The purpose of this study is to increase the understanding of mangergers subjective experiences about the meaning of social capital. The study further aims to identify how managers work at increasing their social capital. The result in this qualitative study is based on interviews with six mangergers. The study's theoretical framework consists of an explanation of social capital from both Pierre Bourdieu and James Coleman. The study is also based on Mark Granovetter's theory about weak ties. The result indicates the managers consider a big social capital as important for their career growth and their performance of work. It also becomes visible that the lack of contacts creates limitations when it comes to access to information and career growth. The results also indicate that social capital can develop in different ways, too both favor their own gain but also ones employees and organization.The conclusion is that the managers who were interviewed in this study believe that social capital has and is important for their career growth and performance of work. Another conclusion is that ones social capital can create limitations. Finally, a conclusion can be drawn that social capital can grow in multiple ways and with different purposes. / Syftet med denna studie är att öka förståelsen för chefers subjektiva erfarenheter av det sociala kapitalets betydelse. Studien syftar vidare till att ta reda på hur chefer går tillväga för att öka sitt sociala kapital. Denna kvalitativa studie baserar sitt resultat på intervjuer med sex stycken chefer. Studiens teoretiska ramverk består av en förklaring av begreppet socialt kapital utifrån både Pierre Bourdieu och James Coleman. Studien baseras också på Mark Granovetters teori om svaga band. Resultatet tyder på att chefer anser att stort socialt kapital är viktigt för deras karriärutveckling och yrkesutövande. Det visar också på att inte känna rätt personer kan begränsa chefer när det kommer till tillgång till information och karriärutveckling. Resultatet visar även att det finns flera sätt att utveckla sitt sociala kapital på, både för att gynna sig själv men också för sina medarbetare och organisationen i stort. Slutsatsen som kan dras är att cheferna som intervjuas i studien anser att socialt kapital har varit och är viktigt för deras karriärutveckling och yrkesutövande. En annan slutsats som kan dras är att socialt kapital kan begränsa cheferna. Till sist kan en slutsats dras att socialt kapital kan utvecklas och vårdas på flera olika sätt och med olika ändamål.

De flesta organisationer idag har insett att för att tillväxt ska kunna ske, är det nödvändigt att rikta fokus mot det mänskliga kapitalet - medarbetarna. För att attrahera nya talangfulla medarbetare, men kanske främst behålla befintliga, är kompetens- och karriärutveckling starka och vissa gånger avgörande verktyg. Att erbjuda karriär-och utvecklingsmöjligheter är fördelaktigt då detta tenderar att öka medarbetarnas motivation, lojalitet och engagemang. Kompetenta och tillfredsställda medarbetare kommer i sin tur att gynna strategiska målsättningar samt organisationen i stort. Däremot kan det många gånger vara utmanande att balansera individuella målsättningar med vad som faktiskt är möjligt ur ett organisatoriskt perspektiv. Syftet med denna studie är att undersöka relationen mellan en organisatorisk karriärutvecklingsstrategi med hur medarbetarna konkret upplever sina karriärmöjligheter. Vidare ämnar studien att utforska medarbetares drivkrafter och motivation inom området för att därigenom identifiera viktiga aspekter för att behålla medarbetare genom just karriärutveckling. Studien har genomförts med en kvantitativ ansats och datan har inhämtats genom en enkätundersökning hos ett stort energibolag i Sverige. Resultatet har analyserats i sin helhet, men också delvis i jämförelse mellan undersökningsgrupper i form av kön, ålder och anställningstid. Slutsatserna som studien resulterat i är att karriär- och kompetensutveckling visar sig vara viktigt för många medarbetare i organisationen samt att individanpassning efterfrågas. Medarbetarnas olika anställningstider tenderar även att generera olika uppfattningar om möjligheterna till karriärutveckling och att det inte bara är viktigt att erbjuda utvecklingsmöjligheter utan även möjliggöra tid för genomförandet. Karriärutvecklingsstrategier som kan verka exkluderande behöver vidare vara välmotiverad och grundad med andra erbjudanden till de som inte omfattas. Dessutom genererade studien, som det kanske tydligaste resultatet, att kommunikation vad gäller karriärutveckling är av hög betydelse. Detta både för att medarbetarna ska känna sig tillfredsställda och informerade kring vad som finns att tillgå, men också för att organisation och medarbetare ska jobba mot samma målbild.

