenter som inte fått stöd i grundskolan och gymnasiet i högre grad hade läst vidare påen eftergymnasial utbildning, jämfört med dem som erhållit stöd. Över hälften avrespondenterna tyckte att övergången från grundskola till gymnasium varit svår eller mycketsvår och de faktorerna som upplevdes som svårast var ny miljö och val av program, samtidigtsvarade nästan hälften av att de inte erhållit studie- och yrkesvägledning inför gymnasievalet.Det visade sig även att respondenternas fäders utbildningsnivå hade större inverkan pårespondenternas utbildningsnivå än vad mödrarnas utbildningsnivå hade, desto yngrerespondenten var, desto större korrelation fanns med faderns utbildningsnivå. / An ADHD diagnosis causes several difficulties for adult women, they often go through schoolas undiagnosed because research is predominantly based on how ADHD symptoms manifestsin the male sex. This study will focus on women with an ADHD diagnosis to examine howthe neuropsychiatric impairment has affected their education and career.The study is based on a survey that was conducted in November 2021 which targeted womenaged twenty or older. The survey consisted of questions about their course of study,transitions between school levels, support from the school, and career counselling. The aimwas to investigate whether women with ADHD felt that they were satisfied with theiracademic achievements/careers and what impact career counselling had in the transitionbetween the school forms. Another aim was to get an idea of what extra support was receivedin the different school forms, however, most respondents answered that they did not receivetheir diagnosis before adulthood, hence the focus of the study aim changed to explore theconsequences of a late diagnosis. As a qualitative element of the study, the respondents whodid not consider that they performed according to their actual ability in school/working lifewere asked to fill in why they did not reach their full potential career-wise. It was found that80% of respondents believed that their ADHD prevented them from reaching their full careerpotential.Most respondents were also dissatisfied with their schooling and believed that individualsupport and adapted tasks would have helped them cope better at school. It turned out,however, that the respondents who did not receive support in primary and secondary schoolwere more likely to attend post-secondary education, compared to those who receivedsupport. Over half of the respondents thought that the transition from elementary school toupper secondary school was difficult or exceedingly difficult and the two factors that wereperceived as the most difficult were unfamiliar environment and choice of study program, atthe same time almost half of the respondents answered that they did not receive studentcounselling before selecting upper secondary school.It also turned out that the respondents' fathers' educational level had a greater impact on therespondents' educational level than the mothers' educational level had, and the younger therespondent was, the greater the correlation was with the father's educational level.