This study aims to deepen knowledge of young people with a migration background in Sweden, particularly those with non-European backgrounds, and their transitions from school to work. The focus is on young people with uncompleted upper secondary education (USE), drawing on their life stories, and exploring their perceptions and experiences around school failure, entering the labour market, and/or not being in education, employment or training (NEET). Theoretically the study analyses individuals’ career decisions from an agency-structure perspective, drawing on careership theory, in particular the notions of pragmatic-rational choices, routines, turning-points and horizons of action (Hodkinson & Sparkes 1997), combined with theories on ‘otherness’ (Hall 1990; 1999, Anthias 2002, Balibar 2004, Trondman 2007), and the notion of socio-geographic space (Bourdieu 1986a; Bourdieu 1999, Bourdieu & Wacquant, 1996). Methodologically, the thesis is based on narrative research, and the empirical material comprise life stories of twenty young people (men and women) about their lives, school experiences and time after leaving school. The careers of the young people were developed in fields where they had subordinate positions, based on their family’s mostly limited social, economic and cultural capital, their own short education and limited experience, and the otherness they encoun­tered. Against this background, their educational and labour market career choices are under­stood as pragmatic-rational, enabled and limited by the resulting horizons of action. However, the collected nar­ra­tives suggest that their horizons of action developed from the time they left school when they made different pragmatic-rational choices that changed their posi­tions. Nevertheless, career choices were often made within a bounded agency and reduced op­por­tunities as a consequence of school failure and their own scarce resources. The learning and interaction taking place within the routine periods are both crucial for understanding processes that result in school failure and the subsequent extend­ed period of establishment in working and adult life, and change of horizons of action and habitus. The narratives of the young people showed that school failures and dropout are com­plex and extended processes that are related to education and family, as well as access to power and capital. They also encountered difference-making through the predominant images and discourses of 'immigration' as a social problem and by being located in a specific socio-geo­graphic space that limited their possibilities for action. The family was highly significant and, in most cases, represented security and continuity. The family’s present situation and future was crucial to the young adults, which affected their choices. Hence, their own horizon of action also included the family’s opportunities and horizon of action. The study indicates that there is sometimes reason to speak of a collective horizon of action rather than just an individual one. Institutional and informal support together with young people’s agency may enable positive career development in spite of a lack of resources provided to the young, particularly if schools and other institu­tions would provide more professional and timely support. The overall conclusion is that it would not have taken much investment of resources and effort to have prevented school failure for a large proportion of the twenty young adults in this study. That is the good news. / Osäkra övergångar. Unga utan fullständig gymnasieutbildning: vägarna och åtgärderna i longitudinellt perspektiv

The mobility of students has increased dramatically in the past decades which primarily is a consequence of globalization (Ninnes & Hellstén, 2005). Many higher education institutions (HEIs) around the world have responded to the global educational trend by actively recruiting students from abroad, with the incentive of maintaining a competitive position on the global, knowledge-based market (Knight, 2004). Simultaneously, an increasing number of students have responded to the expanded opportunities which have become available, aspiring to secure the best education to facilitate their path into a well-remunerated career (Waters & Brooks, 2011). By employing a qualitative research approach, this study explores how international degree-seeking students undertaking engineering studies in Swedish HE, take on their career development within a global framework. The findings are compared and analyzed in order to provide further insights into the career trajectories of engineering students from different countries. The findings suggest that the participants in the study have employed a large degree of agency and independence in advancing their career development further. Moreover, it has also been indicated that they, as global professionals, uphold a flexible stance towards future career opportunities, regardless of where in the world these would be located. Considering the increasing numbers of international students that occupy Swedish HEIs, the study concludes that further attention needs to be paid to gain further insights into the realities of this student population, both to increase our understanding of how they respond to the forces of globalization and to safeguard that career services address the real career needs of this population.

Inom ramen för denna studie undersöks hur organisationer kan behålla personal med hjälp av kompetensutveckling och karriärmöjligheter i samverkan med det psykologiska kontraktet. Vid implementerandet av kvalitativa intervjuer ämnar undersökningen att bidra till ökad kunskap om hur organisationer kan arbeta för att behålla medarbetare. Med hjälp av sex intervjupersoner som alla arbetar inom en specifik organisation har empiri insamlats för att undersöka problemområdet. Resultatet visar bland annat att kompetensutveckling och karriärmöjligheter uppfattades som centrala aspekter för att medarbetare ska stanna kvar inom sin organisation. Därutöver visade resultatet även vikten av att som organisation sätta rätt förväntningar till sina medarbetare för att inte riskera att de slutar inom organisationen. / Within the framework of this study, it was investigated how organizations can retain their staff with the help of competence development and career opportunities to maintain the psychological contract with the employees. When implementing the qualitative interviews, the interview guide aimed to contribute to an increased understanding of how organizations work to retain their competent employees. With the help of six interviews, empirical data has been collected to investigate the problem and research area. The results that have been discovered include that competence development and career opportunities were perceived as central parts for employees to remain within their organization. In addition, the results also showed the importance of setting the right expectations for their employees as an organization, since that could reduce the risk of the employee’s intention to leave the organization.

Den här studien är en kvalitativ studie där skrivande haft avsikten att genom djupintervjuer med sex kvinnliga chefer på höga chefspositioner ta reda på kvinnornas personliga upplevelser av sin karriärväg. Syftet med studien har därför varit att skapa en djupare förståelse för kvinnliga chefers upplevelser av framgångsfaktorer i sitt karriäravancemang, inom privat sektor. Det vill säga vad som har varit avgörande för deras avancemang men även deras upplevelser av eventuella hinder som dykt upp längs vägen och hur de tagit sig förbi dessa. Målet med studien har också varit att undersöka om de kvinnliga chefernas upplevelser stämmer överens med tidigare forskning och teorier som påstår att det är svårare för kvinnor att avancera i karriären. Genom djupintervjuer ges en mer ingående förståelse i varje kvinnas upplevelse av sin karriär och hur de ser på sin egen karriär och vilka faktorer som varit avgörande för dem. På så sätt ville skrivande i denna studie bidra med kunskap om hur det är som kvinna att avancera i privat sektor, i en svensk kontext. Resultatet visade att de kvinnliga chefernas upplevelser överensstämmer med tidigare forskning och studier. Emellertid anser sig de kvinnliga cheferna inte ha upplevt några hinder i sin karriärväg, även om skrivande tolkat att de ändå stött på vissa hinder. / This study is a qualitative study where the writers intended to find out women's personal experiences of their career path through in-depth interviews with six female managers in senior management positions. The purpose of the studies was therefore to create a deeper understanding of women managers' experiences of success factors in their career advancement, in the private sector. That is, what has been decisive for their advancement but also their experiences of any obstacles that have appeared along the way. The aim of the study is also to investigate whether the female managers' experiences are in line with previous research and theories that claim that it is more difficult for women to advance in their careers. In-depth interviews provide a deep understanding of each woman's experience of her career and how they view their own career and what factors have been decisive for them. In this way, the writers in this study wanted to contribute with knowledge about what it is like as a woman to advance in the private sector, in a Swedish context. The results showed that the female managers' experiences are consistent with previous research and studies. However, the female managers do not consider themselves to have experienced any obstacles in their career path, although the writers interpreted that they nevertheless encountered some obstacles. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p><p>There are other digital material (eg film, image or audio files) or models/artifacts that belongs to the thesis and need to be archived.</p>

I vårt arbete har vi analyserat vilka variabler som är mer eller mindre stressande i yrket som fastighetsmäklare. De variabler vi valt att undersöka är faktorer inneboende i arbetet, roll i organisationen, karriärutveckling, relationer på arbetet, organisationsstruktur och klimat samt utomorganisatoriska källor till stress. Sammanlagt medverkade 426 fastighetsmäklare från 8 olika fastighetsmäklarföretag i en enkätundersökning. Resultaten har sedan analyserats med hjälp av ett flertal olika statistiska analyser. Resultatet från undersökningen innebär en revision av de tidigare sex variablerna till fyra nya: organisationsklimat, ansvar, tid och händelser i livet. Slutsatsen är att faktorn ”Tid” har fyra gånger så stor inverkan på känslan av arbetsrelaterad stress hos fastighetsmäklare i jämförelse med de övriga tre variablerna. Genom resultatet i vårt arbete bidrar vi med information till fastighetsmäklarorganisationer, om vilka faktorer de behöver arbeta med för att minska den arbetsrelaterade stressen hos fastighetsmäklare. / In our work, we have analyzed which variables are more or less stressful in the profession of real estate brokers. The variables we chose to examine are the factors intrinsic to job, role in organization, career development, relationships at work, organizational structure and climate, and extra-organizational sources of stress. A total of 426 brokers from 8 different real estate brokerage firms, participated in a survey. The results were then analyzed using a variety of statistical analyzes. The results from the survey represent a revision of the previous six variables to four new ones: organizational climate, responsibility, time and life events. It is concluded that the factor “Time” has four times the impact on the sense of work-related stress among realtors in comparison with the other three variables. The result of our work, contribute with information to the real estate brokerage organizations, which factors they need to work on, in order to reduce work-related stress among brokers.